Regionala utvecklingsnämndens yttrande över regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Koncernkontoret Avdelning för regional utveckling Karin Swensson Ledningsstaben regional utveckling Datum 2015-08-11 Regionala utvecklingsnämndens yttrande över regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Inledning Beskrivning av nämndens huvudsakliga ansvarsområde utifrån Region Skånes reglemente. Regionala utvecklingsnämndens uppdrag är att främja utveckling, tillväxt och sysselsättning i hela Skåne. Regionala utvecklingsnämnden (nedan RUN) främjar hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling och ökad sysselsättning i Skåne. Nämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom näringslivsutveckling, fysisk planering, infrastruktur och miljöstrategisk utveckling, naturvård och fördelning av statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel samt regionala trafikförsörjningsprogrammet. Uppdragen genomsyras av den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, som är plattform för samarbetet med de skånska kommunerna och är tillsammans med EU:s strukturfondsprogram 2014-2020 grunden i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Arbetet utifrån slutsatser av Region Skånes omvärldsanalys I Region Skånes omvärldsanalys analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. I omvärldsanalys inför 2016 och framåt är nedan slutsatser bedömda att vara brådskande och ha särskilt hög strategisk påverkan. Ladda ner och läs Region Skånes omvärldsanalys 2015 här. Från omvärldsanalys 2015 Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? Regionala utvecklingsnämndens insatser och aktiviteter har direkt påverkan på flera av de slutsatser som pekas ut som brådskande och av högsta strategiska vikt i Region Skånes omvärldsanalys 2015. För att få effekt krävs dock 2

ett flerårigt perspektiv och en långsiktighet för att gjorda aktiviteter och investeringar ska få genomslag på dessa strategiska fokusområden. Kraftsamla för fler jobb i Skåne med särskilt fokus på insatser för ungas inträde på arbetsmarknaden Arbeta för investeringar i ny infrastruktur (spårbunden trafik samt annan kollektivtrafik), som behövs för att klara jobben och miljömålen i Skåne Påskynda underhållet av befintlig infrastruktur, som järnväg, för att klara konkurrensen med andra färdsätt och behålla resenärer Intensivt påverkansarbeteför att tillgodose Skånes önskemål och behov i Sverigeförhandlingen - en historiskt kraftfull satsning på infrastruktur och bostäder Uppgradera Region Skånes klimatarbete i enlighet med slutsatserna i rapporten Ett klimatsäkrat Skåne, för att Skåne ska kunna möta de utmaningar som finns inom miljö- och klimatområdet. Region Skåne har en viktig roll i att leda och driva på det skånska arbetet samt bidra med vår del som största sydsvenska arbetsgivare - detta kräver ett långsiktigt engagemang som successivt ökar i intensitet Öka prioriteten för att skapa en giftfri miljö i Skåne Analysera segregationen i Skåne eftersom den ojämlika hälsan i Skåne ökar fokusera på insatser för social hållbarhet Göra Skåne till ett internationellt föredöme genom ESS och MAX IV där Skåne har möjlighet att bli internationellt världsledande inom materialvetenskap Investeringar för en social sammanhållning Region Skåne arbetar intensivt med att skapa förutsättningar för fler jobb och försöker därmed bidra till målet om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Skåne blir en allt mer funktionell och flerkärnig arbetsmarknadsregion, men samspelet mellan stad och land måste stärkas. Urbaniseringstakten är hög, så det är en särskild utmaning att planera för en hållbar stadsutveckling vad gäller kompetensförsörjning, bostadsfrågor eller skapande av tillit. Social hållbarhet är avgörande för morgondagens välfärd, där sociala investeringar är nödvändiga för att forma ett nytt paradigm kring det öppna Skåne. 3

Regional utvecklingsstrategi för Skåne Region Skåne har under 2014 fattat beslut om en strategi för länets regionala tillväxtarbete, Det öppna Skåne 2030. Ladda ner och läs Regional utvecklingsstrategi här. Region Skåne har ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med utvecklingsstrategin. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne. Prioriterade ställningstaganden i RUS Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Ett förändrat klimat Skåne står inför stora utmaningar vad gäller att stimulera framväxten av ett hållbart näringsliv som värnar värdefulla naturresurser och som genererar morgondagens lösningar för att minska miljö- och klimatpåverkan. Region Skåne behöver därför fortsätta omställningsarbetet till förnybar energi och bioekonomi, dvs. förnybara bränslen och råvaror, samt minska energiförbrukningen i Skåne. Särskilt fokus behöver läggas på transportsektorn i rollen som huvudman för den regionala kollektivtrafiken. Klimatanpassning är en annan viktig fråga och här behöver vi koppla samman innovationssystemen med klimatanpassningsarbetet. Rapporten Klimatsäkrat Skåne ska vara basen för arbetet, som innefattar Klimatsamverkan Skåne och kampanjen 100 % fossilbränslefritt. Ett aktivt utvecklingsarbete för en omställning mot en grön ekonomi kommer att generera nya företag och arbetstillfällen. En förändrad konsumtion Framtidstro och livskvalitet handlar i stor utsträckning om att platsen Skåne mår bra. Men en god livskvalitet kräver att vi förändrar vårt beteende och anammar en hållbar livsstil. Detta är viktigt ur ett klimatperspektiv, för giftproblematiken, för folkhälsan, och för framtida jord-, luft- och vattenkvalitet. Region Skåne vill arbeta med konsumtionsperspektivet, genom att satsa på exempelvis vad gäller energianvändning, livsmedel, och transporter. Arbete pågår kring beteendefrågor vad gäller resande och transporter (så kallade mobility management-åtgärder), men arbetet behöver intensifieras. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor En förändrad industri Ska Skåne uppnå hållbar (ekonomisk, social, ekologisk) tillväxt måste våra företag utveckla en stark innovationsförmåga för att på sikt klara sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Därför behöver Skåne bli bättre inom en rad områden så som kompetensutveckling, produktivitet, internationalisering och förnyelse inom näringslivet. Befintliga företag behöver lyftas och deras innovationsförmåga, export och utvecklingsförutsättningar stimuleras. Förbättringsarbetet behöver få stöd från organisationer och offentlig sektor som tillsammans kan skapa innovationsarenor för den pågående tjänste- och produktutvecklingen. Region Skåne bidrar till arbetet genom att satsa på de tre prioriterade styrkeområdena smarta material, smarta hållbara städer och personlig hälsa samt utveckling av nya innovationsområden. Det innebär att vi medverkar och underlättar för en re industrialisering som medför fler förändrade, nya och starka innovativa skånska produktions-, 4

