HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG VT2014 FÖR STUDENTER

Transkript

1 HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG FÖR STUDENTER Välkomna till kursen Historia A! Det viktigaste ni ska göra den här terminen huvudmålet med kursen är att ni ska börja tänka historiskt. Det är en färdighet ni alltid kommer att ha nytta av!

2 Historia A Karin Hassan Jansson HT2013 ANVISNINGAR FÖR SEMINARIER OCH SKRIVUPPGIFTER Inför seminarier Alla seminarier på kursen utgår från uppgifter som ni ska förbereda. Uppgifterna finns i kompendiet och där framgår det vad som ska läsas och göras inför varje specifikt seminarium. Ni jobbar med förberedelserna i två steg: 1) ni läser litteratur och tar del av annat material samt jobbar med frågorna/uppgifterna individuellt 2) ni jobbar med frågorna/uppgifterna i era basgrupper, i vissa fall ska ni jobba med alla frågor/hela uppgiften, ibland med delar av den, i vissa fall ska ni förbereda muntliga presentationer eller skriftliga inlämningar Ett minimum av tid för basgruppsträffar är inlagda i schemat. Ni planerar själva in fler träffar och förväntas planera ert arbete så att ni kommer väl förberedda till seminarierna. Anvisningar för skrivuppgifter Uppgiftens storlek anges i antalet tecken. En normal sida är mellan och tecken (inklusive blanksteg). Strukturera texten så att den blir lätt att läsa, det vill säga med läsbart typsnitt, normala marginaler, minst 1,5 i radavstånd etc. Försök strukturera era texter väl och formulera er tydligt och precist. Ni får hjälp av Språkverkstaden med detta vid ett par tillfällen i början av kursen. Lämna in era skrivuppgifter i wordformat i anvisad inlämningslåda. Döp dem till ert för- och efternamn. Ni ska hänvisa till källor och litteratur som ni refererar eller citerar. Använd noter i din text (använd infoga noter i något ordbehandlingsprogram som word eller liknande) för att ange referenser. Så här skriver ni i noterna: Referenser till litteratur, t.ex. John Arnold, History: A Very Short Introduction (Oxford 2000), s. 15. [förnamn efternamn, bokens titel i kursiv, (tryckort och år inom parentes), aktuell sida] Referenser till föreläsning, t.ex. Maria Ågren, Historia, A-kursen i historia, Uppsala universitet, [förnamn efternamn, föreläsningens rubrik, sammanhanget där den givits, datum] För mer ingående anvisningar, se Historiska institutionens hemsida (under Grundutbildning > Skriva uppsats > Instruktioner (valda delar). Där finns också en bra formatmall som ni kan använda om ni vill.

3 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 1: HISTORIEGENRER Historia skrivs inte bara av historiker. I samhället idag cirkulerar många olika historiska framställningar. De kan vara skrivna av journalister, akademiker, politiker, skönlitterära författare, eller privatpersoner. Det förekommer också att riktigt gammal historieskrivning, från 1800-talet och början av 1900-talet, trycks om eller används som inspiration av opinionsbildare och nätskribenter. I den här övningen får du diskutera skillnaden mellan olika historiska genrer. Uppgiften utgår från olika beskrivningar av Finska kriget t med uppgiften är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter och att belysa vad som kännetecknar en vetenskaplig text. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, kap. 1 (13 sidor). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 1 (16 sidor). Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under år, Studentlitteratur: Lund 2007, sid (7 sidor). Hårdstedt, Martin, Om krigets förutsättningar: Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget , avhandling från Umeå universitet, 2002, kap. 2 (sid , 12 sidor). Fritt tillgänglig på nätet på följande länk: Runeberg, Johan Ludvig, Fänrikens marknadsminne ur Fänrik Ståls sägner, Fritt tillgänglig på nätet på följande länk: Schybergson, Magnus Gottfrid, Finland. Historia, spalt Nordisk familjebok, Stockholm 1908, tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Seminarieunderlag. Finska kriget, , tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Seminarieunderlag. Finska kriget , , tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Seminarieunderlag. Uppgift Frågorna ni ska förbereda inför seminariet är: 1. Vad är det här för typ av texter? Vem är författare? I vilket sammanhang är texten skriven? 2. Vilken sorts historieskrivning kan du identifiera i texterna? Hur skildrar de kriget? Vad står i fokus? Vad står med och vad står inte med?

4 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts 3. Vad karakteriserar en vetenskaplig framställning? 4. Vad skiljer vetenskap från populärvetenskap? 5. Vilken/vilka av texterna kan anses vara vetenskapliga? Varför? Motivera! 6. Vilken text tyckte du var bäst? Motivera! Fördjupningsfråga: Vad är poängen med vetenskap? Vad är det bra för?

5 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 2: ATT SKRIVA BRA TENTOR OCH PM (WORKSHOP) Seminariet är en workshop i studieteknik med lärare från Språkverkstaden. Workshopen ska ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter under hela kursens gång. Ni arbetar med texten till den första inlämningsuppgiften och får sedan viss individuell återkoppling av Språkverkstaden. Uppgiftens syfte är att ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter. Era texter till den individuella inlämningsuppgiften. Uppgift I workshopen kommer ni att få återkoppling på era utkast till den individuella inlämningsuppgiften (för instruktionen se filarean till inlämningsuppgifterna och mappen Inlämningsuppgift 1. Moment I på Studentportalen). Ta med ett utkast till texten (så långt du hunnit, dock minst 2000 tecken, inklusive mellanslag) till workshopen. Kom ihåg att ju mer du hunnit skriva på uppgiften, desto bättre möjligheter har du att fråga om sådant som du undrar över och desto bättre återkoppling kan du få från Språkverkstaden. Under workshopen får du möjlighet att ställa generella frågor om sådant som du undrar över/kört fast i. Lärarna från Språkverkstaden kommer sedan att gå runt och titta på era texter individuellt och då har ni möjlighet att fråga om något enskilt som ni undrar över. Om ni vill ha en längre individuell handledning måste ni dock boka tid hos Språkverkstaden:

6 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 3: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN Det finns inte bara ett sätt att skriva historia på utan flera och det finns olika sätt att se på och tolka historien. Vi som skriver om det förflutna har olika historiesyn och skilda perspektiv. Olika historiker ger till exempel olika tyngd åt ekonomiska, politiska, sociala, kulturella förklaringar. Man har olika syn på sådant som i hur hög utsträckning det var materiella förutsättningar eller idéer som styrde utvecklingen genom tiderna, vilka gränser och brott man kan se i historiska strukturer och förändringsprocesser och om det är individer eller kollektiv som historiker främst bör intressera sig för. Under det här seminariet kommer vi att diskutera perspektiv i kurslitteraturen. Uppgiftens syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt att ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, kap. 5-6 (29 sidor). Sjöberg, Maria, Inledning i Kritiska tankar om historia, Studentlitteratur:Lund 2012, s (23 sidor). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 5 (15 sidor). Rydström, Jens & David Tjeder, Kvinnor, män och alla Andra. En svensk genushistoria, Studentlitteratur: Lund 2009, s (14 sidor). Utdrag ur litteraturen finns på Studentportalen (Filarea/Seminarieunderlag): Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, (sid. ix-xiv och 1-22). The heritage of world civilizations, av Albert M Craig et.al., (utdrag ur innehållsförteckning och sid. xxv xxvi). Västerlandets österländska ursprung, av John M Hobson, (sid. 5-11). Nordens historia. En europeisk region under år, av Harald Gustafsson, innehållsförteckning och förord (s. 5-17). Agriculture in World History, Tauger, Mark B, Abingdon: Routledge 2010, (innehållsförteckning och s. 1-2). Uppgift Er uppgift är att försöka identifiera och beskriva författarnas perspektiv och historiesyner och underlaget består av förord/inledningar och innehållsförteckningar i kurslitteraturen.

7 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Vad menar vi när vi delar in historien i politisk, ekonomisk och social historia? Vad menar vi med kulturhistoria? 2. Var skulle ni placera in respektive text i denna indelning, och varför? 3. Vad kan ni säga i övrigt om författarnas perspektiv utifrån er analys? Vad står i fokus? Vad finns med och inte? Hur beskrivs historien? Hur motiveras det? (Svaret på den här frågan bygger på den föregående. Viktiga ledtrådar när man ska identifiera författarnas perspektiv och historiesyner är förutom det författarna skriver i sina förord/inledningar hur böckerna struktureras (dvs. efter vilka principer de indelas i kapitel) och kapitelrubriker.) 4. Om ni satte ihop en a-kurs i historia och tvingades välja bort antingen politisk, social eller ekonomisk historia, hur skulle ni välja? Och om ni endast fick inkludera ett perspektiv av de som ni lärt er om på föreläsningarna (genus, klass och postkolonialism), vad skulle ni ta med? Motivera ert val! 5. Fördjupningsfråga: Vad innebär det att historiker har olika perspektiv och gör olika medvetna och omedvetna val när de skriver historia?

8 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 4: HISTORIEPRAKTIK Övningen kretsar kring hur historiker arbetar, eller annorlunda uttryckt: hur historia skrivs. Mer konkret behandlas en grundläggande del av det historiska forskningsarbetet, nämligen insamlingen och bearbetningen av uppgifter ur källmaterial. Praktiskt går övningen ut på att studera dokument från 1800-talets andra hälft, och att resonera kring hur de kan användas för att skapa historisk kunskap. Handlingarna belyser på olika sätt hur personer som betraktades som psykiskt sjuka behandlades i dåtidens Sverige. Hur kan de användas för att skriva historia? Övningens syfte är att ni ska få kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial, och använder det för att skriva historia. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, s Föreläsningen Historiepraktik. De historiska dokument som ingår i övningen är: Kungl. Maj:ts nådiga stadga, d. 5 Mars 1858, angående sinnessjukas behandling och vård. En årsberättelse från Överstyrelsen för hospitalen, för året 1872 (framför allt s. IV XV, bilagorna kan läsas mer översiktligt). Utdrag ur en patientakt från Uppsala hospital, upprättad under 1870-talet. Dokumenten hittar ni på studentportalen. Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom de texter som ingår i övningen, och besvara följande frågor. 1. Vad för slags källor rör det sig om? Resonera kort kring varje källa. Vad är det för slags dokument? När, var och av vem är det skapat? Kan man skönja några speciella syften med det? 2. Vad för slags uppgifter innehåller respektive källa? Ge ett antal exempel för varje dokument! 3. Vilken betydelse hade patienters sociala bakgrund och ekonomiska situation för den vård de fick på hospitalen? Detta är ett exempel på en fråga som historiker skulle kunna intressera sig för. Det är en stor fråga som kan besvaras på olika sätt, och ni förväntas inte presentera något omfattande eller precist svar. Ge istället exempel på iakttagelser eller uppgifter från de

9 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts olika källorna som kan användas för att besvara frågan och resonera kring varför de är viktiga. 4. På vilka andra vis skulle källorna kunna användas i historisk forskning? Ställ upp förslag på en eller flera egna frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta gärna hjälp av de begrepp ni hittills lärt er på kursen när ni resonerar. Fördjupningsfråga: Hur avgör dokumentens karaktär och innehåll deras användbarhet som historiskt källmaterial?

