Miljöredovisning 2004

Miljöredovisning 2004 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1

SCA Graphic Sundsvall i korthet Madrid Affärsområde Skogsindustriprodukter VD Kenneth Eriksson Omsättning 5 400 Mkr Miljöstyrningsverktyg Vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och uppfyller även kraven på EUs förordning och miljöstyrning, EMAS. Våra laboratorier är ackrediterade av SWEDAC att utföra miljöanalyser. Kvalitetsstyrningsverktyg Vårt kvalitetssystem är certifierat enligt ISO 9001. London Paris Berlin Sundsvall Rom Stockholm Produktnamn GraphoNews: tidningspapper GraphoBright Pearl, GraphoBright, GraphoBright Extra, GraphoCrystal: förbättrat tidningspapper, används t ex i bilagor. GraphoCote, GraphoLux, GraphoMatt: LWC-papper, används främst till tidsskrifter och reklamtryck. GraphoCeleste, GraphoCeleste Strong: sulfatmassa, används bl a i tillverkningen av tryck-, hygien- och kontorspapper. GraphoStar, GraphoStar Fluff: CTMPmassa, används för att tillverka t ex mjukpapper och vätskekartong. DFR (Dried Formed Reel): högkvalitativt absorbtionsmaterial som används t ex i tillverkningen av dambindor. SCA Graphic Sundsvall omfattar Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk. Östrands massafabrik Antal anställda 450 Produktionskapacitet Totalt Ortvikens pappersbruk. 452 000 ton/år Antal anställda 1 000 Produktionskapacitet Totalt 781 000 ton/år Investeringar för en bättre miljö Resultatet av vårt miljöarbete påverkas av många faktorer. Tre av dessa är särskilt viktiga: medarbetarnas engagemang, en jämn produktion och våra investeringar. MEDARBETARNAS ATTITYD och engagemang är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt miljöarbete. Effekten av engagemanget blir också så mycket större om det stöds av bra rutiner och ett systematiskt förbättringsarbete. Resultatet blir gott när viljan att göra en bra insats för miljön kombineras med en god kunskap om vad som kan och ska göras. En annan betydelsefull faktor är en hög och jämn produktion. Vi vet av erfarenhet att produktionsstörningar också leder till oönskade miljöeffekter, som kräver särskilda insatser. Även planerade störningar, som när vi för ett par år sedan var tvungna att periodvis begränsa produktionen av marknadsskäl, leder till effekter vid stopp och uppstarter. En processindustri skall helst rulla och gå. Då har vi de bästa förutsättningarna att nå såväl låg miljöpåverkan som hög produktkvalitet. Den tredje faktorn är investeringar. I vardagsarbetet sker förbättringar steg för steg, men vid investeringar kan vi ta stora kliv. Ortviken och Östrand har under de senaste åren fått del av ett antal större investeringar som lett till betydande miljöförbättringar. Vid båda bruken har vi investerat i nya vattenreningsanläggningar med den modernaste teknik som finns att tillgå. De nya reningsanläggningarna har kostat i storleksordningen hundra miljoner kronor vardera och har både lett till stabilare drift och en kraftig minskning av mängden syreförbrukande substanser i avloppsvattnet. Vi har investerat 180 miljoner kronor i ett nytt blekeri på Ortvikens pappersbruk. Det har gjort det möjligt att dramatiskt minska användningen av vissa kemikalier med oönskade miljöeffekter. Visserligen leder ökad blekning till en ökning av mängden syreförbrukande substans, men i kombination med den nya reningsanläggningen är effekten positiv. Den riktigt stora investeringen är det pågående bygget av en ny sodapanna på Östrands massafabrik. Det är en investering på 1,6 miljarder kronor och innebär en rad positiva miljöeffekter. Vi kommer att radikalt kunna minska de ofarliga men obehagliga luktstörningarna i fabrikens omgivning. Vi kommer att kunna fördubbla vår produktion av elektricitet baserad på biobränslen och vi kommer att kunna minska vår oljeförbrukning Vi förbereder oss också för en ännu större investering, en ny pappersmaskin på Ortvikens pappersbruk. Under 2004 genomfördes miljöprövningen av investeringen. Processen tog endast elva månader vilket visar att prövningsmyndigheterna har tagit till sig vår kritik av tidigare orimligt långa handläggningstider och det ser vi som mycket positivt. Miljötillståndets villkor för investeringen innebär att vi får öka produktionen med sextio procent utan att utsläpp och andra miljöeffekter ökar. Det är tuffa krav, men vi kommer att arbeta hårt för att klara dom. Kenneth Eriksson VD SCA GRAPHIC SUNDSVALL 2 3

Certifieringen ger trovärdighet till vårt miljöarbete Med känsla för skog Bara någon millimeter stor men ändå grunden för hela verksamhet. All produktion av pappers- och massaprodukter faller tillbaka på den lilla träfiberns förmåga. Det är med ödmjukhet inför storheten i det lilla som SCA värnar om ett långsiktigt skogsbruk. FÖR ATT TRÄFIBRER SKA BILDAS krävs vatten, näringsämnen, koldioxid och solenergi i ett naturligt samspel. Skogen är en stor resurs och ett ännu större ansvar. SCA äger två och en halv miljoner hektar skog i norra Sverige. Skogsbruk med varsam hand och långsiktigt tänkande är ett måste. Därför är det viktigaste miljömålet att bevara skogens biologiska mångfald i form av djur- och växtarter och deras livsmiljöer. Här är FSC-certifieringen ett kvitto på ansträngningarna. Certifieringen ger trovärdighet till vårt miljöarbete, säger Solveig Eriksson, chef för verksamhetssystem på SCA Graphic Sundsvall. Genom spårbarhetscertifiering, Chain-of-Custody, kan vi länka ett ansvarsfullt