tillverknings-, underhålls- och distributionsföretag inom miljöteknik, reningsteknik, maritim teknik, bioekonomi, förnybar energi samt livsmedelsproduktion. Arbetet inkluderar även att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Skåne samt att driva arbetet med att stärka vindkraft till havs. En förändrad integration Sysselsättningen i Skåne är lägst i landet och därmed finns en stor sysselsättningspotential bland utrikes födda, kvinnor och ungdomar. Mediabilden av Skåne är negativ, där Skåne till viss del framställs som intolerant. Integrationsfrågan är avgörande för att stärka tillväxten i Skåne. För att kunna hantera detta behöver Region Skåne skapa en entreprenöriell attityd som ser utrikes födda eller unga som en tillgång och inte som problem. Skåne är en del av en gränsregion som innehåller en europeisk storstadsregion med Nordens största arbetsmarknad. Närheten till Köpenhamn måste ses som en tillgång och möjlighet vad gäller Skånes låga sysselsättningsnivå. Indikationer finns på att konjunkturen i Danmark är på väg upp och att efterfrågan på arbetskraft ökar. Med tanke på Öresundspendlingens och Öresundsintegrationens konjunkturberoende måste det ses som en stor möjlighet att fler Skåningar på nytt utnyttjar möjligheten att arbeta i den danska delen av Öresundsregionen. I detta sammanhang är det oerhört väsentligt att fortsätta underlätta för gränspendlare genom att arbeta för mindre gränshinder. Det är också viktigt att fortsätta arbeta aktivt för att underlätta jobbsökande och arbetskraftsmatchning mellan de båda regiondelarna. Slutligen går det inte nog att påpeka behovet av korrekt statistik och beslutsunderlag för att följa utvecklingen och därmed också kunna fatta rätt beslut för att maximalt kunna få den effekt av Öresundsintegrationen och för att fler Skåningar skall få arbete. Region Skåne strävan för att den svenska staten skall integrera gränspendlarna och deras intjänade inkomster i den nationella officiella statistiken fortgår. Trots att Öresundsbron färdigställdes för 15 år sedan ingår fortfarande inte arbetspendlare över riksgräns i svensk eller dansk statistik utan redovisas i Öresundsdatabasen som till största del finansieras av Region Skåne. en blir att Skånes sysselsättningsnivå är underskattad med cirka två procentenheter och Malmös med cirka fem procentenheter i Sveriges och Danmarks officiella statistik. En förändrad arbetsmarknad Rörligheten på den skånska arbetsmarknaden måste öka så att arbetssökande och företag med behov av arbetskraft hittar varandra. Många faktorer bidrar till att Skåne idag har en mycket låg sysselsättningsgrad och det behövs insatser på ett flertal områden särskilt riktade mot unga, utrikesfödda och kvinnor. Det är i det sammanhanget viktigt att inte glömma bort kollektivtrafikens roll för att skapa en utvidgad arbetsmarknad. Genom att förbättra utbudet och korta restiderna kan Skåne på sikt bli en enda arbetsmarknad, vilket kommer att betyda oerhört mycket för matchningen mellan arbetssökande och företagen. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Sverigeförhandlingen öppnar upp för en förändrad infrastrukturplanering Skåne står inför avgörande infrastrukturinvesteringar för att klara tillgängligheten inom, genom samt till och från Skåne. Det krävs ett långsiktigt perspektiv, där en ny infrastrukturstrategi som sträcker sig mot 2050 kommer att bli rättesnöret. Just nu pågår Sverigeförhandlingen, där själva förhandlingen startar 2016. Exakt vad förhandlingen innebär är i nuläget oklart, men ganska snart behövs en bild över vad det är förhandlingen förväntar sig av oss - exempelvis beräkningar kring vad ett nytt snabbt regionaltåg kostar att sjösätta eller vilka objekt i RTI-planen som kan paras ihop med bygget av ny höghastighetsbana. Ett intensivt påverkansarbete, tillsammans med övriga parter i Skåne, krävs för att få gehör för våra behov samt för att få byggstart av höghastighetsbanan i Skåne. Sverigeförhandlingen är en unik möjlighet att få till stånd stora investeringar, men det kräver att tillräckliga resurser finns för att säkra god tilldelning vid förhandlingsskedet. Bind samman Skåne Utbyggnaden av kollektivtrafiken måste fortsätta för att skåningarna ska kunna resa till och från jobb, studier eller fritidsaktiviteter på ett klimat- och energismart sätt. Med kollektivtrafiken kan Skånes olika delar bindas samman och de regionala kärnorna kopplas ihop med varandra och tillväxtmotorerna. Genom förbättrade resmöjligheter även till Danmark och grannlänen skapas förutsättningar för att bo och verka i hela Skåne. Tågen är ryggraden i den skånska kollektivtrafiken. Satsningar på tågtrafik kännetecknas av krav på lång framförhållning. Det är därför angeläget att ta fram en långsiktig strategi för tågtrafikens utveckling som sträcker sig betydligt längre fram i tiden än det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En tågstrategi som tar sikte på 2050 blir en viktig riktlinje för kommande trafikförsörjningsprogram, samtidigt som den utgör ett nödvändigt komplement till en ny infrastrukturstrategi. En särskild mobilitetsplan är under utarbetande. En förändrad stadsutveckling och smarta hållbara städer I Skåne är urbaniseringstakten hög, vilket ställer höga krav på hållbar stadsutveckling. Det pågår en dialog nationellt kring vikten av regional planering, där Skånes strukturbildsarbete fungerar som föredöme. Region Skåne 5

