IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2002-2006

ÅNGE KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2001-11-26, 87 IT-infrastrukturprogram för Ånge kommun 2002-2006 Version 2.1

Innehållsförteckning 1. UPPDRAGSBESKRIVNING... 4 1.1. UPPDRAGSGIVARE... 4 1.2. MÅLSÄTTNING/SYFTE MED PROGRAMMET... 4 1.3. BAKGRUND... 4 1.4. INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNINGAR... 5 1.5. IT-INFRASTRUKTURPROGRAMMETS FÖRVALTNING... 5 1.6. ARBETSGRUPP... 5 2. KRAVUPPFYLLNAD ENLIGT SFS 2001:349... 6 2.1. KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR... 6 2.2. FÖRUTSÄTTNINGARNA INOM HELA KOMMUNEN FÖR OCH BEHOV AV IT-INFRASTRUKTUR... 7 2.2.1. Befolkningsstruktur... 8 2.2.2. Utbildning... 8 2.2.3. Näringsliv... 8 2.2.4. SWOT-analys, Mål 1 och Regionalt tillväxtavtal...9 2.2.5. Landstinget... 10 2.2.6. Marknadsbedömning... 10 2.3. BEFINTLIG OCH PLANERAD UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR OCH UTRYMME FÖR SÅDAN SAMT DESS TILLGÄNGLIGHET... 11 2.3.1. Nationellt och regionalt... 11 2.3.2. Lokalt... 13 2.4. MÅLET FÖR NÄTETS UTFORMNING PÅ LÅNG SIKT... 14 2.5. PRINCIPERNA FÖR DE VILLKOR SOM SKALL GÄLLA FÖR NÄTENS UTBREDNING, TIDSPERIODER FÖR NÄTENS UTBYGGNAD SAMT PRISSTRUKTUR... 15 2.5.1. Upphandling... 15 2.5.2. Principen om prioritering... 17 2.5.3. Principen om syftet med bredbandsutbyggnaden... 18 2.5.4. Principen om byakraft samt leverantörsintresse... 19 2.6. HUR MONOPOLISERING AV NÄTEN SKALL KUNNA UNDVIKAS OCH HUR NÄTKAPACITET SKALL TILLHANDAHÅLLAS PÅ SKÄLIGA OCH ICKE DISKRIMINERANDE VILLKOR... 19 2.7. HUR SAMVERKAN MED NÄRBELÄGNA KOMMUNER OCH DELTAGANDE I REGIONALT SAMARBETE SKALL SKE... 21 2.8. HUR TOTALFÖRSVARETS KRAV SKALL BEAKTAS... 23 3. LÖSNINGAR, GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER... 25 3.1. FÖRSLAG TILL TEKNISKA LÖSNINGAR... 25 3.1.1. Områdesnät... 25 3.1.2. Ortsammanbindande nät... 25 3.2. GENOMFÖRANDE... 26 3.3. KOSTNADSBILD... 26 3.3.1. Områdesnät... 26 3.3.2. Ortssammanbindande nät... 26 3.4. FINANSIERING... 27 4. ORDLISTA OCH DEFINITIONER... 28 Bilagor: 1. Målnät Ånge kommun 2. Banverkets sträckning, Ånge kommun 3. Teracom, Ånge kommun 4. Målnät Västernorrlands län 5. Telias fiberanslutna telestationer inom Ånge kommun 6. Telias möjliga ADSL täckning inom Ånge kommun 7. Ortssammanbindande när med fiber, Ånge kommun IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 2 av 29

8. Ortssammanbindande nät med mikrovågslänkar, Ånge kommun IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 3 av 29

1. Uppdragsbeskrivning 1.1. Uppdragsgivare av IT-infrastrukturprogrammet är Ånge kommun som också ansvarar för upprättandet av programmet. Arbete med revideringen av IT-infrastrukturprogrammet har pågått under tiden 2001-03-01 till 2001-09-30. Tidigare version 1.1 godkändes av kommunstyrelsens arbetsutskott 2000-11-15. ADeBra NORDIC AB har i samarbete med en av kommunen tillsatt arbetsgrupp lett arbetet med revideringen av programmet. 1.2. Målsättning/syfte med programmet IT-infrastrukturprogrammets övergripande målsättning är att Ånge kommun skall ha ett väl genomgånget och förankrat program för utbyggnad av lokal IT-infrastruktur i kommunen. Vidare är framtagandet av det kommunala IT-infrastrukturprogrammet ett krav för att erhålla regeringens stödpengar för utbyggnad av IT-infrastruktur enligt förordningarna SFS 2001:350 och SFS 2001:351. Detta stöd finns tillgängligt fram till 31/12 2005. IT-infrastrukturprogrammet är också Ånges bidrag till SPD Mål 1 dokumentets målsättning inom åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. IT-infrastrukturprogrammet skall vara ett underlag för prioritering av utbyggnad av ITinfrastruktur. Den skall också kunna användas som underlag vid ansökan om finansiering för IT-infrastrukturprojekt. 1.3. Bakgrund Ånge kommun har under ca tio år byggt upp en kommunikationsstruktur för kommunens egna verksamhet. Kommunens medborgare och företag har på olika sätt gjort gällande ett trängande behov av effektiva kommunikationstjänster. Ånge kommun har sett att det torde finnas möjligheter att i ett utbyggt kommunnät erbjuda någon form av anslutning. Detta i kombination med de senaste årens uppmärksammande, bl. a. i nationella utredningar samt regeringens IT- proposition att kommunerna skall/bör ha ett större ansvar för grundläggande IT-infrastruktur, att denna skall kunna nyttjas även för näringsliv, operatörer och tjänsteleverantörer gör att ett program för IT-infrastruktur är viktig. Då ett kommunalt ansvar för IT-infrastruktur är en ny infallsvinkel för kommunen skall ITinfrastrukturprogrammet ge en vägledning i hur kommunen skall planera utbyggnad, vilken förädlingsgrad av tjänster som är lämplig beroende på egen organisation samt omvärldens påverkan. Detta kommer också att påverkas av hur befintlig IT-infrastruktur, både egen och andras ser ut. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 4 av 29

