PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED INRIKTNING SYSTEMISK FAMILJETERAPI

STUDIEHANDBOK PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED INRIKTNING SYSTEMISK FAMILJETERAPI 90 hp 2010-2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Hälsouniversitetet IKE/Avd för barn- och ungdomspsykiatri www.hu.liu.se/ike/bup/bup 1

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykoterapeututbildning), med inriktning systemisk familjeterapi. (Postgraduate Education in Systemic Family Therapy) 90 högskolepoäng (hp), 2010 2012 Allmänt Psykoterapiforskning har visat att olika terapiformer är genomsnittligt ungefär lika effektiva. Detta innebär emellertid inte att det skulle vara likgiltigt i det enskilda fallet vilket slags terapi som erbjuds. Olika grupper eller typer av patienter är bäst hjälpta av olika slags terapier. Slutsatsen är att olika terapiformer kompletterar varandra och därmed tillgodoser behoven i olika segment av patientpopulationen. Sådana olikheter till trots finns det grundläggande likheter mellan olika terapiformer och deras behandlingsförutsättningar som framför allt har att göra med relationen mellan terapeut och patient och hur utvecklingen av den gynnar eller försvårar själva behandlingen. Påbyggnadsutbildning i psykoterapi, 90 hp, kan därför läsas med olika inriktningar, till exempel med inriktning mot relationell psykoterapi, kognitiv beteendeterapi eller systemisk familjeterapi. Påbyggnadsutbildningen i psykoterapi leder till Psykoterapeutexamen, som är legitimationsgrundande (Authorization to practice a medical profession: psychotherapeut). Utbildningen riktar sig till studerande med olika utbildningsbakgrund (psykologer, läkare, socionomer, teologer m fl) som arbetar med psykoterapi eller själavård i olika sammanhang. Samtliga studerande har antagits efter behörighetsprövning och intervjuförfarande för bedömning av motivation och lämplighet. Syfte Syftet med utbildningen är att de studerande ska förvärva de fördjupade kunskaper och färdigheter i psykoterapi, som fordras för att kunna utöva psykoterapeutisk behandling självständigt och på specialistnivå. Den studerande ska förvärva kunskaper och färdigheter i kvalificerad familjeterapeutisk teori och metod, anpassad till varierande problemtyper i familjer och andra nära relationer. Utbildningen syftar också till att belysa sambandet mellan forskning och kliniskt familjeterapeutiskt arbete. Övergripande utbildningsmål Den studerande ska efter avslutad utbildning ha förvärvat ha inhämtat de kunskaper och färdigheter i psykoterapi, som fordras för att självständigt kunna utöva psykoterapeutisk behandling ha inhämtat kunskap om de teorier, metoder och tekniker som utvecklats inom den familjeterapeutiska behandlingen 2

ha inhämtat kunskap om systemteori för förståelse av psykosociala/mänskliga systtem ha inhämtat kunskap om olika psykiatriska och neuropsykiatriska sjukdomstillstånd bland barn, ungdomar och vuxna inklusive personlighetsstörningar liksom om diagnostik av och psykofarmakologiska principer för behandling av dessa visa på förmåga att teoretiskt och empiriskt kunna genomföra en klinisk bedömning av familjen och individen i familjen, etablera en behandlingskontakt och därefter ge psykoterapeutisk behandling som självständig terapeut med eget behandlingsansvar kritiskt kunna granska aktuell psykoterapeutisk forskning samt förstå vetenskapliga studier om olika psykoterapiformer kunna visa på förståelse för det komplexa samspelet mellan beteendevetenskapliga och medicinska aspekter av människan och mänskligt beteende kunna beakta etiska aspekter av psykoterapeutiskt och medicinskt arbete med särskilt beaktande av mäns och kvinnors olika perspektiv ha genomfört en undersökning och skrivit en vetenskaplig uppsats Betyg På kurserna ges betyget Godkänd eller Underkänd. Utbytesstudenter får dessutom betyg enligt ECTS-skalan. Studerande som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs senast två månader före kursstart av ansvarig institution/prefekt/proprefekt/motsvarande och framgår av tillgänglig Studiehandbok. Enl. kursplanen finns ingen obligatorisk litteratur. I vår litteraturlista anges viss litteratur starkt rekommenderad. 3

