HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG HT2015 FÖR STUDENTER

HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG HT2015 FÖR STUDENTER Välkomna till kursen Historia A! Det viktigaste ni ska göra den här terminen huvudmålet med kursen är att ni ska börja tänka historiskt. Det är en färdighet ni alltid kommer att ha nytta av!

Historia A Karin Hassan Jansson HT2015 ANVISNINGAR FÖR SEMINARIER OCH SKRIVUPPGIFTER Inför seminarier Alla seminarier på kursen utgår från uppgifter som ni ska förbereda. Uppgifterna finns i kompendiet och där framgår det vad som ska läsas och göras inför varje specifikt seminarium. Ni jobbar med förberedelserna i två steg: 1) ni läser litteratur och tar del av annat material samt jobbar med frågorna/uppgifterna individuellt 2) ni jobbar med frågorna/uppgifterna i era basgrupper, i vissa fall ska ni jobba med alla frågor/hela uppgiften, ibland med delar av den, i vissa fall ska ni förbereda muntliga presentationer eller skriftliga inlämningar Ett minimum av tid för basgruppsträffar är inlagda i schemat. Ni planerar själva in fler träffar och förväntas planera ert arbete så att ni kommer väl förberedda till seminarierna. Anvisningar för skrivuppgifter Uppgiftens storlek anges i antalet tecken. En normal sida är mellan 2 000 och 3 000 tecken (inklusive blanksteg). Strukturera texten så att den blir lätt att läsa, det vill säga med läsbart typsnitt, normala marginaler, minst 1,5 i radavstånd etc. Försök strukturera era texter väl och formulera er tydligt och precist. Ni får hjälp av Språkverkstaden med detta vid ett par tillfällen i början av kursen. Lämna in era skrivuppgifter i wordformat i anvisad inlämningslåda. Döp dem till ert för- och efternamn. Ni ska hänvisa till källor och litteratur som ni refererar eller citerar. Använd noter i din text (använd infoga noter i något ordbehandlingsprogram som word eller liknande) för att ange referenser. Så här skriver ni i noterna: Referenser till litteratur, t.ex. John Arnold, History: A Very Short Introduction (Oxford 2000), s. 15. [förnamn efternamn, bokens titel i kursiv, (förlagsort och år inom parentes), aktuell sida] Referenser till föreläsning, t.ex. Maria Ågren, Historia, A-kursen i historia, Uppsala universitet, 20130904. [förnamn efternamn, föreläsningens rubrik, sammanhanget där den givits, datum] För mer ingående anvisningar, se Historiska institutionens hemsida (under Grundutbildning > Skriva uppsats > Instruktioner (valda delar). Där finns också en bra formatmall som ni kan använda om ni vill.

Om fusk och plagiat Fusk och plagiat är inte särskilt är vanliga vid universitetet, men de förekommer. Ibland sker detta avsiktligt, men ibland handlar det om att studenten inte riktigt vet var gränsen går mellan det tillåtna. Både fusk och plagiat är förbjudna i högskoleförordningen, och här anges också att disciplinära åtgärder kan vidtas. Vid Uppsala universitet anmäls fusk och plagiat till universitetets rektor och disciplinnämnd, och om studenten förklaras skyldig kan det leda avstängning från studier under en viss period. Det handlar alltså om allvarliga konsekvenser, och denna text är skriven för att förebygga. Fusk kan ske på flera sätt, men typexempel är: Att använda sig av otillåten litteratur när man skriver prov. Att använda sig av fusklappar eller digitala hjälpmedel när man skriver prov. Att lämna in en text hemtentamen, PM, uppsats som någon annan har skrivit och utge sig för vara författaren. Att samarbeta med en annan student eller person vid individuella prov, t.ex. en hemtentamen, om samarbete inte är tillåtet. Plagiat är mer komplicerat. Kortfattat kan man säga att det innebär ett oredovisat lån ur någon annan persons produktion. Det handlar om imitation eller kopiering av andras texter och att dessa lån framställs som ens eget arbete. Man plagierar när man kopierar en text helt eller delvis utan att citera eller ange källan, och detta gäller alla nedanstående typer av texter: Tryckt litteratur (böcker, uppsatser, artiklar). Texter på Internet. Andra studenters arbeten. Egna tidigare examinerade arbeten. För att motverka plagiat använder vi Urkunds plagiatkontroll: här kontrolleras studenternas inlämnade texter mot Internet och andra vid universitet och högskolor inlämnade skrivuppgifter. För mer utförlig information om plagiat, se Plagiathandboken på Urkund: http://www.urkund.se/se/documents/urkunds_plagiathandbok.pdf Vad kan du göra för att undvika plagiat? Det första du som student bör göra är att noga läsa den information som ges om examinationen, bedömningskriterierna och utformningen av de uppgifter som ingår i kursen. På så sätt får du reda på vad som gäller en viss uppgift. Om du är osäker på vad som gäller kan du vända dig till ansvarig lärare och fråga.

SEMINARIUM 1: HISTORIEGENRER Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 Historia skrivs inte bara av historiker. I samhället idag cirkulerar många olika historiska framställningar. De kan vara skrivna av journalister, akademiker, politiker, skönlitterära författare, eller privatpersoner. Det förekommer också att riktigt gammal historieskrivning, från 1800-talet och början av 1900-talet, trycks om eller används som inspiration av opinionsbildare och nätskribenter. I den här övningen får du diskutera skillnaden mellan olika historiska genrer. Uppgiften utgår från olika beskrivningar av Finska kriget 1808 1809. Syfte Syftet med uppgiften är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter och att belysa vad som kännetecknar en vetenskaplig text. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2000, kap. 1 (13 sidor). Åmark, Klas, Varför historia? Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 1 (16 sidor). Utdrag tillgängligt på på Studentportalen (Filarea/Kursmaterial/Seminarieunderlag): Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, Studentlitteratur: Lund 2007, sid. 169-176 (7 sidor). Hårdstedt, Martin, Om krigets förutsättningar: Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808 09, avhandling från Umeå universitet, 2002, kap. 2 (sid. 55-67, 12 sidor). Även fritt tillgänglig på nätet på följande länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-7255 Lindkvist, Herman, Finland förloras, i En vandring genom Den Svenska Historien, Nordiska museet och Statens historiska museum i samarbete med länsmuseerna, 1993 (2 sidor) Runeberg, Johan Ludvig, Fänrikens marknadsminne ur Fänrik Ståls sägner, 1848. Även fritt tillgänglig på nätet på följande länk: http://runeberg.org/fstal/2c.html Wikipedia, Finska kriget, 2015-08-24. Även fritt tillgänglig på nätet på följande länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/finska_kriget Historiesajten, Finska kriget 1808 1809, 2015-08-24. Även fritt tillgänglig på nätet på följande länk: http://www.historiesajten.se/krigsinfo.asp?id=27

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 Uppgift Frågorna ni ska förbereda inför seminariet är: 1. Vad är det här för sorts text? Vem är författaren? I vilket sammanhang är texten skriven? 2. Hur skildras kriget? Vad står i fokus? Vad står med och vad står inte med? 3. Vad karakteriserar en vetenskaplig framställning? 4. Vad skiljer vetenskap från populärvetenskap? 5. Vilken/vilka av texterna kan anses vara vetenskaplig? Varför? Motivera! 6. Vilken text tyckte du var bäst? Motivera! Fördjupningsfråga: Vad är poängen med vetenskap? Vad är det bra för? Vad är poängen med historievetenskap?