1.4. Innehåll och avgränsningar IT-infrastrukturprogrammet följer kraven enligt SFS 2001:349. Vidare skall en övergripande kostnadsbild baserad på olika lämpliga tekniker presenteras. ITinfrastrukturprogrammet innehåller inte fullständiga projekteringar av IT-infrastruktur. 1.5. IT-infrastrukturprogrammets förvaltning IT-infrastrukturprogrammet skall årligen revideras för att, utifrån förändrade förutsättningar vara aktuellt. IT-infrastrukturprogrammet skall dessutom löpande under året uppdateras om särskilda skäl finnes. Detta kan vara förändringar i behovsbilden, punkt 2.2 eller om förutsättningar påkallade från staten kräver revidering. 1.6. Arbetsgrupp Framställningen av Ånge kommuns IT-infrastrukturprogram har genomförts i en arbetsgrupp bestående av personer med kännedom om befintlig IT-infrastruktur, näringslivsfrågor, byautveckling samt kommunala strategier och planeringsfrågor. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Anders Lindqvist, IT-samordnare, Ånge kommun Gunilla Mellgren, Näringslivsetablerare, Ånge kommun Jan Rylander, EU-informatör, Ånge kommun Inga-Britt Söderberg, Projektledare, Ånge Energi AB Torbjörn Edvall, konsult, ADeBra NORDIC AB IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 5 av 29

2. Kravuppfyllnad enligt SFS 2001:349 2 Ett kommunalt IT-infrastrukturprogram skall avse den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren och innehålla en beskrivning av : Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Målet för nätets utformning på lång sikt Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske Hur totalförsvarets krav skall beaktas 2.1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor I utredningarna SOU 2000:69, SOU 2000:111 samt tidigare nämnda förordningar förstås att om kommunen avser att via statsmedel anlägga nya nät är det inte i första hand respektive kommun som skall äga IT-infrastrukturen. Kommunen skall med stöd av statsbidrag upphandla IT-infrastrukturen och sedan överlåta ägandet till den part som vann upphandlingen. I överlåtandet skall kommunen tillförsäkra sig att den nye ägaren på kostnads- och leverantörsneutralt sätt tillhandahåller oförädlad nätkapacitet. Denna modell innebär att IT-infrastrukturfrågan mer handlar om samhällsplanering än teknik. Ansvaret för upprättande av IT-infrastrukturprogram och dess uppdatering ligger på Utvecklingsenheten. Kommunfullmäktige fastställer IT-infrastrukturprogrammet. Utvecklingsenheten ansvarar också för planering och upphandling av nät enligt SFS 2001:350 och 351. Till sin hjälp har Utvecklingsenheten en IT-infrastrukturgrupp bestående av representanter från IT-enheten och ekonomienheten (upphandling). Gruppen kan hyra in extern kompetens i den mån det är behövligt. Beslutande organ är kommunstyrelsen. Om inga skäliga anbud inkommer får kommunen själv bygga och tillhandahålla nät enligt SFS 2001:350, SFS 2001:351 6. Ansvaret för detta kommer att läggas på lämplig kommunal avdelning eller bolag. I Ånge kommun ansvarar Utvecklingsenheten för IT-infrastrukturprogrammet, planering och upphandling. Beslutande organ är kommunstyrelsen. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 6 av 29

2.2. Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur Ånge kommun ligger mitt i Sverige i Västernorrlands län. I kommunen finns Sveriges geografiska mittpunkt, Flataklocken. Avståndet till närmaste städer är 100 km (Östersund och Sundsvall). Avståndet till Stockholm är ca 450 km. Kommunens yta är 3.300 km 2. Antalet invånare per km 2 är 4 st. Kommunikationsmässigt har Ånge goda järnvägsförbindelse till övriga delar av landet. Europaväg 14 mellan Sundsvall och Östersund mot Trondheim i Norge går genom kommunen och riksväg 83 mot Ljusdal/Bollnäs samt länsväg 314 och 315 mot Härjedalen. Närmaste flygplats ligger i Sundsvall (Midlanda) och Östersund (Frösön). Kommunen befinner sig mitt i en strukturomvandling, där en traditionell trygghet och större arbetsplatser med många anställda håller på att försvinna. Positivt är att det under de senaste åren har etablerat sig ett antal kundserviceföretag/callcenters i kommunen. Behovet av kostnadseffektiv data- och telekommunikation i Ånge kommun är stort. Inom kommunen verkar ett antal expansiva företag som inom en snar framtid har tillgången till bandbredd som sin främsta flaskhals. Ett stort antal företagsetableringar har under året skett och flera etableringar är aktuella. Förutom detta bedriver kommunen verksamhet på ett tjugotal enheter i kommunen där behovet av elektronisk kommunikation är stor. Till detta kommer hushållens krav/behov på effektiv internetaccess. Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Ånge än övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik skall vara relevanta så borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet. Kommunikationsbehoven är påtagliga inom Ånges tätort samt i de större orterna där främst näringslivet, turismen och olika typer av samhällsservice är framträdande. Det regionala tillväxtavtalet slår fast att satsningar på tele- och datakommunikationer, särskilt för inlandet är av vikt. Tillväxtavtalet uppmärksammar också på glesbygdens förutsättningar att konkurrera med mer tätbefolkade delar av landet. Vidare slår tillväxtavtalet fast att IT-infrastruktur är av avgörande betydelse för en regions utveckling. Man tydliggör glesbygdens speciella problem med avstånd till marknader, arbetstillfällen och service. Målsättningen är att tele- och datakommunikationer skall vara kostnadsneutrala och konkurrenskraftiga oavsett plats i landet samt att IT-infrastrukturen skall vara likvärdig för alla. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 7 av 29

2.2.1. Befolkningsstruktur Befolkningen i Ånge kommun har minskat stadigt sedan början av 1960-talet, bl a till följd av den ökade användningen av maskiner i skogsbruket och minskat behov av arbetskraft inom industrin. År 1955 uppgick befolkningen till 19 220 personer, den 31/12 2000 var den nere i 11 234 personer. Befolkning i tätorter (> 200 personer) per 31/12. Ort 1990 2000 Ånge 3 323 3 012 Fränsta 1 403 1 333 Ljungaverk 1 160 914 Torpshammar 615 475 Alby 589 473 Östavall 308 266 Munkbysjön 222 216 2.2.2. Utbildning I kommunen finns en gymnasieskola med ca 300 elever, två högstadieskolor och åtta låg- och mellanstadieskolor. Ångströmsenheten i Ånge erbjuder uppdragsutbildning till företag och privatpersoner, kunskapslyftet och högskolekurser. I kommunen finns Ålsta Folkhögskola med allmän linje med olika tillval, bl a data och turism. Skolan har dessutom konstlinje. Mitthögskolan i Sundsvall/Östersund/Härnösand är den högskola som finns i kommunens närområde. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i länet i genomsnitt och markant lägre när det gäller eftergymnasial utbildning. 2.2.3. Näringsliv I kommunen finns ca 400 små och medelstora företag. Dessutom finns ett stort antal enskilda firmor. De större företagen är verksamma inom kemisk processindustri, träförädling och verkstadsindustri. Tjänstesektorn, med bland annat flera callcenters, är också betydande arbetsgivare. Näringslivskoncentrationer finns på följande orter. Med arbetsställe menas fysisk lokalisering av företag eller enskild firma, med eller utan anställda. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 8 av 29

