Skogsskador i Region Väst 2012

Relevanta dokument
Skogsskador i Region Syd 2013

Skogsskador i Region Öst 2012

Skogsskador i Region Syd 2017

Skogsskador Region Nord 2014

Skogsskador i Region Mitt 2013

Skogsskador i Region Syd 2016

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador inom Region Nord 2016

Skogsskador i Region Mitt 2014

Skogsskador i Region Mitt 2017

Skogsskador Region Nord 2015

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Mitt 2018

Skogsskador i Region Syd 2018

Skogsskador i Region Mitt 2016

Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1

Betesskador av älg i Götaland

Skogsskador i Region Nord 2018

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Skogsskador i Region Nord 2017

Samråd om skogsbruksåtgärder

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

I denna folder presenteras kortfattat projektets

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Tänk vilt när du sköter skog!

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering 2018

Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde

Älgbetesinventering 2018

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Lokaleko. Skogsskador då och nu. -Hur får vi framtida robusta skogar?

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

ÄBIN Västerbotten 2012

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland

Rapport betesinventering augusti 2017

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Risker för svampsjukdomar i teori och praktik

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen

Roy Jansson. Kopia för kännedom 1(2)

Information om nyckelbiotoper

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn

Riktad inventering av skador på skog

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Snytbaggeskador i Norrland

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur

Älgbetesinventering 2019

Skötselplan Brunn 2:1

Skogens miljövärden Medelpad

Transkript:

Region Väst för 2012 Datum 2013-03-05 Diarienr 2013/423 1(5) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Anders Settergren, Håkan Kollander, Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Lars Karlsson Skogsskador i Region Väst 2012 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sex distrikt i Region Väst (omfattande Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län) och sakansvarige för skogsskador i södra delen av landet (Lars Karlsson). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Väst är den första i sitt slag. Den kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga fyra regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Insektsskador Granbarkborren I distrikt Fyrbodal har granbarkborreangreppen fortsatt att minska under 2012 och angreppen är relativt små. År 2009 fanns flera områden med större angrepp i Dalsland men de har minskat under flera år och 2012 var det sällan man såg mer än enstaka träd som var angripna. Den största anledning till att granbarkborreskadorna inte blev större beror säkerligen på vädret. Nederbördsmängderna var stora fr o.m. april månad ända till långt fram på senhösten. Förutom augusti månad som hade relativt lite nederbörd. Regnet har gjort granarna vitala och samtidigt varit ogynnsamt för granbarkborrarna. I Göteborgs distrikt upplever man att granbarkborreskadorna är på nedåtgång. Enstaka områden finns med skadade volymer på 25-30 m3sk men den allmänna uppfattningen är att den totala skadevolymen är lägre under 2012 jämfört med 2011. Skadorna gav sig till känna sent på året. I Halland kunde man konstatera en väsentlig ökning av skadorna från 2010 till 2011, men enligt distriktets bedömning har skadorna 2012 minskat till närmare 2010 års nivå. De flesta skador har uppmärksammats i Hylte och Falkenbergs kommuner och i dessa kommuner är skadorna på en fortsatt hög Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201

2013-03-05 2(5) nivå. I Varbergs kommun finns det begränsade skador medan i kommunerna Kungsbacka, Laholm och Halmstad rör det sig endast om enstaka skador. Skadorna förekommer främst i anslutning till gamla angrepp och i nyare hyggeskanter. I Skaraborg håller sig granbarkborrarna på en kontrollerad nivå och inget exceptionellt har inträffat under året. På Höglandets distrikt finns angrepp av granbarkborre framförallt i södra delen av Sävsjö kommun, d v s den del som gränsar mot Kronobergs län. I övriga delar av distriktet har angreppen varit mindre. På Jönköpings distrikt upplever man att det till största delen rör sig om normala skador av granbarkborren. Dock finns några lokala problemområden i anslutning till naturreservat, samt norr om Bredaryd och väster om Smålandsstenar mot Halland och Västergötland. Snytbaggen Skador av snytbaggen förekommer i ungefär samma utsträckning som tidigare. Angreppen kan dock variera kraftigt mellan olika hyggen. Endast några enstaka försäkringsärenden där snytbaggen kan ha varit orsak till skadan har rapporterats. Distrikt Fyrbodal rapporterar om iakttagelser om minskade snytbaggeskador efter stubbrytning. I ett område runt Bäckefors, som tidigare haft mycket kraftiga skador, har nu andelen skador minskat kraftigt på de hyggen där det brutits stubbar. Det finns flera stora hyggen där det brutits stubbar som har mycket små snytbaggeskador. Liknande hyggen utan stubbrytning har åren innan haft mycket stora snytbaggeskador. Röda Tallstekeln Röd tallstekel har angripit tallskog i delar av norra Dalsland. Omfattningen av angreppen bedöms vara ungefär lika som under 2011. Skadorna klassas som lätta angrepp och berör ett område på några tusen hektar. Inga rapporter om angrepp av röd tallstekel från övriga distrikt. Övriga insekter Jönköpings distrikt rapporterar om något större omfattning på märgborreskadorna än normalt p g a tidigare års snöbrottsskador i Habo och Mullsjö kommuner. Hallands distrikt rapporterar att lärkborrefällor varit utplacerade på tre platser i södra Halland under 2012. Inga lärkborrar har fångats i dessa fällor. Svampskador Distrikten Fyrbodal och Halland upplever att angreppen av rotticka successivt ökar men påpekar också att förändringar i skadenivåer är svåra att utläsa för ett enskilt år.