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 SEMINARIUM 2: ATT SKRIVA PM (WORKSHOP) Seminariet är en workshop i studieteknik med lärare från Språkverkstaden. Workshopen ska ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter under hela kursens gång. Ni arbetar med texten till den första inlämningsuppgiften och får sedan viss individuell återkoppling av Språkverkstaden. Syfte Uppgiftens syfte är att ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter. Era texter till den individuella inlämningsuppgiften. Uppgift I workshopen kommer ni att få återkoppling på era utkast till den individuella inlämningsuppgiften (för instruktionen se filarean " till inlämningsuppgifterna" och mappen "Inlämningsuppgift 1. Moment I" på Studentportalen). Ta med ett utkast till texten (så långt du hunnit, dock minst 2000 tecken, inklusive mellanslag) till workshopen. Kom ihåg att ju mer du hunnit skriva på uppgiften, desto bättre möjligheter har du att fråga om sådant som du undrar över och desto bättre återkoppling kan du få från Språkverkstaden. Under workshopen får du möjlighet att ställa generella frågor om sådant som du undrar över/kört fast i. Lärarna från Språkverkstaden kommer sedan att gå runt och titta på era texter individuellt och då har ni möjlighet att fråga om något enskilt som ni undrar över. Om ni vill ha en längre individuell handledning måste ni dock boka tid hos Språkverkstaden: www.sprakverkstaden.uu.se/

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 SEMINARIUM 3: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN Det finns inte bara ett sätt att skriva historia på utan flera och det finns olika sätt att se på och tolka historien. Vi som skriver om det förflutna har olika historiesyn och skilda perspektiv. Olika historiker ger till exempel olika tyngd åt ekonomiska, politiska, sociala, kulturella förklaringar. Man har olika syn på sådant som i hur hög utsträckning det var materiella förutsättningar eller idéer som styrde utvecklingen genom tiderna, vilka gränser och brott man kan se i historiska strukturer förändringsprocesser och om det är individer eller kollektiv som historiker främst bör intressera sig för. Under det här seminariet kommer vi att diskutera perspektiv i kurslitteraturen. Syfte Uppgiftens syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt att ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University Press 2000, kap. 5 6 (29 sidor). Cannadine, David, Class in Britain, London: Penguin, 2000 (sid. 1 23). Rydström, Jens & Tjeder, David, Kvinnor, män och alla Andra. En svensk genushistoria, Lund: Studentlitteratur, 2009 (sid. 5 19). Sjöberg, Maria, Inledning, i Kritiska tankar om historia, Studentlitteratur: Lund 2012 (sid. 5-28). Young, Robert J. C. Introduction, i Postcolonialism : A very short introduction, Oxford: Oxford University Press, 2003 (sid. 1 8). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 5 (15 sidor). Föreläsningarna Klass, Kön, Postkolonialism och Perspektiv på historien. Utdrag tillgängligt på Studentportalen (Filarea/Kursmaterial/Seminarieunderlag): Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, (sid. ix-xiv och 1 22). The heritage of world civilizations, av Albert M Craig et.al., (utdrag ur innehållsförteckning och sid. xxv xxvi). Västerlandets österländska ursprung, av John M Hobson, (sid. 5-11). Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, av Harald Gustafsson, innehållsförteckning och förord (sid. 5 17). Agriculture in World History, Tauger, Mark B, Abingdon: Routledge 2010, (innehållsförteckning och sid. 1 2).

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 Uppgift Er uppgift är att försöka identifiera och beskriva författarnas perspektiv och historiesyner. et består av förord/inledningar och innehållsförteckningar i kurslitteraturen. Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Jämför den uppdelning av det förflutna i olika slags strukturer och processer som finns i kursbeskrivningen (sid. 1), med den uppdelningen av historieskrivningen som återfinns i Arnold (sid. 80 88 och 98 101). Hur förhåller de sig till varandra? Vad bygger uppdelningarna på? 2. Hur kan man utifrån kursbeskrivningens uppdelning av historien i olika processer karaktärisera innehåll och perspektiv i de utdrag ur kurslitteratur som ni läst? Vad inkluderas och inte? Ger författarna några skäl till varför de gjort som de gjort? 3. I vilken utsträckning och på vilket sätt är de perspektiv som ni har hört om på föreläsningarna (klass, kön och postkolonialism) synliga i förord/inledningar och innehållsförteckningar? 4. Vad kan ni säga i övrigt om författarnas perspektiv utifrån er analys? Vad står i fokus? Vad finns med och vad inte? Hur beskrivs historien? Hur motiveras det? (Svaret på den här frågan bygger på de föregående. Viktiga ledtrådar när man ska identifiera författarnas perspektiv och historiesyner är förutom det författarna skriver i sina förord/inledningar hur böckerna struktureras (dvs. efter vilka principer de indelas i kapitel) och kapitelrubriker.) 5. Om ni satte ihop en a-kurs i historia och tvingades välja bort antingen politisk, social eller ekonomisk historia, hur skulle ni välja? Och om ni endast fick inkludera ett perspektiv av de som ni lärt er om på föreläsningarna (klass, kön och postkolonialism), vad skulle ni ta med? Motivera ert val!

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 SEMINARIUM 4: MIKRO/MAKROPERSPEKTIV PÅ HISTORIEN I de tidigare seminarierna har vi talat om att historia kan skrivas i olika genrer och med olika perspektiv. I den här övningen studerar vi hur ett skeende första världskriget beskrivs på olika nivåer. Som underlag läser vi en text på makronivå och en på mikronivå. Dessutom ska vi under seminariet diskutera etik i historisk forskning, och hur historiker tvingas till att göra etiska val när de skildrar människors liv och handlingar. Syfte Syftet med övningen är att skapa insikt om att valet av perspektiv makro- eller mikronivå får konsekvenser för hur ett skeende beskrivs och vad som står i fokus för berättelsen, samt om att historisk forskning innefattar etiska aspekter och valsituationer Föreläsningen Mikro- och makroperspektiv Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, sid. 369-393. Utdrag ur Englund, Peter, Stridens skönhet och sorg. Första världskriget i 212 korta kapitel, Stockholm: Atlantis, 2008. OBS! Boken har utgått och istället ges den ut i utökade versioner för varje krigsår istället (1914, 1915 osv). Om ni redan äger eller får tag på ett biblioteksexemplar av originalboken får ni gärna använda det! Om inte, hittar ni ett utdrag ur dess inledning i Studentportalen och ett annat utdrag ur del 2 (om 1915) i den nya bokserien i en artikel av Englund i Dagens Nyheter på denna länk: http://www.dn.se/kultur-noje/forstakrigsvintern-for-hundra-ar-sedan/ Om ni skulle ha ett exemplar av del 1 om 1914 går det också bra om ni orienterar er i den. Observera dock att ni då också måste läsa det utdrag ur originalets inledning som finns på studentportalen! Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom litteraturen och materialet och svara på frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. 1. Hur skildras första världskriget i de båda böckerna? Vad fokuserar de på? Hur skiljer det sig åt? 2. Vad har författarna för syfte med sina skildringar? Vad vill författarna förklara och hur? Hur kan en historisk förklaring se ut? Ge exempel på hur deras respektive förklaringar ser ut. 3. Vad skiljer ett mikroperspektiv från ett makroperspektiv? Ge konkreta exempel utifrån texterna. 4. Är det ena sättet att beskriva första världskriget mer sant/falskt än det andra?

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 5. Vad finns det för etiska aspekter att ta hänsyn till för historiker när vi redogör för berättelser som tillhör eller handlar om personer som inte varit eller är offentliga? Finns det situationer där det är problematiskt ur en etisk eller moralisk synvinkel att återberätta detaljer ur en persons liv och privata förehavanden? Vem tillhör historien? Resonera i grupperna utifrån era individuella tankar och ståndpunkter i frågan. Fördjupningsfråga: Hur ser relationen mellan mikro- och makrohistoria ut? Hänger det ihop, och i så fall hur?

