Äldreförvaltningen Dnr 430-636/2015 Uppföljning och inspektion Sida 1 (12) 2015-12-08 Nockebyhöjden Inspektionsrapport Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion stockholm.se
Sida 2 (12) Nockebyhöjden Föranmäld inspektion genomfördes den 3 november 2015 av inspektörerna Erika Rödenhake och Anki Ottenby. Granskningsområde Inspektionen syftar till att förebygga missförhållanden, sprida information samt lyfta goda exempel. Fokus ligger på områdena fall, läkemedelshantering samt fysiska och psykiska kränkningar gentemot brukare. Underlag Resultatet av verksamhetsuppföljningen för 2015 genomförd av Bromma stadsdelsförvaltning Brukarundersökning genomförd av Socialstyrelsen 2015 Verksamhetens beskrivning på hitta.stockholm.se Verksamhetens rutiner för: arbetssätt, läkemedelshantering, rehabilitering, samverkan, arbetsuppgifter för arbetsterapeuter, arbetsuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut, salutogent förhållningssätt, salutogent mål riktlinje samt uppdrag/uppgifter för ombud på Nockebyhöjdens äldreboende Verksamhetens dokument: Delegeringsbeslut, Delegering - kompendium samt Test delegering Metod Samtal med verksamhetschef och biträdande verksamhetschef (ledning) Samtal med två omsorgspersonal Samtal med sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast (hälso- och sjukvårdspersonal) Kommunicering Minnesanteckningar från inspektionen har skickats för faktakontroll till verksamhetschef på Nockebyhöjden den 10 november 2015. Inga synpunkter har inkommit.
Sida 3 (12) Beskrivning av verksamheten Den granskade verksamheten, Nockebyhöjden, har sin lokal på Backskåran 9 i Bromma. Verksamheten leds av verksamhetschef, biträdande verksamhetschef samt sex sjuksköterskor med personalansvar. Verksamheten har 67 lägenheter. Av verksamhetsuppföljning från 2015 framgår att verksamheten registrerar i Senior Alert. Socialstyrelsens brukarundersökning 2015 visade följande siffror i jämförelse med snittet för Stockholms stad (positiva svar redovisas): Nockebyhöjden Stockholms stad Hur nöjd eller missnöjd 96 % 80 % är du sammantaget med ditt äldreboende? Brukar personalen bemöta 97 % 93 % dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta 86 % 78 % hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hur tryggt eller otryggt 100 % 88 % känns det att bo på ditt äldreboende? Känner du förtroende för 97 % 84 % personalen på ditt äldreboende? Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? 83 % 78 % Resultat av inspektion Värdegrund Inspektörerna har tagit del av Nockebyhöjdens Rutin för arbetssätt, Salutogent förhållningssätt, Uppdrag/uppgifter för ombud på Nockebyhöjdens äldreboende samt Salutogent mål. Av rutinerna framgår att verksamhetens ledord är trygghet, glädje och omtanke samt att de arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt. Det salutogena förhållningssättet lyfts även i Rutinen för arbetsuppgifter för arbetsterapeuter samt i Rutinen för arbetsuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. I samtal med ledningen framkommer att de har arbetat utifrån ett salutongent synsätt sedan fyra år tillbaka. De strävar efter att vara
Sida 4 (12) ett vård- och omsorgsboende där brukaren kan fortsätta att leva sitt liv. Ledningen uppger att detta har förändrat brukarnas situation genom att det friska är i fokus och att brukare inte passiviseras under sina sista år, det är mycket skratt i huset tillägger ledningen. Även omsorgspersonalen och hälso- och sjukvårdspersonalen anser att de aktivt arbetar efter det salutogena synsättet. Enligt hälso- och sjukvårdspersonalen samt omsorgspersonalen bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i verksamheten. Omsorgspersonalen upplever att det satsas mycket på personalen gällande utbildning i exempelvis kost och bemötande. Utbildningen i värdegrunden erhålls, enligt omsorgspersonalen, under introduktionen. Hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att arbetsterapeut och sjukgymnast utbildar omsorgspersonalen i det salutogena arbetssättet. I verksamheten arbetar de efter värdeorden trygghet, omtanke och glädje, uppger ledningen. De har pratat om vad dessa ord betyder för personalen och för brukarna samt hur de håller samtalen levande och hur omsorgspersonalen exempelvis frågar brukarna om utevistelse. Omsorgspersonalen ska lära sig att tolka signaler. Enligt ledningen utbildar sig fem omsorgspersonal för närvarande till värdegrundsledare. Ledningen och omsorgspersonalen uppger att de har en salutogen arbetsgrupp där omsorgspersonalen ingår. Arbetsgruppen ansvarar, enligt ledningen och omsorgspersonalen för att ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs inom verksamheten, men det är ytterst ledningens ansvar. Omsorgspersonalen anser att såväl ledningen som personalen ansvarar för värdegrundsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att det är ledningens ansvar. Den salutogena utvecklingsgruppen ska utveckla värdegrundsarbetet vidare, uppger ledningen. Salutogenombuden ska enlig omsorgspersonalen vidarebefordra information till övriga medarbetare. Verksamheten har tagit fram en broschyr och en grundutbildning i det salutogena synsättet, uppger ledningen. Enligt omsorgspersonalen utgår de från kvalitetsledningssystemet i arbetet med värdegrunden, där anser de att den tydligt finns beskriven. Hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att de pratar om värdegrunden på arbetsplatsträffar (APT) och på teammöten. De anser att teammötena tillför mycket i och med att flera yrkesgrupper med olika synsätt på brukare möts och diskuterar. Enligt ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen har, efter en halvdag i salutogent arbetssätt, månadssamtal med samtliga brukare införts. Under dessa får brukaren tillsammans med kontaktmannen prata om hur de exempelvis har det och vad de vill göra.