Ort Antal arbetsställen, 1999 Ånge 403 Fränsta 129 Ljungaverk 46 Torpshammar 46 Antal arbetstillfällen inom kommunen per näringsgren, SCB AMPAK 1997 Ej specificerad verksamhet 90 256 173 933 333 340 1134 349 55 884 219 0 200 400 600 800 1000 1200 Offentlig förvaltning mm Personliga och kulturella tjänster Vård och omsorg Utbildning och forskning Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikation Byggverksamhet Energi, vatten, avfall Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske 2.2.4. SWOT-analys, Mål 1 och Regionalt tillväxtavtal SWOT-analysen för inlandet i Mål 1 dokumentet gör gällande att främsta styrkorna är stabil arbetskraft samt många IT-företag med hög produktivitet. Svagheterna är främst gles befolkning vilket fördyrar infrastruktur och service samt låg formell utbildningsnivå och övergångsfrekvens från gymnasieskola till högre utbildning. Möjligheterna präglas av kvalificerad arbetskraft och teknikutveckling inom IT och telekommunikationer vilket ger förutsättningar för utveckling av befintliga och etablering av nya tjänste- och IT-företag. Teknik- och metodutveckling och satsningar på IT-infrastruktur förstärker möjligheterna till distansutbildning och höjd utbildningsnivå, här nämns speciellt entreprenörsutbildningar. Hotbilden uppvisar en fortsatt befolkningsminskning och åldrande befolkning, låg andel arbetstillfällen inom tjänstesektorn vilket begränsar kvinnornas arbetsmarknad samt bankväsendets minskade engagemang i glesbygd. Nyanställningar till IT och telekommunikationstjänster sker i Ånge kommun enligt det regionala tillväxtavtalet 1. Inom sektorn handel och kommunikation sysselsätts en stor andel personer, det finns sedan några år tillbaka biljettbokningscentraler etablerade inom kommunen. Detta har i sin tur inneburit avknoppningar i form av callcenters vilket har möjliggjorts genom en relativt hög standard på IT-infrastruktur till och runt Ånge tätort. I Mål 1 dokumentet för södra skogslänen bedöms dock att det krävs stora investeringar i IT-infrastruktur för att säkra en god utveckling av dessa. I det regional tillväxtavtalet nämns IT som verktyg för träsektorn. 1 Utvecklat förslag till tillväxtavtal för Västernorrlands län. Sid 9. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 9 av 29

2.2.5. Landstinget Landstinget i Västernorrland har ett backbonenät som knyter samman verksamheten i länet. Nätet levereras av Telia och har en kapacitet från 0,5 mb/s upp till 10 mb/s. I Ånge och Fränsta är respektive vårdcentral och folktandvården ansluten. Landstinget deltog i ett EU-projekt som utmynnade i att ett områdesnät förlades i Fränsta. I detta områdesnätet är Ålsta folkhögskola ansluten. 2.2.6. Marknadsbedömning Enligt SFS 2001:349 skall en bedömning göras vilka delar av nätet som inte kommer att byggas på marknadsmässig grund de närmaste fem åren. Marknadsmässighet skall ses ur ett företagsekonomiskt perspektiv där kapitalkostnader på gjorda investeringar i kombination med driftskostnader skall täckas upp av de intäkter nätet genererar. Med en penetration på 100 % av hushållen inom respektive område torde det vara möjligt att finna marknadsmässiga grunder i de större områdena. Till detta skall också läggas det faktum att kostnaden för att anlägga ortssammanbindande nät samt huvudstammar i områdesnäten i stort sett är den samma oavsett hur många slutanvändare som ansluter sig. Detta innebär att marknadsmässighet inom fem år knappast kommer att infinna sig någonstans inom Ånge kommun. Då Ånge kommun är en relativt liten kommun med små befolkningskoncentrationer görs bedömningen att utbyggnad på kommersiell basis ej kommer att ske inom 5 10 år någonstans. Behoven, påkallade av såväl näringsliv som offentlig verksamhet är dock stora. Avsaknaden av konkurrens inom kommunikationsområdet har inneburit att kostnaden för anslutning eller Lan Lan koppling är höga. Detta innebär en begränsande faktor vid exempelvis företagsetableringar i kommunen. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 10 av 29

2.3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Förfrågan har ställts till IT-infrastrukturägare med begäran att redovisa befintlig och planerad IT-infrastruktur samt dess tillgänglighet. Inkomna svar redovisas nedan. Sammantaget är informationen av översiktlig karaktär och utgör inte ett bra underlag för planering. 2.3.1. Nationellt och regionalt Norrsken Svenska Kraftnät har under år 2001 färdigställt fiberförbindelse i kraftledningar i sträckningen Stockholm - Enköping - Gävle - Sundsvall - Sollefteå - Östersund Ånge - Borlänge Örebro Enköping - Stockholm. Norrsken är en konsortium av kommuner och stadsnätsägare i aktuella städer som tillsammans har tecknat rätt till ett fiberpar. I ett gemensamt bolag kommer det att vara möjligt att erbjuda t.ex. privat näringsliv transport- och transmissionskapacitet inom och mellan länen eller till tjänsteleverantörer/operatörer anslutna till STOKAB:s nät i Stockholm. Syftet är att minska det avståndshandikapp som verksamhet i vår region har idag. En annan effekt av Norrsken är en ökad samverkan mellan aktörerna i projektet, gemensamma upphandlingar samt teknisk samverkan. Banverket Ånge utgör en viktigt järnvägsknutpunkt. Banvallens sträckning genom kommunen tangerar samtliga större samt merparten av de mindre orterna. Enligt uppgift kan Banverket erbjuda punkt till punkt access baserad på transmissionstekniken PDH. Banverket uppgraderar för närvarande sitt nät till en nyare teknik vid namn SDH för att öka tillgänglighet och säkerhet. Färdiga anslutningsnoder finns i Ånge, Fränsta, Ljungaverk (Johannisbergs station), Torpshammar, Alby, Östavall, Erikslund och Viskan. Se bilaga 2. Örebro Östersund Borlänge Ånge Sollefteå Sundsvall Gävle Enköping Stockholm IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 11 av 29