tar därför nästa steg kring strukturbilds strategier, innovationsstrategin och hållbara smarta städer, resiliens och tidigare initiativ som Sustainable urban development (SUD). Hur skapar vi i realiteten en hållbar stadsutveckling i hela Skåne? Sambandet mellan stad och land kommer att belysas, men också vilken roll den fysiska planeringen spelar för social hållbarhet. Bostadsfrågor och cykelutveckling är särskilda perspektiv i sammanhanget. Den nya GIS-strategin medför effektivitets- och samordningsvinster för att arbeta med geografiska analyser i Region Skåne, dock krävs ett stärkt kompetensbehov för att realisera möjligheterna och minska sårbarheten Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne står inför stora utmaningar vad gäller att skapa inkluderande tillväxt. Det handlar dels om att hantera en ständigt pågående strukturomvandling i näringslivet, så att Skåne kan öka sin produktivitet och konkurrenskraft men också om att stimulera framväxten av ett hållbart näringsliv som värnar värdefulla naturresurser och som genererar morgondagens välfärdssamhälle. Skåne ska vara globalt attraktivt En förändrad turism Vandring är en globalt växande trend och Skåne har en enorm potential att genom en väl utvecklad besöksnäring möta fler besökare och skåningar genom matkulturen, det levande kulturarvet och den lättillgängliga naturen och varierande landskap. För att möta efterfrågan fortsätter Region Skåne exportmognadssatsningen för Skåneleden. Insatserna förväntas generera ökade inkomster, fler företag, fler arbetstillfällen, ökad folkhälsa, mer integration och ökad kunskap. Skåne har en stor potential att vara en av Europas främsta matregioner, den kulinariska traditionen ska tas tillvara och utvecklas, vilket kommer att fångas upp i den regionala livsmedelsstrategin. Stärkt internationell tillgänglighet Ett globalt attraktivt Skåne förutsätter att Skåne är tillgängligt för de människor som kommer från vår omvärld. Den regionala kollektivtrafiken måste ha goda kopplingar till de internationella hubbar som finns i närområdet, där Copenhagen Airport har en särställning. Även bra kopplingar till framtida höghastighetsjärnväg kommer att vara väsentliga, vilket Region Skåne kommer att arbeta för genom påverkansarbetet inom ramen för Sverigeförhandlingen, se ovan. Internationellt samarbete är viktigt för att Skåne ska vara globalt attraktivt och är i många fall en förutsättning för att få tillgång till medfinansiering för utvecklingsarbete från EU:s fonder och program. Det gäller de gränsöverskridande territoriella samarbetsprogrammen (Interreg) och EU:s sektorsprogram, exempelvis Horisont 2020 och Ett sammanlänkat Europa. Genom att Region Skåne agerar tillsammans med grannregionerna och med andra starka regioner i Europa och i världen kan Skåne bli en betydande europeisk och global aktör. Region Skåne kommer från 30 september 2015 och ett år framåt att ha ordförandeskapet i STRING, vars syfte är att arbeta för en grön tillväxtkorridor i norra Europa, i geografin mellan Skåne och Hamburg. Arbetet är en viktig del i att stärka Skånes internationella tillgängliget. Öresundssamarbetet är viktigt för att vidareutveckla den gränsöverskridande arbetsmarknaden. Den nya fasen i Öresundsamarbetet, som inleds genom bildandet av Greater Copenhagen and Skåne Committee i januari 2016, kommer att kräva förstärkta resurser från Region Skåne både finansiellt och personalmässigt. 6

Region Skånes strategiska mål analys av måluppfyllelse Nämnderna ska nedan, och med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i budgetdirektivets Ekonomiska avsnitt, riskbedöma (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen) och beskriva det egna arbetet utifrån Region Skånes övergripande strategiska mål. Till stöd för bedömningen beskrivs, för resp. mål, vad som kommer att följas upp i samband med delårs- och årsrapport. Den senaste uppföljningen av strategikartan med måluppfyllelsen finns i Region Skånes årsredovisning. Ladda ner och läs årsredovisning 2014 här. Medborgarperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Nöjda medborgare Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor ska bidra till social hållbarhet. Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Mål 1. Förtroendet ska öka Årligen görs en NöjdSamarbetsIndex-undersökning (NSI-2015) som riktar sig till de olika samarbetspartners som vi arbetar med kring den regionala utvecklingen. Undersökningen och dess resultat bygger på en långsiktighet i flera avseenden. Dels måste de resultat som undersökningen ger omsättas i förändringsåtgärder i det regionala utvecklingsarbetet för att vi skall bli bättre på det som är vårt huvuduppdrag. Dels måste dessa åtgärders effekt mätas genom den årliga uppföljningen för att se om förändringsarbetet fått någon effekt. Slutligen är det också viktigt att årligen fråga våra samarbetspartners för att fortsätta bygga ett förtroende och visa att vi tar våra samarbeten på allvar och att deras feedback tas på allvar. I slutändan är Region Skåne beroende av våra samarbetspartners i arbetet med den regionala utvecklingen för att uppnå de mål som satts upp i den Regionala utvecklingsstrategin och slutligen skapar ett öppet Skåne. Genom detta skapar vi också förtroende bland våra invånare. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att förtroendet för Region Skåne som en drivande utvecklingsaktör kommer att öka. Goda relationer med både medborgare och samarbetspartners samt långsiktighet främjas. erna vid minskad budgetram blir att regionalt utvecklingsarbete växlas ned och långsiktigheten ersätts med kortsiktiga lösningar som minskar medborgarförtroendet och framtidstron i Skåne. Den metod för uppföljning av samarbetet kring regional utveckling som NSI-undersökningen innebär har stor betydelse för hur vi samarbetar kring regional utveckling med andra aktörer. Detta i sin tur är centralt för att de regionala utvecklingsfrågorna skall kunna drivas och genomföras och medborgarna skall kunna se ett konkret resultat. 7

