Semantik och pragmatik (serie 5)

Relevanta dokument
Matematik för språkteknologer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

2 Mängdlärans grundbegrepp

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Mängdlära och semantisk analys

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Lexikal semantik. Satser. Logik.

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik

MA2047 Algebra och diskret matematik

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

Semantik och pragmatik

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Föreläsning 5. Deduktion

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

9. Predikatlogik och mängdlära

En introduktion till predikatlogik

Elementär logik och mängdlära

10. Mängder och språk

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B.

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Något om logik och logisk semantik

Datorlingvistisk grammatik

Mängdlära. Kapitel Mängder

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Om semantisk följd och bevis

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

Grundläggande logik och modellteori

Finansiell statistik, vt-05. Sannolikhetslära. Mängder En mängd är en samling element (objekt) 1, 2,, F2 Sannolikhetsteori. koppling till verkligheten

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

K3 Om andra ordningens predikatlogik

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

7, Diskreta strukturer

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Föreläsning 1, Differentialkalkyl M0029M, Lp

7, Diskreta strukturer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

1 Föreläsning Implikationer, om och endast om

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Mängdlära. Författarna och Bokförlaget Borken, Mängdlära - 1

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

Robin Stenwall Lunds universitet

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Anteckningar om logik och semantik

Realism och anti-realism och andra problem

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Varför är logik viktig för datavetare?

4 Något om logik och semantik

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

TMS136. Föreläsning 2

Grundläggande logik och modellteori

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

DD1350 Logik för dataloger

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

DD1350 Logik för dataloger

SANNING eller fake 1

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Transkript:

Semantik och pragmatik (serie 5) (Predikat)logik Mängdlära överkurs (och repetition för en del). Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 41

Korsning av två egenskaper E 1 E 2 E 1 E 2 ja ja ja nej nej ja nej nej T.ex. hundar (E 1 ) som skäller (E 2 ) Predikatlogik: E 1 (x) E 2 (x) (öppen formel utan kvantifikator) 2 / 41

Korsning av två egenskaper E 1 E 2 E 1 E 2 ja ja ja nej nej ja nej nej T.ex. hundar (E 1 ) som inte skäller (E 2 ) Predikatlogik: E 1 (x) E 2 (x) (öppen formel utan kvantifikator) 3 / 41

Korsning av två egenskaper E 1 E 2 E 1 E 2 ja ja ja nej nej ja nej nej T.ex. icke-hundar (E 1 ) som skäller (E 2 ) Predikatlogik: E 1 (x) E 2 (x) (öppen formel utan kvantifikator) 4 / 41

Korsning av två egenskaper E 1 E 2 E 1 E 2 ja ja ja nej nej ja nej nej T.ex. icke-hundar (E 1 ) som inte skäller (E 2 ) Predikatlogik: E 1 (x) E 2 (x) (öppen formel utan kvantifikator) 5 / 41

Korsning av två egenskaper E 1 E 2 E 1 E 1 ja ja ja nej nej ja nej nej T.ex. icke-hundar (E 1 ) som inte skäller (E 2 ) Predikatlogik: E 1 (x) E 2 (x) (öppen formel utan kvantifikator) 6 / 41

Öppna formler Detta är öppna formler som bara definierar egenskaper (i termer av två godtyckliga, E 1 (x) och E 2 (x)): E 1 (x) E 2 (x) E 1 (x) E 2 (x) E 1 (x) E 2 (x) E 1 (x) E 2 (x) De öppna formlerna måste få sin variabel bunden av en kvantifikator, d.v.s. x eller x för att bli satser som säger något. 7 / 41

Motsvarande x-satser Dessa satser säger att allt som existerar finns i motsvarande gröna område. x (E 1 (x) E 2 (x)) Allting är både E 1 och E 2. T.ex.: Allt som finns är skällande hundar. x ( E 1 (x) E 2 (x)) T.ex.: Det finns inga hundar men allting skäller. x (E 1 (x) E 2 (x)) T.ex.: Allt som finns är hundar som inte skäller. x ( E 1 (x) E 2 (x)) Det finns varken hundar eller skällande [varelser.] Dessa satser, av formen x (......), är så starka att man bör fundera på om de är rätt analys av en utsaga. 8 / 41

Motsvarande x-satser Dessa satser säger att någonting (minst en sak) finns i motsvarande gröna område. x (E 1 (x) E 2 (x)) T.ex.: Det finns en hund som skäller. x ( E 1 (x) E 2 (x)) T.ex.: Det finns en hund som inte skäller. x (E 1 (x) E 2 (x)) T.ex.: Det finns en [varelse] som inte är hund som skäller. x ( E 1 (x) E 2 (x)) Det finns något som varken är en hund eller skäller. 9 / 41

Fyra kategoriska satstyper : (1) E 1 E 2 Kan spegelvändas. Streckat inga element. Vitt vi säger inget om området. (1) Universell affirmativ: Alla E 1 är E 2. x (E 1 (x) E 2 (x)) Mängdlära: E 1 E 2 alt. E 1 \ E 2 = 10 / 41