Telia I Västernorrland utgör Ånge en knutpunkt i Telias fiberstruktur. En redovisning över Telias fibersträckningen har erhållits men är sekretessbelagd varför den ej redovisas. Dock sägs att kapaciteten och tillgång till fiber längs E14 är mycket god. Detta torde innebära att Telia kan erbjuda kapacitet i paritet med Banverket även om tjänst för detta ej är definierad. I Telias IT-infrastruktur är följande stationsområden inom Ånge kommun fiberanslutna per den 1/5 2000: Stationsnamn ALBY BYBERGET DJUPRÖRA ERIKSLUND FRÄNSTA HOLMSNÄS JOHANNISBERG KÖLSILLRE NORDANEDE HOLMSJÖ-NYBO TORPSHAMMAR TORPTJÄLEN ÅNGE ÖSTAVALL Omr. kat Glesbygd Glesbygd Glesbygd Glesbygd Normal Glesbygd Normal Glesbygd Glesbygd Glesbygd Normal Glesbygd Tätort Glesbygd Fiberanslutna stationer är en förutsättning för att snabbt kunna etablera nya stora kapaciteter (mer än ett par 2 Mbit/s). Telia dimensionerar sitt nät utifrån aktuellt behov och med en prognostiserad tillväxt som kan variera från 0% per år för flertalet områden i glesbygd till 100-tals % i tillväxtområden. Fiber till telestationer är dock inget krav för att kunna driftsätta tekniker som ADSL. Dock begränsas antalet kundanslutningar till ca 40 st om telestationen inte är fiberoptiskt ansluten. Enligt uppgifter från Telia finns stationer till vilka transmissionskapaciteten måste förstärkas för att kunna etablera bredband. Det kommer också senare att behövas förstärkningar då nya tjänster och förhoppningsvis mer intresse för bredband ökar bandbreddsbehovet. Övriga begränsningar för en icke fiberansluten station är att leveranstiden kan förlängas och priset blir högre för företagstjänster med behov av hög bandbredd. Se bilaga 5 för beskrivning av fiberanslutna telestationer. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 12 av 29

Teracom Ånge är en nod i Teracoms stamnät där SDH och ATM tjänster erbjuds. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller satellit via dotterbolaget NSAB. I paketerade tjänster kan även markbaserad teknik användas. Främsta styrkan med Teracom är att en etablering av högkapacitetsförbindelser går snabbt samt att täckningen är i det närmaste total. Teracom säger själv att där det är möjligt att ta emot marksänd TV är det möjligt att etablera kraftfulla kommunikationstjänster. Maximal erbjuden kapacitet ligger i linje med andra operatörer. Se bilaga 3. 2.3.2. Lokalt Inom Ånge tätort har kommunen under 90-talet förlagt fiberoptiskt nätverk för den egna verksamheten, ett s.k. förvaltningsnät som förbinder sju fastigheter. Delar av den befintliga kanalisationen kan nyttjas för det nya nätet i Ånge tätort. Ånge Energi AB förlägger kanalisation och kabel i samband med annat markarbete för att skapa en leverantörsneutral plattform. Nätet skall vara öppet för de tjänsteleverantörer som vill agera på nätet oavsett om leverantören producerar sina tjänster inom kommunen eller på annan ort. Färdigställande och driftsättning har skett under år 2001 med ambitionen att ansluta nätet mot Norrsken. Ånge Energi AB:s roll blir att till självkostnadspris tillhandahålla fysisk kabel eller kapacitet. Initialt kan det dock innebära att tjänst i form av internetaccess kommer att erbjudas. Kraftsamling Fränsta, en ekonomisk förening för boende och verksamma i Fränsta med omnejd, har under 1999 2000 drivit ett EU-projekt med syfte att skapa en lokal IT-infrastruktur för näringsliv, myndigheter och hushåll. Tanken är att skapa en öppen nätstruktur där tjänsteleverantörer skall beredas tillträde för att på ett enkelt, billigt och kraftfullt sätt nå slutkunder. Fibernätet levererades den sista augusti 2000. Nätet övergick i Ånge Energis ägo våren 2001. Telia har driftsatt ADSL i Ånge under 2001. Bilaga 6 redovisar vilka områden som är möjliga att ADSL-driftsätta. Ingen uppgift har lämnats om när driftsättning kommer att ske. WESTÉL, ett lokalt företag äger och driver ett nätverk av radiobasstationer för trådlös kommunikation i Norrland. I Ånge äger WESTÉL en mast i Erikslund med möjlighet för operatörer att hyra plats. Närvaron av operatörer kan inte sägas vara god i Ånge. Konkurrensen är dålig vilket gör att priserna är eller riskerar att bli höga. Utbyggnad av ADSL pågår dock i Telias regi. Detta i kombination med Ånge Energis ambition gör att möjligheterna för anslutning i de större orterna, Ånge och Fränsta är bättre. Detta gäller dock bara hushåll eller mindre företag med moderata behov. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 13 av 29

2.4. Målet för nätets utformning på lång sikt Nationellt är målsättningen att nätet som växer fram med hjälp av stadsbidragen skall bli ett rikstäckande öppet nät med hög kapacitet och säkerhet. Nätet skall möjliggöra att det i alla situationer skall finnas ett antal olika vägar för informationen att färdas mellan två givna punkter (redundans). Kommunernas del i detta är att tillse redundanta vägar inom kommunen. Att skapa redundans till varje enskild abonnent eller by kan dock inte försvaras kostnadsmässigt. En väl avvägd avgränsning är att tillse redundans mellan de större orterna i kommunen. Målet för nätets utformning på 5 10 års sikt framgår av bilaga 1 (kommunen) och bilaga 4 (länet). Konkreta mål på 10 års sikt är: Anslutningsnoder skall etableras i varje ort över 50 invånare om intresse/engagemang finns. Ortsnät skall etableras i större orter. Näringslivets och den offentliga servicens behov utgör grund för prioritering. Nätet som växer fram skall främja konkurrens och innebära att slutkund ges möjlighet att välja tjänsteleverantör. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 14 av 29

2.5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur 2.5.1. Upphandling Principerna för de villkor som gäller för nätets utbredning, tidsperioder och prisstrukturer styrs till viss del av upphandlingsformen, ägandet av nätet samt kommunens respektive nätägarens roller. Villkor för statsstöd är att kommunen upphandlar tillhandahållandet av nät eller nätkapacitet. Kommuner och myndigheters upphandlingar styrs av Lagen om offentlig upphandling (LOU) som syftar till att uppfylla de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU. LOU stadgar att en upphandling är köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster. Nämnden för offentlig upphandling påpekar i sitt remissyttrande över SOU 2000:111 att den upphandling som kan komma till stånd avseende bredbandsnät inte synes avse sådana offentliga kontrakt som regleras av LOU. Avsikten är att nätet skall anläggas, ägas och drivas av privata operatörer. I de fall inga skäliga anbud inkommer skall kommunerna kunna anlägga, äga och driva näten själva. Endast i de fall som en kommun samtidigt upphandlar bredbandstjänster för sina egna behov kan LOU vara tillämplig. Statsbidraget har som syfte att stimulera marknaden att bygga IT-infrastruktur i de delar av landet som av marknadsskäl är ointressant, dvs en marknadsstimulans. Den aktör som får uppdraget skall på icke diskriminerande villkor tillhandahålla kapacitet till andra operatörer eller tjänsteleverantörer för att dessa skall nå ut till sina kunder. Upphandlingen innebär således inte att ett kund-leverantörsförhållande uppstår. Först i andra led när en slutkund efterfrågar en bredbandstjänst uppstår kundleverantörsförhållandet. Är det kommunen som har ett konkret behov av kommunikation kommer denna upphandling att regleras av LOU. Upphandlingsförfarandets steg åskådliggörs genom följande modell i två steg: Steg 1 Upphandling enl. SFS 2000:350/351 Finansieras av Statsstöd, kommunal medfinansiering, EU:s strukturfonder, annan privat finansiering InfraIT bygger IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 15 av 29