2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 2. Den upplevda tillgängligheten ska öka Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag att ta fram Skånes trafikförsörjningsprogram, där målen och den långsiktiga utvecklingen för kollektivtrafiken pekas ut. Programmet revideras årligen genom en bred dialog med ett stort antal intressenter som representanter för kunder och medborgare. Nämnden avser att bredda gruppen av medborgare inför 2016 års revidering för att därigenom öka medborgarnas inflytande och upplevda tillgänglighet. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att den upplevda tillgängligheten i Skåne ökar. En god kollektivtrafik ökar livskvaliten och folkhälsan i Skåne bland annat genom arbetsmarknadsförstoring, bättre matchning på arbetsmarknaden och förbättrad miljö. erna vid minskad budgetram blir ökade risker för att livskvaliten och folkhälsan i Skåne försämras på grund av eftersatt kollektivtrafik och lågt medborgarinflytande. Ett uteblivet medborgarinflytande för att bygga en bra tillgänglig kollektivtrafik kommer få till följd att balansen i Skåne kommer att försämras på grund av flera små arbetsmarknadsområden, vilket leder till sämre matchning på arbetsmarknaden. Kollektivtrafiken är central i att skapa ett klimatneutralt Skåne i enhetlighet med den regionala utvecklingsstrategin. 2 Lindrig 2 4 6 8 Verksamhetsperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: En effektiv verksamhet med hög kvalitet Produktiviteten ska öka. Patienternas makt ska öka. Människor ska bemötas med respekt. Kunskapsstyrningen ska öka. Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Mål 1. Kunskapsstyrningen ska öka Genom ett systematiskt utvecklingsarbete av rapporter och underlag och ett tätare samarbete med verksamheterna, ska fler beslut kunna fattas grundat på analys och fakta. Ett fortsatt fokus på att mäta utvecklingen och omvärldsbevaka vad som påverkar Skåne, bör medföra en ökad möjlighet för proaktivitet och ökad konkurrenskraft. 8

Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att kunskapsstyrningen och effektiviteten inom Region Skåne kommer att öka. Bra analys och faktaunderlag medför bättre beslut och att insatser sker där nyttan och effekten är som störst. Goda övergripande kunskapsunderlag medför även ett strukturerat och långsiktigt arbete där regionens resurser optimeras. En central och väl strukturerad analys och kunskapsfunktion blir desto mer viktig i tider när organisationen måste se över ekonomin för att undvika att fatta fel beslut. erna vid minskad budgetram blir att det finns stora risker att kostnader ökar på grund av kortsiktiga och dåligt underbyggda lösningar. Det är viktigt att kompetensen och kunskaperna ökar inom organisationen, för att skapa en långsiktighet och att sakkunskap behålls. Inom regionen finns det även risk för ineffektivitet och att beslutsunderlag byggs på olika förutsättningar om olika delar av Region Skånes organisation inte använder sig av gemensamt framtagna beslutsunderlag som bas för sin styrning. 2 Lindrig 2 4 6 8 9

Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: En drivande utvecklingsaktör Europas mest innovativa region 2020. Fritt från fossila bränslen 2020. Den kliniska forskningen ska öka. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Regionala utvecklingsnämnden arbetar med nedan sex mål under målet Drivande utvecklingsaktör Mål 1: Ökad sysselsättning och säkrad kompetensförsörjning Förbättra matchningen på arbetsmarknaden En av Skånes övergripande utmaningar är den låga sysselsättningsgraden. Detta innebär att utvecklingsarbetet i Skåne är starkt fokuserat på att få fler i arbete. En bättre fungerande arbetsmarknad kräver ett effektivare tillvaratagande av förmågor hos arbetskraften samt en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden. Det kräver även ökade möjligheter till utbildning, både för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och för omställning till nya yrken. Arbeta för att mångfald skapar tillväxt Idag står alltför många grupper utanför den skånska arbetsmarknaden. Detta hämmar den regionala tillväxten. En förutsättning för en god utveckling i Skåne är tolerans, mångfald och jämlikhet. Stora skillnader i social jämlikhet och förspillda livsförutsättningar skapar ett slutet samhälle med dåliga tillväxtförutsättningar. Målet är att fler får tillträde till arbetsmarknaden och att potentialen utnyttjas bättre. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, ökar förutsättningarna att på ett bättre sätt anta utmaningen med den låga sysselsättningen. Skåne har dock ett svårt utgångsläge och det behövs ett långsiktigt åtagande, gradvis ökade insatser och stärkt samverkan mellan utvecklingsaktörerna i Skåne. Det blir kännbara konsekvenser för Skånes medborgare om sysselsättningsgraden fortsätter att förbli låg eller visar en måttlig ökning. Den nuvarande ambitionsnivåen bedöms uttrycka den lägsta rimliga insatsnivån för att det uppstår förändringar på sikt, en sänkning skulle innebära allvarliga konsekvenser för Skåne. 2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 2: Ökade finansieringsmöjligheter Utnyttja möjligheterna med EU-programmen EU-programmen innebär stora möjligheter för finansiering av utvecklingsinsatser i Skåne som bidrar till att genomföra regionala utvecklingsstrategin. Region Skånes arbete med att samordna och utveckla det interna arbetet med EU-projekt fortsätter. Likaså fortsätter utvecklingsarbetet för att mäta uppväxlingseffekten på investerade utvecklingsmedel. 10