10 Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 5: MIKRO/MAKROPERSPEKTIV PÅ HISTORIEN I de tidigare seminarierna har vi talat om att historia kan skrivas i olika genrer och med olika perspektiv. I den här övningen studerar vi hur ett skeende första världskriget beskrivs på olika nivåer. Som underlag läser vi en text på makronivå och en på mikronivå. t med övningen är att skapa insikt om att valet av perspektiv makro- eller mikronivå får konsekvenser för hur ett skeende beskrivs och vad som står i fokus för berättelsen. Florén & Ågren s Christopher Pihls föreläsning, Mikro- och makrohistoria: Osten och maskarna, 7 februari 2014 Material: Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, sid Englund, Peter, Stridens skönhet och sorg. Första världskriget i 212 korta kapitel, Stockholm:Atlantis, 2008, s. 6-46, 75-88, , , , (116 s). Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom litteraturen och materialet och i era basgrupper svara på frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. 1. Hur skildras första världskriget i de båda böckerna? Vad fokuserar de på? Hur skiljer det sig åt? 2. Vad har författarna för syfte med sina skildringar? Vad vill författarna förklara och hur? Hur kan en historisk förklaring se ut? 3. Vad skiljer ett mikroperspektiv från ett makroperspektiv? Ge konkreta exempel utifrån texterna. 4. Är det ena sättet att beskriva första världskriget mer sant/falskt än det andra? Fördjupningsfråga: Hur ser relationen mellan mikro- och makrohistoria ut? Hänger det ihop, och i så fall hur?

11 Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 1: EKONOMISKA, SOCIALA OCH POLITISKA HUVUDLINJER Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Idag tar vi dessa fenomen för givna. Under seminariet kommer vi emellertid att diskutera uppkomsten av ekonomiska, sociala och politiska processer. Vi analyserar ekonomiska system och granskar närmare hur produktion och handel var organiserade samt vilka näringar som dominerade. Detta sammanhänger med hur samhället styrdes och de ideologier som rådde. Även sociala strukturer kommer behandlas. Uppgiftens syfte är att är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att identifiera och beskriva samhällsstrukturer. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s Stearns, Peter N., Childhood in World History, London 2011, s Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Vad var den neolitiska revolutionen? Vilka ekonomiska, sociala och politiska förändringar medförde den, dvs hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? 2. Vilka likheter och olikheter fanns mellan Sumer och Gamla riket i Egypten vad gäller ekonomisk och social struktur samt politiskt system? Hur kan dessa olikheter och likheter förklaras? 3. Jämför samhällsutvecklingen i Athen och Sparta under den arkaiska perioden ( f.kr) 4. Diskutera vad i det klassiska Greklands ( f.kr.) ekonomiska, sociala och politiska system som var nytt och vad som var influerat från tidigare civilisationer. 5. Hur uppstod de hellenistiska rikena och vad är utmärkande för dem? På vilket sätt bidrog greker och andra folkgrupper till den hellenistiska kulturen?

12 Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 2: IMPERIERS UPPGÅNG OCH FALL Idag är världen till stor del indelad i nationalstater men under historien har det funnits en rad imperier som omfattat stora landområden och många olika folkslag. I det här seminariet diskuterar vi de processer som lett till imperiernas uppgång och fall. Hur ser förloppen ut och hur har de förklarats och tolkats? Uppgiftens syfte är att diskutera och jämföra imperiers uppgång och fall, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Hur skilde sig det romerska samhället under kejsardömets tid ( e.kr.) från hur samhället fungerade under republikens tid ( f.kr.) 2. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar skedde under romarrikets sista århundranden? ( e.kr.) Vilken betydelse hade de för framväxten av det medeltida Europa? 3. Hur byggde Qin- och Handynastierna upp sin maktställning och vilka strategier använde de för att bevara den? Vad orsakade deras fall? Jämför utvecklingen med romarriket. 4. Diskutera förklaringar till varför vissa imperier har varit mer varaktiga än andra (t.ex. Egypten, imperier i Mesopotamien, Alexander den stores rike, Romarriket, Kina).

13 Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 3: FORNTIDEN OCH ANTIKEN UR SKILDA PERSPEKTIV Historia är en tolkande vetenskap. Vissa tolkningar har varit mer dominerande än andra. Till exempel har det antika demokratibegreppet ansetts vara en prototyp för västerländsk demokrati, likaså har demokratins rötter i historieskrivningen sällan nått utanför Europas gränser, men är detta korrekta beskrivningar? Uppgiften är att reflektera kring olika sätt att se på den antika världen. Uppgiftens syfte är att problematisera synen på forntiden och det antika arvet. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s Sjöberg, Maria, Kritiska tankar om historia, Lund 2012, kapitel 1-4. Stearns, Peter N., Childhood in World History, London 2011, s Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. Basgrupperna blir tilldelade en fråga vid momentets början. Uppgiften är att svara på frågan skriftligt, ca tecken, och lämna svaret senast kl dagen innan seminariet. Vid seminariet får grupperna presentera sina inlämningsuppgifter som sedan kommer att ligga till grund för seminariediskussionen. Basgrupp: a) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet eurocentrism. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. b) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet evolution. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. c) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett klassperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.

14 Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 d) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett genusperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. e) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.