Sida 5 (12) Bemötande Verksamheten har den bästa personalen, anser ledningen, de har samlat människor som vill arbeta med äldre. Enligt ledningen ligger fokus på brukaren men också på att samtliga som kommer till verksamheten ska känna sig välkomna. Bemötandet är centralt för hela verksamheten och de tillägger att det är deras största fokus. Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att det i bemötande inom verksamheten finns mycket glädje och att det är en trevlig och glad ton, som sprider sig till alla medarbetare. Bemötandet är personcentrerat och hälso- och sjukvårdspersonalen upplever att utvecklingen av bemötandet har bidragit till att göra samtalen mer levande. Omsorgspersonalen instämmer med hälso- och sjukvårdspersonalen gällande bemötandet. Omsorgspersonalen uppmärksammar brukarnas behov, tar sig tid med dem och visar att de bryr sig. De anser att bemötandet alltid har varit gott inom verksamheten och att ny personal upplever sig välkomnade. Brukarna och omsorgspersonalen äter måltider tillsammans och enligt ledningen och hälso- och sjukvårdpersonalen tar det bort känslan av att brukarna är beroende av personalens hjälp. De beskriver det som att gränserna suddas ut. Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att de hela tiden pratar om bemötande och att ett gott bemötande handlar om att se varandra. Sjukgymnasten och arbetsterapeuten uppger att de handleder omsorgspersonalen i bemötande samt att de har reflektionstid på avdelningarna. Enligt omsorgspersonalen får de ingen handledning i bemötande. Under samtal med ledningen och omsorgspersonalen framgår att bemötande ingår i introduktionen för nyanställd personal. Ledningen informerar om att de går runt på avdelningarna och pratar med personalen, stämmer av hur de mår och hur arbetet på avdelningen fungerar. Personalen stöttar enligt ledningen även varandra. Fall vid förflyttning Av Rutinen för rehabilitering framgår att sjukgymnast och arbetsterapeut ska vara aktiva i den dagliga vården samt instruera och handleda vårdpersonalen. Enligt Rutinen för samverkan ska teamet bestående av kontaktman, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut träffs en gång per månad för att följa upp genomförandeplanen, ADL samt göra riskbedömningar. Undvika fall vid förflyttningar Ledningen, hälso- och sjukvårdspersonalen samt omsorgspersonalen anser att de undviker fall vid förflyttning genom att omsorgspersonalen är två vid förflyttningar som kräver det samt att omsorgspersonalen får utbildning i lyft- och förflyttningsteknik. Där får de
Sida 6 (12) bland annat lära sig att göra låga och korta förflyttningar. Ledningen uppger att de genomför utbildning i förflyttningsteknik en gång per år. Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att omsorgspersonalen har ett högt säkerhetsmedvetande och att utbildningen är tydlig. På teammöten pratar de enligt ledningen och omsorgspersonalen om fallförebyggande åtgärder samt gör fallriskanalyser. Teammöten hålls enligt ledningen en gång per månad. I teamet ingår: sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktman. Under teammöten utgår de, enligt ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen, från genomförandeplanen och säkerställer att den är uppdaterad. Ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att omsorgspersonalen under rapporterna informeras om planerande åtgärder. Åtgärderna ska enligt hälso- och sjukvårdspersonalen även finnas överförda i respektive brukares genomförandeplan. Utbildning i lyft- och förflyttningsteknik Under den årliga utbildningen i lyft- och förflyttningsteknik går arbetsterapeut och sjukgymnast bland annat igenom förflyttning, rullstolar, liftselar, rollatorer och placering. Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att säkerheten är central i utbildningen och att omsorgspersonalen ges utrymme att lyfta frågor som de anser är komplicerade. Omsorgspersonalen uppger att endast tillsvidareanställd personal får utbildning i lyft- och förflyttningsteknik. Enligt ledningen får all personal utbildningen. Beskrivning av hjälpmedel och brukares förflyttningar Hälso- och sjukvårdspersonalen sätter upp instruktioner för hjälpmedel på omsorgspersonalens kontor. På liftarna finns ingen information. De vill undvika att sätta upp lappar inne hos brukarna, hälso- och sjukvårdspersonalen anser att det förtar hemkänslan. Enligt omsorgspersonalen får de lära sig hur hjälpmedel ska användas under utbildningen i lyft- och förflyttningsteknik. Liftselar är märkta så det ska vara lätt att se vilken ögla som ska användas. Omsorgspersonalen tillägger att det står i genomförandeplanen hur en brukare ska få hjälp med förflyttning. Ledningen uppger att det på liftar finns skriftliga anvisningar samt att arbetsterapeuten muntligt beskriver hur hjälpmedel ska användas. Det finns enligt ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen även skriftliga anvisningar i brukarens journal. Informationen förs enligt omsorgspersonalen över till brukarens genomförandeplan av kontaktmannen.
Sida 7 (12) Samverkan mellan omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonalen anser att samverkan fungerar mycket bra, då de arbetar nära varandra. Hälso- och sjukvårdspersonalen är synlig på avdelningarna och omsorgspersonalen anser att kommunikationen fungerar mycket bra. Omsorgspersonalen upplever att samarbetet fungerar mycket bra, de är ett team och arbetar tillsammans. Läkemedelshantering Enligt verksamhetens rutin för läkemedelshantering är det ansvarig sjuksköterska som tillser att delegeringarna är aktuella. Verksamhetschefen ska varje halvår genomföra en egenkontroll att delegeringarna är aktuella. Inspektörerna har även tagit del av dokumenten Delegeringsbeslut, Delegering - kompendium samt Test delegering. Delegeringsutbildning Sjuksköterskor finns enligt ledningen i tjänst i verksamheten dygnet runt och det gör att det inte är så bråttom att ny omsorgspersonal får delegering för läkemedel. När omsorgspersonalen har lärt känna brukarna ordentligt får de, enligt ledningen och omsorgspersonalen, ett kompendium med information som de ska läsa. När omsorgspersonalen är redo går sjuksköterskan igenom läkemedel och kompendiet. Omsorgspersonalen får sedan göra ett test. För att få delegering krävs, enligt ledning och hälso- och sjukvårdspersonalen, att samtliga svar på testet är korrekta. Uppföljning av delegerad personal Ledningen uppger att sjuksköterskorna följer upp delegerad omsorgspersonal var tredje månad, om det inkommit avvikelser. Vid behov hålls ett samtal med berörd omsorgspersonal. Delegeringen ska enligt omsorgspersonalen förnyas efter ett år. Om en omsorgspersonal får många avvikelser har sjuksköterskan ett samtal med berörd personal. Fungerar delegeringen inte tillfredställande kan testet, enligt omsorgspersonalen, behöva göras om. Hälso- och sjukvårdspersonalen beskriver att de följer upp omsorgspersonal med ny delegering för läkemedel, efter cirka en vecka. Sjuksköterskan frågar då hur de tycker att det går och om de känner sig redo för att utöka delegeringen. Arbetsfördelning för omsorgspersonal med delegering Omsorgspersonalen ansvarar, enligt ledning och hälso- och sjukvårdspersonal, för cirka fyra brukare under ett dagspass. Ansvaret överlämnas till den kollega som tar över vid avslutat arbetspass. Arbetsfördelningen varierar mellan avdelningarna uppger omsorgspersonalen. På vissa avdelningar ansvarar omsorgspersonal för ett
Sida 8 (12) antal brukare under sitt arbetspass och då även för att brukarna får sina läkemedel. På vissa avdelningar ansvarar en omsorgspersonal för samtliga brukares läkemedel under arbetspasset. Signeringslistor för läkemedel Ledningen och omsorgspersonalen informerar om att sjuksköterskorna ansvarar för att listorna signeras och att omsorgspersonalen ska kontakta sjuksköterska om en signeringslista är bristfälligt ifylld. Ledningen uppger att omsorgspersonalen ska skriva en avvikelse om det saknas signatur eller om läkemedel inte har överlämnats till brukare. Enligt omsorgspersonalen skrivs inte alltid en avvikelse ifall de upptäcker att läkemedel inte har överlämnats till brukare, det beror på hur snabbt det upptäcks. Hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att de har enskilda samtal med omsorgspersonal om de uppmärksammar att läkemedel inte har överlämnats till brukare. Sjuksköterskan vill att omsorgspersonalen alltid