Skapa fungerande finansieringsstruktur En fungerande finansieringsstruktur till näringslivets olika utvecklingsfaser samt till offentligt drivna utvecklingsprojekt och konsortier är nödvändiga för att Skåne ska vara en konkurrenskraftig region. Förutom traditionella finansieringslösningar ökar de alternativa finansieringsformerna i betydelse; crowdfunding (gräsrotsfinansiering), filantropi och andra, inte så vanliga finansieringsformer, måste bli naturliga delar i den finansieringsportfölj som vi bygger upp i Skåne. Region Skåne måste därmed öka kapaciteten och förmågan att både söka nya finansieringsvägar och att ta emot ny finansiering. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet kan genomföras och nya innovativa idéer kan prövas och genomföras inom ramen för EUfinansierad projektverksamhet. Det är viktigt att Region Skåne internt har en tydlig och effektiv struktur för att starta upp, arbeta med och följa upp de olika EU-projekt och program som vi är inblandade i. De långsiktiga konsekvenserna för Skåne blir många och värdefulla. Vi har inte råd att välja bort sådana investeringar i en tid då Skåne har den lägsta sysselsättningsnivån i Sverige och en allmänt låg skattekraft och produktivitet. Dessutom ökar möjligheterna till att skapa en fungerande finansieringsstruktur för Skånskt näringsliv, vilket förutsätter långsiktig hög ambitionsnivå från Region Skåne. erna vid minskad budgetram blir kännbara, det regionala utvecklingsarbetet måste växlas ned och den fulla effekten av de möjligheter som EU-finansiering innebär tappas bort. Risken är att de mål som finns i den regionala utvecklingsstartegin inte kan uppnås och det drabbar inte bara Region Skåne utan framförallt våra samarbetspartners och medborgare. På lång sikt får det EU-finansierade arbetet ovärderliga effekter på Skåne och dess utveckling då det inte idag går att förutse alla effekter som kommer i framtiden. Det blir även kännbara konsekvenser för det skånska näringslivet om det långsiktiga arbetet med att skapa en bättre finansieringsstruktur bryts, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för en stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Region Skåne har förväntningar på sig att vara en samordnande och drivande aktör i dessa frågor. 2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 3: En funktionell arbetsmarknad Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne - ökade infrastrukturinvesteringar Region Skåne kraftsamlar för att stärka den regionala tillgängligheten, tidsförtäta Skåne och bli en gemensam arbetsmarknad, genom utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik. Sverigeförhandlingen tar Region Skåne på sig en samordnande roll i det skånska arbetet inom förhandlingen. Stärka Skåne som gods- och logistiskregion Skåne ska främja hållbara helhetslösningar för både person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv med grannregionerna, eftersom en stor andel av Sveriges export och import går via Skåne. Region Skåne ska stärka Skåne som innovatör och knutpunkt i norra Europa för hållbar godshantering och vidareutveckla vår internationella tillgänglighet. Öka den digitala tillgängligheten genom utbyggt bredband Lika viktigt som transportinfrastruktur är utvecklingen av bredband och telekommunikation. För att ytterligare stärka fördelen med att bo i hela Skåne behöver möjligheterna till arbete och utbildning på distans förbättras. Region Skåne bidrar med att genomföra den skånska bredbandsstrategin och dess mål för att främja utbyggd ITinfrastruktur. Öka tillgängligheten med kollektivtrafik (Trafikförsörjningsprogrammet) I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs planer och mål för kollektivtrafikens utveckling i riktning mot målbilden om det öppna Skåne 2030 samt det nationella fördubblingsmålet. Ett av sex övergripande mål i trafikförsörjningsprogrammet handlar om skåningarnas tillgänglighet till tillväxtmotorerna med kollektivtrafiken. En förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna bidra till Skånes utveckling i tillräcklig omfattning är att den byggs ut åtminstone i den takt som anges i trafikförsörjningsprogrammet. För att så ska ske måste 11