skogsbruk med de färdigtryckta produkterna. När det gäller FSC spelar SCA verkligen i högsta divisionen som världsledande på FSC-certifierade produkter gäller det att hålla fanan högt. Nya regler under 2004 har underlättat betydligt för oss när det gäller att få ut dessa produkter på marknaden, fortsätter Solveig Eriksson. Förändringen handlar om att vi nu kontrollerar andelen FSC-certifierad råvara och sedan kan certifiera motsvarande andel av de färdiga produkterna. Det senaste året har också efterfrågan på miljövänligt papper ökat väsentligt eftersom allt fler magasin och tidskrifter satsar medvetet på en stark miljöprofil. Bara på fyra år har leveransen av LWC-papper ökat från 49 ton år 2000 till nästan 45.000 ton under 2004. Och ökningen väntas fortsätta. Tre månader in på 2005 har Ortvikens pappersbruk levererat 15 000 ton FSC-certifierat LWC-papper. Det är mer än hälften av den totala produktionen av FSCpapper under hela 2003. Samtidigt går tiden sin gilla gång ute i SCA-skogen. Träfibern växer i sin takt, helt oberoende av marknadens efterfrågan. För processer som tagit miljoner år att utveckla är den 100-åriga livslängden på en genomsnittstall precis i sin ordning. Modern industriproduktion av massa och papper måste ske med känsla för vår fantastiska skog. Både idag och imorgon. Vår affärsidé Vår affärsidé är att erbjuda marknaden ett konkurrenskraftigt sortiment av högkvalitativa pappers- och massaprodukter, framställda med god hänsyn till miljön och baserade på våra lokala fiberresurser. Vad är FSC? FSC Forest Stewardship Council är en internationell oberoende organisation som bildades 1993. FSC har tagit fram internationella riktlinjer för ett ansvarsfullt nyttjande av världens skogar och Sverige blev först i världen med en nationell FSC standard. FSC är den enda miljömärkningen för ansvarsfullt skötta skogar som godkänns av världens ledande miljöorganisationer. I dag är mer än 45 miljoner hektar skogar i 74 länder FSC-certifierade (siffror från aug 2004). Några som stöder FSC: Greenpeace, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna, Skogsindustrierna, Svenska kyrkan, IKEA, Mitsubishi och kändisar som Jennifer Lopez och Pierce Brosnan. Chain of Custody Ortvikens Pappersbruk och Östrands Massafabrik har spårbarhetscertifiering, sk Chain of Custody. Det innebär att tillverkaren måste dokumentera att råvaran kommer från ett FSC-certifierat skogsbruk. Även icke certifierad vedråvara måste vara kontrollerad enligt fastlagda regler. Hela kedjan från skogsbruket fram till slutprodukten går igenom en ursprungskontroll, från skogen till pappersbruket, från bruket till tryckeriet, från tryckeriet till den färdiga tidskriften. Det innebär att SCAs kunder också har möjlighet att uppfylla kriterierna för ett FSC-certifikat och använda FSC-märket på sina produkter. 4 5

Resurshushållning Vi producerar energi av biobränsle för att minimera användningen av fossila bränslen. Vi minskar förbrukningen av elenergi och värme där det är möjligt. Vi återanvänder restprodukter så långt det går. Lagar och bestämmelser Vi håller noggrann koll på förändringar i lagstiftningen när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och yttre miljö. Nya rutiner införs när så krävs. Genom daglig kontroll av mätvärden följer vi upp våra villkor samt att vi gör årliga interna revisioner för att se hur vi ligger till och att vi inte har missat något. Det är vi som är Miljöavdelningen Miljöavdelningen handlägger bolagets miljöfrågor och informerar om dessa internt och externt. En viktig del av arbetet handlar om utredning och uppföljning av gällande mål och föreskrifter samt utbildning i miljöfrågor. Miljöavdelningen på SCA Graphic Sundsvall samarbetar med SCA Forest Products miljöråd. Kontakta oss vi visar gärna upp vår verksamhet för intresserade grupper. Arbetsmiljö Miljöarbetet är en del av det dagliga livet På SCA Graphic Sundsvall är miljöarbetet en del av det dagliga livet. Genom engagerad personal, miljöråd och miljöstyrningsverktyg ser vi till att hålla högsta klass. Därför är våra egna miljökrav tuffare än de krav som myndigheter ställer på oss. Så här går det till i praktiken: Tillverkning Vi väljer processer som har låg energiförbrukning. När vi måste använda kemikalier väljer vi sådana som har lägsta möjliga miljöpåverkan. Vi transporterar både råvaror in och produkter ut med så liten miljöbelastning som möjligt. Vi minimerar avfallet och ser till att restprodukter går att återanvända antingen till energi eller byggnadsmaterial. Vi minimerar utsläpp till luft och vatten. Det finns direktiv som talar om vilka nivåer vi ska ligga på för att leva upp till Europeiska krav när det gäller utsläpp till luft och vatten, energiförbrukning och avfallsmängder. Via BATdokumentet (Best available Technology) finns jämförelser mot bästa möjliga teknik. Vi deltar aktivt i forskningsprojekt som ska leda till minskad miljöpåverkan via olika branschorganisationer. Produktsäkerhet Vi kontrollerar våra tillsatskemikalier så att dom inte orsakar tex allergiproblem eller är cancerogena. Vi vår kemikaliedatabas håller vi noggrann koll på kemikalierna och särskilda kemikaliegrupper ser till att vi inte får in skadliga ämnen i slutprodukten. Genom att ständigt trimma våra processer minskas också kemikalieanvändningen. Vi gör regelbundna hälsoundersökningar, informerar och utbildar i hälsofrågor samt följer upp drogproblem och hjälper