SEMINARIUM 5: HISTORIEPRAKTIK Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 Övningen kretsar kring hur historiker arbetar, eller annorlunda uttryckt: hur historia skrivs. Mer konkret behandlas en grundläggande del av det historiska forskningsarbetet, nämligen insamlingen och bearbetningen av uppgifter ur källmaterial. Praktiskt går övningen ut på att studera dokument från 1800-talets andra hälft, och att resonera kring hur de kan användas för att skapa historisk kunskap. Handlingarna belyser på olika sätt hur personer som betraktades som psykiskt sjuka behandlades i dåtidens Sverige. Hur kan de användas för att skriva historia? Syfte Övningens syfte är att ni ska få kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial, och använder det för att skriva historia. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, s. 58 109. Föreläsningen Historiepraktik. De historiska dokument som ingår i övningen är: Kungl. Maj:ts nådiga stadga, d. 5 Mars 1858, angående sinnessjukas behandling och vård. En årsberättelse från Överstyrelsen för hospitalen, för året 1872 (framför allt s. IV XV, bilagorna kan läsas mer översiktligt). Utdrag ur en patientakt från Uppsala hospital, upprättad under 1870-talet. Dokumenten hittar ni på Studentportalen (Filarea/Kursmaterial/Seminarieunderlag): Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom de texter som ingår i övningen, och besvara följande frågor. 1. Vad för slags källor rör det sig om? Resonera kort kring varje källa. Vad är det för slags dokument? När, var och av vem är det skapat? Kan man skönja några speciella syften med det? 2. Vad för slags uppgifter innehåller respektive källa? Ge ett antal exempel för varje dokument! 3. Vilken betydelse hade patienters sociala bakgrund och ekonomiska situation för den vård de fick på hospitalen? Detta är ett exempel på en fråga som historiker skulle kunna intressera sig för. Det är en stor fråga som kan besvaras på olika sätt, och ni förväntas inte presentera något omfattande eller precist svar. Ge istället exempel på iakttagelser eller uppgifter från de

Historia A Moment I Johan Bergman, Hanna Enefalk, Lars Garpenhag, Karin Kvist Geverts, Jonas Lindström HT2015 olika källorna som kan användas för att besvara frågan och resonera kring varför de är viktiga. 4. På vilka andra vis skulle källorna kunna användas i historisk forskning? Ställ upp förslag på en eller flera egna frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta hjälp av de begrepp ni hittills lärt er på kursen när ni resonerar. Fördjupningsfråga: Hur avgör dokumentens karaktär och innehåll deras användbarhet som historiskt källmaterial?

Historia A Moment II Stina Bohman, Janne Holmén & Henrik Ågren SEMINARIUM 1: EKONOMISKA, SOCIALA OCH POLITISKA HUVUDLINJER Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Idag tar vi dessa fenomen för givna. Under seminariet kommer vi emellertid att diskutera uppkomsten av sådana ekonomiska, sociala och politiska processer. Vi analyserar ekonomiska system och granskar närmare hur produktion och handel var organiserade samt vilka näringar som dominerade. Detta hänger samman med hur samhället styrdes och de ideologier som rådde. Även sociala strukturer kommer att behandlas. Syfte Uppgiftens syfte är att är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att identifiera och beskriva samhällsstrukturer. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s. 7 62 Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3 33 Wiesner-Hanks, Merry E: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), Chichester 2011, s. 25 33; 55 65; 109 121; 137 151; 170 178; 195 202 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 39 147 Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Vad var den neolitiska revolutionen? Vilka ekonomiska, sociala, religiösa och politiska förändringar medförde den, dvs hur uppstod jordbruk, sociala klyftor, nya gudaläror och politisk makt? 2. Vilka likheter och olikheter fanns mellan Sumer och Gamla riket i Egypten vad gäller ekonomisk och social struktur samt politiskt system? Hur kan dessa olikheter och likheter förklaras? 3. Jämför samhällsutvecklingen i Athen, Sparta respektive Rom under den arkaiska perioden (750 500 f. Kr) 4. Diskutera vad i det klassiska Greklands (500 330 f. Kr.) ekonomiska, sociala, religiösa och politiska system som var nytt och vad som var influerat från tidigare civilisationer.

Historia A Moment II Stina Bohman, Janne Holmén & Henrik Ågren SEMINARIUM 2: IMPERIERS UPPGÅNG OCH FALL Idag är världen till stor del indelad i nationalstater men under historien har det funnits en rad imperier som omfattat stora landområden och många olika folkslag. I det här seminariet diskuterar vi de processer som lett till imperiernas uppgång och fall. Hur ser förloppen ut och hur har de förklarats och tolkats? Syfte Uppgiftens syfte är att diskutera och jämföra imperiers uppgång och fall, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 148 249 (samt repetition av partierna om Rom från kapitel 3) Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Hur uppstod de hellenistiska rikena och vad är utmärkande för dem? På vilket sätt bidrog greker och andra folkgrupper till den hellenistiska kulturen? 2. Hur skilde sig det romerska samhället under kejsardömets tid (27 f.kr. 193 e.kr.) från hur samhället fungerade under republikens tid (509 133 f.kr.) 3. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar skedde under romarrikets sista århundranden? (193 476 e.kr.) Vilken betydelse hade de för framväxten av det medeltida Europa? 4. Hur byggde Qin- och Handynastierna upp sin maktställning och vilka strategier använde de för att bevara den? Vad orsakade deras fall? Jämför utvecklingen med romarriket. 5. Diskutera förklaringar till varför vissa imperier har varit mer varaktiga än andra (t.ex. Egypten, imperier i Mesopotamien, Alexander den stores rike, Romarriket, Kina).

Historia A Moment II Stina Bohman, Janne Holmén & Henrik Ågren SEMINARIUM 3: FORNTIDEN OCH ANTIKEN UR SKILDA PERSPEKTIV Historia är en tolkande vetenskap. Vissa tolkningar har varit mer dominerande än andra. Till exempel har det antika demokratibegreppet ansetts vara en prototyp för västerländsk demokrati, likaså har demokratins rötter i historieskrivningen sällan nått utanför Europas gränser, men är detta korrekta beskrivningar? Uppgiften är att reflektera kring olika sätt att se på den antika världen. Syfte Uppgiftens syfte är att problematisera synen på forntiden och det antika arvet. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s. 7 62 Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60 Sjöberg, Maria, Kritiska tankar om historia, Lund 2012, kapitel 1 4 Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3 33 Wiesner-Hanks, Merry E: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), Chichester 2011, s. 25 33; 55 65; 109 121; 137 151; 170 178; 195 202 Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan: Antikens historia. Europa i vardande (2:a uppl.), Lund 2003, s. 39 249 Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. Basgrupperna tilldelas en fråga vid momentets början. Frågan ska besvaras skriftligt, ca 7000-9000 tecken, och svaret lämnas in senast kl 12.00 dagen före seminariet. Svaret ska innehålla referenser till kurslitteraturen i form av fot- eller parentesnoter. Svaren bedöms av läraren separat, men de behöver inte läsas av samtliga seminariedeltagare inför seminariet. Då ger i stället varje grupp en kort introduktion av sitt ämne, som sedan ligger till grund för seminariets vidare diskussioner. För att dessa ska bli levande är det viktigt att alla deltagare inte bara har förberett sitt eget ämne utan också har något att säga om de övriga tre.