15 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 SEMINARIUM 1. JORDBRUKSSAMHÄLLET OCH DESS POLITISKA ORGANISATION Medeltidens värld var en värld där nästan alla försörjde sig på jordbruk, särskilt under periodens första del. Men jordbruket gav tidvis ett överskott. Detta fördelades inte jämt bland befolkningen, utan användes för att finansiera krigare, präster, och en kungamakt som så småningom blev allt starkare. Under det här seminariet diskuterar vi jordbrukets utveckling dess expansion och åtföljande kris samt jordbrukssamhällets sociala och politiska organisation. t med seminariet är att klargöra det medeltida jordbrukets kronologi, diskutera olika förklaringar till jordbrukets upp- och nedgång, och redogöra för hur medeltida maktrelationer byggdes upp och förändrades. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Harrison, Europa i världen, s , , , , , , samt sidor om två länder vilka ni väljer själva (se uppgiften för basgrupp 1). Gustafsson, Nordens historia, s och Tauger, Agriculture in world history, s Uppgift Basgrupperna ska i förväg förbereda varsin presentation på ca 10 minuter, där de redovisar följande: Basgrupp 1: Beskriv hur kungadömen började uppstå på den europeiska kontinenten. Välj två eller tre land som exempel (och motivera varför just dessa är bra exempel). Basgrupp 2: Ge en kortfattad kronologisk beskrivning av det svenska rikets politiska historia: uppkomsten av en kungamakt, rikets konsolidering, Kalmarunionens uppkomst, och maktkampen inom Kalmarunionen. (Se till att inte fastna i redogörelser för olika kungaätter. Det viktiga är inte vem som var släkt med vem!) Basgrupp 3: Vad innebar 1300-talets kris och vilka orsaker tror forskarna att krisen hade? Basgrupp 4: Hur var det feodala samhället organiserat? Vad fanns det för för- och nackdelar med att organisera ett samhälle som ett nät av vasallrelationer?

16 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 Basgrupp 5: Många medeltida jordbrukssamhällen var uppdelade i arbetare, krigare och präster. Jämför hur denna uppdelning såg ut i Europa, Indien respektive Amerika. Varje redovisning följs av 5-10 minuters diskussion i helgrupp, då vi rätar ut eventuella frågetecken. under 1300-talets nödår.

17 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 SEMINARIUM 2: MEDELTIDENS RELIGIÖSA VÄRLDSBILD Det var under medeltiden som kristendomen spreds till hela Europa, och det var under medeltiden som islam uppstod. Religionen var en del av livet för alla, från tiggaren till den lärde. För imperiebildningar som det bysantinska riket, det muslimska kalifatet och Karl den Stores frankiska rike var religionen en av de centrala byggstenarna. Samma sak gällde för framväxten av mindre kungariken runt om i Europa. Men förhållandet mellan andlig och världslig makt var inte okomplicerad: ofta uppstod konflikter om vem som hade den yttersta makten de religiösa auktoriteterna eller de världsliga makthavarna? Under detta seminarium diskuterar vi kristendomens och islams utveckling, samt religionernas roll för den politiska makten och för vanliga människor. Seminariets syfte är att ni ska få kunskap om världsreligionerna kristendom och islam, få diskutera den roll religionen spelade (politiskt och socialt) i det medeltida samhället, och få öva upp en kritisk medvetenhet om hur historiska fenomen kan tolkas på olika sätt. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Harrison, Europa i världen, s , och Gustafsson, Nordens historia, s Sjöberg, Kritiska tankar om historia, s och Burbank & Cooper, Empires in world history, s Uppgift Basgrupperna ska i förväg förbereda varsin presentation på ca 10 minuter, där de redovisar följande: Basgrupp 1: Jämför den västeuropeiska kristendomen under medeltiden med islam under samma tid. På vilket sätt ansågs människor jämlika inom kristenheten respektive umman? På vilka sätt var människor i praktiken ändå ojämlika inom de båda religionerna? Basgrupp 2: Beskriv kyrkans organisation i Västeuropa under medeltiden och resonera kring hur påvemakten förhöll sig till kejsarmakten. Basgrupp 3: Hur gick det till då Sverige kristnades? Varför infördes kristendomen, och vilka för- respektive nackdelar innebar kristnandet för olika grupper i samhället (krigareliten, kvinnor, trälar, folk i allmänhet)? Basgrupp 4: Hur uppkom islam, och hur utvecklades den muslimska gemenskapen efter Muhammeds död?

18 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 Basgrupp 5: Beskriv utifrån Burbank & Cooper vilken roll religionen spelade för upprätthållandet av det bysantinska riket jämfört med de muslimska kalifaten och frankerriket. Varje presentation följs av 5 minuters diskussion i helgrupp. Efter presentationerna diskuterar vi hur Västeuropa förhöll sig till den muslimska världen. Frågor att ta upp kan vara: Var muslimerna ett hot mot kristenheten, eller var den muslimska världen en källa till lärdom, handelskontakter och nya jordbrukstekniker? Hur ska vi till exempel tolka slaget vid Poitiers/Tours 732? Och hur kom det sig att korståg utropades och fick så många anhängare?