den som behöver stöd. Arbetar aktivt med att få tillbaka långtidssjuka i arbete. Förebygger ohälsa genom att jobba med arbetsplatsernas utseende och trivsel. Vidtar åtgärder mot mobbing. Satsar på en bra företagshälsovård som jobbar framåt och förebyggande istället för akut. Följer upp tillbud, olyckor samt arbetar systematiskt med riskutredningar och åtgärder. Målstyrning Arbetar med ständiga förbättringar mot fastställda mål där kompetensutveckling av medarbetarna är prioriterat. Vi har ett bra system för verksamhetsstyrning, där miljöledning är en viktig del. Vi följer upp vår miljöpåverkan för att ständigt kunna bli bättre. Våra förbättringsmål kontrolleras årligen av både externa och interna revisorer. RMS (Resurce Management System) är ett system vi använder för att kontrollera utsläpp, energi, avfall mm. Siffermaterialet i slutet av rapporten härrör från det. Roine Morin Miljöchef SCA Graphic Sundsvall Tel 060-16 41 09 roine.morin@sca.com Christer Fält Miljöchef Ortviken SCA Graphic Sundsvall Tel 060-19 41 82 christer.falt@sca.com Görgen Loviken Miljöchef Östrand SCA Graphic Sundsvall Tel 060-16 41 67 gorgen.loviken@sca.som Solveig Eriksson Chef verksamhetssystem SCA Graphic Sundsvall Tel 060-16 41 23 solveig.eriksson@sca.som Catarina Ljungberg Miljöingenjör SCA Graphic Sundsvall/ Tunadals sågverk. Tel 060-16 43 56 catarina.ljungberg@sca.com Jan Waluszewski Chef hälsa och säkerhet SCA Graphic Sundsvall Tel 060-19 40 34 jan.waluszewski@sca.som 6 7

Ortvikens pappersbruk Miljötillstånd för ny pappersmaskin i hamn En viktig och krävande aktivitet under året har varit att arbeta med de olika miljötillstånden som vi behöver för att få bygga en ny maskin på Ortviken. De berörda myndigheterna har visat stor vilja att snabba upp handläggningen och vi har fått samtliga tillstånd på rekordtid. Miljödomen fick vi den 27 januari 2005 och den har redan tagits i drift. UNDER ÅRET startade vi det nya peroxidblekeriet för PM 2. Det har inneburit en viktig och spännande utveckling av de produkter vi tillverkar på 2:an, s k förbättrat tidningspapper (ljusare och slätare än standard). En annan viktig investering är ett nytt steg i avloppsvattenreningen, ett biologiskt försteg enligt Multibio-tekniken. Förutom effektivare nedbrytning av de biologiska resterna har vi fått lägre kostnader genom att vi kan använda luft i stället för syrgas. Övergången innebär också en resursbesparning då det åtgår el för att tillverka syrgas.i och med denna utbyggnad har vi ytterligare befäst vår starka ställning när det gäller vattenreningsteknik. Även om vi gör vårt bästa för att inte störa omgivningen har det likväl inträf- fat några incidenter som fått närboende att höra av sig till oss. Bland annat har vi haft en del tillfälliga buller- och stoftstörningar. Ett annat problem inträffade i juni då flytslam i den biologiska reningen orsakade obehaglig lukt. Med den ombyggnad som genomförts förväntar vi oss att risken för lukt skall minska i framtiden. Vi har ett övergripande miljömål inom ramen för vårt miljöledningssystem som innebär att vi under åren 2003-2005 skall minska värmeförbrukningen (=tillfört bränsle) med 1% per år. Efter 2 år har vi minskat med 8,9%! Vi har således redan klarat målet med råge men vi har flera åtgärder planerade som kommer att leda till ytterligare förbättringar. Alvar Andersson PRODUKTIONSDIREKTÖR ORTVIKENS PAPPPERSBRUK Nytt miljötillstånd öppnar dörren för fortsatt investering En av de stora arbetsuppgifter under året har varit en tillståndsprocess som möjliggör en ökad produktion på Ortviken. Behandlingen av ärendet har gått smidigt och tre olika deltillstånd har hanterats på rekordtid. Ortviken har dessutom under året fått tillstånd och tilldelning av s k koldioxidutsläppsrätter. DEN 27 JANUARI 2005 meddelade Östersunds Miljödomstol nytt miljövillkor för verksamheten på Ortvikens pappersbruk och för en ny pappersmaskin. Nu finns tillstånd att tillverka 1 300 000 ton papper /år samt tillverka 720 000 ton TMP-massa. Detta under förutsättning att Miljödomstolens beslutade miljövillkor följs. Det är väldigt glädjande att miljödomstolen handlagt ärendet så snabbt. Därmed har vi ytterligare en pusselbit på plats för att driva projektet med en ny pappersmaskin vidare, säger produktionsdirektör Alvar Andersson. Miljödomstolen har tagit fasta på SCAs synpunkter på de flesta områden, vilket innebär att miljövillkoren stämmer ganska väl överens med de investeringsplaner och kalkyler som utarbetats. Bland annat har Miljödomstolen avvisat Naturvårdsverkets krav på att Ortviken på egen hand skall undersöka och redovisa samtliga kemikalier som används i verksamheten. Domstolen anser att den kemikaliekontroll som vi har i dag räcker gott och väl, säger miljöchef Christer Fält. När det gäller bullervillkor skärps kraven från 50 till 47 db. Senast två år efter det att Ortviken tar en ny pappersmaskin i drift måste bullret från fabriken halveras nattetid. Det är hårda bullervillkor, vi beräknar att det kostar många miljoner kronor att uppfylla dem. Det kan till exempel handla om att investera i ljuddämpande åtgärder kring utblåsen på taket till pappersmaskinerna, säger Christer Fält. I tillståndet ställs även en rad andra krav, till exempel ska utredningar genomföras vad gäller utsläpp till vatten och luft. Under utredningsperioden har fabriken endast riktvärden att följa för dessa utsläpp. SCA ska också medverka till att det görs