Historia A Moment II Stina Bohman, Janne Holmén & Henrik Ågren Basgrupp: a) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet eurocentrism. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. b) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet evolution (utveckling). Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. c) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett klassperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. d) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett genusperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren SEMINARIUM 1 RIKEN OCH IMPERIER: ORGANISERING AV POLITISK MAKT UNDER MEDELTIDEN Under århundradena efter Västroms fall ses framväxten av en mängd nya riken i Europa. Från början var de tämligen löst organiserade och starkt bundna till enskilda ledare men under medeltidens gång utvecklades de i allt högre grad mot territoriellt baserade stater, med ansatser till organiserad förvaltning och en reglerad politisk ordning. Utanför Västeuropa levde det romerska imperiet vidare i Bysans och i Kina ser vi både kontinuitet och dynamik i den politiska organisationen. Medeltiden ser också födelsen av ett flertal muslimska imperier. Detta seminarium ägnas åt politiska organisationer i olika delar av den medeltida världen. Skillnader och likheter undersöks i relation till historia, ekonomi, religion och sociala relationer. Syfte Syftet med seminariet är att urskilja likheter och skillnader mellan olika riken och imperier under medeltiden gällande hur maktrelationer byggdes upp och förändrades. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 61 92. Gustafsson, Nordens historia, s. 19 30, 37 62, 69 82. Harrison, Europa i världen, s. 10 29, 109 262. Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s.100 105, 181 199. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 137 147. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren Uppgift, seminarium 1 I basgrupperna förbereder ni er genom att diskutera och göra noteringar om alla de fyra uppgifterna nedan. Vid seminariet får varje basgrupp sedan kort introducera en av uppgifterna (cirka 5 10 minuter). Varje introduktion följs av 5 10 minuters diskussion i hela seminariegruppen, då vi kan reda ut oklarheter och borra djupare i temat. Utgå från dessa övergripande frågor: - Hur uppstod rikena? - Hur organiserades det politiska styret? Hur förändrades det under perioden? - Vilka var de ekonomiska grunderna för respektive rike/imperium? - Vad karaktäriserar medeltida politisk makt och statsbildning generellt? - Vilka problem stod den inför, som ville utöka sin makt? Uppgift 1: Jämför hur kungadömen började uppstå och utvecklas på den europeiska kontinenten under perioden 800 1450. Utgå från utvecklingen i England och Frankrike. Vilka likheter respektive skillnader fanns mellan de två? Uppgift 2: Ge en kortfattad kronologisk beskrivning av det svenska rikets politiska historia: uppkomsten av en kungamakt, rikets konsolidering, Kalmarunionens uppkomst och maktkampen inom Kalmarunionen. Vilka är de generella dragen, i jämförelse med övriga exempel? Uppgift 3: Kina och Bysans vilka likheter respektive skillnader fanns mellan de två? Uppgift 4: Ge en kortfattad kronologisk beskrivning av kalifatens etablerande och vidare utveckling under medeltiden. Lyft särskilt fram de generellt viktiga inslagen i förloppet. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren SEMINARIUM 2 MEDELTIDENS RELIGIÖSA VÄRLDSBILD Det var under medeltiden som kristendomen spreds till hela Europa, och det var under medeltiden som islam uppstod. Religionen var en del av livet för alla, från tiggaren till den lärde. För imperiebildningar som det bysantinska riket, det muslimska kalifatet och Karl den Stores frankiska rike var religionen en av de centrala byggstenarna. Samma sak gällde för framväxten av mindre kungariken runt om i Europa. Men förhållandet mellan andlig och världslig makt var inte okomplicerat: ofta uppstod konflikter om vem som hade den yttersta makten de religiösa auktoriteterna eller de världsliga makthavarna? Under detta seminarium diskuterar vi kristendomens och islams utveckling, samt religionernas roll för den politiska makten och för samhällena i stort. Syfte Seminariets syfte är dels att ni ska få fördjupad kunskap om de stora världsreligionernas medeltida historia, dels få diskutera den roll religionen spelade (politiskt och socialt) i medeltida samhällen i olika delar av världen. Seminariet är också en övning i kritisk medvetenhet om hur historiska fenomen kan tolkas på olika sätt. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 93 116. Gustafsson, Nordens historia, s. 19 30. Harrison, Europa i världen, s. 56 107, 129 133 och 222 326. Sjöberg, Kritiska tankar om historia, s. 137 162. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 36 38, 121 129. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren Uppgift, seminarium 2 I basgrupperna förbereder ni er genom att diskutera och göra noteringar om alla de fyra uppgifterna nedan. Vid seminariet får varje basgrupp sedan kort introducera en av uppgifterna (cirka 5 10 minuter). Varje introduktion följs av 5 10 minuters diskussion i hela seminariegruppen, då vi kan reda ut oklarheter och borra djupare i temat. Uppgift 1: Många medeltida samhällen var uppdelade i olika kategorier av människor med olika roller och möjligheter. Jämför hur denna uppdelning såg ut i Europa, Indien, Kina och Amerika. Vilka var de viktigaste kategorierna för indelningen av olika människor? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Uppgift 2: Jämför den västeuropeiska kristendomen under medeltiden med islam under samma tid. På vilket sätt ansågs människor jämlika inom kristenheten respektive islam? På vilka sätt var människor i praktiken ändå ojämlika inom de båda religionerna? Uppgift 3: Resonera kring kyrkans organisation och påvemakten i Västeuropa under medeltiden och hur denna förhöll sig till den tysk-romerska kejsarmakten. Jämför världslig och andlig maktutövning. Jämför (utifrån Burbank & Cooper) vilken roll religionen spelade för upprätthållandet av det bysantinska riket respektive de muslimska kalifaten och Frankerriket. Uppgift 4: Vilka var de viktigaste orsakerna till, och konsekvenserna av, den mongoliska expansionen, enligt litteraturen? Jämför mongolernas relation till religionen med andra grupper ni läst om under momentet. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren SEMINARIUM 3. MEDELTIDA JORDBRUK OCH HANDEL OCH FRÅGAN OM EUROPAS PLATS I VÄRLDSHISTORIEN Under medeltiden förändrades det europeiska jordbruket fundamentalt: nya tekniker introducerades, nya jordar brukades och produktionen ökade. Men expansionen följdes också av en kris. Islams expansion förde med sig uppkomsten av muslimska handelsnätverk, som band samman Mellanöstern med Afrika, Europa och Sydostasien. I Europa etablerades framgångsrika handelsstäder i Norditalien under 1100-talet. I norr uppstod handelsförbundet Hansan. Under medeltidens slut började europeiska köpmän göra allt längre färder för att komma åt orientaliska lyxprodukter men innebar detta att Europa hade tagit ett första steg mot världsherravälde, eller var de europeiska staternas betydelse fortfarande försumbar i ett globalt perspektiv? Under det här seminariet diskuterar vi jordbrukets utveckling dess expansion och åtföljande kris samt handelns utveckling. Vidare resonerar vi om olika tolkningar av den europeiska handelsexpansionen under medeltidens senare del. Syfte Syftet med seminariet är att klargöra det medeltida jordbrukets utveckling och diskutera olika förklaringar till jordbrukets upp- och nedgång. Orsakssambanden med den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa diskuteras, och temat sätts in i ett globalt sammanhang. Därigenom kommer vi även in på olika historievetenskapliga tolkningar av Europas roll i världen. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 93 116, 199 208 Gustafsson, Nordens historia, s. 31 33, 57 82. Hobson, Västerlandets österländska ursprung, s. 1 87 och 115 149. Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s. 25 31, 111 125, 144 151, 169 173. Sjöberg, Kritiska tankar, s. 163 183 Tauger, Agriculture in world history, s. 34 53. Ni behöver dessutom studera Harrisons Europa i världen rörande Afrika, Kina och handel i Europa. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren Uppgift, seminarium 3 Inför detta seminarium ska alla basgrupper i förväg arbeta med alla fem frågor nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp, och medlemmarna i varje basgrupp förväntas kunna ge synpunkter på alla frågor. 1. Vad innebar 1300-talets kris i Europa? Jämför de olika kurslitteraturförfattarnas syn på orsaker till krisen, och dess konsekvenser. 2. Hur utvecklades handeln i Norden från vikingatiden fram till och med 1400-talet? Vilka grupper ägnade sig åt handel och vilken roll spelade handeln för tidens politiska strider? 3. Hobson skriver om en tidig globalisering. Vad menar han med det? När skedde denna globalisering och vilka folkgrupper var inblandade i utvecklingen? Vilken bild av kontakter och integration mellan olika delar av världen ges i den övriga kurslitteraturen? 4. Jämför olika resonemang i kurslitteraturen (Burbank & Cooper, Harrison, Hobson, Tauger) om Kinas ekonomiska utveckling, ifråga om produktionskapacitet, teknik och handel. Är någon kurslitteratur mer eurocentrisk än den övriga? I så fall, på vilket sätt? 5. Jämför de ekonomiska och sociala relationerna mellan producenter (bönder, hantverkare), kungamakt/kejsarmakt och samhällseliten i Bysans, Kina och Västeuropa. Seminariet avslutas med att vi samlar ihop och försöker reda ut frågor som dykt upp under kursens gång. Detta görs som förberedelse för den kommande veckans inläsningsperiod inför den avslutande tentan. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

