NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden

Relevanta dokument
NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Felfortplantning och kondition

Föreläsning 5. Approximationsteori

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab

Interpolation. 8 december 2014 Sida 1 / 20

1.1 MATLABs kommandon för matriser

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

TANA09 Föreläsning 8. Kubiska splines. B-Splines. Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

Minsta kvadratmetoden

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

November 6, { b1 = k a

Minsta-kvadratmetoden

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

x 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden

TANA09 Föreläsning 5. Matrisnormer. Störningsteori för Linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Mer om texter i MATLAB och om iterativ lösning av linjära ekvationssystem

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

Fö4: Kondition och approximation. Andrea Alessandro Ruggiu

OH till Föreläsning 5, Numme K2, Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation, S Ch 3.1.0

Numeriska metoder, grundkurs II. Dagens program. Hur skriver man en funktion? Administrativt. Hur var det man gjorde?

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

OH till Föreläsning 5, Numme K2, GNM Kap 4-4.4A / GKN Kap 4.1A,(D),E Interpolation. Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 20

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Laboration: Vektorer och matriser

Linjära ekvationssystem

15 februari 2016 Sida 1 / 32

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )(

Linjära ekvationssystem

Rapportexempel, Datorer och datoranvändning

Introduktion till MATLAB

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

% Föreläsning 3 10/2. clear hold off. % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y

Lösningar tentamen i kurs 2D1210,

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24

Linjära ekvationssystem

Vektorgeometri för gymnasister

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Sammanfattning (Nummedelen)

Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2

Egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

TANA19 NUMERISKA METODER

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

a = a a a a a a ± ± ± ±500

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.

SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design

8.5 Minstakvadratmetoden

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MMA132 Numeriska Metoder Avdelningen för tillämpad matematik Datum: 2 juni 2014

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Polynomanpassning i MATLAB

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

Block 2: Lineära system

OH till Föreläsning 15, Numme K2, God programmeringsteknik

8 Minsta kvadratmetoden

Linjär Algebra och Numerisk Analys TMA 671, Extraexempel

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 13. 1/58

Numeriska metoder. Kompendiet. Lektor: Yury Shestopalov. Tel Karlstads Universitet

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

DN1212 Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering DN1214 Numeriska Metoder för S Lördag , kl 9-12

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning

Mer om linjära ekvationssystem

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

Gripenberg. Mat Grundkurs i matematik 1 Tentamen och mellanförhörsomtagning,

25 november, 2015, Föreläsning 20. Tillämpad linjär algebra

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

Linjär algebra med MATLAB

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

LYCKA TILL! kl 8 13

Matrismetod för analys av stångbärverk

Gausselimination fungerar alltid, till skillnad från mer speciella metoder.

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Kapitel 4. Programmet MATLAB

Omtentamen i DV & TDV

ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 32 maj Bordsnummer: Kontrollera att du fått rätt tentamensuppgifter

Transkript:

NUMPROG, D, vt 006 Föreläsning, Numme-delen Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden En av de vanligaste numeriska beräkningar som görs i ingenjörsmässiga tillämpningar är att lösa ett linjärt ekvationssystem Ax = b (.) där A är en n n-matris, x och b är n -vektorer. Om systemet är litet, säg n =eller n =3, löser vi det för hand. För större system används dator. Läs själv i PP, kap 4,4:B. Den algoritm (numeriska metod) som används är Gausselimination. Denna metod är genomgånen i kursen 5B3 (Amalia I) och tas därför ej upp här. Ekvationssystemet (.) har en entydig lösning om det(a) 0. Om så ej är fallet, dvs det(a) =0, så har systemet antingen ingen lösning eller oändligt många lösningar. Det är viktigt att veta hur Matlab behandlar linjära ekvationssystem. Om matrisen är icke-singulär, dvsdet(a) 0, A=[ 3;4 5 6;7 8 0]; b=[-3-3 -5] ; x=a\b så skriver Matlab ut den entydiga lösningen x =(,, ) T. Om vi ändrar elementet A 33 till A(3,3)=9; så blir matrisen A singulär, dvsdet(a) = 0, och Matlab skriver ut Matrix close to singular or badly scaled. Results may be inaccurate, vilket betyder att vi inte kan vara säkra på om x verkligen är en lösning. Om matrisen är singulär finns det anledning att kontrollera indata igen.