19 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 SEMINARIUM 3. MEDELTIDA HANDELSNÄTVERK OCH FRÅGAN OM EUROPAS PLATS I VÄRLDSHISTORIEN Islams expansion förde med sig uppkomsten av ett muslimskt handelsnätverk, som band samman Mellanöstern med Afrika, Europa och Sydostasien. I Europa etablerades framgångsrika handelsstäder i Norditalien under 1100-talet. I norr uppstod handelsförbundet Hansan. Under medeltidens slut började europeiska köpmän göra allt längre färder för att komma åt orientaliska lyxprodukter men innebar detta att Europa hade tagit ett första steg mot världsherravälde, eller var de europeiska staternas betydelse fortfarande försumbar i ett globalt perspektiv? Under det här seminariet kartlägger vi den europeiska handelns utveckling och diskuterar olika tolkningar av den europeiska handelsexpansionen under medeltidens senare del. t med seminariet är att ringa in den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa och sätta den i ett globalt sammanhang, samt att diskutera olika historievetenskapliga tolkningar av Europas roll i världen. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Gustafsson, Nordens historia, s och 69 81, Hobson, Västerlandets österländska ursprung, s och , Burbank & Cooper, Empires in world history, s , Sjöberg, Kritiska tankar, s och Tauger, Agriculture in world history, s Du behöver dessutom studera Harrisons Europa i världen. Uppgift Inför detta seminarium ska ALLA basgrupper i förväg arbeta med SAMTLIGA av frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Redogör för hur handeln utvecklades i Norden från vikingatiden fram till och med 1400-talet. Vilka varor handlade man med, vad spelade handeln för någon roll i tidens politiska strider, och vilka grupper vad det som ägnade sig åt handel? Hobson talar om en tidig globalisering. Vad menar han med det? När skedde denna globalisering och vilka folkgrupper var inblandade i utvecklingen? Hur beskriver Burbank & Cooper den mongoliska expansionen? Vilka var de viktigaste konsekvenserna av den mongoliska expansionen, enligt författarna?

20 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 Jämför hur Hobson och Harrison lagt upp sina böcker. Är någon av böckerna mer eurocentrisk än den andra? I så fall, på vilket sätt? Hade man kunnat tänka sig något tredje, bättre sätt att lägga upp en bok om förhållandet mellan Europa och resten av världen under medeltiden? Enligt Hobson åstadkom Kina under Sung något som närmade sig en industriell revolution. Hur förklarar Hobson varför Sung inte inledde en kolonisation av världen, som England gjorde under 1800-talet? Finns det några andra förklaringar till varför Kina inte uppnådde ett industriellt genombrott till exempel i Taugers text? Seminariet avslutas med att vi samlar ihop och försöker reda ut frågor som dykt upp under kursens gång. Detta som förberedelse inför den kommande veckans inläsningsperiod inför tentan.

21 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 SEMINARIUM 4: MIKROHISTORIA: CARLO GINZBURGS Osten och maskarna Mikro- och makronivåer inom historisk forskning är ett tema som behandlas under hela A-kursen, en första introduktion sker redan under moment 1. Denna övning är en fördjupning i mikroperspektivet med ett särskilt fokus på mikrohistoria som historisk genre och det kanske mest betydelsefulla verket inom denna genre: Carlo Ginzburgs Osten och maskarna. En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Mikrohistoria kan ses som en reaktion mot äldre historisk forskning. Genom att se närmare på mikrohistoria ökar förståelsen av viktiga och omdiskuterade aspekter inom historievetenskapen, t.ex. förhållandet mellan just mikro- och makronivåer och mellan individ och struktur. Uppgiftens syfte är flerfaldigt. För det första att ge en inblick i det mikrohistoriska forskningsläget och dess mest betydande verk och genom detta också kopplingen mellan mikro- och makronivåer och dessa två perspektiv i historisk forskning. För det andra att fungera som en brygga mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden, vilket är ett viktigt tema i Osten och maskarna. För Ginzburg är kronologi och historiska sammanhang (kontext) viktiga förklaringar och övningen blir en övning i att förstå och värdera denna typ av historiska förklaringar. För det tredje är uppgiften också en övning i att läsa och hantera större mängder text: att läsa översiktligt, problemorienterat och att förhålla sig till olika typer av historiska perspektiv och framställningar. Carlo Ginzburgs Osten och maskarna. En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen (Il formaggio e i vermi: Il cosmo di un mugnaio del 500). I svensk översättning utgiven på Ordfronts förlag. Finns på bibliotek och i bokhandeln. Inför seminariet bör Introduction to Medieval Europe , kap. 15 ha lästs, titta gärna även i R.W. Scribner och C. Scott Dixon The German Reformation och Nationalencyklopedin, uppslagsord reformationen och inkvisitionen. Uppgift Inför seminariet ska boken läsas, till stöd för läsningen ges en föreläsning som behandlar mikrohistoria, Osten och maskarna samt den period som behandlas i boken. Inför seminariet ska en individuell läslogg lämnas in, omfånget ska vara mellan 4000 och 5000 tecken (inkl. mellanslag). Läsloggen ska vara problematiserande och utgå från Osten och maskarna. Den ska inte vara refererande utan ska lyfta fram en eller ett par punkter ni funnit särskilt intressanta i läsningen av boken och med en motivering varför de är

22 Historia A Moment III Hanna Enefalk & Christopher Pihl Vt2014 intressanta. Reflektioner utifrån tidigare kurslitteratur eller någon av frågorna 3 6 nedan kan fungera som en utgångspunkt för skrivandet av läsloggen. Vid läsningen av boken och i basgrupperna ska följande frågor diskuteras och besvaras. Dessa frågor kommer sedan seminariet att utgå från: 1. Vem handlar Osten och maskarna om? Försök att beskriva Menocchios social position, yrke och geografiska hemvist? 2. Vilka faktorer eller företeelser lyfter Ginzburg fram som viktiga i skapandet av Menocchios tankevärld? Hur försöker Ginzburg visa att de varit viktiga för Menocchio? 3. Hur argumenterar Ginzburg för att Menocchio är ett barn av sin tid? Varför kunde Menocchios öde endast utspelas där och då? 4. Diskutera för- och nackdelar med att Ginzburg i huvudsak analyserar endast en individs tankar om skapelsen. Hur motiverar Ginzburg sitt val att studera en individ och att just studera Menocchio? Vilka styrkor och brister ser du i detta val? Diskutera även hur boken skulle ha blivit annorlunda om Ginzburg valt att studera någon av inkvisitionsdomstolens medlemmar eller någon av Menocchios grannar i byn. 5. Hur skulle Menocchio kunna ha framträtt om Ginzburg valt ett makroperspektiv? 6. Jämför den bild av senmedeltiden och reformationen som framträder i Osten och maskarna med övrig kurslitteratur. Vad framkommer, respektive vad framkommer inte i de olika framställningarna? Frågorna 1 och 2 är främst till för att skapa en bakgrund för frågorna 3 6 som seminariet kommer att främst ägnas åt. Avsätt därför mest tid vid basgruppsmötena till dessa sistnämnda frågor.