SEMINARIUM 4 KÄLLOR OCH TOLKNINGAR: DE MEDELTIDA LAGARNA SOM KÄLLOR TILL HISTORIEN Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren Källorna från den svenska medeltiden är få i jämförelse med senare perioder och även i jämförelse med många andra europeiska länder för motsvarande period. Detta faktum har lett till att historiker dels använder en bredare typ av källmaterial för medeltiden än för senare perioder, dels att en och samma källa använts av många forskare och för att besvara många olika frågeställningar. I denna övning tittar vi närmare på en av de flitigast använda källorna till svensk medeltid, lagarna. Syftet med denna övning är att ge en inblick i källäget för den svenska medeltidshistorien och att öva källanalys. Harrison, Europa i världen: medeltiden, s. 34 35, 86 89, 93 94, 77 85. Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200, s. 29 30, 34 50 Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket under feodalismen 1000 1700, s. 19 25, 92 103, 163 166. Östgötalagen, sent 1200-tal Ärvdabalken flock I, II Köpmålsbalken flock I, VIII Dråpmålsbalken I, II, VIII, IX, X Edsöresbalken flock I, III, XIII, XV Magnus Erikssons landslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Köpmålsbalken flock I, III Dråpmålsbalken (om dråp med vilja) I, II, III, XXXI, XXXII Edsöresbalken flock I, XXVIII Byggningabalken XXXII Magnus Erikssons stadslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Tjuvabalken III, IV Hälsingelagen, 1300-talets mitt Ärvdabalken VI Manhelgdabalken VI Illustrationer till Magnus Erikssons landslag, från B 172, ca 1430, Kungliga biblioteket och B 68, Uppsala universitetsbibliotek ca 1430. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment III Rosemarie Fiebranz & Henrik Ågren Uppgift, seminarium 4 Inför basgruppsmötet och seminariet, läs först Myrdal och sedan lagexemplen samt studera bilderna, diskutera därefter frågorna nedan. Vid diskussionen kan övrig kurslitteratur vara ett bra stöd. 1. Vilka kategorier av människor var lagens samhälle sorterat i, utifrån lagtextens beskrivningar? Vilka var grunderna för dessa kategorier? Försök att karaktärisera relationerna mellan de olika grupper som framträder i lagtexterna. Vem var den rättsliga aktören i lagen, varierar det? 2. Försök att karaktärisera lagens, och vidare rättens, funktion, jämför gärna med dessas funktion i dag. För vem finns lagen? Vad är lagens syfte? 3. Vilka straff finns i lagen? Vad kan dessa säga om lagens samhälle? 4. Vilka skillnader finns mellan olika lagar som behandlar likartade företeelser? Hur kan dessa skillnader förklaras? 5. Diskutera vilka andra frågor som skulle kunna ställas till källmaterialet. Ställ upp förslag på minst två frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). En av frågorna ska inte röra den medeltida rätten. Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta gärna hjälp av de historiska begrepp ni hittills lärt er på kursen, när ni resonerar. Inför seminariet ska fråga fem besvaras skriftligt gemensamt av basgruppen. Omfånget ska vara mellan 4000 och 5000 tecken (inkl. mellanslag). Källmaterialet ska relateras till kurslitteraturen. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENTER historia A