I beräkningssammanhang är det viktigt att kunna uppskatta hur lång tid en beräkning tar på en dator. Tidsåtgången är proportionell mot antalet operationer, dvs antalet additioner, subtraktioner, multiplikationer och divisioner som behövs för att räkna ut resultatet. Man kan visa att för Gauss-elimination är antalet operationer n 3 /3, dvs tidsåtgången ökar med kuben på antalet obekanta. Detta resultat gäller om matrisen A är fylld, dvsdeflestaelementenia är skilda från noll. Om många av elementen i A är lika med noll kan algoritmen för Gausselimination modifieras så att färre operationer behövs för att räkna fram lösningen. D = Exempel. Medx nedan menas ett element skilt från noll x 0... 0 0 x... 0...... 0 0... x,t = x x 0... 0 0 0 x x x... 0 0 0......... 0 0 0... x x x 0 0 0... 0 x x,l= x 0 0... 0 x x 0... 0 x x x... 0....... x x x... x Ovanstående matriser är exempel på glesa matriser; många av elementen är lika med noll. Av ovanstående matriser är D en diagonalmatris, T en tridiagonal matris och L en vänstertriangulär matris. För att lösa ekvationssystemet Dx = b behövs n operationer (inses direkt). För att lösa T x = b behövs 8n operationer och för Lx = b krävs n operationer. För stora linjära ekvationssystem är det viktigt att utnyttja matrisens struktur så att beräkningstiden blir så kort som möjligt! Interpolation Interpolation handlar om hur man anpassar kurvor till givna punkter. Kap 4, avsnitt 4:E i PP behandlar polynominterpolation Enkelt inledande exempel är linjär interpolation: anpassning av en rät linje till två givna punkter. Antag att (x,y ) samt (x,y ) är givna. Bestäm c och c i den räta linje y = c x + c som går genom punkterna.

Följande två ekvationer kan ställas upp: c x + c = y, c x + c = y Detta är ett linjärt ekvationssystem Ac = y, där A = ( ) ( ) ( ) x c y, c =, y = x c y Om vi i stället har 4 punkter givna, (x i,y i ),i=,, 3, 4, kan ett polynom av gradtal 3 som går genom punkterna bestämmas. Antag polynomet p(x) har följande form p(x) =c x 3 + c x + c 3 x + c 4 Följande fyra ekvationer kan ställas upp: c x 3 + c x + c 3x + c 4 = y c x 3 + c x + c 3 x + c 4 = y c x 3 3 + c x 3 + c 3x 3 + c 4 = y 3 c x 3 4 + c x 4 + c 3 x 4 + c 4 = y 4 På matrisform blir detta Ac = y, där A = x 3 x x x 3 x x x 3 3 x 3 x 3 x 3 4 x 4 x 4, c = c c c 3 c 4, y = y y y 3 y 4 Ett Matlab-program för lösning av interpolationsproblemet med ett tredjegradspolynom samt plottning av givna punkter och polynomkurva kan se ut på följande sätt: x=[,,3,4] ;y=[- 3 ] ; A=[x. 3 x. x ones(size(x))]; c=a\y xp=[0:0.:5] ; yp=c()*xp. 3+c()*xp. +c(3)*xp+c(4); plot(x,y, o,xp,yp) 3

title( Tredjegradsinterpolation ) xlabel( x ),ylabel( y ) grid 4 Tredjegradsinterpolation 3 0 y 3 4 5 6 0 0.5.5.5 3 3.5 4 4.5 5 x Observera att kurvan går exakt genom punkterna. Om vi har många punkter, säg mer än eller lika med 0 st, är det då lämpligt att använda interpolation för att anpassa en kurva till punkterna? Följande exempel visar att så inte alltid är fallet: 3.5 3.5.5 0.5 3 4 5 6 7 8 9 Kraftiga oscillationer mellan interpolationspunkterna går under namnet Runges fenomen. Att använda samma polynom genom alla givna punkter kallas global interpolation. Ett alternativ är att använda styckvis interpolation, där po- 4