bullerdämpande åtgärder på de lastbilar som går till och från Ortviken. Ortviken året i korthet Produktionen har under 2004 uppgått till 781 000 ton, vilket innebär en ökning med ca 7 % jämfört med föregående år. Nivåerna vad gäller utsläpp till vatten av suspenderande ämnen, COD, BOD och fosfor har ökat något medan kväve ligger kvar på låg nivå, jämförbart med fjolårets. Utsläppt mängd kväveoxider samt oljeförbrukning är betydligt lägre än föregående år trots ökad produktion. Ett tillfälligt överskridande av riktvärdet skedde under maj månad på grund av ett långt underhållsstopp på en av pannorna. Bullermätningar tyder på att bullersituationen är fortsatt bra. Mängden avfall till deponi har ytterligare minskats. Den specifika vattenförbrukningen minskade från 16,7 till 16,2 m 3 /ton papper. Ett läckage av svavelsyra under mars månad kunde bemästras utan några negativa konsekvenser för miljön. Ett antal påpekanden från närboende har inkommit under året varav de flesta handlade om tillfälliga buller- och stoftstörningar. En annan incident inträffade i juni då flytslam i den biologiska reningsanläggningen orsakade klagomål på grund av lukt. Samtliga synpunkter utreds och åtgärdas samt kommuniceras med Sundsvalls kommuns miljökontor och i förekommande fall med den som framfört synpunkten. I vanlig ordning har fabriken under året haft samråd och fortlöpande kontakt med tillsynsmyndigheten. 8 9

I slutet av januari tillsattes ingen syrgas till Lagunen, vilket var ett av våra mål Östrands massafabrik Malin Nordlander, akademikertrainee vid avdelning ved och miljö, tar prover på vattnet i Ortvikens nya bassäng för vattenrening. I bassängen jobbar miljontals bakterier med att bryta ner föroreningar i vattnet. Multibio-teknik nytt steg i avloppsvattenreningen Bättre marginaler med den nya vattenreningen Under 2004 skördade vi goda framgångar av många personers arbete under flera år med att reducera utsläpp av syreförbrukande ämnen (COD) från fabriken. Under november startade en ny era för Ortvikens avloppsvattenrening. Biologiska försteg enligt Multibio-tekniken ser till att minska kemikalieåtgången och utsläpp till havet. Det handlar om bakterier som tar bort mellan 40 och 50 procent av de mest lättnedbrytbara föroreningarna i vattnet. DE SENASTE ÅRENS förbättringar av Ortvikens papperskvaliteter har ökat belastningen på pappersbrukets reningsanläggning. Sedan det nya blekeriet till PM2 togs i drift är det en större andel av den mekaniska massan som bleks. Vid blekning tas oönskade vedämnen bort ur massan och hamnar i avloppsvattnet, där de måste tas om hand. Bakterierna och mikroorganismerna i den biologiska reningsanläggningen har behövt stora mängder syrgas för att klara av att bryta ner alla ämnen. Sista veckan innan vi satte igång den nya bassängen förbrukade vi stora mängder syrgas per dygn, berättar Bengt Westin. I det biologiska försteget tas vattnet om hand innan det leds vidare för fortsatt rening i reningsdammen Lagunen. I slutet av januari tillsattes ingen syrgas till Lagunen, vilket var ett av våra mål, säger Lars Moréus, projektledare för bygget. Minskningen av syrgas är inte den enda vinsten med bioförsteget. Även mängden bioslam, som är en restprodukt vid reningen, kommer att minska. Det i sin tur sänker förbrukningen av olja, som används vid förbränning av slammet. Sedan får vi se vad som händer i bruket. Med ytterligare blekning eller ökad produktion kan behovet av syrgas och mängden bioslam öka igen, säger Bengt Westin. Bioförsteget innebär att Ortviken nu har en av de största och modernaste anläggningarna för processvatten i branschen. Det är ett viktigt steg inför en framtida utbyggnad med en ny pappersmaskin, säger miljöchef Christer Fält. I BÖRJAN AV ÅRET togs den nya avloppsvattenreningen på Östrand i drift men först under våren var hela anläggningen färdigställd och funktionen fullt uppbyggd. I anläggningen behandlas allt processavloppsvatten från sulfat- och CTMP-linjen samt allt processavloppsvatten från M-reals pappersbruk Wifsta. Nu efter första vintern kan vi konstatera att resultatet har blivit mycket bra. Processen håller vad den lovat och driften har varit stabil från första dagen tack vare bra engagemang från både dag- och skiftpersonal på avdelningen Lut och Kraft och i övriga fabriken. Några åtgärder kvarstår dock ännu i anläggningen innan vi är riktigt nöjda med stabiliteten och tillgängligheten. Reduktionen av de syreförbrukande ämnena håller från halvårsskiftet ett genomsnitt på 73%. Det är ett omfattande utvecklingsarbete som ligger bakom den nya reningsanläggningen, ett arbete som startade redan efter introduktionen av helt klorfri blekning 1995. De låga utsläppen till vatten innebär att vi har god marginal till våra tillståndsvilkor. När det gäller utsläpp till luft har vi inte varit lika framgångsrika under 2004. Maskinhaverier och processproblem i fabriken ledde till flera tillfällen med lukt från flisfickan och högre oljeförbrukning än förväntat. Hög oljeförbrukning leder till högre NO X -utsläpp vilket fick till följd att vi fick betala NO X -avgift för 2004. Processtörningar är också förklaringen till att också svavelutsläppen landade på den högre kanten, dock under gränsvärdet. För 2005 gäller nu att slutföra avloppsreningsprojektet fullt ut så att anläggningen går så stabilt som vi önskar. Vi ska också fokusera på att trimma de system vi har runt flisfickan för att minimera luktstörningar, ta i drift ett system för att kunna bränna slammet från avloppsvattenreningen samt hålla processen så störningsfri som möjligt för minsta möjliga miljöpåverkan. I Ö2010-projektet ingår förutom sodapanna och turbin också ett så kallat svaggassystem. Det innebär att de flesta illaluktande luftströmmarna från fiberlinjen och Lut och Kraft tas som förbränningsluft till nya sodapannan. Så från och med 2007 ser vi fram emot en fabrik med avsevärt mindre luktstörningar. Ingela Ekebro PRODUKTIONSDIREKTÖR ÖSTRANDS MASSAFABRIK 10 11