KURS I TEORI 40,5 hp Kurs I A Utveckling och hälsa i ett livsperspektiv, 7,5 hp Syfte Kursen syftar till att den studerande ska inhämta uppdaterade kunskaper i utvecklings- och familjepsykologi i ett livsperspektiv. Mål Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: visa fördjupade och uppdaterade kunskaper rörande villkoren för utvecklande av fysisk och psykisk ohälsa respektive grunderna för bibehållandet av hälsa, redovisa kunskaper rörande moderna utvecklingspsykologiska perspektiv rörande människans utveckling under hela livscykeln, visa fördjupade insikter rörande kvinnors och mäns olika livsförhållanden och särskilda riskfaktorer rörande psykisk ohälsa och åtföljande terapibehov, visa fördjupade insikter i existentiella grundfrågor rörande meningsskapande, val och frihet, livsparadoxer, trygghets-otrygghetsbalansen samt i fråga om hur kris, sorg och förluster påverkar människans utveckling, resonera kritiskt om olika etiska dilemman som är förknippade med psykoterapiutövning och ansvar för sårbara individer. Centrala begrepp problembaserat lärande (PBL) konfidentialitet pragmatism http://www.biomedcentral.com/1472-6939/3/4 RPC s etikregler människosyn arv och miljö familj utvecklingslinjer/faser utvecklingskris objektrelationer generationer åldrande affektutveckling Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) databas informerat samtycke kontext livsvärldar barn till missbrukare/psykiskt sjuka hälsa och ohälsa professionalism generiska behandlingsprinciper anknytning själv/jag/identitet stabilitet/förändring påverkbarhet familjens livscykel könsspecifik utveckling uppväxtvillkor determinism/frihet kultur/klass non-shared environment syskonskap salutogenes/patogenes resilience/hardiness familjediagnostiska modeller epidemiologi stress- sårbarhetsmodell 4

Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer där de studerandes arbete i basgrupper med vinjetter, fall eller problem utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsbildande. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Den studerandes arbete följs kontinuerligt genom granskning av dennes obligatoriska och aktiva deltagande i basgruppsarbeten, föreläsningar och seminarier. Examination sker vidare i form som meddelas av examinator. 5

Kurs I B Det psykoterapeutiska arbetets teoretiska grunder, 12 hp Syfte Den studerande ska ha en teoretisk bas för sitt psykoterapeutiska arbete. Mål Den studerande ska, efter avslutad kurs ha ett fördjupat historiskt perspektiv på familjeterapins och systemteorins utveckling. ha god kunskap om de teorier som är grundläggande för familjeterapeutiskt arbetssätt. ha fördjupade kunskaper i systemteori och epistemologi. ha god kännedom om de olika teoriernas/metodernas stöd i psykoterapiforskning. kunna beskriva och förstå sambandet mellan dysfunktionella samverkansmönster i olika familjesystem och utvecklingen av problem och symtom. förstå hur kroppslig ohälsa kan påverka familjesystemet och det interpersonella systemets inverkan på läkeprocesser. Centrala begrepp system interaktion kommunikation metakommunikation 1:a ordningens cybernetik 2:a ordningens cybernetik kontext/kontextualisering resilience förändring epistemologi kaosteorier process kontra innehåll bio-psyko-sociala modellen observerade/observerande system konstruktivism social konstruktionism mind tid och terapi symptoms uppkomst/funktion terapeutens förhållningssätt neutralitet postmodernism språksystem icke-vetande-position kollaborativt förhållningssätt. common factors terapeutisk allians salutogenes patogenes resilience/motståndskraft epidemiologi skapar problemet systemet eller systemet problemet? stress-sårbarhet Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter och utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsbildning. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. 6

Examination Examination sker skriftligt, individuellt med hemskrivning med därpå följande tentamensseminarium där de studerande får tillfälle att kritiskt granska varandras arbeten. Den studerande ska, genom detta förfarande, ha fått fullödig feedback på sin tenta. 7

Kurs I C Psykoterapeutisk metodik, 12 hp Syfte Den studerande ska utforska och bli förtrolig med fältets olika metoder för att tillägna sig en repertoar som utgångspunkt för den egna terapeutiska stilen. Mål Den studerande ska bli förtrogen med och utveckla färdigheter i olika familjeterapeutiska metoder. Fokus ligger på generella familjeterapeutiska metoder, kunna tillämpa dessa metoder i den kliniska vardagen, vara förtrogen med och kunna tillämpa olika teamtekniker med och utan hjälp av envägsspegel eller andra tekniska hjälpmedel, kunna engagera ett helt familjesystem med samgåendetekniker, utveckla färdighet i interaktionsanalys i terapeutiska system, vara förtrogen med olika tekniker i att engagera barn i samtal, kunna använda frågor både för att inhämta information och för att intervenera i ett system, kunna skapa kontrakt för ett enskilt samtal och för en längre kontakt kunna använda alliansskapande strategier, ha kunskap om olika familjediagnostiska modeller och familjediagnostiska begrepp, ha kännedom om och kunna använda validerade familjediagnostiska instrument, kunna förstå terapeuten som del av det diagnostiska systemet, kunna anlägga kritiska perspektiv på psykiatrisk, psykodynamisk och familjedynamisk diagnostik, kunna ställa/ pröva familjeterapeutiska/interaktionistiska hypoteser. Centrala begrepp familjekarta familjeskulptur anpassbarhet sammanhållning hierarkisk organisation kommunikation verklighetsuppfattning expressed emotion metaforer nyckelord kontakt kontrakt kontext sammanhangsmarkering reflekterande position hypoteser planerad slutintervention låtsastekniker externalisering mirakelfrågan skalfrågor undantag coterapi nätverkssamtal konsultationsintervju samgående matchning sammanhangsmarkering cirkulär intervjumetodik iscensättning system gränser hierarki 8

Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter som utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsutveckling. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. I detta moment ingår även metodträning, där man i rollspel tränar olika metoder. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Examination sker skriftligt, individuellt med hemskrivning med därpå följande tentamensseminarium där de studerande får tillfälle att kritiskt granska varandras arbeten. I metodträning bedöms den studerandes aktivitet och insatser i t ex rollspel. Andra examinationsformer kan förekomma t ex muntliga presentationer. 9

Kurs I D Psykisk och psykosocial ohälsa, 6 hp Syfte Den studerande ska förstå när, hur och om familjeterapi är användbart vid olika former av psykiatrisk och psykosocial ohälsa Mål ha kunskap om familjeterapeutisk metodik vid olika typer av problem såsom ätstörning, depression, psykos, neuropsykiatriska störningar, övergrepp/misshandel, utagerande, missbrukande eller psykiskt sjuk förälder, samt psykofarmakologi. ha kunskap om familjeterapeutisk metodik med avseende på klientens ålder (barnvuxen) och relationen (föräldrar-barn, styvfamilj, patient-anhörig, par), vara förtrogen med olika psykoterapeutiska metoders tillämpbarhet vid olika typer av ohälsa, kunna sätta in neuropsykologisk och neuropsykiatrisk problematik i ett systemteoriskt och utvecklingspsykologiskt sammanhang, samt kunna dra behandlingsmässiga slutsatser därav, urskilja olika kliniska problemställningar i relation till terapins olika faser, utveckla färdighet i kommunikationsanalys i terapeutiska system, kunna göra en behandlingsplanering, i samarbete med familjen välja fokus, välja terapeutisk strategi och göra prioriteringar i samspel med familjen, lära sig överväga familjeterapins roll i samspel med andra insatser, basera familjeterapeutisk strategi utifrån familjediagnos, upprätta mål för behandling och få samverkan kring detta, ha kunskap om hur man kopplar samman förståelse för klienters problem med val av kliniskt prövad eller evidensbaserad förändringsmetodik, överväga familjeterapins roll i relation till andra insatser och att ha kunskap om kontraindikationer för familjeterapi. Centrala begrepp: kontrakt avgränsning av problem avgränsning av behandlingssystem ramar tidsplanering målformulering motivation utvärderingsplan förstå och anpassa sig till klientens behov terapeutisk allians psykofarmakologi överremitteringar återfall omförhandling feedback och utvärdering problematisering av den terapeutiska relationen i samtalet. familjediagnostiska modeller familjediagnostiska instrument metakommunikation symmetri komplementaritet 10

Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter som utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsutveckling. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Examination sker skriftligt, individuellt med hemskrivning med därpå följande tentamensseminarium där de studerande får tillfälle att kritiskt granska varandras arbeten. I metodträning bedöms den studerandes aktivitet och insatser i t ex rollspel. Andra examinationsformer kan förekomma t ex muntliga presentationer. 11

Kurs I E Etik 3 hp Syfte De studerande ska förstå olika etiska problem och överväganden vad gäller diagnostik, psykoterapi och forskning/utvärdering, liksom yrkesjuridiska aspekter i psykoterapeutprofessionen. Mål De studerande ska efter genomgången kurs ha fördjupade kunskaper och insikter rörande etikregler och etiska frågor och dilemman inom psykoterapiområdet, fördjupade kunskaper om gällande lagstiftning och regelverk som reglerar psykoterapiarbetet inom klinisk och paraklinisk verksamhet, öva förmågan att reflektera över hur författningar och yrkesetiska principer överensstämmer med förhållningssätt i den studerandes egen yrkesutövning. Centrala begrepp informerat samtycke sekretess psykoterapikontrakt professionell hållning etisk marknadsföring journalföring etiska dilemman kollision mellan regelverk och etik Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter som utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsutveckling. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Examination Examination sker genom seminariearbeten och gruppdiskussioner. 12

KURS II INTEGRATION AV TEORI MED KLINISK BEHANDLING 12 hp Kurs II A Intervjumetodik och diagnostik, 6 hp Mål Den studerande skall efter genomgången kurs ha tillägnat sig kunskap om grundläggande familjediagnostiska begrepp, behärska färdighet i grundläggande familjediagnostiska metoder, känna till kultursociologiska synpunkter på diagnosutveckling och formulering, kunna förstå terapeuten som del av det diagnostiska systemet, kunna anlägga kritiska perspektiv på psykiatrisk, psykodynamisk och familjedynamisk diagnostik, behärska olika modeller för genomförande av förstasamtal, ha kännedom om psykiatrins diagnostiska system, ffa ICD 10, DSM IV med GAF och GARF-skala, genom fördjupade kunskaper om psykiatrisk och psykologisk diagnostik, förhålla sig kritisk till denna användning i och betydelse för psykoterapin, vara förtrogen med olika samtalstekniker med barn. Centrala begrepp anpassbarhet sammanhållning disengagement enmeshment familjeklimat cirkumplexa modellen familjedimensioner KASAM familjediagnostiska instrument familjediagnostiska självsvarsinstrument expressed emotions GARF-skalan DSM IV ICD 10 Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter som utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsutveckling. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Examination sker skriftligt, individuellt med hemskrivning med därpå följande tentamensseminarium där de studerande får tillfälle att kritiskt granska varandras arbeten. I metodträning bedöms den studerandes aktivitet och insatser i t ex rollspel. Andra examinationsformer kan förekomma t ex muntliga presentationer. 13