meddelar om en brukare exempelvis inte vill ta emot läkemedel. Sjuksköterskan meddelar att denne ansvarar för signeringslistorna för läkemedel och för att kontrollera dem cirka en gång per månad. Listorna har två sidor, en för varje månad, och byts ut varannan månad. Omsorgspersonalen uppger att de kontrollerar att det är rätt antal tabletter innan de överlämas till brukaren. Hälso- och sjukvårdspersonalen kontrollerar läkemedel genom att jämföra med Apotekets läkemedelslistor samt kontrollera att samtliga läkemedel finns med. Extern kvalitetsgranskning Ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen informerar om att en extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering sker en gång per år. Kompetensutveckling inom området läkemedel Ledningen och hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att sjuksköterskorna har varit på utbildning hos den läkarorganisation som verksamheten sammarbetar med. Apoteket har kommit till verksamheten och haft föreläsning om läkemedel. Inom verksamheten fokuserar de mer på livet än det sjuka, meddelar ledningen och menar även att omsorgspersonalen får fortlöpande information från sjuksköterskorna. Ledningen framför ett önskemål om att det skulle finnas mer utbildning för undersköterskor gällande läkemedel för äldre. Omsorgspersonalen uppger att de inte får någon kompetensutveckling gällande äldre och läkemedel, men att de gärna skulle vilja ha det.
Sida 9 (12) Även hälso- och sjukvårdspersonalen framför ett önskemål om mer kompetensutveckling gällande äldre och läkemedel. Avvikelsehantering Rapportering av avvikelse Ledningen uppger att omsorgspersonalen kontaktar sjuksköterskan om avvikelsen handlar om läkemedel. Sjuksköterskan följer upp och tar kontakt med berörd personal samt skriver en avvikelse. Omsorgspersonalen uppger att de inte får skriva läkemedelsavvikelser. Enligt hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar sjuksköterskan avvikelser. Sjukgymnast och arbetsterapeut informerar om att de knappt skriver några avvikelser. Omsorgspersonalen skriver avvikelser på en blankett som de, enligt ledningen, lämnar till biträdande enhetschef som i sin tur för in den elektroniskt i systemet. Enligt omsorgspersonalen för de själva in avvikelser elektroniskt samt meddelar berörd personal. Återkoppling till personal Ledningen uppger att avvikelser sammanfattas och återkopplas till omsorgspersonalen. Enligt omsorgspersonalen är det ledningen som går igenom och sammanställer avvikelserna för att sedan återkoppla till personalen på APT. Omsorgspersonalen anser att de har god insyn. Avvikelser tas, enligt hälso- och sjukvårdspersonal upp på kvalitetsråd en gång per månad. Berörd omsorgspersonal får sedan återkoppling på våningsmötena. Kunskap om rutin för avvikelsehantering Ledningen försäkrar sig om att samtlig personal har kännedom om rutinen genom att prata om den på APT en gång per år. Avvikelser handlar om att förbättra verksamheten och inte om att peka ut någon, poängterar ledningen. Verksamhetsutveckling utifrån avvikelser Enligt ledningen kan exempelvis teamet, vid behov, utforma en individuell handlingsplan för en enskild brukare. Ledningen uppger även att de, utifrån avvikelser, har förändrat rutinen för kontroll och kvittering av trygghetslarm. Omsorgspersonalen beskriver att avvikelser är sammankopplat med åtgärder och att de för en öppen dialog kring avvikelserna. Rutinen vid fall har enligt omsorgspersonalen ändrats med anledning av avvikelser. Avvikelser används enligt hälso- och sjukvårdspersonalen för att utveckla verksamheten. Ofta genom att hälso- och sjukvårdpersonalen pratar med omsorgspersonalen om avvikelser och ser till att omsorgspersonalen vid behov får mer utbildning. Exempel på en rutin