Steg ett innebär att kommunen nyttjar statsbidrag, egen insatts, EU-medel eller annan finansiering för att stimulera marknaden att tillhandahålla kapacitet. Detta görs utifrån vissa förutbestämda villkor om öppenhet, icke diskriminerande prissättning etc. Fingerade företaget InfraIT får uppdraget att, på viss sträcka eller över hela kommunen tillhandahålla nät. Inget kundförhållande uppstår. Kommunens fortsatta ansvar är att tillse att InfraIT uppfyller villkor under avtalstiden. Steg 2 Köper kapacitet Tele9 vinner upphandling Köper tjänst Upphandlande enhet InfraIT lev. kapacitet Tjänst Levererar tjänst Lev. kapacitet I steg två har en organisation ett konkret behov av kommunikationstjänster. Efter ett upphandlingsförfarande (om kommunen enl. LOU) vinner Tele9 upphandlingen. Tele9 producerar sin tjänst och levererar den på InfraIT:s nät enligt de villkor som ställts i det första upphandlingsförfarandet. Kund-leverantörsförhållande uppstår i två led, dels mellan upphandlande enhet och Tele9, dels mellan Tele9 och InfraIT. Steg två är inget nytt förfarande utan kan genomföras även idag. Skillnaden är att förfarandet enligt steg ett skall medföra att den upphandlande enheten i steg två har bättre möjligheter att konkurrensutsätta sin tjänsteupphandling och med det även nå bättre ekonomiska villkor. Trots att kommunen i steg ett kan förbise LOU för att nyttja statsbidragen skall förfarandet konkurrensutsättas. Lämpligaste sättet att göra detta är att ingå i något som liknar en förhandlad upphandling vilket skall göras på ett fullgott affärsmässigt sätt. Till hjälp finns kommunens IT-infrastrukturprogram. Förfarandet föregås av en intresseanmälan till operatörer där respektive operatör får rapportera vilka delar av kommunen som man är intresserad av att bygga eller tillhandahålla kapacitet på. Efter detta tar förhandling vid med de operatörer som bedöms kunna erbjuda den långsiktigaste lösningen. Förhandlingarna sköts av den organisation som beskrivs under punkt 2.1. Här har också länsstyrelsen med ansvar för den regionala helheten samt IT-Västernorrland en viktig roll att fylla. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 16 av 29

Villkoren i förfarandet är enligt förordningarna. I avtalet skall ingå att nätet skall vara öppet, dvs tillhandahållas på rimliga villkor till de operatörer som vill trafikera nätet. Kommunen kan i avtalet verka för enhetlig prissättning gentemot de framtida operatörerna inom rimliga gränser. Dock är det svårare att påverka priset för slutkund. PTS framhåller i sitt remissyttrande över SOU 2000:111 av erfarenhet från telemarknaden att konkurrens drivit fram avståndsoberoende trafikpriser utan ingrepp i form av prisreglering. Vidare skriver man att en reglering av priserna gentemot slutkund direkt påverkar operatörens möjligheter att täcka investeringskostnaden för infrastrukturen. En alltför hård avtalsformulering avseende enhetliga prissättningar kan få till följd att ingen operatör visar intresse eller att operatörens egna insatts i projekten minskar. 2.5.2. Principen om prioritering Arbetsgruppen har arbetat fram en prioritering av orter. Orterna är indelade i två grupper enligt nedan beskrivning. 1. Mer än 350 anställda i privata företag samt högstadieskola. 2. Övriga nedan namngivna orter i Ljungans dalgång med näringsliv, skola och/eller annan offentlig service. Utifrån denna modell har följande prioriteringslista tagits fram. Prioriteringen grundar sig på känd information utifrån dagsläget och kan komma att förändras om något extraordinärt inträffar som föranleder en omprioritering. Prio. Ort Bef. Näringsliv 2 Skola Off. Lands- Anställda Företag Klass verks ting 1 Ånge 3012 1025 403 200 499 Ja Ja Ja 1 Fränsta 1333 369 129 20 49 Ja Ja Ja 2 Ljungaverk 914 247 46 100 199 Ja Ja Nej 2 Alby 473 287 26 100 199 Ja Nej Nej 2 Torpshammar 475 79 46 20 49 Ja Ja Nej 2 Östavall 266 79 17 50 99 Ja Ja Nej 2 Östby 234 69 40 50 99 Nej Nej Nej 2 Hallsta 128 60 14 50 99 Nej Ja Nej 2 Erikslund 179 8 15 1 4 Ja Nej Nej 2 Överturingen 173 0 19 0 Ja Nej Nej 2 Borgsjöbyn 165 2 20 1 4 Nej Ja Nej 2 Kölsillre 82 5 14 10 19 Nej Ja Nej 2 Uppgifterna om näringsliv bygger på CFAR-registret 1999 med kompletterande uppskattningar för stora koncernföretag som saknas helt eller har ofullständiga uppgifter. Med företag avses antal arbetsställen. Klass är storleksklass för det arbetsställe med flest anställda. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 17 av 29