Ny sodapanna minskar dålig lukt Arbetet med att bygga en ny sodapanna på Östrand är i full gång. Beskedet om investeringen på 1,6 miljarder kronor kom på sensommaren och tack vare ett väl genomfört förprojekt kunde bygget komma igång direkt. I oktober 2006 beräknas den tas i drift. Virkeståg ger bättre miljö En stor del av virket till Östrand kommer sedan december på tåg direkt in på fabrikens vedplan. Ett transportsätt som sparar både miljö och pengar. Östrand året som gått Produktionen 2004 uppgick till 452 048 ton, vilket är 2% mindre än föregående år. Utsläpp av COD har minskat med 44%, BOD har minskat med 73%, fosfor har minskat med 29% och kväve har minskat med 25% - allt beroende på den nya bioreningen. Flisinmatningsskruven byttes under hösten för att minska utluftningarna av illaluktande ämnen från flisfickan 16 st klagomål har inkommit som handlar om lukt från fabriken. Luktstörningarna har två olika orsaker, dels har de starka gaser som normalt förbränns i mesaugnarna gått till utluftning och dels problem med gasåtervinningen av kokerigaserna. Sex klagomål har inkommit rörande damning under år 2004. Plugg i torksystemet för flingmassa gjorde att fibrer kom ut i närmiljön. Uppstart av sodapannan och mesaugnarna efter underhållsstopp ledde till variationer i rökgashastigheten vilket medförde att stoft lösgjordes. Några överskridanden av gräns- eller riktvärden har inte skett under året Virkeståg ger bättre miljö DEN NYA SODAPANNAN innebär att Östrand kan öka massaproduktionen till 420.000 ton per år, som också är den produktionsnivå som det finns tillstånd för. Investeringen är inte bara ett lyft för Östrand, utan även för de boende i området kring fabriken. De illaluktande gaserna kommer att samlas upp och eldas i pannan, vilket gör att utsläppen av dålig lukt minskar. Lukten kommer dock inte att försvinna helt, säger Jan-Åke Olsson, projektledare. I investeringen ingår även en reservbrännare, en sk fackla, för förbränning av starka gaser. Idag bränns dessa gaser i mesaugnarna, men när ugnarna inte är i drift finns inget reservsätt att ta till. DEN NYA VATTENRENINGEN startades vid årsskiftet utan slamåterföring och knappt tre månader senare med slamåterföring. Reningen kom därefter snabbt upp i full effekt. Med den nya anläggningen behandlas allt processavloppsvatten på samma ställe. COD utsläppen sedan dess har minskat med 75%, säger Görgen Loviken, Östrands miljöchef. Enligt nuvarande provisoriska utsläppsvillkor får Östrand släppa ut maximalt 33 ton COD per dygn. Men från och med halvårsskiftet har Östrand som Då kan det lukta en del i omgivningarna, fortsätter Jan-Åke Olsson. Med den nya reservbrännaren får vi ytterligare ett sätt att minska luktstörningarna. I sodapannan förbränns vedrester från massaproduktionen för produktion av ånga med högt tryck och hög temperatur, samtidigt som kemikalier återvinns. Ångan används dels för att torka den färdiga massan, dels för att producera elenergi. Den nya pannan kommer att producera ånga med ett tryck på 106 bar, en temperatur på 515 grader och får en medelproduktion av el på 55,5 MW. Att jämföras med den nuvarande pannan som ligger på 60 bar, 450 grader och 27 MW. Miljöframgångar för den nya reningsanläggningen Östrands nya anläggning för avloppsvattenrening togs i drift i december 2003. Syftet var att rejält minska utsläppen av COD, syreförbrukande ämnen. Redan efter sex månader var minskningen kring 75%. ett eget mål att max släppa ut 25 ton per dygn. Det här betyder mycket för havsmiljön i området, säger Roine Morin, miljöchef vid SCA Graphic Sundsvall. Ett konkret bevis för det fick Roine efter semestern när han upptäckte både storskarv och tärnor utanför fabriken. Det är jätteroligt att få se fåglar som livnär sig på levande fisk i vattnet här utanför Östrand. Även problem med dålig lukt har minskat rejält och numera luktar det nästan inte alls från avloppsvattenreningen. DET GAMLA INDUSTRISPÅRET på Östrand har rivits och ersatts av ett nytt, en investering på 18 miljoner kronor. Det nya spåret innebär att virket transporteras på tåg direkt till Östrand från SCAs virkesterminaler i Hoting, Krokom, Bensjö och Östavall. Tidigare gjordes en omlastning på terminalen i Töva strax utanför Sundsvall innan virket gick vidare med lastbil till Östrand. Våra två tåg om dagen ersätter 50 virkesbilar, säger driftingenjör Staffan Eriksson. En klar miljövinst. Övergripande måluppföljning 2004 och miljömål 2005 ORTVIKEN MÅL 2004-2005 Det övergripande miljömålet för 2003 2005 är att den specifika värmeförbrukningen ska minska med 3 % under treårsperioden jämfört med basåret 2001. Detta skall ske med 1 % årligen. Därigenom förbättrar vi oss med avseende på de för Ortviken viktigaste miljöaspekterna, såsom utsläpp av CO 2, användning av fossila bränslen, utsläpp av NO X. RESULTAT Under 2004 har den specifika värmeförbrukningen minskat