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz SEMINARIUM 1 FRÅN LAPPTÄCKE TILL NATION: EUROPEISK STATSFORMERING 1500 1850 På detta seminarium kommer olika aspekter av europeisk statsformering under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är framväxten av mer centraliserade stater, krigens betydelse och kopplingarna mellan statsformeringen och reformationen samt motreformationen. Ett annat område som behandlas är hur de gamla politiska ordningarna blev utmanade i slutet av 1700- och början av 1800-talet och de politiska konsekvenser detta fick för de europeiska staterna. Diskussionen tar sin utgångspunkt i nordiska förhållanden för att sedan breddas till jämförelser mellan andra europeiska stater. Syfte Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Gustafsson, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Lindegren, Det danska och svenska resurssystemet i komparation (finns tillgänglig på Studentportalen) Tilly, Cities and States in Europe, 1000 1800, in Theory and Society, 1989, 18:5. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Uppgift, seminarium 1 Varje basgrupp förbereder sig för att besvara nedanstående frågor på seminariet. Svaren bör vara omkring 5 minuter långa. Basgrupp 1: Hur kan man karakterisera det svenska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 2: Hur kan man karakterisera det danska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 3: Hur försökte den svenska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Basgrupp 4: Hur försökte den danska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Därefter följer en gemensam diskussion där den nordiska situationen placeras in i den allmänna europeiska utvecklingen. Hur ska likheterna och skillnaderna tolkas? Utgå i era förberedelser från följande frågor: Vilka olika drivkrafter hade statsformeringen? Vilka olika tolkningar finns det i litteraturen? Flera europeiska stater expanderade territoriellt och makten centraliserades. Samtidigt proklamerade många furstar att de var enväldiga. På många håll i Europa, till exempel i de tyska områdena, fanns dock självständiga städer och små furstendömen kvar. I vissa stater, som till exempel Polen, skedde inte heller någon tydlig centralisering av makten. Hur ska man förstå dessa skillnader i den europeiska utvecklingen? Hur ska man förklara de uppror och protestreaktioner som de lägre samhällsgrupperna organiserade? Vilka mål hade dessa? Vilka blev följderna? Under 1700-talet blev det vanligare att invånare definierade sig själva som medborgare som kunde och ville delta i den politiska debatten. Samtidigt spreds tankar om folksuveränitet och nationer. Varför uppkom dessa idéer vid denna tid? Vilka konsekvenser fick idéerna för de europeiska staterna? Varför utbröt det en revolution i Frankrike 1789? Vilka följder fick den? Hur påverkades övriga Europa? Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz SEMINARIUM 2 IMPERIER: LINJER, TOLKNINGAR OCH KONTROVERSER Detta seminarium handlar om att jämföra de olika imperier som existerade i världen under tidigmodern tid. En central fråga är hur man ska förstå den territoriella expansionen och hur de olika staterna styrde sina imperier. Ett annat spörsmål är hur man ska förstå att det var europeiska stater som framförallt under 1800-talet blev så dominerande i världen. Olika förklaringar till den europeiska hegemonins framväxt diskuteras och problematiseras. Syfte Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika imperier under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Allen, Robert, Global economic history: A very short introduction, s. 14 26 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Gustafsson, Harald, Nordens historia, s. 131 133, 161 162 Müller, Rydén & Weiss, Global historia från periferin, s. 39 73 Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Uppgift, seminarium 2 Varje basgrupp förbereder en muntlig presentation på max 10 minuter, om utvecklingen i var sitt imperium: Basgrupp 1: Danmark Basgrupp 2: England/Storbritannien Basgrupp 3: Kina Basgrupp 4: Osmanska riket Varje presentation bör behandla följande centrala frågor: Vilka var drivkrafterna för den territoriella expansionen? Hur styrdes imperiet? Vilka var de ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna av imperiebygget, för riket i stort och för kolonierna? Därefter har vi en gemensam diskussion i syfte att identifiera gemensamma nämnare bland de olika fallen, men också för att lyfta fram de olikheter som kan skönjas. Vidare är tanken att diskutera hur dessa likheter och skillnader kan tolkas. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur ska man egentligen definiera ett imperium? Hade till exempel Danmark ett imperium på samma sätt som Kina eller Spanien? Vilka olika typer av imperier fanns det under tidigmodern tid? Jämför drivkrafterna bakom den territoriella expansionen. Vilka likheter och skillnader mellan imperierna kan identifieras? Jämför de nordamerikanska koloniernas frigörelse på 1770-talet med revolutionen på Haiti och de spanska koloniernas självständighetsprocess på 1800-talet. Vilka var likheterna och skillnaderna i utvecklingen? Flera historiker menar att europeiska staters dominans i världen blev tydlig under 1800- talet. På vilka sätt kan man säga att dessa historiker har rätt? Vilka olika förklaringar till denna dominans ges i litteraturen? Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz SEMINARIUM 3 FRÅN HUSHÅLL TILL MARKNAD OCH TILLBAKA På detta seminarium kommer de skilda förutsättningarna för människors försörjning i världen under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är hur jordbruket var organiserat, varför den långväga handeln expanderade och vilken betydelse som den ökande konsumtionen av kaffe, socker och te fick i världen. En annan central fråga är hur den industriella revolutionen ska förklaras. Dessa aspekter kommer att behandlas genom att studera källmateral en svensk bouppteckning och diskutera kurslitteraturen. En bouppteckning visar vad en person ägde när han eller hon avled. Källmaterialet kan därmed säga oss något om personens levnadsvillkor, som till exempel hur han eller hon försörjde sig och vad som konsumerades i hushållet. Historiker har studerat bouppteckningar i syfte att förstå hur globala processer, som exempelvis förändrade konsumtionsmönster, påverkade enskilda hushåll. Syfte Uppgiftens syfte är att urskilja de olika sätt som människor under tidigmodern tid försörjde sig på samt analysera betydelsen av handel och konsumtion. Vidare ska moderniseringen av jordbruket och den industriella revolutionen diskuteras. Allen, Robert, Global economic history, s. 1 39 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Müller, Rydén, & Weiss (red.), Global historia från periferin. Norden 1600 1850 Tauger, Mark, Agriculture in World History, s. 54 105 En svensk bouppteckning från tidigmodern tid (finns på Studentportalen) Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Uppgift, seminarium 3 Seminariet har två delar. Den första handlar om att analysera en svensk bouppteckning från tidigmodern tid. Vi ska analysera bouppteckningen för att se vad den kan säga oss om människornas ekonomiska liv. Följande frågor ska diskuteras gemensamt på seminariet: Vad producerades i hushållet? Vad konsumerades i hushållet? Varifrån kom produkterna som konsumerades? Vad kan personens fordringar och skulder säga oss om hushållets ekonomiska aktiviteter? På vilka sätt kan man säga att personerna var inlemmade i ett ekonomiskt system med global räckvidd? På vilka sätt kan man säga att hushållet var självförsörjande? Den andra delen av seminariet handlar om mer övergripande perspektiv på den ekonomiska utvecklingen i världen under tidigmodern tid. Syftet är att jämföra situationen inom olika näringar och mellan olika länder/regioner/kontinenter. Som utgångspunkt för diskussionen har vi följande frågor: Den viktigaste näringen under tidigmodern tid var jordbruk. Vilka olika sätt att organisera jordbruket fanns under perioden? Var, och varför, skedde det en modernisering av näringen? Jämför här Allens och Taugers sätt att förklara moderniseringen. Vilka faktorer lyfter de fram? Mycket av den varuproduktion som inte var agrar (till exempel tillverkning av textilier) var hushållsbaserad under tidigmodern tid. Vad innebar detta sätt att organisera produktionen, för hushållet och för samhället i stort? Under tidigmodern tid växte den långväga handeln. Vilka var drivkrafterna bakom denna expansion? Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser fick handelns expansion i olika delar av världen? Vilken roll spelade Norden i den långväga handeln? Vilka nordiska produkter nådde en global marknad? Vilka utomeuropeiska varor konsumerades i Norden? Vilken betydelse hade till exempel en konsument i Stockholm för vidmakthållandet av den atlantiska slavhandeln, och för handeln mellan Europa och Asien? Många historiker menar att det skedde en industriell revolution i Europa, framförallt i Storbritannien, under 1700-talet. Vad menas med detta begrepp och hur kan man förklara att denna revolution uppstod just i Europa? Vilka olika förklaringar finns i litteraturen? Vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser fick den industriella utvecklingen? Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

SEMINARUIM 4 DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV I Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Detta seminarium handlar främst om de olika sätt som människorna i Europa delades in i olika kategorier under tidigmodern tid. Dessa kategorier skiljde sig delvis från dagens. Till exempel sågs hushållet snarare än familjen som en enhet och samhällets olika grupper delades ofta in efter deras funktion istället för efter deras inkomst. Problem som kommer att diskuteras är hur kategorier som kön, hushåll och ståndstillhörighet var tänkta att fungera och hur de egentligen fungerade i praktiken. Ett annat centralt område som behandlas är hur olika institutioner försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som på olika sätt bröt mot etablerade sociala normer och regler. Vidare kommer vi att diskutera hur och varför dessa ordningar förändrades över tid. Syfte Uppgiftens syfte är att analysera och jämföra de olika sätt som samhället i Europa delades in i under tidigmodern tid. Dessutom handlar det om hur social kontroll organiserades samt hur samhällsordningarna kunde förändras. Gustafsson, Harald, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Jansson, Karin Hassan, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550 1650, Historisk tidskrift, 2006:3 (finns tillgänglig på HT:s hemsida: www.historisktidskrift.se) Hunt, Margaret, Women in eighteenth-century Europe, s. 13 133 Ett antal rättsfall från domstolen Old Bailey i London (finns på Studentportalen) Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Uppgift, seminarium 4 Seminariet har två delar. I första delen ska vi analysera olika rättsfall från domstolen Old Bailey i London. Syftet är att med rättsfallen som utgångspunkt undersöka det sociala livet i en europeisk storstad under tidigmodern tid. Varje basgrupp får sig tilldelad ett rättsfall från Old Bailey. Rättsfallet ska analyseras och presenteras muntligt (cirka 5 minuter per grupp) för resten av seminariedeltagarna. I presentationen ska följande behandlas: Vad handlar fallet om? Vilka var inblandade? Hur dömde rätten? Hur ska man förklara utfallet? Vad säger fallet om det sociala livet i London under tidigmodern tid? Under den andra delen av seminariet ska vi diskutera mer övergripande perspektiv på samhällets organisering i Europa under tidigmodern tid. Syftet är att jämföra de olika sätt som samhället delades in i. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå från följande frågor i era förberedelser: En central social institution under tidigmodern tid var hushållet. Vilka ingick i hushållet? Hur kan man karakterisera relationerna inom det? Vilken roll spelade det i skapandet av samhällsordning? Kan man prata om hushållet som en förtryckande institution? Många forskare har visat hur kvinnor på olika sätt var underordnade män under tidigmodern tid. Vilka exempel ger Hunt på en sådan ordning? Vilka exempel ges på kvinnors möjligheter att agera på ett självständigt sätt? Hur ska man egentligen karakterisera relationerna mellan kvinnor och män under tidigmodern tid? Vad innebär det när historiker säger att Europa var ett stånds- och privilegiesamhälle under tidigmodern tid? Hur legitimerades denna ordning? Hur fungerade den i praktiken? Vilken kritik riktades mot ståndssamhället och de ståndsspecifika privilegierna? Varför upphörde ståndssamhället? Vilka kulturella och sociala effekter fick reformationen i Europa? På vilka sätt, menar Hunt, förändrades de normer och praktiker som etablerades efter reformationen under 1700-talet? Vad förändrades inte? Våld var vanligt i det sociala livet under tidigmodern tid, som många av rättsfallen från Old Bailey visar. Hur kan man förklara våldsanvändningen? Vilka faktorer spelade in? Vilken roll spelade till exempel kön? Vilken roll spelade domstolarna i upprätthållandet av social ordning? Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