Prioritetsgrupp 1. I denna grupp återfinns kommunhuvudorten Ånge samt näst största tätorten Fränsta. Accessnät är till viss del färdigställda i dessa orter liksom förbindelse dem emellan. I orterna finns större företag och småföretagskoncentrationer. På dessa orter finns också kommunens två högstadium. I Ånge finns gymnasiet och i Fränsta Ålsta folkhögskola. Här finns också väl utbyggd offentlig verksamhet, såväl kommunal som landstingets. Prioritetsgrupp 2. Ljungaverk i närheten av Fränsta är en relativt stor ort med många arbetsställen, skola samt omsorgsverksamhet. Alby är geografiskt belägen väster om Ånge tätort. Orten är relativt stor med större företag och många anställda samt skola. Torpshammar, Östavall, Hallsta och Östby är ur näringslivssynpunkt intressant. Relativt många arbetsställen samt större arbetsgivare. Torpshammar, Hallsta och Östby ligger geografiskt sett öst om Ånge tätort. Östavall ligger i närheten av Alby samt har både skola och omsorgsverksamhet. I Erikslund, Borgsjöby, Överturingen och Kölsillre finns endera skola eller annan offentlig verksamhet såsom turistinformation i Borgsjöby. Det kan också nämnas att ett IT-center är beläget i Överturingen. Övriga ej namngivna orter och områden. Kommunens ambition är att samtliga orter och områden med mer än 50 invånare skall ges möjlighet till bredband. Vägledande för detta är främst det intresse som orten kan påvisa, det incitament till eget bidrag i form av finansiering och/eller eget arbete samt var orten geografiskt är belägen i förhållande till redan etablerad eller påbörjad utbyggnad. 2.5.3. Principen om syftet med bredbandsutbyggnaden Syftet med bredbandsutbyggnaden är att åstadkomma ett öppet, leverantörsoberoende nät med ej diskriminerande prissättning. Nätet skall byggas på så sätt att grunden i det skall kunna nyttjas under lång tid, 10 20 år. Krav i upphandlingsprocessen skall därför följa det grundläggande syftet. Förslag på kravställande kan sammanfattas i följande punkter: Redovisning av teknik som leverantörer avser nyttja Leverantörens utbyggnadsplaner efter upphandlingen Leverantörens finansiella styrka Redovisning av befintlig och planerad IT-infrastruktur inom regionen (länet) Leverantörens möjlighet/vilja till medfinansiering Redovisning av priser samt hur kommunens upphandling påverkar denna Krav på enhetlig prissättning mot andra operatörer eller tjänsteleverantörer IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 18 av 29

2.5.4. Principen om byakraft samt leverantörsintresse. Ånge och Fränsta är de orter som specifikt utpekas som högst prioriterade. Övriga orter är inte inbördes prioriterade. Vägledande för utbyggnad i dessa orter är en kombination av intresset på orten samt vald leverantörs vilja att agera. För att utbyggnad skall påbörjas skall orten kunna visa på: Ett faktiskt intresse till anslutning av ett större antal hushåll eller företag. Om företag på orten har vilja/möjlighet till viss medfinansiering. Medverkan vid utbyggnad av områdesnät. På lägsta nivå i form av planeringsassistans, på högsta nivå i form av faktiskt arbete. Incitamentet hos leverantörer föreslås också få påverka utbyggnaden. Har en leverantör ett visst intresse på någon ort i form av befintliga kunder etc kan det påverka utbyggnaden. Leverantören kan således ha större vilja till medfinansiering. Vald leverantör bör aktivt medverka vid marknadsföring av tjänster, presentation av tjänsteleverantörer samt tillsammans med kommunen bedöma när utbyggnad kan ske och med vilken teknik. Principen för villkoren för nätets utbredning, tidsperioder samt prisstruktur är en kombination av kommunal prioritering, det grundläggande syftet med bredbandsutbyggnaden samt det intresse respektive ort samt leverantörer uppvisar. I upphandlingen skall grundläggande krav ställas för att anbudsgivare skall komma ifråga. 2.6. Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Sett ur slutanvändarens synpunkt är en mångfald av tjänsteleverantörer ur konkurrenssynpunkt av godo. Hur vald tjänsteleverantör levererar sin tjänst är av underordnad betydelse. Statsbidraget skall stimulera marknaden och bidra till att slutanvändaren ges möjlighet att välja mellan olika leverantörer som i sin tur har likvärdiga möjligheter att leverera sin tjänst. Statsbidraget har inte som främsta mål att främja en mångfald av ägare av grundläggande IT-infrastruktur. Eftersträvansvärt är istället att nyttja bidraget på ett sådant sätt att maximal nytta för samhället uppnås. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 19 av 29

PTS har möjlighet att med stöd av telelagen ingripa mot operatörer med betydande inflytande på marknaden för tillhandahållande av förbindelser om dessa erbjuds till priser som inte är kostnadsbaserade, tex på orter där factomonopol eller oligopol råder. PTS föreslår samtidigt i sin rapport Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom teleområdet 3 ett antal åtgärder som kan minska risken för monopol på bredbandsområdet där en åtgärd är att subventionering av bredbandsanslutningar skall villkoras så att konkurrensfrämjande lösningar gynnas. PTS föreslår 4 ett antal åtgärder för att minska monopoliseringsrisken. Här skall särskilt nämnas vikten av information till beställare och användare av bredbandstjänster. IT- Västernorrland, se nedan punkt 2.7, har en viktig informativ uppgift om vilka krav som bör ställas vid tecknande av abonnemang. Vidare framhålls att subventioner för bredbandsanslutningar skall villkoras på ett sätt som främjar konkurrens (se förra stycket). Man menar också att samtrafik för internettjänster är en metod för att komma tillrätta med monopoliseringen av tjänsteutbudet. Viss försiktighet med detta förfarande skall dock tas så att villkoret i sig inte blir en ingripande åtgärd. Det synes svårt att utifrån statsbidragets form ställa så långtgående villkor att tjänsteleverantörer fråntas möjligheten att avtala om exklusiv rätt att förmedla tjänster direkt till slutkund då full avtalsfrihet råder. Däremot skall det vara möjligt att som villkor för statsbidraget frånta IT-infrastrukturägaren möjlighet att teckna exklusivitet för viss tjänsteleverantör. I detta sammanhang bör också villkor för peering (samtrafik) ställas på så sätt att de operatörer eller tjänsteleverantörer som vill ges möjlighet att teckna peeringavtal. Ett konkret krav i upphandlingsförfarandet skall vara att tänkt IT-infrastrukturägare vid nyförläggning drar denna till eller i omedelbar närhet av andra IT-infrastrukturägares knytpunkter. Möjligheten för tjänsteleverantörer att välja olika operatörer för att nå sin slutkund ökar då. Undvikande av monopoliseringsrisk samt diskriminerande villkor styrs avtalsvägen vid förhandling. Lagstiftning finns att tillgå för att undvika riskerna. Vid nyförläggning ställs krav på förläggning i eller i närhet av knutpunkter. 3 26 februari 2001, Dnr: 01-8156/23, s. 11 4 PTS - Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus, s. 50 IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 20 av 29