Kurs II B Behandlingsplanering, 3 hp Mål Efter genomgången utbildning ska den studerande: vara förtrogen med familjeterapins grunder, ha en överblick för att själv kunna välja i vilken riktning man vill fördjupa sig, kunna förankra kliniska ställningstaganden och val av metod utifrån kunskap om individens och familjens utveckling, vara förtrogen med den forskning som finns inom området. Läsa och kritiskt granska olika forskningsbaserade artiklar och rapporter inom specifikt familjeterapi, men också generellt inom det psykoterapeutiska fältet, vara förtrogen med gängse klassifikationssystem, men framför allt kunna beskriva psykisk ohälsa på ett sätt som är förenligt med den teoretiska förankringen, ha en bred kännedom om olika familjeterapeutiska metoder som grund för att integrera några av dessa i det egna psykoterapeutiska arbetet, som en självklar del av det psykoterapeutiska arbetet kunna inta en etiskt reflekterande och juridiskt informerad hållning. Centrala begrepp vårdprogram evidens våldsprevention nätverk parterapi familjeterapi vid misshandel och sexuella övergrepp familjeterapi vid depression och psykos barn till missbrukare och psykiskt sjuka utvärderingsplan avgränsning av terapeutiskt system problemformulering målformulering överremittering återfall Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer. De studerande arbetar i basgrupper med vinjetter som utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsutveckling. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Examination sker skriftligt, individuellt med hemskrivning med därpå följande tentamensseminarium där de studerande får tillfälle att kritiskt granska varandras arbeten. Alternativt kan andra examinationsformer förekomma t ex muntliga presentationer. 14

Kurs II C Den psykoterapeutiska processen 3 hp Mål Den studerande ska efter avslutad kurs kunna vara uppmärksam på och synliggöra den psykoterapeutiska processen genom utbildningens alla kurser, strimma, inhämtat kunskap om det terapeutiska samtalets struktur och process, fått fördjupad insikt om den psykoterapeutiska processen, inhämtat kunskap avseende sin egen delaktighet i mötet med klienter och i formulerandet av deras problem och utveckla färdigheter att tillsammans med dem hitta konstruktiva utvecklingsvägar, blivit förtrogen med och kunna tillämpa olika teamtekniker med och utan hjälp av envägsspegel eller andra tekniska hjälpmedel, kunna reflektera över terapins olika faser, start vidmakthållande avslut, och dess olika krav, lärt sig formulera handledningsfrågeställningar. Centrala begrepp terapisamtalets faser start vidmakthållande avslut det terapeutiska systemet bekräfta förstå förändra terapeutisk allians objektivitet inom parantes omförhandling feedback och utvärdering sammanhangsmarkering handledningsfrågeställning kontakt, kontrakt, kontext problematisering av den terapeutiska relationen cybernetics of prejudices parallellprocesser behandlingsavbrott remitteringar återfall behandlingsavbrott fastlåsthet i terapin Undervisning/arbetsformer/ Examination Examinationen sker i seminarieform då olika grupper redovisar den psykoterapeutiska processens olika faser: start vidmakthållande avslutning. 15

KURS III PSYKOTERAPI UNDER HANDLEDNING, 18 hp Handledningen startar termin 2 och fortsätter t o m termin 5. Syfte Kursen syftar till att den studerande genom handlett klientarbete skall integrera teoretiska kunskaper och tidigare erfarenheter till ett självständigt, kvalificerat, familjeterapeutiskt arbete. Integrering refererar till den process som berör de broar av olika teorier, konceptuella strategier och interventioner som sammanlänkas när familjeterapeuter försöker förstå och behandla komplexa familjesituationer. Innehåll Den studerande ska utveckla sin förmåga att tillämpa familjeterapeutiska kunskaper i sin egen arbetssituation, samt få erfarenhet av olika typer av handledning och konsultation. Kursen förutsätter eget psykoterapeutiskt arbete under kurstiden. Här är inte litteratur, PBL-fall och föreläsningar huvudsakliga inlärningsmoment, utan praktiska övningar. Målet är integration av teori med klinisk behandlig samt att koppla tillgänglig forskning till den kliniska vardagen. Mål utveckla en integrativ behandlingsmodell som omfattar ett brett teoretiskt perspektiv, kunna variera olika strategier och få tillgång till verktyg för att formulera och pröva möjliga interventioner satt i relation till den kliniska familjen. kunna förmedla familjedynamiska aspekter i relation till den kliniska familjen, förstå och kontextualisera familjens utvecklingscykel, struktur, process, generationsperspektiv, samt familjens kulturella och sociala sammanhang, öka förståelsen hos den studerande avseende symptom i familjen i termer av homeostas, balans, koalition och allians, utveckla specifika arbetshypoteser utifrån familjen som system, men också runt individen i familjesystemet, öka medvetenheten hos den studerande runt egna personliga resurser, bias och orientering som kan tänkas störa den terapeutiska processen, att tillsammans med de studerande skapa en trygg kontext för reflektion och evaluering där både succé och misstag ges utrymme för spegling. Arbetsform Klinisk handledning sker i grupper om 8 deltagare under tillsammans 210 tim. och ska omfatta minst tre familjeärenden per deltagare. Ett av fallen skall innehålla minst två generationer. Kursen omfattar olika former av handledning såsom direkthandledning, falldragning, rollspel och videoinspelat material med tyngdpunkt på det sistnämnda. Handledning sker också individuellt i form av utvecklingssamtal en gång per termin, totalt fem timmar. Examination Examinationen sker i form av en videopresentation som belyser den psykoterapeutiska processen över tid och utvecklingen av den egna personliga terapeutiska stilen. 16