Fyra kategoriska satstyper : (2) E 1 E 2 Streckat inga element. Vitt vi säger inget om området. (2) Universell negativ: Ingen E 1 är E 2. x (E 1 (x) E 2 (x)) Mängdlära: E 1 E 2 alt. E 1 E 2 = 11 / 41

Fyra kategoriska satstyper : (3) E 1 E 2 Stjärnat minst ett element. (3) Partikulär affirmativ: Någon E 1 är E 2 (minst en). x (E 1 (x) E 2 (x)) Mängdlära: E 1 E 2 12 / 41

Fyra kategoriska satstyper : (4) E 1 E 2 Stjärnat minst ett element. (4) Partikulär negativ: Någon E 1 är inte E 2 (minst en). x (E 1 (x) E 2 (x)) Mängdlära: E 1 E 2 alt. E 1 \ E 2 13 / 41

Andra satstyper De fyra kategoriska satstyperna grundläggande och viktiga. Det finns dock andra typer av satser: Andra typer av kvantifikation: Tre (kardinalitet), många (vagt antal), fler A än B är C (jämförelse). Relationsbaserade, t.ex. Det poppade majskornet är nyttigare än både grönsaker och frukt. Villkorliga, t.ex. om barnet mår märkbart dåligt av febern kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp. Modala, t.ex. Sprinkler bör inte installeras i alla svenska skolor. 14 / 41

Logiskt bindande slutledning Följande är ett resonemang som är logiskt bindande: PREMISSER: Alla hundar äter kött. Alla taxar är hundar. SLUTSATS: Alla taxar äter kött. Givet några satser (premisser), så måste en viss slutsats följa. D.v.s.: Om premisserna är sanna, måste slutsatsen vara sann också. (Huruvida premisserna är sanna eller inte är en annan sak.) Denna typ av slutledningsmönster (med kategoriska satser) kallas syllogismer (i aristotelisk logik.) 15 / 41

Venndiagram för föregående (P1) T K (P2) T K H H (S) T K Visuellt bevis av föregående slutledning. H Streckad yta tom. 16 / 41

Formell struktur avgörande Samma resonemang som tidigare, fast mer abstrakt: PREMISSER: Alla A (är) B. x (A(x) B(x)) Alla B (är) C. x (B(x) C(x)) SLUTSATS: Alla A (är) C. x (A(x) C(x)) Slutledningen är logiskt bindande oavsett vilka mängder/egenskaper A, B och C representerar. Om man anser/hävdar att premisserna är sanna, men förnekar slutsatsen, så tänker/kommunicerar man motsägelsefullt. Logisk slutledning är ett sätt att nå fram till ny kunskap utifrån befintlig, som kan komma från olika källor, t.ex. publicerade fakta, egna observationer, begreppsliga samband. 17 / 41

Annat exempel Följande är ett resonemang som är logiskt bindande: PREMISSER: Det finns katter som jamar. x (K(x) J(x)) Alla katter är djur. x (K(x) D(x)) SLUTSATS: Det finns djur som jamar. x (D(x) J(x)) 18 / 41

Venndiagram för föregående (P1) D J (P2) D J K K (S) D J Visuellt bevis av föregående slutledning. K Streckad yta tom. Stjärnad yta minst en sak finns. 19 / 41

Resten ÖVERKURS Mängdlära Mängdlära matematik för kategorier En mängd svarar mot en helt godtycklig kategori. Elementrelationen ( ) är kopplingen mellan en sak och varje mängd i vilken saken ingår. (Negerad:.) Tomma mängden,, är den (enda) mängd som saknar element. Ingen vaghet: antingen eller. M = N om och endast om M och N har precis samma element gäller generellt. (Extensionalitetsprincipen.) Alltså: Om M N, så finns ett objekt a sådant att a M och a N eller a N och a M 20 / 41

En mängd, med exempel M mängden av huvudstäder. M Oslo Berlin Paris Tokyo Osaka Åbo Lyon Milano Uppsala 21 / 41

Alla urval ger en mängd Om vi utgår från en mängd med tre element finns sju mindre mängder. 1. {Berlin, Oslo, Paris} 5. {Berlin} 2. {Berlin, Oslo} 6. {Oslo} 3. {Berlin, Paris} 7. {Paris} 4. {Oslo, Paris} 8. {} (hellre: ) Alla är delmängder till den första, t.ex. {Oslo, Paris} {Berlin, Oslo, Paris} M är en delmängd till N (M N) om och endast om varje element i M också ingår i N. (Negerad form:.) 22 / 41

Delmängd: M N Två visualiseringar: M N N M Alla M-element är också N-element. (Inga M-element ligger utanför N.) Streckad yta är tom. 23 / 41