2013-03-05 3(5) Distrikt Fyrbodal rapporterar att 2011 var ett år med stora angrepp av granrost. Granrostangrepp är fortfarande vanliga men det har skett en kraftig minskning under 2012. Även distrikten Halland och Jönköping har uppmärksammat angrepp av granrost och björkrost. Enstaka rapporter om Gremmeniella abietina på gran har förekommit i Fyrbodal och Halland. Samtliga distrikt rapporterar om fortsatta angrepp av askskottsjukan och askskottsjukan verkar vara spridd över hela området. Göteborgs distrikt bedömer att askskottsjukan minskat något under 2012 och att tidigare angripna träd t o m ser ut att ha repat sig något under de två senaste åren. Även distrikt Skaraborg upplever att skadebilden inte varit lika tydlig under det senaste året. Distrikt Fyrbodal rapporterar att almsjuka hittades på några ställen i Dalsland under 2012 men att den fortfarande verkar vara ovanlig i lanskapet. I Bohuslän är den dock vanlig. Almsjukan har funnits där i många år och tycks sprida sig sakta men säkert. Den har t ex funnits länge på Tjörn och Orust och i Ljungskiletrakten. Den är nu etablerad i Uddevalla-trakten, bl.a. i Bodeleåns dalgång vid Gustavsberg. Där finns nu många döda träd, varav en del mycket grova. Distrikt Skaraborg rapporterar att almsjuka har konstaterats på Kinnekulle och även på några andra platser i trakterna av Skövde och Hjo. Distrikt Jönköping meddelar att almsjukan är allmänt utbredd och enstaka träd dör varje år. Flera sjuka bestånd finns mellan Jönköping och Gränna. Distrikt Fyrbodal upplever att skador av Phytophthora på al verkar vara relativt vanliga och spridda i området. Två skadade områden har besiktigats och på det ena området fann man Phytophthora pluvirora och i det andra området Phytophthora alni ssp. uniformis. Göteborgs distrikt bedömer att skadorna på al har varit av mindre omfatttning under 2012. Distrikt Skaraborg rapporterar om ett kraftigt angrepp av lövträdskräfta i en ca 20 år gammal lindplantering. Beståndet är ca 2 ha och uppvisar 50-60% skador. Väderleksbetingade skador Stormskador Stormskador inträffade framförallt under senare delen av 2011, där den s k Adventsstormen medförde mest stormskador. Därefter inträffade ytterligare ett antal mindre stormar under slutet av 2011 och början av 2012 som fyllde på med stormfällda träd. Under det aktuella året 2012 har dock stormskadorna sammantaget varit av ringa omfattning. Distrikt Jönköping rapporterar dock om en lokal tromb i Tenhult-Ödestugu.

2013-03-05 4(5) Snöbrottsskador Snöbrottsskadorna verkar ha varit av begränsad omfattning under året. Skaraborgs distrikt rapporterar om snöbrott i mindre omfattning i Hökensåsområdet och Jönköpings distrikt om spridda snöbrott runt Mullsjö och öster öm Gränna. I övrigt inga rapporter om snöbrottsskador. Skador orsakade av däggdjur Inom region Väst genomförs inte ÄBIN (älgbetesinventeringen) eller någon annan systematisk och objektiv inventering av älgskador. Redovisningen nedan utgörs av samlade bedömningar av betesskador mm från de olika distriktens skadesamordnare. Fyrbodal Älgskador på tall är vanliga i stora delar av norra Dalsland men förekommer i hela området. Vissa områden i norra Dalsland har omfattande älgskador på tall. Generellt verkar älgstammen öka så rimligtvis bör skadenivån öka de kommande åren. Även i Bohuslän är älgbetning på många ställen ett stort problem på tallungskog. Asp, rönn och sälg är oftast bortbetat i området men föryngring av träden förkommer i bergbranter, blockmarker, i kanten av åkrar och på övergiven jordbruksmark. Även i vissa skogsområden nära samhällen förekommer också föryngring av dessa trädslag. Göteborg Under de snörika vintrarna 2010 och 2011 var det stora problem med sorkskador på framförallt lövplanteringar men under 2012 har sorkskadorna i stort sett uteblivit. Barkflängning av älg har observerats på enstaka platser, framförallt i Marks kommun. Betesskadorna av älg och rådjur är ungefär som tidigare, d v s på en för hög nivå. Halland I början av 2012 blev det betesskador i viss omfattning på tall och i lite mindre omfattning på vårtbjörk. Sidobetning på gran av älg förekommer där brist på bete börjar uppstå. Där man har en hög rådjursstam har det under vårvintern förekommit toppbetning på relativt nyplanterade granar. Skaraborg Problem med älg finns mer eller mindre över hela distriktet men mest uttalat i sydöstra delen, d v s Falköping och Tidaholms kommuner där det förekommer ett rätt omfattande barkgnag på medelålders gran. Överlag är nog älgstammen på väg upp numerärt sett. Betesskador av rådjur på granplantor förekommer, men tätheten på rådjursstammen varierar över distriktet. Likaså finns numera kronhjort spridd över distriktet vilket innebär lokala skador förorsakade av barkgnag.

2013-03-05 5(5) Höglandet Fortsatt stora skador av älg på ungskogar av tall och löv. Ökande rådjurstam och därmed mer plantbetning på gran och tall. Jönköping Stora skador av älg. Bete och antal älgar ej i balans.betesskador av rådjur på gran- och tallplantor men med lokala variationer. Lokala sorkskador främst på f d jordbruksmark. Andra skador Distrikt Fyrbodal rapporterar om sprickbildning på ca 45-åriga granar som växer på bördig mark, G36. Träden får kådflöden och dör efterhand. Insekter eller röta bedöms inte vara huvudorsaken. Om det här problemet har ökat eller minskat är svårt att uttala sig om. Göteborg och Skaraborg rapporterar om några enstaka mindre bränder.