med 8,9 % jämfört med basåret 2001, vilket betyder att målet har uppfyllts med råge. Det ursprungliga målet står kvar under resterande målperiod. Åtgärder kommer att vidtas successivt för att stabilisera resultatet samt säkra reduktionen av värmeförbrukningen. Specifik värmeförbrukning, helår 2000-2004 jmf med miljömål Värmeförbrukning i MWh/ton papper 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 LWC 1 LWC 4 News Totalt Mål 2003-2005 ÖSTRAND MÅL 2004 Undertryck i flisfickan minst 99 % av drifttiden. COD-utsläppet från Östrand högst 25 t/d under 2:a halvåret RESULTAT Ackumulerat värde 96,4 %. Fickan har inte kunnat köras med kallt lock p g a produktionsstörningar och den nya flisskruven har inte förbättrat situationen hittills. COD-utsläppet 14.6 t/d från sulfat och CTMP tillsammans. MÅL 2005 Minskad lukt Undertryck i flisfickan minst 99 % av drifttiden. Minskade fosforutsläpp Max 50 kg/dygn som årssnitt från huvudavloppet. 12 13

Personalens hälsa och säkerhet är prioriterad I alla delar av vår verksamhet ska personalens hälsa och säkerhet prioriteras. Det innebär bland annat att alltid följa upp tillbud och olyckor, men även att arbeta systematiskt med riskutredningar och åtgärder. Så här ser mål och resultat ut för 2004. Miljöledning Ett ledningssystem för miljö är ett verksamhetssystem för företag och organisationer som vill bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete. Ledningssystemet är ett frivilligt verktyg som ska underlätta arbetet, och standarderna ger en arbetsmodell för ständiga förbättringar. ÖSTRAND Mål 2004 Förbättra arbetet med bryt och lås. Förbättra rengöringen och ordningen på Östrand. Genomföra minst fyra arbetsplatsträffar inom varje arbetsledarområde. RESULTAT Målet har nåtts men mera ska göras, bl a planeras en utbildning för drift- och underhållspersonal under 2005. Målet har inte uppnåtts. Många avdelningar är bra men andra har en del att göra. Under 2005 planeras tätare inspektionsronder. Målet har inte uppnåtts och kvarstår därför även under 2005. MÅL 2005 Bryt- och lås Vid en stickprovskontroll under höststoppet 2005 ska 100 % av inspekterade drifter vara låsta enligt gällande rutiner. Revision av arbetsrutiner och system för skydds- och säkerhetsarbetet på Östrand ARBETSSKADOR TOTALT ORTVIKEN ÖSTRAND Arbetsskador per miljon arbetstimmar 80 60 40 20 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Ta fram en förnyad sammanhållande rutin för efterlevnad av direktiv rörande riskanalyser. Genomföra en övning i syfte att kontrollera rutinerna för storskalig kemikalieolycka. Varje chef ska genomföra minst 4 arbetsplatsträffar under året. ORTVIKEN MÅL 2004 Under 2004 har vi nästintill lyckats minska antalet olycksfall till den målnivå som innebar en halvering av föregående års siffror. Ett datoriserat rapporteringssystem introducerades under året för att få en effektivare och snabbare hantering av arbetsskador och tillbud. Stora ansträngningar har gjorts för att förbättra rutinerna kring Bryt & lås, bor t koppling av energi vid underhållsarbeten. Vidare påbörjades ett omfattande attitydoch motivationsarbete under devisen "Arbeta säkert". MÅL 2005 Under året kommer fortsatt stor uppmärksamhet ägnas åt säkerhetsfrågorna. Målet är färre än 12 olycksfall med sjukfrånvaro och minst 300 rapporterade, åtgärdade och avslutade tillbud. Attitydarbetet med "Arbeta säkert" drivs vidare under våren. Den kommande stora arbetsmiljösatsningen blir en fokusering på hälsoförebyggande och livsstilsfrågor. Fortsatt förtroende för miljöledningssystemet Både interna och externa revisorer ser till att miljöarbetet efterlevs. Ledstjärnan i arbetet är gällande lagstiftning och ledningens direktiv. Revisioner görs externt för ISO-certifiering och internt enligt fastställd plan. I JANUARI 2004 gjorde externa revisorer från DNV (Det Norske Veritas) en förnyad revision av miljöledningssystemet. Vi fick godkänt och därmed förnyades vårt certifikat för ISO 14001 i tre år till. Under året har vi även regelbundet följt upp att ny lagstiftning på både miljö- och arbetsmiljöområdet har beaktats i våra egna rutiner. Årets interna revision fokuserade i första hand på riskhantering och riskbedömning. Även nödlägesberedskap och vår information till entreprenörer reviderades. Vi hittade några förbättringsområden när det gäller kännedom om beredskapsplaner och rutiner vid larm. Då både Östrand och Ortviken omfattas av lagen om skydd mot olycka har vi sett över våra rutiner för riskbedömning och också jobbat igenom samtliga kemikalier som omfattas av Sevesodirektivet. Miljörevisorer i arbete. Vi har uppdaterat våra säkerhetsrapporter till myndigheterna efter genomförda riskbedömningar och förändringar bland annat flytt av Östrands kemikaliestation. En planerad tillsyn på Östrand från arbetsmiljöverket, länsstyrelsen och räddningsverket ställdes in eftersom den dag som föreslagits inföll i samband med höststoppet. Även tillståndsärendet på Ortviken innebar en uppdatering av rapporten samt till viss del förnyade riskbedömningar. Samtliga åtgärder efter tillsynen 2003 har utförts. Vi har utbildat fyra nya interna revisorer med miljökompetens. Samtliga revisorer har också fått utbildning i tolkningen av nya kvalitetsstandarden samt i revisionsteknik. I det interna revisionsarbetet ingår också att hjälpa och bistå andra SCA enheter med revisioner. ISO 14001 ISO 14001-standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. Med