KURS IV Kurs IV A FORSKNING OCH UTVÄRDERINGS- METODER, 19,5 HP Vetenskapsteori och psykoterapiforskning, 4,5 hp Syfte Syftet med kursen är att de studerande skall tillägna sig en vetenskapsteoretisk- och metodologisk grund för att kunna genomföra ett praktiskt undersökningsarbete. Mål Den studerande ska tillägna sig: kunskaps- och vetenskapsteoretiska perspektiv av betydelse för forskning inom psykoterapi och familjebehandling, en överblick över den forskning som bedrivs inom området, kunskaper och färdigheter i undersöknings- och forskningsmetodik, kapacitet att söka i relevanta databaser och vetenskapliga tidskrifter. Centrala begrepp positivism hermeneutik kvantitativa/kvalitativa metoder forskningsetik design datakvalitet behandlingseffekter processforskning reliabilitet validitet intern och extern validitet klinisk signifikans evidensbaserad psykoterapi begreppsvaliditet operationalisering Examination Kursen examineras genom att den studerande enskilt eller tillsammans med en kurskamrat med grund i kursens innehåll formulerar ett skriftligt PM till uppsatsarbete. Arbetet presenteras och utsätts för granskning av handledare. Litteratur Litteratur med anknytning till kursen mål och centrala begrepp presenteras i slutet av studiehandboken. 17

Kurs IV B Undersökning och uppsatsarbete, 15 hp Syfte Kursen syftar till att den studerande under handledning skall genomföra en undersökning och skriva en uppsats baserad på ett eget empiriskt inhämtat material. Mål Den studerande ska planera och designa en vetenskaplig studie inom ett psykoterapi och familjeteoretiskt/terapeutiskt relevant område, genomföra ett vetenskapligt undersökningsarbete under handledning och presentera detta i en uppsats, granska och opponera på annan studerandes arbete. Centrala begrepp undersökningsdesign datainsamling bearbetning av data tolkning av resultat statistisk signifikans reliabilitet validitet generaliserbarhet skriftlig kommunikationsförmåga Examination Presentation och försvar av egen uppsats samt opposition på annans uppsats vidare gemensamma seminarier i närvaro av handledare och examinator. 18

KURS V EGENTERAPI Egenterapi för erhållande av legitimation omfattar 50 timmar individuell terapi plus 30 timmar i familjerekonstruktion alternativt 100 timmar gruppterapi plus 30 timmar familjerekonstruktion. Försäkra er om att terapeuten är legitimerad! Dessa moment handhas av den studerande själv. Mål Den studerande ska under detta moment: nå ökad insikt om sig själv, sina givna livsbetingelser samt sin psykologiska och sociala historia och dess relation till nuvarande värderingar, livsmål och livsstil, kunna reflektera över hur det egna levernet bidrar till att frammana hälsa respektive sårbarhet och ohälsa, nå kunskap om och bearbeta egna blinda fläckar som kan komma att påverka fördjupandet av ett professionellt psykoterapeutisk förhållningssätt, vidareutveckla förmågan till självreflektion som grund för avancerat psykoterapeutiskt behandlingsarbete. 19

