Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten och avlopp var ej färdiga när MKB genomfördes. 1. Dricksvatten Olika alternativ har tagits hänsyn till. Råvatten via vättern, gemensamt borrade hål eller enskilt borrade hål på respektive tomt. 1.1 Råvatten via Vättern Denna lösning kräver ett stort tekniskt skydd mot eventuella förorenigar och rening enligt livsmedelsverkets råd vilket skulle medföra en kostsam teknisk lösning som skulle belasta de boende. 1.2 Gemensamt borrade hål Ger ett bra dricksvatten då grundvatten oftast inte kräver någon reningsutrustning men fortfarande en kostsam lösning för de boende. Ledningar ska grävas ner till samtliga fastigheter och gemensam skötsel av pumpar och eventuell reningsanläggning. 1.3 Enskilt borrade hål på respektive tomt Ger ett bra dricksvatten då grundvatten oftast inte kräver någon reningsutrustning och denna lösning bedöms som den bästa ur ett långsiktigt perspektiv. Vid totalentreprenad ingår borrning, djupbrunnspump av 3-fasmodell, motorskydd 3-fas, hydropress (=expansionskärl) som bör vara av glasfiberplast, tryckströmbrytare, brunnslock och adapter. Kostnaden för en totalentreprenad vid en borrning på 80 meter är cirka 50 000 55 000 kr. För att få dricksvatten borrar man max 120 meter. Kostnad för enbart borrning är cirka 30 000 35 000 kr. Regelbunden kontroll När man har egen brunn har man själv ansvar för vattnets kvalitet. Socialstyrelsen rekommenderar att vattnet analyseras vart tredje år om anläggningen används till en en- eller tvåfamiljsfastighet. Vattnet bör dessutom analyseras om det förändras märkbart, till exempel om slam bildas eller smak och lukt ändras. Vald lösning för dricksvatten är Enskilt borrade hål på respektive tomt. 2. Avlopp Följande uppgifter har inhämtats från Sydnärkes miljökontor: Anmälan om miljöfarlig verksamhet, och gränsvärden på 15mg /l BOD7 och 0,5 mg/l Ptot är rimliga värden men man ser gärna en högre ambitionsnivå. Fem olika leverantörer av minireningsverk av studerats samt på en hög nivå vad det innebär att ansluta området till kommunala reningsverket i Hammar.
När val av minireningsverk gjorts har stor hänsyn tagits till vad som kommunen installerat i Mariedamm för att förenkla processen då det finns en liknande referensanläggning inom kommunen. Leverantörsval har fallit på Bioclere Svenska AB och den anläggningen uppfyller de ställda kraven från Sydnärkes Miljökontor, för teknisk beskrivning se bilagt dokument Bioclere. Som alternativ har en grov uppskattning av kostnader gjorts för att ansluta området till Hammars reningsverk via en sjöslang. Kostnad för att lägga sjöslang uppskattas till 700-1000 kr metern för vatten och avlopp Kostnad ca 5 milj (uppskattat 6 km). Detta anses inte hållbart då duvfjärden är recipient i båda fallen och påverkan på Duvfjärden som vattenförekomst blir således i princip densamma oavsett om man väljer lokalt minireningsverk eller att utnyttja kommunalt reningsverk. Minireningsverkets placering kan ses i figur 1. Placering väljs så att anläggningen hamnar ca 50 m från närmaste fastighet. Den valda placeringen kräver dock att avloppsvattnet pumpas dit från två stycken pumpanläggningar vars placeringar kan ses i figur 1. För mer information se bilaga Anbud Åviken LPS2000Q. Figur 1 Principskiss över avloppsanläggning med rördragning och pumpstationer inritade.
Nedan är utdrag från en Forskningsrapport från Husö biologiska station Avloppsvatten efter minireningsverk. Vass, liksom annan strandvegetation, fungerar som ett filter och en behållare för partiklar och lösta ämnen. På våren har man en snabb tillväxt av vassens årsskott, som till en början utnyttjar den näring som finns i jordstammarna. Därefter tar vass, liksom de flesta andra växter, effektivt upp näringsämnen från det område den växer. Detta upptag är stort framförallt under tillväxtperioden, d.v.s. fram till augusti-september. Den kan ta upp näring både från bottnen och direkt från vattnet. Näringsupptaget från vattnet sker genom specialiserade vattenrötter, som ibland bildar en tät rotfilt. Upptaget via vattnet kan ibland vara större än upptaget via bottnen. Vassen kommer även att medföra att partiklar sedimenterar och på så sätt binds till vassbottnen. I vassbottnen kan det även förekomma denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. På hösten transporteras en stor del av näringen tillbaka till jordstammarna, för att utnyttjas igen under nästa år. En del näring förs också till vattnet eller till marken där vassen står genom nedfallande blad, och man har därför en viss recirkulering av näringen, speciellt i täta vassbestånd. En viss del av näringen kommer dock att läcka ut till omgivningen av vassbeståndet, dels direkt till vattnet men också genom att vasstrån och blad flyter bort. Således fungerar tät vass som en rätt effektiv fälla för kväve och fosfor och speciellt då under sin tillväxtperiod, d.v.s. under perioden maj-september. Om man vill utnyttja vassens reningsförmåga bör man sprida ut exempelvis ett inkommande dikesvatten så att det rinner genom en så stor areal av vassen som möjligt. Om man vill ta bort näring från vattnet genom skörd av vass, hur skall man då göra? Den största biomassan uppnås under blomningen, d.v.s. under juli-augusti. Under samma period är det som mest näring bunden till de ovanjordiska delarna av vassen. Således bör vassen skördas under denna period. Man har beräknat att skörd av tät, grön vass under sommaren tar bort ca. 9 kg fosfor och 100 kg kväve per hektar. Det motsvarar årsutsläppen av orenat avloppsvatten från ca.10 personer vad gäller fosfor och ca. 20 personer vad gäller kväve. Om motsvarande vass skulle skördas på vintern skulle man få bort 10-20 % av näringsmängderna. Om avsikten är att år efter år skörda vass och ta bort maximalt med näring bör vassen slås över vattenytan. En skörd under vattnet medför att vassen försvinner efter ett antal år. Man bör försöka slamma upp så litet som möjligt av bottensedimentet under skörden eftersom man då får ett läckage av näring. Det är lämpligt att lämna en bård av vass mot öppet vatten för att fungera som en vågbrytare och förhindra uppslamning och borttransport av sediment. Källa: Effekter på vasskörd på vattenväxter; undersökningar i Markusbölefjärden. Sinikka Suomalainen, Forskningsrapport från Husö biologiska station, nr 49, 1986
Figur 2 Principskiss över avloppsvatten efter minireningsverk där slutlig fördelning sker i befintligt vassområde. Figur 3 Det föreslagna vassområde som kan uppta eventuellt Fosfor och Kväve.
Summering Vid val av lösning på vatten och avlopp har stor hänsyn tagits till naturens eget kretslopp att rena vatten och avlopp utan långa transporter av detta som kräver större åtgärder på de naturvärden som finns i området samt undvikande av komplicerade tekniska lösningar i möjligaste mån. Lars Holmberg/Kent Petersson