hjälp av standarden får företaget god kontroll över miljöarbetets utveckling när det gäller både resultat och kostnader. ISO 14001-standarden bygger på fem grundelement som följer en logisk struktur: 1. Upprätta en miljöpolicy 2. Planera verksamheten Miljöaspekter Lagar och andra krav Miljömål Miljöledningsprogram 3. Införa och driva Organisationsstruktur och ansvar Utbildning, medvetenhet och kompetens Kommunikation Dokumentation Dokumentationsstyrning Verksamhetsstyrning Nödlägesberedskap 4. Följa upp och kontrollera arbetet Övervakning och mätning Avvikelser och korrigerande åtgärder Redovisande dokument Revision av miljöledningssystemet 5. Åtgärda och ständigt förbättra arbetet Sevesodirektivet Sevesodirektivet är antaget av Europarådet och Europaparlamentet. Det syftar till att förebygga allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen och att lindra följderna av sådana olyckor för människor och för miljön, så att en högsta skyddsnivå kan garanteras i hela unionen. 14 15

UNDER 2004 har vi deltagit i ett 30-tal olika miljöanknutna utbildningar av olika omfattningar. Utbildningarna gäller både yttre och inre miljö. Här är några av dom: Energiledningssystem på väg att införas VI SATSAR PÅ UTBILDNING Att kompetensutveckla medarbetarna är ett sätt att nå våra övergripande mål. Entreprenörer som ska arbeta inne på fabriksområdet får en genomgång av vårt skyddsarbete, vårt miljöarbete och våra säkerhetsrutiner. Farligt gods, utbildning i nya regelverket för bl a förrådspersonal samt repetitionsutbildning. Insatsgrupperna har haft två heldagsutbildningar samt uppföljning. Elsäkerhet vid järnvägslossning för renseripersonal. Brandskyddsutbildning för maskinförare. Öppet seminarium: Aspekter på skiftarbete. Heta Arbeten, obligatorisk utbildning. Interna brandskyddskontrollanter, ny utbildning gällande brandsäkerhet. Nya reningsanläggningen Östrand. BAM chefsutbildning bättre arbetsmiljö för chefer Utbildning för interna revisorer i revisionsteknik Internrevision av arbetsmiljö utbildning av en specialrevisor Hamnsäkerhet utbildning av hamnskyddschefer och revisorer Arbetsmiljöledningssystem, grundkurs Radioaktiva strålkällor Mikrobiologi för avloppsvattenrening Arbetsrättslig intensivutbildning EcoDriving Filamentidemtifiering Problem i bioprocesser Sjukfrånvaro/sjukförsäkring/rehabilitering EU-krav för tryckbärande anordningar Ledarpsykologi ALL ENERGIINTENSIV INDUSTRI i Sverige har under många år varit befriad från en skatt på elenergi på 0,5 öre per kwh. Detta har inte EU accepterat utan krävt att också Sverige av konkurrensskäl ska ta ut skatten. HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER UNDER 2004 startade arbetet med att söka tillstånd för utsläpp av CO 2 första steget i handeln med utsläppsrättigheter. Tillstånden är ett krav för att få köra våra fabriker efter 1 januari 2005 då den nya lagen trädde i kraft. Nya rutiner för mätning och uppföljning samt rapportering har införts. Det överskott av CO 2 -rättigheter som SCA eventuellt får kommer i första hand att stanna internt inom koncernen. All eventuell handel sker också centralt. Däremot måste vi själva hantera all redovisning både vad det gäller utsläpp och bokföring. Allt ska verifieras av externa revisorer ett arbete som påbörjas 2005. En ny lagstiftning infördes under 2004 som ger oss möjlighet att genom ett frivilligt avtal med staten få igen erlagd skatt. Programmet för energieffektivisering antogs som svensk lag från den 1 janauri 2005. Ledningen beslutade i november 2004 att både Östrand och Ortviken ska ansöka om att få delta i programmet och därmed få tillbaka erlagd skatt från 1 juli 2004. Programmet innebär att vi ska införa ett certifierat energiledningssystem efter en svensk standard, att vi ska kartera våra energiaspekter och genomföra sparåtgärder som sänker vår elförbrukning. Systemet ska vara klart för certifiering januari 2006. Arbetet med koncernens energisparprogram ESAVE har fortsatt under året och många bra besparingsmöjligheter har kommit fram speciellt på Ortviken. Miljörådet ett nätverksarbete VÅRT MILJÖRÅD har haft 4 möten under året där vi diskuterat både arbetsmiljöarbetet och miljöarbetet samt följt upp tillbud och händelser. Östrand har ett särskilt miljömöte där Produktion, Anläggning och miljöavdelning går igenom miljöfrågor som ligger något utanför det dagliga arbetet t e x deponifrågor, rivning, markfrågor, imagefrågor och hanteringen av påpekanden från omgivningen. Vi har representanter i SCA Forest Products miljöråd och i SCAs miljökommitté. Arbetet i SCAs nätverk för miljöledning har under 2004 fokuserats på utbildning i miljöfrågor samt också samordning av interna miljörevisioner inom koncernen. Positiv ökning av miljövänligt papper PÅ BARA FYRA ÅR har efterfrågan på FSC-certifierat LWC-papper ökat. SCA, som är världsledande på FSC-certifierade produkter, har ökat sina leveranser från 49 ton (år 2000) till 44 888 ton (2004). Ökningen väntas fortsätta. I mars 2005 hade Ortvikens pappersbruk, som tillverkar LWC-papper, levererat 15 000 ton. Ortvikens Pappersbruk har spårbarhetscertifiering, vilket innebär att tillverkaren dokumenterar den andel av råvaran som kommer från ett FSC-certifierat skogsbruk. Den vedråvara som inte är certifierad kontrolleras enligt fastställda regler. Hela kedjan från skogsbruket fram till slutprodukten går igenom en ursprungskontroll: Skogen, pappersbruket, tryckeriet, den färdiga tidskriften. Det innebär att SCAs kun- der har möjlighet att uppfylla kriterierna för ett FSC-certifikat och att använda FSC-märket på sina produkter. FSC-certifierat papper, leveranser i antal ton FSC Trademark 1996 Forest Stewardship Council SA-COC-1207 min 30% Tonnes 45000 40500 36000 31500 27000 22500 18000 13500 9000 4500 0 Deliveries of FSC-certified LWC paper 49 1248 4267 25296 44888 2000 2001 2002 2003 2004 16 17