23 Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 1: FRÅN LAPPTÄCKE TILL NATION: EUROPEISK STATSFORMERING På detta seminarium kommer olika aspekter av europeisk statsformering under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är framväxten av mer centraliserade stater, krigens betydelse och kopplingarna mellan statsformeringen och reformationen/motreformationen. Ett annat område som behandlas är hur de gamla politiska ordningarna blev utmanade i slutet av och början av 1800-talet och de politiska konsekvenser detta fick för de europeiska staterna. Diskussionen tar sin utgångspunkt i nordiska förhållanden för att sedan breddas till jämförelser mellan andra europeiska stater. Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Burbank & Cooper, Empires, s Darnton, An early information society: news and the media in eighteenth-century Paris (finns tillgänglig på JSTOR) Gustafsson, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s Gustafsson, Makt och människor. Europeisk statsbildning från medeltiden till franska revolutionen Lindegren, Det danska och svenska resurssystemet i komparation (finns tillgänglig på Studentportalen) Scribner, The German Reformation Tilly, Cities and States in Europe, (finns tillgänglig på JSTOR) Uppgift Varje basgrupp förbereder sig att besvara nedanstående frågor på seminariet. Svaren bör vara omkring 5 minuter långa. Basgrupp 1: Hur kan man karakterisera det svenska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 2: Hur kan man karakterisera det danska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 3: Hur försökte den svenska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Basgrupp 4: Hur försökte den danska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök?

24 Historia A Moment IV Patrik Winton Basgrupp 5: Vilken betydelse hade reformationen i Danmark och Sverige under och 1600-talet? Därefter följer en gemensam diskussion där den nordiska situationen placeras in i den allmänna europeiska utvecklingen. Hur ska likheterna och skillnaderna tolkas? Utgå i era förberedelser från följande frågor: Vilka olika drivkrafter hade statsformeringen? Vilka olika tolkningar finns det i litteraturen? Flera europeiska stater expanderade territoriellt och makten centraliserades. Samtidigt proklamerade många furstar att de var enväldiga. På många håll i Europa, till exempel i de tyska områdena, fanns det dock kvar självständiga städer och små furstendömen. I vissa stater, som till exempel Polen, skedde det inte heller någon tydlig centralisering av makten. Hur ska man förstå dessa skillnader i den europeiska utvecklingen? Jämför till exempel hur Gustafsson och Tilly diskuterar dessa fenomen. Hur ska reformationen och motreformationen förstås? Jämför hur Gustafsson och Scribner diskuterar dessa processer. Varför var det så många krig i Europa under tidigmodern tid? Vilka konsekvenser fick krigen? Hur ska man förklara de uppror och protesteraktioner som de lägre samhällsgrupperna organiserade? Vilka mål hade dessa? Vilka blev följderna? Under 1700-talet blev det vanligare att invånare definierade sig själva som medborgare som kunde och ville delta i den politiska debatten. Samtidigt spreds tankar om folksuveränitet och nationer. Varför uppkom dessa idéer vid denna tid? Vilka konsekvenser fick idéerna för de europeiska staterna? Varför utbröt det en revolution i Frankrike 1789? Vilka följder fick den? Hur påverkades övriga Europa?

25 Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 2: IMPERIER: LINJER, TOLKNINGAR OCH KONTROVERSER Detta seminarium handlar om att jämföra de olika imperier som existerade i världen under tidigmodern tid. En central fråga är hur man ska förstå den territoriella expansionen och hur de olika staterna styrde sina imperier. Ett annat spörsmål är hur man ska förstå att det var europeiska stater som framförallt under 1800-talet blev så dominerande i världen. Olika förklaringar till den europeiska hegemonins framväxt diskuteras och problematiseras. Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika imperier under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Allen, Global economic history: A very short introduction, s Burbank & Cooper, Empires, s Gustafsson, Nordens historia, s , Müller, Rydén & Weiss, Global historia från periferin, s Uppgiften Varje basgrupp förbereder en muntlig presentation på max 10 minuter av utvecklingen i ett antal imperier: Basgrupp 1: Danmark Basgrupp 2: England/Storbritannien Basgrupp 3: Kina Basgrupp 4: Osmanska riket Basgrupp 5: Spanien Varje presentation bör behandla följande centrala frågor: Vilka var drivkrafterna för den territoriella expansionen? Hur styrdes imperiet? Vilka var de ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna av imperiebygget för riket i stort och för kolonierna? Därefter en gemensam diskussion i syfte att identifiera gemensamma nämnare bland de olika fallen, men också för att lyfta fram de olikheter som kan skönjas. Vidare är tanken att

26 Historia A Moment IV Patrik Winton diskutera hur dessa likheter och skillnader kan tolkas. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur ska man egentligen definiera ett imperium? Hade till exempel Danmark ett imperium på samma sätt som Kina eller Spanien? Vilka olika typer av imperier fanns det under tidigmodern tid? Jämför drivkrafterna bakom den territoriella expansionen. Vilka likheter och skillnader mellan imperierna kan identifieras? Jämför de nordamerikanska koloniernas frigörelse på 1770-talet med revolutionen på Haiti och de spanska koloniernas självständighetsprocess på 1800-talet. Vilka var likheterna och skillnaderna i utvecklingen? Varför inleddes dessa processer vid denna tid? Vilka blev de politiska följderna av frigörelsen? Flera historiker menar att europeiska staters dominans i världen blev tydlig under talet. På vilka sätt kan man säga att dessa historiker har rätt? Vilka olika förklaringar till denna dominans ges i litteraturen? Vilken kritik kan riktas mot dessa förklaringar och resonemang?