Exempel Sanningar (med naturliga tolkningar av orden/namnen): {Bush, Nixon} {Nixon, Thatcher, Clinton, Reagan, Bush} {Platon, Descartes, Kant} {x x är en filosof} {Bush, Nixon, Platon} {Nixon, Thatcher, Clinton, Bush} {Stockholm, Oslo, Uppsala} {x x är en huvudstad} Notera: uppräkningar och beskrivningar. Över- och underordnade begrepp: {x x är en hammare} {x x är ett verktyg} {x x är ett par svarta jeans} {x x är ett klädesplagg} 24 / 41

Disjunkthet: M N Två visualiseringar: M N M N Inga M-element är också N-element, och därmed vice versa. (Alla M-element ligger utanför N, och därmed vice versa.) 25 / 41

Exempel Sanningar (med naturliga tolkningar av orden/namnen): {Bush, Nixon} {Thatcher, Clinton, Reagan, Obama} {Platon, Descartes, Kant} {x x är en kvinnlig filosof} {Malmö, Göteborg, Uppsala} {x x är en huvudstad} Ömsesidigt uteslutande begrepp: {x x är en katt} {x x är en hund} {x x är ett par svarta jeans} {x x är en T-shirt} 26 / 41

Union: A B M N M N = {x x M eller x N} eller brukar i formell semantik vara ett inklusivt eller ( och/eller, snarare än antingen-eller ). 27 / 41

Union: A B exempel {Bush, Nixon} = {Bush, Nixon} {Paris} {Oslo} = {Paris, Oslo} {Bush, Nixon} {Nixon, Carter} = {Bush, Nixon, Carter} {Matteus, Markus} {Lukas, Johannes} = {x x är evangelieförfattare} {x x är en enkrona} {x x är en femkrona} {x x är ett mynt} 28 / 41

Snitt (intersection): M N M N M N = {x x M och x N} 29 / 41

Snitt: M N exempel {Bush, Nixon} {Nixon, Carter} = {Nixon} {Matteus, Markus} {Lukas, Johannes} = {x x är en enkrona} {x x är en femkrona} = {x x är inte fullvuxen} {x x är en hund} = {x x är en valp} {x x är förkyld} {x x är en man} = {x x är en förkyld man} 30 / 41

Differens: M \ N och N \ M Skuggat: M \ N Skuggat: N \ M M N M N M \ N = {x x M och x N} N \ M = {x x N och x M} 31 / 41

Differens: A B exempel {Bush, Nixon} \ {Nixon, Carter} = {Bush} {x x är en hund} \ {x x är en valp} {x x är fullvuxen} {x x är katt} \ {x x är snäll} = {x x är en katt som inte är snäll} {x x är en enkrona} \ {x x är en femkrona} = {x x är en enkrona} {x x är en enkrona} \ {x x är ett mynt} = 32 / 41

Mängdlära relationer symbol negerad namn element = ekvivalens inklusion/delmängd 33 / 41

Mängdlära operationer symbol namn definition union M N = {x x M eller x N} snitt M N = {x x M och x N} \ differens M \ N = {x x M och x N} M c komplement M c = {x x och x M} 34 / 41

Delmängd: M N M N Streckat tomt. Vitt ingen restriktion. M N om och endast om det gäller för varje element x M att x N. 35 / 41

Specialfall av M N då M = N M N Förenlig med föregående. M = N om och endast om det gäller för varje element x M att x N och för varje element x N att x M. Alternativt: M = N om och endast om M N och N M. 36 / 41

Annat specialfall av M N då M N M N Stjärnat icke-tomt. Motsäger föregående. Rel. äkta delmängd (M N eller M N) utesluter M = N. M N om och endast om det gäller för varje element x M att x N och det finns ett element x N sådant att x M. 37 / 41

Definition, exempel X är en bil [ definiendum ] om och endast om (e 1 ) X är ett motorfordon [ definiens ] och (e2 ) X är försett med tre eller flera hjul eller (e3 ) X är försett medar eller (e4 ) X är försett med band, och (e 5 ) X inte är att anse som en motorcykel eller en moped. I mängdlärans termer (om varje egenskap i definitionen motsvarar en mängd): B = (e 1 (e 2 e 3 e 4 )) \ e 5 38 / 41

Begreppshierarkiers logik Viktiga tankeregler som tillämpas i samband med begreppshierarkier. Om A B och B C, så A C. Vi vet så: Alla fåtöljer är stolar, och därmed sittmöbler, och därmed möbler. Om A B och B C, så A C. Vi vet så: Inga fåtöljer är soffor. Inga fåtöljer är bord. Om A C och B C, så (A B) C. T.ex. kan vi använda ordet sittmöbel för att täcka in både fåtöljer och soffor. 39 / 41

Komplementär motsats M hund (M) vs icke-hund (M c ): 40 / 41

Konträr motsats P M K P = M K och M K. Juridiska könen man (M) och kvinna (K), då P motsvarar folkbokförda personer. 41 / 41