Litteraturlista (* = obligatorisk litteratur) Abrahamsson E, Berglund G. Skapande konversationer. Stockholm: Mareld, 1997. *Andersen T. Reflekterande processer. samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld, 1994. *Anderson CM, Reiss DJ, Hogarty GE. Patienter med schizofreni och deras familjer. Stockholm: Wahlström & Widlund, 1990. *Anderson H, Goolishian HA. Från påverkan till Medverkan. Stockholm: Mareld, 1992. Anderson H. Reimagining family therapy: reflections on Minuchin's invisible family. Journal of Marital and Family Therapy 1999; 25:1:1-8. *Anderson H. Samtal språk och möjligheter. Psykoterapi och konsultation ur postmodern synvinkel. Stockholm: Mareld, 1999. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur, 1991. Asen E, Tomson D, Young V, Tomson P: Ten minutes for the family. Systemic Interventions in Primary Care. Routledge 2004. Bagge FR. Om å stötte foreldre i å stötte barna sine - Glimt fra en familieavdelning i barnevernets regi. Fokus på Familien 1998:3:145-59. Bateson G (1985) Toward a theory of schizophrenia. In: Bateson G. Steps to an ecology of mind. Ballantine Books, 1985: 201-227. Bateson G. Metalogue: Why do things get in a muddle? In: Bateson G. Steps to an Ecology of Mind. New York: Ballantine Book, 1985:1-8. Bateson G. The cybernetics of Self : A theory of alcoholism. In: Bateson G. Steps to an ecology of mind. New York: Ballantine, 1985:309-39. *Berg IK, De Jong P. Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld, 2001. Berg IK. Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Stockholm: Mareld, 1992. Bogdan J. "Epistemology" as a semantic pollutant. Journal of Marital and Family Therapy 1987; 13:1:27-35. *Boscolo L, Bertrando P. Genom tidens lins. Ett nytt perspektiv inom systemisk terapi och konsultation. Stockholm: Mareld, 1998. Boscolo L, Bertrando P. Systemic therapy with individuals. London: Karnac Books, 1996. *Boscolo L, Cecchin G, Hoffman L, Penn P. Systemisk familjeterapi enligt Milanomodellen. Stockholm: Natur och Kultur, 1990. Cade B, O Hanlon WH. En kort guide till strategisk korttidsterapi. Stockholm: Natur och Kultur, 1996. Carr A. Family therapy. Concepts, process and practice. Great Britain: John Wiley and Sons, Ltd,2005. Catherall DR. Working with projective identification in couples. Family Process 1992; 31:4:355-67. *Cecchin G, Lane G, Wendel AR. Irreverence. A strategy for therapists survival. London/New York: Karnac Books, 1992. *Cecchin G, Lane G, Wendel AR. The cybernetics of prejudices in the practice of psychotherapy. London: Karnac Books, 1994. Cecchin G. Hypothesizing, circularity, and neutrality revisited: an invitation to curiosity. Family Process 1987; 26:405-13. 20

Cleve E. En stor och en liten är borta. Stockholm: Wahlström & Widlund, 2002. Colapinto J. Maturana and the ideology of conformity. Networker1985; May/June:29-37, 41-3. Combs G, Freedman J. Telling and retellings. Journal of Marital and Family Therapy 1998; 24:4:405-08. de Kemp RAT, Van Acker JCA. Therapist-parent interaction patterns in home-based treatments: exploring family therapy process. Family Process1997; 36:3:281-95. de Shazer S. (1984) The death of resistance. Family Process 1984; 23:11-17 de Shazer S. Spel med skillnad. Grundläggande idéer bakom den lösningsfokuserade korttidsterapin. Stockholm: Mareld, 1994. *de Shazer S. Ledtrådar. Undersökningar av ledtrådar i korttidsterapi. Stockholm: Mareld, 1997. Dell PF. The theory and the epistemology of Humberto Maturana. In: Kaslow FW, ed. The international book of family therapy. New York: Brunner Mazel, 1982:56-66. Dell PF. Understanding Bateson and Maturana: toward a biological foundation for the social sciences. Journal of Marital and Family Therapy 1985; 11:1:1-20. Efran J, Lukens M. The world according to Humerto Maturana. Networker 1985; May/June:23-28,72-5. Eisenberg L. The social construction of the human brain. Am J Psychiatry 1995; 152:11:1563-75. Flaskas, Perlesz. The therapeutic relationship in systemic therapy. London: Karnac, 1996. *Freeman J, Epston D, Lobovits D. Playful approaches to serious problems. New York/London: Norton, 1997. FurmanB, Ahola T. Lösningssnack. Inbjudningar till terapeutiska samtal. Stockholm: Mareld, 1993. Gammer C. The childrens voice in family therapy. London/New York: Norton & Company. Gergen KJ. The saturated self. Dilemmas of identity in contemporary life. New York: Basic Books, 1991. *Graffman E, red. Mönster som förbinder. Stockholm: Mareld, 1998. (Bateson) Gustafsson PA. Family interaction and family therapy in childhood psychosomatic disease. A family systems approach to illness. Linköpings University Medical Dissertations No 250. Departments of Child and Adolescent Psychiatry and Pediatrics, Linköping University, 1987. Gurman AS, Jacobson NS. Clinical handbook of couple therapy. 3 rd ed. New York: Guilford Press, 2002. Hafstad R, Øvreeide H. Föräldrafokusert arbeid med barn. Oslo: Høyskoleforlaget, 1998. Haley J. Familjeterapi hur man löser problem. Stockholm: Natur och Kultur, 1979. Haley J. Psykoterapi-strategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur, 1975. *Haley J. Flytta hemifrån. Stockholm: Natur och Kultur, 1982. Haley J. The art of being a failure as a therapist. In: Haley J. The power tactics of Jesus Christ and other essays. New York: Norton, 1987. Hansson K, Sundelin J, red. Familjeterapi-tillämpningar ur ett svenskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1995. Hansson K. Familjediagnostik. Doktorsavhandling,. Lunds universitet: Institutionen för barnoch ungdomspsykiatri och Institutionen för tillämpad psykologi, 1989. *Hansson K. Familjeterapi på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia, 2001. Hedenbro M, Wirtberg I. Samspelets kraft. Marte Meo. Stockholm: Liber, 2000. Helgesson M. Boscolo och tiden. Svensk Familjeterapi 1995; 2:16-20. Helgesson M. Systemteoretiska modeller. Svensk medicin 1996; 51:72-81. 21