27 Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 3: FRÅN HUSHÅLL TILL MARKNAD OCH TILLBAKA På detta seminarium kommer de skilda förutsättningarna för människors försörjning i världen under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är hur jordbruket var organiserat, varför den långväga handeln expanderade och vilken betydelse som den ökande konsumtionen av kaffe, socker och te fick i världen. En annan central fråga är hur den industriella revolutionen ska förklaras. Dessa aspekter kommer att behandlas genom att studera källmateral en svensk bouppteckning och diskutera kurslitteraturen. En bouppteckning visar vad en person ägde när han eller hon avled. Källmaterialet kan därmed säga oss något om personens levnadsvillkor, som till exempel hur han eller hon försörjde sig och vad som konsumerades i hushållet. Historiker har studerat bouppteckningar i syfte att förstå hur globala processer, som exempelvis förändrade konsumtionsmönster, påverkade enskilda hushåll. Uppgiftens syfte är att urskilja de olika sätt som människor under tidigmodern tid försörjde sig på samt analysera betydelsen av handel och konsumtion. Vidare ska moderniseringen av jordbruket och den industriella revolutionen diskuteras. Allen, Global economic history, s Burbank & Cooper, Empires, s Müller, Rydén, & Weiss (red.), Global historia från periferin. Norden Tauger, Agriculture in World History, s En svensk bouppteckning från tidigmodern tid (finns på Studentportalen) Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera en svensk bouppteckning från tidigmodern tid. Uppgiftens syfte är att analysera bouppteckningen för att se vad den kan säga oss om människornas ekonomiska liv. Följande frågor ska diskuteras gemensamt på seminariet: Vad producerades i hushållet? Vad konsumerades i hushållet? Varifrån kom produkterna som konsumerades? Vad kan personens fordringar och skulder säga oss om hushållets ekonomiska aktiviteter? På vilka sätt kan man säga att personerna var inlemmade i ett ekonomiskt system med global räckvidd? På vilka sätt kan man säga att hushållen var självförsörjande?

28 Historia A Moment IV Patrik Winton Den andra delen av seminariet handlar om mer övergripande perspektiv kring den ekonomiska utvecklingen i världen under tidigmodern tid. t är att jämföra situationen inom olika näringar och mellan olika länder/regioner/kontinenter. Som utgångspunkt för diskussionen har vi följande frågor: Den viktigaste näringen under tidigmodern tid var jordbruk. Vilka olika sätt att organisera jordbruket existerade under perioden? Vilka var de ekonomiska och sociala konsekvenserna av de sätt som produktionen var organiserad på? Var skedde det en modernisering av näringen och varför skedde denna utveckling? Jämför här Allens och Taugers sätt att förklara moderniseringen. Vilka faktorer lyfter de fram? Mycket av den varuproduktion som inte var agrar till sin karaktär (till exempel tillverkning av textilier) var hushållsbaserad under tidigmodern tid. Vad innebar detta sätt att organisera produktionen på för hushållet och för samhället i stort? Under tidigmodern tid växte den långväga handeln. Hur ska man förklara denna expansion? Vilka var drivkrafterna? Vilka aktörer hade ett intresse i handeln? Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser i olika delar av världen fick denna expansion? Vilken roll spelade Norden i den långväga handeln? Vilka nordiska produkter nådde en global marknad? Vilka utomeuropeiska varor konsumerades i Norden? Vilken betydelse hade till exempel en konsument i Stockholm för vidmakthållandet av den atlantiska slavhandeln och för handeln mellan Europa och Asien? Det är många historiker som menar att det skedde en industriell revolution i Europa och då framförallt i Storbritannien under 1700-talet. Vad menas med detta begrepp och hur kan man förklara att denna revolution uppstod i Europa? Vilka olika förklaringar finns i litteraturen? Vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser fick den industriella utvecklingen?

29 Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARUIM 4: DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV I Detta seminarium handlar främst om de olika sätt som människorna i Europa delades in i olika kategorier under tidigmodern tid. Dessa kategorier skiljde sig delvis från dagens. Till exempel sågs hushållet snarare än familjen som en enhet och samhällets olika grupper delades ofta in efter deras funktion istället för efter deras inkomst. Problem som kommer att diskuteras är hur kategorier som kön, hushåll och ståndstillhörighet var tänkta att fungera och hur de egentligen fungerade i praktiken. Ett annat centralt område som behandlas är hur olika institutioner försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som på olika sätt bröt mot etablerade sociala normer och regler. Vidare kommer vi att diskutera hur och varför dessa ordningar förändrades över tid. Uppgiftens syfte är att analysera och jämföra de olika sätt som samhället i Europa delades in i under tidigmodern tid. Dessutom handlar det om hur social kontroll organiserades samt hur samhällsordningarna kunde förändras. Gustafsson, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s Jansson, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott (finns tillgänglig på Historisk tidskrifts hemsida: Hunt, Women in eighteenth-century Europe, s Scribner, The German Reformation, s Ett antal rättsfall från domstolen Old Bailey i London (finns på Studentportalen) Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera olika rättsfall från domstolen Old Bailey i London. t är att använda rättsfallen som utgångspunkt för att undersöka det sociala livet i en europeisk storstad under tidigmodern tid. Varje basgrupp får ett rättsfall från Old Bailey tilldelat sig. Rättsfallet ska analyseras och presenteras muntligt (cirka 5 minuter per grupp) för resten av seminariedeltagarna. I presentationen ska följande behandlas: Vad handlar fallet om? Vilka var inblandade? Hur dömde rätten? Hur ska man förklara utfallet? Vad säger fallet om det sociala livet i London under tidigmodern tid?