kollektivtrafiknämnden tilldelas tillräckliga medel för finansiering av trafikens nettokostnader. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att det är möjligt att få ut den effekt som Sverigeförhandlingarna erbjuder och utnyttja dessa förutsättningar på bästa sätt för att skapa en dynamisk region. Om en höghastighetstågsförbindelse byggs mellan Stockholm och Malmö får Skåne inte bara nya spår, utan denna kan även krympa reseavståndet inom regionen. Detta genom en utbyggd kollektivtrafik som kortar restiden inom vår region. För att uppnå de maximala effekterna av detta behövs ett långsiktigt och väl underbyggt arbete från Region Skåne. Genom de restidsförkortningar som investeringar i infrastrukturen i Skåne innebär kommer Skåne på sikt att bli en arbetsmarknadsregion vilket leder till ökad sysselsättningen, bättre dynamik och matchning på arbetsmarknaden. Det är som nämnts ovan också viktigt kollektivtrafiknämnden får tillräckliga medel för att utföra den kollektivtrafik krävs. Om den föreslagna budgetramen för kollektivtrafiknämnden skulle sänkas riskerar viktiga kollektivtrafiksatsningar utebli. För varje angelägen kollektivtrafiksatsning som skjuts på framtiden kommer det att krävas ökade satsningar i framtiden om målen för kollektivtrafiken och Skånes utveckling ska kunna uppnås. erna vid minskad budgetram för RUN blir att Skåne kan gå miste om delar av den största infrastruktursatsningen i modern tid i Sverige. 2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 4: Stärkt attraktionskraft genom hållbara fysiska strukturer Påverka kommunernas översiktliga planering så att det regionala sammanhanget och flerkärnigheten stärks Skåne behöver agera proaktivt och ansvarsfullt när morgondagens Skåne planeras. Skåne måste utveckla det inomregionala samarbetet, skapa samsyn för helheten och utveckla en mer samordnad planering för hela Skåne. Fysisk planering spelar roll för Skånes utveckling, det gäller att i högre grad samplanera infrastruktur-, kollektivtrafik- och bebyggelseutveckling. Region Skånes roll inom fysisk planering har stärkts allt mer de senaste åren, särskilt inom plan- och bygglagen samt bostadsförsörjningslagen. Ett viktigt steg i arbetet handlar om att tydliggöra hur kommunerna kan spela en roll för den regionala utvecklingen. Särskilt fokus ligger på att stärka samverkansformerna, exempelvis inom Planeringssamverkan, Region Skånes framkantsseminarier och med kommunernas fyra hörnssamarbeten. Mobilisera så att Skåne drar nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Strategierna för Det flerkärniga Skåne bidrar till ett hållbart Skåne med fysisk planering som verktyg. Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor har en central roll i att driva utvecklingen och generera synergieffekter för hela Skåne. Efterfrågan på nya underlag, verktyg och samarbetsprojekt är stor, där vår utmaning handlar om att koppla Det flerkärniga Skåne till arbetet med den regionala infrastrukturplanen och trafikförsörjningsprogrammet. Region Skåne möter kommunerna där de befinner sig, bland annat inom projektet Den attraktiva regionen och genom medverkan i strategiarbete kring regionala kärnor och tillväxtmotorer. Bidra till hållbara attraktiva livsmiljöer - rekreation och leder Bättre nåbarhet till naturen och attraktiva naturupplevelser ökar fysisk aktivitet för skåningar och ger en friskare befolkning, samtidigt som kunskapen om Skånes natur- och kulturområden ökar. Genom Region Skånes exportmognadssatsning, tillsammans med kommuner och näringsliv, rustas Skåneleden upp vilket gynnar Skånes som besöksdestination. Skånes strövområden ska få god tillgänglighet med kollektivtrafik. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att Region Skåne är med och utvecklar ett attraktivt Skåne. Genom ett strategiskt påverkansarbete och långsiktig samverkan mellan regionen och kommunerna i Skåne byggs ett balanserat och rundare Skåne. Genom en ökad tillgänglighet, hållbara städer och goda naturupplevelser blir följderna en ökad inflyttning, bättre folkhälsa och en ökad social hållbarhet. erna vid minskad budgetram blir att Skåne kan gå miste om att skapa hållbara attraktiva livsmiljöer. Det finns även en risk att den regionala obalansen ökar, vilket leder till hela Skånes tillväxtkraft inte tas tillvara. Region Skånes roll inom fysisk planering i Skåne försvagas och att långsiktigheten av samplaneringen inom 12

infrastrukturen, bebyggelseutvecklingen och naturupplevelser ersätts av kortsiktighet där helhetsbilden missas och samsynen försvåras. 2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 5: Europas mest innovativa region 2020 Utveckla strategiska innovationsområden Ett led i att stärka den regionala konkurrenskraften, och genom det skapa förutsättningar för hållbar tillväxt bland regionens företag, är att få till stånd och stimulera samverkan mellan olika sektorer och teknologier. Detta kan leda till att det växer fram nya innovationsområden av liknade slag och nanovetenskap, vilket har vuxit fram i gränsområdet mellan fysik och kemi. Utveckla stödstrukturerna Idag finns ett stort antal offentligfinansierade aktörer som på olika sätt främjar tillväxt och utvecklingen av nya innovationer i regionen. Denna stödstruktur behöver hela tiden anpassas, utvecklas och samordnas för att fungera optimalt i det regionala innovationssystemet. Öka internationell samverkan/samhandling Ökad internationell samhandling är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för ökad hållbar tillväxt i Skåne. Utgångspunkten är att nya värdekedjor för tillväxt är globala och att tillräcklig kunskapsbildning för internationell konkurrenskraft inte kan generas på en plats eller i en region. Därför är det av stor vikt att vi bygger internationella kopplingar för kontinuerligt kunskapsutbyte och förstå nya trender för att kunna driva vår egen utveckling. Stärka innovationsförmågan i näringslivet Ska Skåne uppnå hållbar (ekonomisk, social, ekologisk) tillväxt måste våra företag utveckla en stark innovationsförmåga för att på sikt klara sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Ett led i detta arbete är att utveckla och stärka visionen om Matlandet Skåne, så väl som att stärka andra strategiskt viktiga branscher för Skåne. Stärka tillväxten och sysselsättningen i befintliga företag Små företag, det vill säga färre än 50 anställda, står för 99,2 procent av det privata näringslivet i Skåne. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i just små företag. Småföretagen har dessutom visat sig vara bäst på att skapa jobb för unga liksom för personer som står längst från arbetsmarknaden. Hur det går för småföretagen är därmed avgörande för vår regionala tillväxt vad gäller skattekraft, sysselsättning och välfärd. Stärka entreprenörskapet och innovationskulturen Omvandlingen av arbetsmarknaden gör att små och medelstora företag blir allt viktigare för sysselsättning och tillväxt, något som sätter ökat fokus på den entreprenöriella och nytänkande individen. För att stimulera den utvecklingen, krävs både satsningar på att få fler att vilja bli entreprenörer, på att stärka befintliga entreprenörer så att de hela tiden blir bättre samt på att attrahera fler entreprenörer till Skåne. Innovationskulturen är avgörande för att detta ska lyckas. Etablera och utveckla starka forsknings- och innovationsmiljöer Miljöer med hög attraktionskraft för FoU-investeringar, förmåga att ta till sig ny kunskap samt effektiva processer och mekanismer för kommersialisering blir allt viktigare för länders internationella konkurrenskraft. Målet är att få kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa i Skåne. Utveckla systemiskt ledarskap, för att stärka det regionala tillväxtarbetet Systemiskt ledarskap är ett viktigt verktyg för att öka hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Detta skall användas för såväl att ta fram analyser och kunskap som att aktivt bygga starka, utvecklade samarbeten mellan offentlighet, akademi och företag. Vidga synen på innovation och tillväxt 13