SEMINARIUM 5 DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV II Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Seminariet är en fortsättning på det föregående och handlar om att jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. I fokus står de ordningar som fanns i Amerika, Europa och Indien. Frågan är hur de var tänkta att fungera, det vill säga uttryckt i lagar och andra förordningar, och hur de fungerade i praktiken. Frågan är också hur lokala myndigheter försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som bröt mot existerande normer. Syftet med jämförelsen är att upptäcka gemensamma drag och skillnader mellan samhällena samt att diskutera vad likheterna och skillnaderna berodde på. En annan viktig fråga är hur man ska förklara att existerande sätt att dela in samhällen förändras. I samband med seminariet ska en individuell skriftlig reflektion lämnas in. Syfte Uppgiftens syfte är att jämföra olika sätt att organisera samhällen på under tidigmodern tid samt att diskutera hur och varför dessa samhällsordningar förändrades. Burbank & Cooper, Empires, s. 117 286 Jansson, Karin Hassan, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550 1650 Historisk tidskrift 2006:3 (finns att ladda ned på HT:s hemsida) Hunt, Margaret,Women in eighteenth-century Europe, s. 13 133 Material rörande förhållandena på den svenska kolonin St. Barthelemy (finns att hämta på Studentportalen). Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment IV Rosemarie Fiebranz Uppgift, seminarium 5 Seminariet består av två delar. I första delen analyserar vi en reseberättelse av Bengt Anders Euphrasén (koncentrera läsningen till följande sidor: 21 28, 51 57, 183 188). Syftet är att undersöka hur det sociala livet på ön beskrivs. Låt följande frågor som vi ska diskutera gemensamt vägleda analysen: Vilka olika grupper bodde på ön? Vilka olika rättigheter och skyldigheter hade de? Vilken roll spelade hudfärg i samhällsordningen? Vilka medel använde lokala myndigheter och individer för att upprätthålla ordningen? Vilka strategier använde de underordnade för att förbättra sin position? Hur legitimerades den rådande ordningen? Vilka skillnader och likheter kan upptäckas om man jämför materialet rörande St. Barthelemy med Burbanks och Coopers analys av slaveriet? Under andra delen av seminariet ska vi diskutera mer övergripande perspektiv på olika sätt att dela in samhällen under tidigmodern tid. Syftet är att jämföra de olika ordningarna för att urskilja likheter och skillnader. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur kan man karakterisera den sociala ordningen på en karibisk koloni under tidigmodern tid? Varför avskaffades slaveriet under 1800-talet? Hur kan man karakterisera den sociala ordningen i till exempel Sverige under tidigmodern tid? Vilka var de viktigaste kategorierna vid indelningen av olika människor? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Hur upprätthölls den rådande ordningen? Jämför hur de olika sociala ordningarna var organiserade. Vilka är de största likheterna och skillnaderna? Vad beror skillnaderna på? Inlämningsuppgift Se särskild instruktion som finns på Studentportalen. Rev. 2015-08-25 Seminarieunderlag STUDENT Historia A mom IV

Historia A Moment V Niklas Stenlås, Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg HT2015 SEMINARIUM 1. Moderna statsformeringsprocesser I Europa uppkom under 1800-talet det vi kallar nationalstaten och som vi idag tar för given. Även om det förstås funnits likande i exempel i historien brukar man tala om 1800- talet som nationalismens århundrade. Med nationalismen och nationalstaten följde ett antal grundläggande förändringar för både den enskilde människan, som i vissa fall nu blev medborgare i stället för undersåte, men också för hur stater strukturerades, hur de agerade gentemot varandra och vilka mål och vilket ansvar staten ansågs ha. Denna förändring pågår fortfarande. Syfte Uppgiftens syfte är att analysera utvecklingen av statsformeringsprocesser under det långa 1800-talet, det korta 1900-talet och det nya 2000-talet. Centrala perspektiv är hur och varför de moderna industristaterna utvecklades till demokratier eller diktaturer under mellankrigstiden, hur dessa stater förändras i efterkrigstid inte minst de s.k. nyliberala staternas framträdande under 1900-talets senare del och hur den västeuropeiska hemisfären påverkade (och kanske påverkades av) resten av världen under perioden. Burbank & Cooper, Empires, kap. 11 14 (130 sidor) Gustafsson, Harald, Nordens historia: En Europeisk region under 1200 år, kap. 9, s. 223 240, kap. 10, s. 239 271. Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, 2003: Makt och försörjning, Lund, kap 4-5 (60 sidor). Uppgift 1. Diskutera framväxten av nationalismen i Europa under 1800-talets andra hälft: Vad är nationalism och varför uppstod den? Ge exempel på hur nationalismen kan fungera både enande och splittrande. 2. Diskutera demokrati: Vad utmärker en demokratisk stat? Vilka var de viktigaste händelserna i den svenska utvecklingen som ledde till att Sverige demokratiserades ca 1809 1921? Vilka var de huvudsakliga aktörerna och grupperna som drev frågan om demokratisering? 3. Varför kunde de Västeuropeiska staterna i stor utsträckning bibehålla demokrati samtidigt som många stater i Central- och Östeuropa gick mot totalitarism. 4. En viktig inomstatlig förändring i de västeuropeiska samhällena under 1930-talet är Välfärdsstaternas uppkomst. Vad utmärker en välfärdsstat? Varför uppstod välfärdsstaten? Diskutera särskilt den svenska välfärdsstaten och folkhemmet? Hur utvecklades den, vad innebar den för medborgarna? Hur förändrades könsrollerna (fokusera på perioden mellan 1930-talet och 1990-talet)?

SEMINARIUM 2: VARFÖR...FÖRINTELSEN? Historia A Moment V Niklas Stenlås, Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg HT2015 Seminariet syftar till att öva förmågan att diskutera olika orsaksförklaringar, och vad en orsaksförklaring kan innebära, för tolkningen av en händelse. Vi kommer att diskutera förklaringar på aktörs- och strukturnivå i ett seminarium som tar upp både historiska och sociologiska texter om hur Förintelsen det nazistiska folkmordet på de europeiska judarna kan förstås. Syfte Uppgiftens syfte är att öva förmågan att diskutera olika orsaksförklaringar, och vad en orsaksförklaring kan innebära, för hur en händelse kan och bör tolkas. Baumann, Zygmunt, Auschwitz och det moderna samhället, kap. 4 6 (85 sidor). Det går bra att läsa den engelska versionen av boken också. Browning, Christopher, Ordinary men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland, kap. 1 3, 7, 18 (71 sidor). Det går bra att läsa den svenska versionen av boken också. Textunderlag/källmaterial återfinns i Studentportalen under filarea/seminarieunderlag och består av exempelvis utdrag ur Nürnberglagarna, Adolf Hitlers tal till Riksdagen den 30 januari 1939, Görings brev till Heydrich 31 juli 1941 (precis innan Operation Barbarossa) osv. Uppgiften Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Hur försöker Browning förklara reservpolisbataljonens agerande? Vilka faktorer lägger han tyngd vid och vilka är, enligt hans mening, inte betydelsefulla? (med faktorer menas exempelvis ålder, bakgrund, indoktrinering, antisemitism/rasism osv) 2. Hur försöker Bauman förklara varför Förintelsen kunde ske? Hur kopplar han Förintelsen till moderniteten? Vilka olika förklaringar tar han upp? Vad menas med en intentionalistisk respektive funktionalistisk förklaring? 3. Läs igenom källmaterialet/textunderlaget på Studentportalen: Vilka dokument ger stöd för en intentionalistisk förklaring? Vilka ger stöd för en funktionalistisk förklaring? Vilken förklaring tycker ni är mest givande, och varför? 4. Hur skiljer sig Brownings och Baumans förklaringar till varför Förintelsen kunde genomföras? Är någon av dem mer rätt än den andra? Motivera ert resonemang!