Sida 10 (12) som enligt hälso- och sjukvårdspersonalen har ändrats med anledning av avvikelser är läkemedelshantering och snabbare uppföljning av brukare vi upprepade fall. Sammanfattande bedömning Inspektionen genomfördes utifrån en sammanställning av de lex Sarah- och lex Maria-anmälningar gällande fall, läkemedelshantering samt fysiska och psykiska kränkningar gentemot brukare, som förekommit på vård- och omsorgsboenden i Stockholms stad 2013 till 2015. Värdegrunden och bemötande Den 14 mars 2011 fastställde kommunfullmäktige i Stockholms stad den värdegrund som ska gälla för all äldreomsorg i Stockholms stad och den baseras på den nationella värdegrunden 1. Syftet med värdgrunden är att äldre personer ska få möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet 2. Ett sätt för verksamheten att förhindra fysiska och psykiska kränkningar, kan vara att bedriva ett aktivt arbete med värdegrunden. Detta görs exempelvis genom att: det finns ansvariga som driver arbetet med värdegrunden utbilda och kompetensutveckla medarbetarna i värdegrunden ha återkommande genomgång av verksamhetens värdegrundsdokument använda sig av värdegrundsledare Inspektörerna blev mycket väl bemötta av samtliga under inspektionen på Nockebyhöjden. Ledningen framhöll att samtliga inom en verksamhet är värdegrundsbärare, även ledningen. Verksamhetens tillämpning av detta synsätt var något som tydligt framgick under inspektionen. Det salutogena arbetssättet lyftes genomgående i samtalen och inspektörerna bedömer att värdegrunden är implementerad och konkretiserad. Samtliga som inspektörerna samtalade med hade tydligt brukarfokus och var måna om att brukarna får bästa möjliga vård och omsorg. Inspektörerna upplevde att det i verksamheten finns ett stort engagemang. Inspektörerna rekommenderar ledningen att framöver aktivt använda sig av värdegrundsledarna i det fortlöpande arbetet med värdegrunden. 1 5 kap. 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 Äldreomsorgens värdegrund, Stockholms stad, 2014
Sida 11 (12) Fall Att förebygga fall vid förflyttning, där personal är behjälplig, förutsätter ett fungerande teamarbete, kunskap i att använda hjälpmedel och förflyttningsteknik, en fungerande informationsöverföring, att förflyttning sker enligt instruktion samt att dubbelbemanning utförs som planerat. Dokumentationen om brukarnas förflyttningar samt hjälpmedel måste vara aktuell, uppdaterad och lättillgänglig för omsorgspersonalen. Personalen måste få information om de risker som är förknippade med användning av tekniska hjälpmedel som personlyftar, rullstolar med mera. Den brukare som får hjälp av personal att förflytta sig med hjälp av tekniska hjälpmedel har rätt att känna sig trygg och säker i situationen. Utifrån samtalen bedömer inspektörerna att verksamheten har en bra intern samverkan där teamet är en viktig del. Ledningen har dock att säkerställa att samtlig personal får kontinuerlig utbildning i lyft- och förflyttningsteknik. Inspektörerna vill framföra att instruktioner på brukares rum kan möjliggöras utan att hemkänslan förtas, genom att vid behov exempelvis placeras på insidan av en skåpdörr. Läkemedelshantering En säker läkemedelshantering bygger på att identifiera och säkra samtliga delar av processen. Detta sker genom tydligt förankrade rutiner och egenkontroller. Viktiga delar i processen är bland annat en fungerande delegeringsutbildning, uppföljning efter delegeringsutbildning, tydliga signeringslistor, avvikelserapportering när signeringslistor inte är ifyllda, att åtgärder vidtas när signeringslistor inte är ifyllda, uppföljning av signeringslistor, kontroll av att rätt brukare får rätt läkemedel samt analys av avvikelser gällande läkemedelshantering. Utifrån samtalen bedömer inspektörerna att verksamheten har en bra rutin gällande delgering. Det framgår av samtal med ledningen att delegeringen inte påskyndas. Inspektörerna uppmanar ledningen att, utifrån omsorgspersonalens och hälso- och sjukvårdspersonalens önskemål, beakta möjligheten till att erbjuda utbildning i läkemedel relaterat till äldre och åldrande. Avvikelsehantering En viktig del för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet, är att använda sig av erfarenheter från avvikelser, synpunkter och klagomål i arbetet. Personalen måste få återkoppling på de avvikelser
Sida 12 (12) som görs samt få förståelse för avvikelsernas syfte och hur de analyseras för att utveckla verksamheten. Samtliga som inspektörerna samtalat med ser nyttan med avvikelser och inspektörerna bedömer, utifrån inspektionen, att avvikelserna används för att utveckla verksamheten. Erika Rödenhake Inspektör Anki Ottenby Inspektör