Helgesson: Kampen om språket inom psykosomatiken. Föredrag vid 4:e Nordiska kongressen i Familjeterapi i Västerås, 1996. Hoffman L. Foundations of family therapy. A conceptual framework for systems change. New York: Basic Books Inc, 1981. Hoffman L. Beyond power and control: toward a "second order" family systems therapy. Family Systems Medicine 1985; 3:4:381-96. Hoffman L. Exchanging voices. A collaborative approach to family therapy. London: Karnac Books, 1993. Hoffman L. Family Therapy. London:Norton, 2001. Hoffman L. Family therapy: an intimate history. New York/London: W.W.W. Norton and Company, 2002. *Hårtveit H, Jensen P. Familjen plus en. En resa genom familjeterapins praktik och idéer. Stockholm: Mareld, 2002. Johnsen A, Sundet R, Wie Torstensen V. Samspill og selvopplevelse. Oslo: Tano Aschehoug, 2000. Johnson SM, Whiffen VE. Attachment processes in couple and family therapy. New York: Guilford Press, 2003. *Jones E, Asen E. Systemic couple therapy and depression. London: Karnac, 2000. Jones E. Family systems therapy. Developments in the Milan systemic family therapy. New York: J Wiley and Sons, 1994. Kaslow F, ed. Handbook of relational diagnosis and dysfunctional family patterns. New York: John Wiley and Sons Inc, 1996. Launer J.Narrative-based Primary Care. A practical Guide. Radcliffe Medical Press, 2002 Lebow J. The integrative revolution in couple and family therapy with commentaries. Family Process 1997; 36:1:1-24. Leff J, Vaughn C. Expressed emotion in families. New York: Guilford Press, 1985. Luepnitz DA. Bateson s heritage: bitter fruit. Networker 1988; Sept/Oct:49-73. Lundby G. Livsberättelser och terapi. Om nyskrivning av historier och ett narrativt arbetssätt. Stockholm: Natur och Kultur, 2002. *Madanes C. Behind the one-way mirror. Advances in the practice of strategic therapy. San Francisco/London: Jossey-Bass, 1984. Madanes C. Strategic family therapy. San Francisco/London: Jossey-Bass, 1984. Marner T. Letters to children in family therapy. A narrative approach. J Kingsley, 2000. McGoldrick M, Gerson. Genograms in family assessment. New York/London: Norton, 1986. *Minuchin S, Fishman C. Livets dans. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1990. Minuchin S. The seductions of constructionism. Networker 1991; Sept/Oct: 47-50. Minuchin S. Konstruktivismens forførelse. Fokus på familien 1996; 24:52-57 Minuchin S. Journeys of growth and transformation. In: Minuchin S et al. Mastering family therapy. New York: John Wiley and Sons, 1996:68-74. (svensk utgåva: Om konsten att bedriva familjeterapi. Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1999). Minuchin S. Where is the family in narrative family therapy? Journal of Marital and Family Therapy 1998; 24:4:397-403. *Minuchin S. Familjer i terapi. Strukturell familjeterapi i teori och praktik. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1999. Minuchin S. Retelling, reimagining, and re-searching: a continuing conversation. Journal of Marital and Family Therapy 1999; 25:1:9-14. Minuchin S, Nichols M P. Family Healing. Tales of Hope and Renewal from Family Therapy. NY: The Free Press, 1993 *Morgan A. Vad är narrativ terapi? Stockholm: Mareld, 2004. *Napier A, Whitaker C. Familjen i smältdegeln. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1988. 22