Historia A Moment V Niklas Stenlås, Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg HT2015 SEMINARIUM 3: DEN MODERNA EKONOMINS FÖRÄNDRING Seminariet syftar till att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under modern tid. Vi kommer att diskutera olika förklaringar till industrialiseringsprocessernas drivkrafter och ojämna utveckling i världen under 1800- och 1900-talet samt den kapitalistiska ekonomins förändring under det sena 1900, exempelvis hur det moderna konsumtionssamhället har blivit globalt och vilka politiska konsekvenser det fick. Vi kommer också att tala om avkolonialiseringen och dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Afrika. Syfte Uppgiftens syfte är att ge studenterna möjlighet att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under modern tid och därigenom förbereda sig för PM:et. Allen, Robert C., Global economic history: A very short introduction, kap. 4 9 (106 sidor) Gustafsson, Harald, Nordens historia: En Europeisk region under 1200 år, kap. 9, s. 206 222, kap. 11, s. 282 292 (26 sidor). Uppgiften Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Varför skedde det en industrialisering i den västra hemisfären (och i Japan) före 1914 och varför inte i sydosteuropa och övriga världen? Vilka förklaringar presenteras i kurslitteraturen? Vilka faktorer pekar Allen på som betydelsefulla? Ge exempel från olika länder. 2. Jämför industrialiseringen i USA och Nordvästra Europa. Vilka skillnader och likheter finns det? Vilken roll hade statsmakterna i industrialiseringsprocesserna i USA, Sverige och Japan? 3. Hur gick industrialiseringen till i Sovjet och Kina? Hur skiljer sig den ekonomiska utvecklingen åt i dessa länder under 1900-talet? 4. Hur såg industrialiseringen ut i de nordiska länderna? Diskutera likheter och skillnader. Ta in sociala aspekter som samhällets förändring, förändrade familjemönster och utvandringen. Ta även upp efterkrigstiden och diskutera rekordåren men också huruvida vi idag kommit in i ett postindustriellt samhälle och vad det i så fall innebär.

Historia A Moment V Niklas Stenlås, Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg HT2015 SEMINARIUM 4: DEN MODERNA MÄNNISKANS FÖRÄNDRING Industrialiseringen medförde stora förändringar för människors sätt att leva och tänka under 1900-talet. Moderniseringsprocessen i västvärlden skedde på många plan och slog olika för könen, liksom för vuxna och barn. Befolkningen ökade samtidigt som familjestorleken minskade, människor flyttade från landsbygd till stad, nya yrkesgrupper uppstod, utbildningsväsendet växte, socialpolitiken likaså allt i en komplex samverkan. Syfte Uppgiftens syfte är att analysera och diskutera de förändrade könsidealen och dess förhållande till ett samhälles välfärdssystem, barnens förändrade levnadsvillkor, klassamhällets uppgång och förändring samt den demografiska övergången under perioden. Cannadine, David, 1999, (The rise and fall of) class in Britain, kap. 3 5, (135 sidor). Dribe, Martin & Stanfors Maria, 2010: Demografins grunder, Stockholm, (89 sidor). Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, 2003: Makt och försörjning, Lund, kap 4-6 (ca 100 sidor). Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s. 45 55, 65 82, 83 108, 155 169, 182 194, 209 223 (108 sidor). www.gapminder.org Uppgift Under basgruppmötet får ni i uppgift att diskutera frågorna med hjälp av litteraturen och Gapminder World (www.gapminder.org). 1. Diskutera födelsetalens variation under 1900-talet i förhållande till arbetsmarknad, utbildning, hälsa och familje- och socialpolitik. Finns det ytterligare faktorer som kan ha påverkat/påverkats? Använd Gapminder World för att undersöka födelsetalens variation över tid och mellan olika länder. Välj inledningsvis indikator Children per woman och jfr länderna Indien, Kina, Nigeria, Italien och Sverige. Utöka gärna antalet länder. 2. På vilket sätt har könsidealen under 1900-talet förändrats? Vilka drivkrafter ligger bakom denna förändring? Diskutera relationen till familjemönster, ekonomiska faktorer, samhällsnormer, politiskt arbete m.m. Sätt in svensk genushistoria i ett globalt perspektiv, främst utifrån litteraturen men använd gärna Gapminder World för att illustrera utvecklingen. 3. Vad är klass? På vilket sätt har den sociala strukturen förändrats i de industrialiserade länderna? Sätt in klassbegreppet i ett historiskt perspektiv med hjälp av David Cannadines resonemang.

Historiska institutionen Kontaktuppgifter Prefekt: Gudrun Andersson, 018 471 1551, rum Eng1-1073, prefekt@hist.uu.se. Ansvarig för institutionens jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsarbete. Studierektor grundutbildning: Karin Hassan Jansson, 018 471 1531, rum Eng1-0073, studierektor-gu@hist.uu.se Studierektor magister- och masterutbildning: Erik Lindberg, 018 471 1523, rum Eng1-2026, studierektor-ma@hist.uu.se Kursadministratör och kontaktperson för studenter med barn: Lovisa Svantesson, 018 471 1526, rum Eng1-0027, lovisa.svantesson@hist.uu.se Arbetsgruppen för lika villkor. Om du har frågor, synpunkter eller upplever dig missgynnad vänd dig till Jonas Lindström, ordförande och lika villkorsombud, 018 471 1559, jonas.lindstrom@hist.uu.se För jämställdhetsplaner etc, se www.hist.uu.se Historiska föreningen: Janne Holmén, janne.holmen@hist.uu.se Uppsala universitet Studiebevakarna. Studentkårens representanter som arbetar med studentinflytandet på fakulteten, 018 471 6860, rum Eng7-1016, studiebev1.hist@us.uu.se och studiebev2.hist@us.uu.se Samordnare för studenter med funktionshinder: Catrin Schulze, Studerandebyrån, 018 471 18 77, samordnare@uadm.uu.se. Studenter som har funktionshinder kan få stöd i studierna. Detta gäller även om du har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Studentstödet: Studierelaterat stöd till studerande vid som har psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Eva Persson 018 727 16 50, Lena Linden 018 727 13 14, Guri Blomqvist 018 727 53 18, www.studentstodet.uppsala.se Enheten för studie- och karriärvägledning: 018 471 47 50, www.uadm.uu.se/jobb Språkverkstaden: Hjälp för alla studenter vid Uppsala universitet som vill ha hjälp med skriftlig eller muntlig framställning, både på svenska och engelska, 018 471 6871, www.nordiska.uu.se/sprakverkstaden Studenthälsan: mottagning 018 15 50 50, www.sh.uu.se Uppsala Studentkår: 018 480 31 00, www.uppsalastudentkar.nu