En bredare syn på innovation kräver ett tolerant och öppet förhållningssätt, insatser i detta uppdrag ska utmärkas av att vi arbetar på tvärs och nyfiket utanför ordinarie ramar för att nya innovationer ska få möjlighet att utvecklas. Riskbedömning och konsekvenser - Skåne är Europas mest innovativa region 2020 Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att vi blir starkare konkurrenskraftigt och kan öka de internationella samarbetena. På den globala arenan blir Skåne en spelare att räkna med. Långsiktigheten och strukturen i den internationella samverkan är nyckeln för att lyckas. Sannolikheten att vi inte når målet om att Skåne blir Europas mest innovativa region 2020 är dock hög. Ambitionsnivån bör således höjas, arbetet med smart specialisering måste bli tydligare, satsningar på de prioriterade innovationsområdena och klusterutvecklingen samt stödstrukturerna utvecklas och stärkas. Omställningsförmågan i det befintliga näringslivet kommer också att vara avgörande huruvida målet kan uppfyllas. erna vid minskad budgetram blir att målet i den regionala utvecklingsstrategin att vara globalt attraktiv blir svår att uppfylla. Den internationella samverkan är västenlig för Skånes integration med omvärlden och för att vi på sikt skall kunna vara en fungerande internationell konkurrenskraftig region. En minskad budget innebär att Skåne riskerar att bli mer isolerad och tillväxten hämmas. Vidare skulle en minskad samverkan med omvärlden hämma kunskapsutbytet, kreativiteten och på lång sikt innovationskraften. Något som riskerar att ytterligare förstärka den låga sysselsättningsnivån, den låga skattekraften och den låga produktiviteten. 2 Lindrig 2 4 6 8 Mål 6: En god och giftfri miljö Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart. Skåne ska ha ett tydligare kretsloppstänkande avseende bland annat mat, energi och avfall. Skåne måste bli energieffektivare och öka andelen förnyelsebar energi genom satsningar på bio-, vind- och solenergi. Region Skåne arbetar med handlingsplaner kring hav- och vatten, med samverkansforumet Klimatsamverkan Skåne, klimatanpassningsåtgärder, bioekonomiutveckling, mobilitetsfrågor, med mera. Stärka jord- och skogsbruket bevara biologisk mångfald Skånes jord- och skogsbruksnäringar är omfattande och utgör grundförutsättningar för livsmedelsproduktion och gröna näringar, samt ger förutsättningar för fritids- och rekreationsmöjligheter. Genom att tydliggöra landsbygdens potential och landskapets ekosystemtjänster kan Region Skåne stödja kommunerna i arbetet med att bättre utveckla mötet mellan stad och land och ge goda förutsättningar för utveckling av näringsliv, besöksnäring och kulturliv. Stärka Skånes miljöinriktade kluster En viktig faktor för Skånes näringslivsutveckling är att den sker på ett långsiktigt sätt, där tillväxt eller sysselsättning inte skapas till vilket pris som helst. En förutsättning är att näringslivet ser vinster med att agera proaktivt vad gäller miljöfrågor, där Skånes klusterinitiativ kring miljöteknik (Sustainable business hub) säljer unika lösningar för att begränsa miljö- och klimatpåverkan. Region Skåne kraftsamlar kring Svenskt marintekniskt forum som nyligen etablerats i Skåne och som är under uppbyggnad. En ny satsning är bioekonomi, där det finns ett starkt intresse från akademin och företagen att, tillsammans med Region Skåne, samla aktörerna i hela produktionsledet för att nischa Skåne som ett starkt bioekonomicentrum. Riskbedömning och konsekvenser - Skåne fritt från fossila bränslen 2020 Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram, blir konsekvenserna att vi kan fortsätta det angelägna och långsiktiga arbetet med att skapa förutsättningar för näringslivet att på ett hållbart sätt skapa tillväxt och sysselsättning, utan att miljö och klimat riskeras. Att vi även får möjlighet att fortsätta med de satsningar inom exempelvis marinteknik och bioekonomin som nu är under utveckling. erna vid minskad budgetram blir att Skåne inte kommer att vara fritt från fossila bränslen 2020. Region Skåne ansluter sig till ambitiösa nationella och internationella mål på området vilket kräver ett omfattande åtagande 14

och ett långsiktigt arbete. Det blir en allvarlig konsekvens för Skånes medborgare att takten på minskningen av CO 2 -utsläpp är långsam. Men, eftersom Region Skånes påverkan trots allt är begränsad, så sätts bedömningen Kännbar. Däremot är det farligt att sänka ambitionsnivån, eftersom externa aktörer förväntar sig att Region Skåne - i egenskap av drivande utvecklingsaktör har ett långsiktigt engagemang i samhällsomställningen. 2 Lindrig 2 4 6 8 7. Övrigt Regional filmfond Kulturnämnden och Regionala Utvecklingsnämnden driver tillsammans en utvecklingsprocess, med sikte på att stärka insatserna kring film och rörlig bild i Skåne. Utifrån den antagna Strategi för film och rörlig bild 2015 2020, skulle nämnderna gärna sett en stark regional filmfond i Skåne, i storleksordningen 35 40 milj. kr. Ett ökat stöd för produktion av detta slag skulle öka kontinuiteten och ge nya möjligheter för att attrahera nationella och internationala filmproduktioner till Skåne. Insatser, som har direkt effekt på filmnäringarna såväl som arbetsmarknad i stort. Varje satsad krona i filmproduktion genererar 4 nya kronor. 15

Medarbetarperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka (tidigare det dynamiska fokustalet). Värdet signalerar organisationens förmåga att prestera på längre sikt. Värdet är en sammanvägning av de olika framgångsfaktorerna som mäts i medarbetarundersökningen. Flera faktorer kan påverka det totala värdet. Avdelning regional utveckling nådde i mätningen oktober 2014 inte önskat värde. Mätområden i medarbetarenkäten som 2014 visade på höga risker framåt var: Arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, effektivitet, ledarskap och målkvalitet. Medarbetarnas upplevelse av låg medarbetarkraft, -effektivitet, -målkvalitet etc påverkade värdet. Verksamheterna har arbetat med resultatet och tagit fram handlingsplaner som man arbetar med 2015. Ny mätning görs i september 2015. En aktiv åtgärd 2014/våren 2015 har varit att minska antalet visstidsanställa som arbetar i långsiktiga strategiska satsningar genom att tillsvidareanställa ett antal prioriterade resurser. Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Verksamhet och resultat i fokus Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Värdet ledarskap mäter upplevelsen hos medarbetarna av att chefen är tydlig i sin kommunikation, konsekvent i sitt agerande, tydliggör hur man når arbetsplatsens mål, ger medarbetare möjlighet utveckla sin kompetens och upplevelsen av att chefen är beredd ändra organisation och arbetssätt. Avdelning regional utveckling uppnådde inte målet för Ledarskap i mätningen oktober 2014. Om uppdragen och de personella resurserna inte är i balans finns risk att faktorn ledarskap går ner då cheferna får minskade möjligheter att ägna sig åt ledarskap. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram samt möjlighet att behålla/vid behov rekrytera ny kompetens ökar möjligheten att uppfylla målen under medarbetarperspektivet: Öka värdet på faktorn attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Öka värdet på faktorn ledarskap Budgetramen möjliggör för chef och medarbetare att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt med sina uppdrag. För att öka värdena krävs att organisationen får kontinuitet i personalstyrkan genom t ex färre korta visstidsanställningar och möjlighet att behålla personal. Det leder till ökad möjlighet att planera verksamheten och tänka långsiktigt. Något som stärker både attraktiviteten samt ledarskapet. 16

erna vid minskad budgetram innebär sannolikt att målvärdena inte kommer att kunna nås. erna blir allvarliga då det sannolikt leder till personalminskningar. Kan inte chefer erbjuda medarbetare längre eller fasta anställningar och inte heller kan behålla/rekrytera rätt kompetens för genomförande av beslutade uppdrag, minskar trovärdigheten och förmågan att agera som en attraktiv arbetsgivare. Det medför även höga risker hos de medarbetare som är anställda, som ökad arbetsbelastning och ökad stress. Risk är även för minskad trovärdighet externt då vi inte kan garantera kontinuitet i projekt och inte heller kan garantera genomförandekapacitet. er vid en minskad budgetram som påverkar ledarskap och attraktivitet riskerar att leda till att medarbetarna inte upplever tydlighet och konsekvent agerande från sina chefer, därmed riskeras att man inte lyckas uppfylla mål och arbeta effektivt. 2 Lindrig 2 4 6 8 17

Ekonomiperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Resultatet ska årligen utgöra minst en procent av de samlade intäkterna. Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och bussar till minst 40 procent. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Nämnden anser att föreslagen ram enligt planeringsförutsättningarna är tillräcklig för att kunna uppnå målen. Budget 2015 innebar ett kraftigt tillskott till nämnden och då inleddes en uppbyggnad kopplat till de tillkomna uppdragen. En sådan satsning kräver långsiktighet för att investeringen ska kunna ge önskad effekt. Nämndens mål är huvudsakligen långsiktiga och processerna som startas upp som svarar mot dessa mål kräver ofta långsiktiga åtaganden och samarbeten med flera parter för att kunna ge effekt. När regionstyrelsen under våren 2015 rekommenderade nämnden att vara återhållsam med sina medel, så skapas en tillfällig obalans i verksamheten. Ifall nämnden förväntas fullfölja sina uppdrag och med finansiering i linje med planeringsförutsättningarna, kommer därmed en verksamhetsuppbyggnad att behövas göras under 2016. Det medför även att den fulla effekten som satsningen förväntades ge i resultat, kommer att komma senare än vad som avsetts. Riskbedömning och konsekvenser Under förutsättning att RUN får föreslagen budgetram kommer verksamheten ha goda möjligheter att uppnå nämndens mål. Sannolikheten att problem ska uppstå givet att föreslagna ramar gäller, bedöms vara små då det historiskt uppvisats god budgetdisciplin. Då verksamheten kopplat till nysatsningar 2015 är i sin linda antas sannolikheten för fel ska kunna uppstå som mycket små. Över tid kommer däremot en uppräkning att behövas för att möta den ökande prisnivån för att undvika urholkning av verksamhetens finansiering. erna vid minskad budgetram blir stora då långsiktiga projekt och samarbeten uteblir och därmed minskar trovärdigheten för Region Skåne som aktör. Dessutom uteblir samordningsvinster med andra aktörer och möjligheterna att söka externa medel. De aktiviter som sätts i drift har som syfte att uppnå de mål som är uppsatta för nämnden, om budgetramen minskar måste prioriteringar göras. 2 Lindrig 2 4 6 8 18