O Hanlon B. Källrötter. Grundprinciper i Milton Ericksons hypnosterapi. Stockholm: Mareld, 1999. *Olson H, Petitt B. Familjeterapilexikon. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1999. Palazzoli Selvini M et al. Hypothesizing-circularity-neutrality: three guidelines for the conductor of the session. Family Process 1980; 19:3-12. Pattyi L, Ullerstam P. Psykoanalytisk objektrelationsteori och familjepsykologi. Sfph:s monografiserie 1979; 20:67-79. (Om Boszormmeny-Nagy) Penn P. Circular questioning. Family Process 1982; 21:267-280. Penn P. Feed-forward: Future questions, future maps. Family Process 1985; 24:299-310. Petitt B, Olson H. Om svar anhålles. Stockholm: Mareld, 1992. Piltz KG, Gustavsdóttir K. Den osynliga familjen. Samarbetspartner eller syndabock. Hovås: Ask och Embla, 1992. *Pinsof WM. Integrative problem-centered therapy. A synthesis of family, individual and biological therapies. New York: Basic Books, 1995. Pinsof WM. The efficicacy of marital and family therapy: an empirical overview, conclusions, and recommendations. Journal of Marital and Family Therapy 1995; 21:585-613. Ringborg M. Jag lär genom konflikt. En intervju med Salvador Minuchin. Fokus på familien 1996; 1:29-38. Ringborg M. Teorin om tidig störning. Psykisk hälsa 1985; 26(4):213-217. Rosenbaum R, Dyckman J. Integrating self and system: an empty intersection? Family Process 1995; 34:1:21-44. Safran JD, Muran JC. Negotiating the therapeutic alliance. A relational treatment guide. New York: Guilford Press, 2000. *Satir V, Banmen J, Gerber J, Gomori M. The Satir Model. Family therapy and beyond. Science and Behavior Books, 1991. Satir V. Familjeliv eller om man vill bli en bättre förälder. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1975. *Schjödt B, Egeland TA. Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur, 1994. Seikkula J. Fra forvirring til klarhet-åpen samtale skaper nytt språk for psykotisk patient. Fokus på familien1999; 3:153-67. Seikkula J. Öppna samtal. Från monolog till levande dialog i sociala nätverk. Stockholm: Mareld, 1996. Selvini Palazzoli M, Boscolo L, Cecchin G, Prata G. The problem of the referring person. Journal of Marital and Family Therapy 1980; 6:3-9. Selvini Palazzoli M, Boscolo L, Cecchin G, Prata G. Hypothesizing-circularity-neutrality: Three guidelines for the conductor of the session. Family Process 1980; 19:73-85. Simon R. One on one: conversations with the shapers of family therapy. The Family Therapy Network 1992. Skårderud F. Känslosamma resor. En bok om livet i rörelse. Stockholm: Natur och Kultur, 2004. Sluzki C. In search of the lost family: a footnote to Minuchin's essay. Journal of Marital and Family Therapy 1998; 24:4:415-7. *Sluzki C. Transformations: a blueprint for narrative changes in therapy. Family Process 1992; 31:217-230. Smith C, Nylund D, eds. Narrative therapy with children and adolescents. New York: Guilford Press, 1997. Soltvedt M. BOF, barnorienterad familjeterapi. Stockholm: Mareld, 2005. Stierlin H. Mänskliga relationer. Stockholm: Natur och Kultur, 1971; 82-111. Stierlin H. Psykoanalys och familjeterapi. Stockholm: Natur och Kultur, 1979. 23

Stierlin H, Weber G. Unlocking the family door. A systemic approach to the understanding and treatment of anorexia nervosa. New York: Brunner/Mazel, 1989. Strand P. Toward a developmentally informed narrative therapy. Family Process 1997; 6:4:325-39. Speed B. How really real is real? Family process 1984; 23:511-20. Speed B. Reality exists O.K.? An argument against constructivism and social constructionism. Family Therapy 1991; 13:395-409. Suddaby K, Landau J. Positive and negative timelines: a technique for restorying. Family Process 1998; 37: 287-98. Svedin L. Handledning i ett familjepsykologiskt perspektiv inom primärvården - ett tänkande som förlöser. Allmänmedicin. Nr 6, 2 Taffel R. In praise of countertransference. Networker 1993; Jan/Febr:52-7. Thorslund C. A dimensional model of family functioning and dysfunctioning. Doktorsavhandling, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1991 Tjersland OA. Form universe to multiverses-and back again. Family Process 1990; 29:385-397. Tomm K. A question of perspective. Journal of Marital and Family Therapy 1998; 24:4:409-13. *Tomm K. Systemisk intervjumetodik. Stockholm: Mareld, 1989. *Walsh F. Strengthening family resilience. New York: The Guilford Press, 1998. Walsh F, Mc Goldrick M. Living beyond loss. London/New York: Norton & Company Walters M et al. The invisible web. Gender patterns in family relationships. Washington/New York: Guilford Press, 1988. Watzlawick P, Beavin Bavelas J, Jackson D D. Pragmatics of human communication. London/New York: Norton & Company 1967. Weber T, McKeever J, McDaniel S. A beginner s guide to the problem-oriented first family interview. Family Process 1985; 24:357-364. Whitaker C. Psychotherapy of the absurd: With a special emphasis on the psychotherapy of aggression. Family Process 1975; 14:1-16. *White M, Epston D. Narrativ terapi, en introduktion. Stockholm: Mareld, 2000. White M. Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm: Mareld, 1991. Wilson J. Barnets röst i utredning och behandling. Stockholm: Mareld, 2001. Wrangsjö B. Diagnosens psykologi. I: Wrangsjö B, red. Barn som märks. Utvecklingspsykologiska möjligheter och svårigheter. Stockholm: Natur och Kultur, 1998; 17-46. Yalom I. Terapins gåva. Stockholm: Natur och Kultur 2003. *Øvreeide H. Samtal med barn. Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Kristianstad: HøyskoleForlaget, 1998. 24