2.7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske För att åstadkomma regional utveckling med IT som stöd krävs regional samverkan. Västernorrland skall därför kraftsamla runt en gemensam regional organisation för ITutveckling. Den regionala organisationen har som syfte att: Koordinera IT-infrastrukturprojekt i länet och samordna länsprojekt med angränsande län samt nationella IT-infrastrukturprojekt. Initiera, stötta och driva på regionala IT-relaterade utvecklingsprojekt. Vara ett regionalt nav för kunskapsspridning om lokala, regionala och nationella ITprojekt. Skapa nätverk mellan forskning/utbildning, näringsliv och offentliga organ i syfte att utveckla IT-användningen och IT-utbildning i regionen. Samarbetet drivs i projektform med Kommunförbundet Västernorrland som huvudman. Denna organisations styrelse består av representanter från länets sju kommuner, vilket innebär att den som ledningsgrupp till länsprojektet, kompletteras med representanter från länsstyrelse och landsting. En tjänstemannareferensgrupp bestående av IT-chefer/ITsamordnare från länets kommuner, landstinget och länsstyrelsen knyts till projektet. Projektorganisationen skall fortsättningsvis bestå av en anställd IT-strateg vilken arbetar med att initiera projekt. Beroende på delprojektens utveckling kan organisationen komma att förändras. Varje delprojekt skall bära sina egna kostnader och projektanställd personal anställs av kommunförbundet Västernorrland. Styrgrupp Kommunförbundet Västernorrland Landsting Länsstyrelse Projektorganisation IT-Västernorrland Referensgrupp Tjänstemän Politiker Delprojekt IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 21 av 29

Utvecklingsprojekt i syfte att utveckla regionens attraktionskraft skall ses ur ett långsiktigt perspektiv. IT-Västernorrlands tidsutdräkt styrs, ur en finansiell synvinkel, av programperioden för Mål 1, vilken är 2000-2006. Fortsättningsvis skall projektorganisationen arbeta med två uppgifter: 1. Samordna arbetet med IT-infrastrukturutvecklingen och om möjligt ansöka om gemensamt ramprogram från strukturfonderna. 2. Initiera IT-projekt med fokus på verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. Exempelvis: 24-timmarsmyndigheten IT i vården Elektronisk handel Kommunförbundet Västernorrlands styrelse har beslutat att föreslå länets samtliga kommuner att delta i samverkansprojektet, IT-Västernorrland. Ånge kommun skall aktivt delta i denna länssamverkan. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 22 av 29

2.8. Hur totalförsvarets krav skall beaktas Funktionsmål enligt totalförsvarsbeslut år 1996 är följande: Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 5 ÖCB konstaterar också att en konsekvens av centraliserad styrning och övervakning av nätet ökar risken för att delar av landet telemässigt kan bli avskurna vid skador på näten. Särskilt nämns Norrland och Gotland. 6 Lösningen på problemet enligt ÖCB och som PTS svarar i sin delutredning 7 att en fortsatt satsning på mångfald och skydd i transmissionsnät som, långsiktigt är en förutsättning för säkerhet åt alla slag av telekommunikationer. Dvs man efterfrågar högre grad av redundans i stam- och regionnät, se punkt 2.4. Kommunens roll i detta är att planera den framtida nätstrukturen på sådant sätt att redundans kan etableras så långt som det är ekonomiskt försvarsbart. Här synes det allt viktigare att en fortlöpande dialog med såväl angränsande kommuner som Länsstyrelsen hålls. Kartläggningen av befintlig och planerad IT-infrastruktur kan i vissa lägen ge svar på att det inte finns ledningar inom områden där det ur säkerhets synpunkt borde finnas. Detta kan vara stråk som ur kommunal synpunkt är oprioriterade. Länspotten som tilldelats Länsstyrelsen kan nyttjas för att sy samman dessa stråk 8. Det regionala samarbetet, punkt 2.7, synes här ha en mycket viktig roll att fylla. Vidare har operatörer enligt 5 Telelagen Anmälningsplikt om man tillhandahåller nätkapacitet inom ett allmänt tillgängligt telenät. Med detta menas att nätet står öppet för anslutning av en vid krets av användare. Televerksamhet som har en omfattning som med avseende på utbredningsområde, antalet användare eller annat jämförbart förhållande är betydande är dessutom tillståndspliktig enligt 7 Telelagen. Enligt prop. 1992/93:200 innebär betydande omfattning marknadsandelar omkring 10-15%. För alla som bedriver tillståndspliktig eller enbart anmälningspliktig verksamhet gäller att de skall beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd beredskap (23 ). Dessa företag omfattas även av PTS föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikationer m.m. I dessa föreskrifter ställs vissa krav på fredstida planering och organisering för att tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationer vid höjd beredskap och i krig. Med andra ord kan kommunen i upphandlingsförfarandet stödja sig på Telelagen för att beakta totalförsvarets krav. 5 ÖCB Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer, Dnr 6-1096/99, s. 15. 6 ÖCB Infrastrukturuppdraget, Dnr 5-183/99, s 16. 7 PTS Information om funktionen Telekommunikationer, 2000-05-01, s. 14. 8 SOU 2000:111, s. 82. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 23 av 29

Totalförsvarets krav tillgodoses dels genom att så långt det är ekonomiskt försvarsbart tillse redundans. Dels genom att i förhandlingssituationen hänvisa till gällande lagstiftning samt PTS föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikationer m.m. I detta ingår också krav på fysisk säkerhet i de teknikutrymmen som etableras. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 24 av 29

3. Lösningar, genomförande och kostnader 3.1. Förslag till tekniska lösningar Under denna rubrik föreslås lämpligt teknikval utifrån tidigare presenterade visioner, mål och behov. Det slutgiltiga teknikvalet kommer antagligen att starkt påverkas av en rad faktorer som bl a berörts tidigare i programmet. Nedanstående förslag på teknikval bör därför ses som ett exempel på hur IT-infrastruktur kan byggas, ej som den slutgiltiga optimala lösningen. Faktorerna ovan kan komma att spela en viktig roll i hur lösningen designas samt hur kostnadsbilden och finansieringen kan komma att se ut. 3.1.1. Områdesnät Inom tätorter och byakärnor är optiskt fiberkabel att föredra och är också den lösning som är eftersträvansvärd. Dock innebär detta inte att radiobaserad kommunikation (RadioLan) skall diskvalificeras då detta är en bra lösning för att snabbt upprätta kommunikation. Främsta styrkan med RadioLan är att den är flyttbar och kan användas på andra ställen om den ersätts av fiberoptik. Vad som starkt talar för fiberoptik inom tätorter är att som ägare av ett områdesnät är det av intresse att nätet är så attraktivt som möjligt för att locka operatörer och tjänsteförsäljare. För kommunmedborgaren är det positivt om man ges möjlighet att i nätet enkelt välja tjänsteleverantör, såväl lokala leverantörer som regionala och nationella. Operatörer och tjänsteleverantörer kommer i och med Svenska Kraftnäts utbyggnad av nationella nät att ges en möjlighet att kostnadseffektivt nå fram till respektive kommunhuvudort. Via nätet kan medborgaren få tillgång till dess tjänster. Mångfalden av leverantörer och kraftfulla tjänster garanteras inte av en fiberförtätning, dock kommer möjligheten att finnas. Om nätet byggs enbart med RadioLan garanteras däremot ingen mångfald av tjänsteleverantörer. Av den anledningen föreslås att ambitionen skall vara fiberoptik inom tätorter och byakärnor. 3.1.2. Ortsammanbindande nät Med ortsammanbindande nät menas kommunikationslänkar mellan orter/byar. Även här är optiskt fiberkabel den plattform som är eftersträvansvärd. Problemet är den höga investeringskostnaden i kombination att kabeln är svår/omöjlig att nyttja på andra sträckor om behovsbilden drastiskt skulle förändras. Alternativt kan mikrovågslänkar uppfylla behoven under de närmsta åren. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 25 av 29