30 Historia A Moment IV Patrik Winton Den andra delen av seminariet handlar om att diskutera mer övergripande perspektiv kring samhällets organisering i Europa under tidigmodern tid. t är att jämföra de olika sätt som samhället delades in i. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå i era förberedelser från följande frågor: En central social institution under tidigmodern tid var hushållet. Vilka ingick i hushållet? Hur kan man karakterisera relationerna inom det? Vilken roll spelade det i skapandet av samhällsordning? I vilken mån kan man prata om hushållet som en förtryckande institution? Många forskare har visat hur kvinnor på olika sätt var underordnade män under tidigmodern tid. Vilka exempel ger Hunt på en sådan ordning? Vilka exempel presenteras som visar på kvinnors möjligheter att agera på ett självständigt sätt? Hur ska man egentligen karakterisera relationerna mellan kvinnor och män under tidigmodern tid? Vad innebär det när historiker säger att Europa var ett stånds- och privilegiesamhälle under tidigmodern tid? Hur legitimerades denna ordning? Hur fungerade den i praktiken? Vilken kritik riktades mot ståndssamhället och de ståndsspecifika privilegierna? Varför upphörde ståndssamhället? Vilka kulturella och sociala effekter fick reformationen i Europa? Jämför Gustafssons och Scribners diskussioner. På vilka sätt, menar Hunt, förändrades de normer och praktiker som etablerades efter reformationen under 1700-talet? Vad förändrades inte? Våld, som många av rättsfallen från Old Bailey visar, var vanligt i det sociala livet under tidigmodern tid. Hur kan man förklara våldsanvändningen? Vilka faktorer spelade in? Vilken roll spelade till exempel kön? Vilken roll spelade domstolarna i upprätthållandet av social ordning?

31 Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 5: DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV II Seminariet, som är en fortsättning på det föregående, handlar om att jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. I fokus står de ordningar som fanns i Amerika, Europa och Indien. Frågan är hur de var tänkta att fungera, det vill säga uttryckt i lagar och andra förordningar, och hur de fungerade i praktiken. Frågan är också hur lokala myndigheter försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som bröt mot existerande normer. t med jämförelsen är att upptäcka gemensamma drag och skillnader mellan samhällena samt att diskutera vad likheterna och skillnaderna berodde på. En annan viktig fråga är hur man ska förklara att existerande sätt att dela in samhällen förändras. I samband med seminariet ska en individuell skriftlig reflektion lämnas in. Uppgiftens syfte är att jämföra olika sätt att organisera samhällen på under tidigmodern tid samt att diskutera hur och varför dessa samhällsordningar förändrades. Burbank & Cooper, Empires, s Davis, Judges, Masters, Diviners: Slaves Experience of Criminal Justice in Colonial Suriname, s (finns att ladda ned via Uppsala universitetsbiblioteks hemsida)) Ghosh, Household Crimes and Domestic Order. Keeping the Peace in Colonial Calcutta, c c. 1840, s (finns att ladda ned på JSTOR) Jansson, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott (finns att ladda ned på Historisk tidskrifts hemsida) Hunt, Women in eighteenth-century Europe, s Material rörande förhållandena på den svenska kolonin St. Barthelemy (finns att hämta på Studentportalen). Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera en reseberättelse författad av Bengt Anders Euphrasén (koncentrera läsningen till följande sidor: 21 28, 51 57, ) samt två nummer av tidningen The Report of St. Bartholomew. t är att undersöka hur det sociala livet på ön beskrivs. Låt följande frågor som vi kommer att diskutera gemensamt vägleda analysen: Vilka olika grupper bodde på ön? Vilka olika rättigheter och skyldigheter hade de? Vilken roll spelade hudfärg i samhällsordningen?

32 Historia A Moment IV Patrik Winton Vilka medel använde lokala myndigheter och individer för att upprätthålla ordningen? Vilka strategier använde de underordnade för att förbättra sin position? Hur legitimerades den rådande ordningen? Vilka skillnader och likheter kan upptäckas om man jämför materialet rörande St. Barthelemy med Davis analys av förhållandena i Surinam? Den andra delen av seminariet handlar om att diskutera mer övergripande perspektiv kring olika sätt att dela in samhällen under tidigmodern tid. t är att jämföra de olika ordningarna för att urskilja likheter och skillnader. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur kan man karakterisera den sociala ordningen på en karibisk koloni under tidigmodern tid? Varför avskaffades slaveriet under 1800-talet? Hur kan man karakterisera den sociala ordningen i Calcutta under 1700-talet? Vilka olika grupper fanns i staden och hur kan relationerna mellan dessa beskrivas? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Hur upprätthölls den rådande ordningen? Hur kan man karakterisera den sociala ordningen i till exempel Sverige under tidigmodern tid? Vilka var de viktigaste kategorierna vid indelningen av olika människor? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Hur upprätthölls den rådande ordningen? Jämför de sätt som de olika sociala ordningarna var organiserade på. Vilka är de största likheterna och skillnaderna? Vad beror skillnaderna på? Vad säger det om hur samhällshierarkier uppstår och reproduceras? Hur förändras olika samhällshierarkier? Inlämningsuppgift Se särskild instruktion som finns på Studentportalen.