lynomet är olika mellan alla delintervall (x i,x i+ ) såsom styckvis linjär eller styckvis kubisk, texhermiteinterpolation, se kap 4, avsnitt 4:E-3. Minstakvadratmetoden Minstakvadratmetoden handlar om hur man anpassar kurvor till givna punkter, men inte som vid interpolation då kurvan går exakt genom punkterna, utan approximativt. Kap 4, avsnitt 4:D i PP behandlar MKmetoden. Vid handräkning används enklast normalekvationerna (se nedan). Vid Matlabprogrammering används \-operatorn. Enkelt inledande exempel är anpassning av en rät linje y = c x + c till m givna punkter (x,y ), (x,y ),...(x m,y m ). Villkoret för att den räta linjken ska approximera de givna punkterna formuleras som m ekvationer för obekanta: c x + c y c x + c y... c x m + c y m Detta ekvationssystem är överbestämt och har i allmänhet ingen lösning. 0 Raet linje genom att antal punkter 8 6 4 y 0 8 6 4 3 4 5 6 7 8 9 x 5

Ekvationssystemet kan formuleras på matrisform: Ac y där A är en m -matris med elementen x i på rad i, c är kolumnvektorn av obekanta (c och c )ochy en m kolumnvektor bestående av y i -värdena. Det överbestämda ekvationssystemet har i allmänhet ingen lösning, men minstakvadratproblemet, dvs problemet m min (c c,c x i + c y i ) (.) i= har alltid en lösning, som kan beräknas med hjälp av normalekvationerna: A T Ac = A T y I fallet med den räta linjen blir komponenterna i A T A och A T y: A T A = ( mi= x i mi= x i mi= x i m ) ( mi= ), A T x y = i y i mi= y i När normalekvationerna löses med Gausselimination erhålles minstakvadratlösningen c,varefterresidualvektorn (skillnaderna mellan punktens y-värde och motsvarande värde på den räta linjen) r = y Ac kan beräknas. Den minsta kvadratsumman blir r T r,dvsvärdetav(.). Matlab-exempel: x=[:9] ;y=*x+*rand(9,); A=[x ones(size(x))]; c=a\y; xp=[:0.:9] ; yp=c()*xp+c(); r=y-a*c; kvadsum=r *r 6

subplot(,,);plot(x,y, *,xp,yp) title( Anpassning av raet linje ) xlabel( x ),ylabel( y ) subplot(,,);plot(x,r) title( Residualvektor ) xlabel( x ),ylabel( r ) 0 Anpassad raet linje Residualvektor 5 0.5 0 0 0.5 5 0 0 4 6 8 0.5 0 4 6 8 0 Vi avslutar kap 4 i PP med en jämförelse mellan ) global interpolation, ) spline-interpolation och 3) minstakvadratmetoden. Vilken kurva svarar mot vilken approximation? 3.5 Jaemfoerelse interpolation och minstakvadratmetoden 3.5 y.5 0.5 3 4 5 6 7 8 9 x Valet av vilken metod som används är subjektivt; det finns inget sätt 7

att avgöra vilken anpassning som är den bästa till en given uppsättning punkter. Det som avgör valet är vad den anpassade kurvan ska användas till. Laboration, krav på Numme-delen av laborationen ) Du ska kunna förklara skillnaden mellan interpolation (IP) och minsta kvadratmetoden (MKM) ) För att programmera de två metoderna IP och MKM kan man använda \ eller polyfit. I bägge fallen ska du kunna förklara de linjära ekvationssystem som utgör grunden för IP resp MKM. Du ska även kunna förklara vad normalekvationerna är. 3) Du ska kunna förklara begreppet residualvektor och varför residualvektorn vid interpolation alltid blir noll 8