Miljöarbetet växer sig starkare och starkare I tio år har vi på SCA Graphic Sundsvall dokumenterat och redovisat vårt miljöarbete i en årlig miljöredovisning. Tio år av hårt arbete, men lika lång tid med tydliga förbättringsresultat och minskad miljöbelastning som effekt. I dag är miljöarbetet en integrerad del av det dagliga arbetet och klart uttalat i vår affärsidé. Här är en kort expose över utvecklingen. Tio årsringar bildar en stark kärna att utgå från när det gäller miljömässiga utmaningar i framtiden. Samtliga miljöredovisningar finns tillgängliga som pdf-filer på www.forestproducts.sca.com. Redovisning i siffror produktion, energi, utsläpp och avfall 2004 Ortviken Östrand Totalt Sverige NP, LWC Sverige (BK, CTMP) SCA Graphic Sundsvall PRODUKTION 2004 2003 2004 2003 2004 2003 Produktion kton 781 727 452 465 1 233 1 192 ENERGI Elektricitet Mottryckskraft GWh 85 95 228 216 313 311 Från elnätet GWh 1 770 1 683 240 237 2 010 1 920 Totalt GWh 1 885 1 778 468 453 2 353 2 231 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 3 147 3 139 8 942 8 949 12 089 12 088 Fossila bränslen TJ bränsle 588 631 626 641 1 214 1 272 1994 Första miljöpolicyn betonar företagets ansvar, beslutsordning, miljökunniga anställda och öppenhet. Beslut om införande av miljöledningssystem Första miljörådet bildas 1995 Miljöstrategierna tar form TCF introduceras Miljöutbildningar genomförs 1996 Start för FSC-arbetsgrupp Arbete med EMAS, ISO 14001 och RMS Utbildningsmaterial finns på CD 1997 Hälsa och säkerhet tas med i redovisningen Nätverk för produktsäkerhet och avfallshantering bildas 1998 Transforest inför bränsle med låg svavelhalt för alla fartyg SCA Graphic Sundsvall blir certifierade enligt ISO 14001 1999 SCA Skog blir FSC-certifierade Miljöråd bildas inom SCA för att samordna och optimera miljöarbetet 2000 FSC Chain of custody-certifikat för Ortviken och Östrand SCA skog antar en råvarupolicy Elpannor TJ bränsle 31 52 31 52 Totalt TJ bränsle 3 765 3 822 9 568 9 590 13 333 13 412 av vilken mottryckskraft 375 361 958 911 1 333 1 272 UTSLÄPP Till luft NO X ton 244 265 673 669 917 934 SO 2 ton 64 60 522 281 586 341 Stoft ton 18 27 192 110 210 137 CO 2 fossil kton 43 47 47 50 90 97 CO 2 biogen kton 318 301 1 107 859 1 425 1 160 Totalt CO 2 361 348 1 154 909 1 515 1 257 FÖRKORTNINGAR NP Newsprint (tidningspapper) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2001 FSC skapar stora möjligheter Miljöstrategi formuleras för SCA Forest Products SCA Graphic Sundsvall ställer miljökrav på sina leverantörer 2002 Efterfrågan på FSC-produkter ökar Kemikaliedatabasen Chemsource tas i drift med säkerhetsdatablad, miljödatablad, uppgifter om transportkrav, avfallshantering mm för alla kemikalier som används. 2003 Fler och fler kunder frågar efter FSC-produkter Till vatten COD ton 2 787 1 796 6 254 11 347 9 041 13 143 BOD 7 ton 119 67 827 3 073 946 3 140 SS ton 218 130 66 330 284 460 AOX ton 2 5,4 2 5,4 P ton 2,7 1,6 30,5 20,0 33,2 21,6 N ton 69,0 73,0 115,9 150,0 184,9 223,0 Vatten Mm 3 12,6 12,1 13,3 11,0 25,9 23,1 AVFALL OCH RESTPRODUKTER Till deponi ton 446 455 31 9392 477 9 847 Till återvinning ton 36 378 36 294 55 986 38 093 94 776 74 387 Farligt avfall ton 248 71 278 345 526 438 SC SC papper (Super calandred) LWC LWC papper (Super Calandered) CTMP Kemisk termomekanisk massa BK Blekt sulfatmassa AOX Östrand: Klorföreningar från vattenrening och inte från produktionen, som är helt klorfri. Transportfrågan prioriterad 2003 2004 Handel med gröna certifikat Energisparprogram införs, ESAVE 2004 Ett år med stora investeringar. FSC blir än viktigare. Miljön i det dagliga arbetet. Hänt på Ortviken. Hänt på Östrand. Miljömål och uppföljningar. Miljöledning. Året i siffror. COD nivåer efter tekniska förbättringar vid Östrand 100 80 60 40 20 Syrgasblekning ITC,Förbättrad tvätt Ny syrgasblekning Ozonblekning, sluten Total klorfri blekning Avloppsvattenrening Ny multistegs biorening Utsläpp av syreförbrukande ämnen från Ortviken efter tekniska förbättringar av avloppsvattenreningen BOD, Biologisk syreförbrukning COD kemisk förbrukning 50 45 Installation av biologisk rening 40 35 30 LAS-konvertering av biorening Utbyggnad av syresättning 25 20 ADFLO-Kemisk rening med flotation 15 10 5 0 1980 1982 1994 2001 2004 0 1976-78 -80-82 -84-86 -88-90 -92-94 -96-98 -2000-02 18 19

SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB Ortvikens pappersbruk Box 846 851 23 SUNDSVALL Tel 060-19 40 00 Fax 060-12 97 08 Östrands massafabrik 861 81 Timrå Tel 060-16 40 00 Fax 060-57 43 28 www.forestproducts.sca.com Mixed Sources Product group from well managed forest and other controlled sources Cert. no. SA-COC-1207 www.fsc.org 1996 Forest Stewardship Council Denna miljöredovisnings inlaga är tryckt på GraphoCote 80 gr., ett FSC märkt LWC-papper från Ortviken. MILJÖMÄRKT 341 078 TRYCKSAK PRODUKTION Koncepteriet/Mellerstedt Design FOTO Bergkvist Reklamfoto, Leif Milling, Per-Anders Sjöquist TRYCK Colorprint, Borlänge 2005 20