3.2. Genomförande Ansvaret för upprättande av ortssammanbindande nät ligger på kommunen. På mindre orter förutsätts lokala initiativ innan byggande av ortsnät påbörjas. Varje by/ort ses som egna projekt som tillsammans utgör en helhet. Detta innebär att respektive by på något sätt aktivt skall medverka till genomförandet. Medverkan kan bestå i att resurser såsom maskiner eller mankraft kan ställas till förfogande. 3.3. Kostnadsbild Nedan presenterad kostnadsbild skall ses som en mycket grov uppskattning utifrån dagsläget. I en upphandlingssituation där anbudsgivare skall tillhandahålla kabel eller kapacitet kan prisbilden visa sig bli en helt annan. 3.3.1. Områdesnät Områdesnäten i Ånge och Fränsta kommer att ha kostat knappt 10 miljoner SEK när de är färdigställda. Utbyggnaden har finansierats av Ånge Energi, landstinget, länsstyrelsen, Ljunganstiftelsen, Kraftsamling Fränsta samt av EU:s strukturfonder Mål 1 och Mål 6. Om man schablonmässigt kalkylerar med att ortsnäten i Östavall, Alby, Ljungaverk och Torpshammar blir 4 km, ortsnäten i övriga prioriterade orter blir 2 km långa, nedlagd fiber kostar 200 kr/m samt övriga kostnader på 0,5 miljoner SEK per ort (projektering, RadioLan samt aktiv utrustning) kommer utbyggnaden i orter med prioritet 2 att kosta cirka 11 miljoner SEK, varav cirka 1,5 miljoner för aktiv utrustning (ej stödberättigat). 3.3.2. Ortssammanbindande nät Som ortssammanbindande nät kan man välja fiberstråk eller mikrovågslänkar, se bilaga 7 och 8. I Östavall, Alby och Torpshammar finns dessutom möjlighet att ansluta ortens nät via Banverkets fiber. Att hyra erforderlig kapacitet under fem år kostar för närvarande drygt 0,5 miljoner SEK totalt. Ett utbyggt fibernät i mark, till samtliga prioriterade orter, blir (enligt bilaga 7) 107 km långt. Att plöja ner kabel kostar 200 kr/m, vilket innebär en total kostnad på 21,4 miljoner SEK. För ett ortssammanbindande nät med mikrovågslänkar (enligt bilaga 8) till samliga prioriterade orter krävs ett antal hopp (16 st). Uppskattningsvis kostar varje hopp knappt 0,5 miljoner att bygga och underhålla i 5 år, dvs total 8 milj SEK. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 26 av 29

3.4. Finansiering Statsstödet enligt förordningarna ger Ånge totalt drygt 20 miljoner kr. För att ta del av statsstödet skall medfinansiering ske av kommunen med minst 5 % av totala projektkostnaden. Förutom detta skall ytterligare finansiering ske av. Denna kan vara privat, EU:s strukturfonder eller ytterligare kommunal finansiering. Modellen som statsstödet bygger på är enligt följande: Ortsammanbindande nät, SFS 350 Minsta projektkostnad för att få hela stödet 17 237 219 Maximalt stöd enl SFS 2001:350 12 755 542 74% Kommunens minsta medfinansiering 861 861 5% Ej finansierat 3 619 816 21% Ortsnät, SFS 351 Minsta projektkostnad för att få hela stödet 12 372 033 Maximalt stöd enl SFS 2001:351 7 794 381 63% Kommunens minsta medfinansiering 618 602 5% Ej finansierat 3 959 051 32% Kvar att finansiera är 7 578 867 kr. En beräkning av hur mycket medel som Ånge skulle kunna lyfta ur EU:s strukturfonder, Mål 1, är svår att göra då denna åtgärd omfattar hela inlandsområdet. Med samma beräkningsnycklar som för kustregionen skulle Ånge kunna ansöka om ca. 8 milj kr vilket i så fall skulle kunna täcka hela medfinansieringen. Detta antagande är dock omgärdat av en hög osäkerhet. Annan medfinansiering som skall prövas är anbudsgivares vilja till bidrag eller de företag som verkar inom de orter eller områden som skall byggas. Det finns heller ingenting som hindrar kommunen att finansiera mer än angivna 5 %. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 27 av 29

4. Ordlista och definitioner Accessnät ADSL, xdsl Asymmetrisk ATM Bandbredd Bredband Fiberkabel Förvaltningsnät Huvudnod IP, IP/protokoll ISDN ISDN-Multi Kb/s Kommunnät Nät som användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät. Prop. 1999/2000:86. xdsl är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som nyttjar befintligt kopparnät. Tekniker inom familjen heter bla ADSL, HDSL, SDSL. Innebär att kommunikationen sker med olika hastigheter beroende på riktning. Ofta en högre hastighet till användaren och lägre från användaren. Se Symmetrisk. Nätverksteknik för både stora och små nät. Klarar såväl data som tal. Inom datakommunikationsområdet används begreppet bandbredd för att ange ett datornäts kapacitet i antal överförda bit per sekund. Enheten bit är liten och används ofta tillsammans med förstavelser för att indikera en större storleksordning t.ex Mbit/s. En definitionsfråga vad bredband är. IT-kommissionen menar att bredbandig kommunikation är 5 Mb/s symmetrisk. Telia menar att den asymmetriska ADSL tekniken är bredband. Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. För att upprätta en kommunikationslänk krävs att två trådar ett par, driftsätts. I trådarna skickas ljuspulser vilket innebär att den teoretiska hastigheten är lika med ljusets hastighet. Se svart fiber. Nätverk som nyttjas enbart av den egna förvaltningen. Nätet kan vara en del av ett kommunalt nät. Central anslutningspunkt för anslutningsnät. Det kommunikationsspråk som internetanslutna datorer använder sig av. Integrated Services Digital Network. Kommunikationstjänst som bygger på att digitalt nyttja telefonförbindelserna. Hastigheten bygger på 64 kb/s som kan dubbleras. En tjänst från Telia som innebär att man paketerat samman 30 st 64 kb/s ISDN abonnemang. Kilobit per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. Nät som ägs och förvaltas av kommunen. Endera av kommunalt bolag eller förvaltningen. Nätet är i de flesta fall öppet för andra organisationer att trafikera. IT-Infrastrukturprogram Ånge 2002-2006 version 2.1 Sida 28 av 29