Miljödepartementet Erik Arnberg 20080108 103 33 Stockholm Forskningsstrategi för friluftsliv Inledning Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att friluftsliv har fått en ökad uppmärksamhet. En förskjutning har skett i naturvårdspolitiken till förmån för friluftslivet. Parollen bevara genom att bruka har fått en tydlighet i och med regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (skr.2001/02:173). Regeringens beslut att inrätta ett friluftsråd samt satsningen på lokal och kommunal naturvård är ytterligare bevis för den ökade uppmärksamhet fältet fått. Förändringen i budgetpropositionerna genom att inrätta rubriken friluftspolitik har inte haft någon direkt ekonomisk betydelse, men väl en statushöjande effekt för friluftslivet. Nuläge I den senaste forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv omnämns för första gången friluftsforskning. Detta fick till följd att Naturvårdsverket utlyste och senare beviljade medel (hösten 2006) till forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Svenskt Friluftsliv har sedan 2005 tillsammans med sju lärosäten och Naturvårdsverket finansierat ett arbete med att initiera en forskarskola i friluftsliv. En ansökan har utarbetats och finansiärer kontaktats. I dagsläget har ansökan inlämnats till Vetenskapsrådet men fått avslag. Motsvarande ansökan kommer att sändas till Formas. Under våren 2007 genomförde Svenskt Friluftsliv tillsammans med forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring och Friluftsrådet den första nationella forskarkonferensen i friluftsliv på Sånga Säby utanför Stockholm med ca 180 deltagare. Under 2006 presenterade Svensk Friluftsliv studien Brist på motion kostar samhället 6 miljarder om året. Studien genomfördes vid Lunds Universitet och uppskattar kostnaden för produktionsbortfall och sjukvård pga. fysisk inaktivitet. Svenskt Friluftsliv genomför för närvarande studien Friluftslivets ekonomiska värden en kunskapsöversikt med forskare från Mittuniversitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Umeå Universitet. Studien planeras vara färdig under KV I 2008.
Sveaskog har sedan forskningspropositionen 2005 beslutat att inrättat två professurer inom naturbaserad turism. En av professurerna inrättas vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå med inriktning på vilt- och fisketurism samt viltförvaltning och den andra vid turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund med inriktning på naturupplevelser. Satsningen är ett led i Sveaskogs arbete med att utveckla skogens värden. Under hösten 2007 har Formas beviljat medel för studien Hitta ut? - Friluftsvanor, ekologisk läskunnighet och användningsmönster bland nya svenskar i urban närnatur. Förväntningar Idag finns det många förväntningar i samhället på friluftslivet och därmed också förväntningar på forskning och utveckling. Förväntningarna handlar om att berörda myndigheter tar ett större ansvar för friluftslivet speciellt när det gäller planering och förvaltning för friluftsliv från nationell till lokal nivå. Detta innebär att skapa möjligheter till friluftsliv och tillgängliggöra arealer för friluftsliv. Det handlar också om friluftslivet ur ett folkhälsoperspektiv då det allt oftare påtalas behov av ökade insatser vad gäller friskvård och rehabilitering. Övervikt och fetma har blivit ett växande problem inte minst bland barn och ungdomar. En utmaning handlar om globalisering och internationell migration. En annan om transnationella gemenskaper som ställer nya krav på en friluftspolitik som förmår att i högre grad än idag inkludera även etniska, kulturella och sociala dimensioner i det traditionella miljöarbetet. Ungefär 85 % av Sveriges befolkning bor idag i städer och tätortssamhällen. Det betyder att merparten av befolkningen lever ett liv i en urban miljö. Ett rikt friluftsliv i tätortsnära miljöer är därför en viktig friluftspolitisk fråga. Närnaturen bör därför betraktas som en resurs för ökad fysisk aktivitet och integration. Svenskt Friluftsliv sammanställde år 2004 rapporten Forskning och utbildning inom friluftsliv. Syftet med utredningen var att kartlägga forsknings- och utbildningsläget i Sverige när det gäller friluftsliv och naturturism samt att ge förslag på hur främst den högre utbildningen och forskningen kan utvecklas och stärkas. 1 Vidare framlades år 2005 rapporten Planering och förvaltning för friluftsliv. Den klarlägger kunskapsläget och identifierar forskningsbehov. Även strukturella och organisatoriska frågor berörs. 2 Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en kunskaps- och forskningsstrategi för sitt verksamhetsområde under 2005. Denna strategi rapporterades till regeringen samma år. 3 Genomgången i de tre arbetena ovan visar på att det finns en relativt stor mängd svenska studier inom friluftsområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Forskningsfältet har emellertid en stor mångvetenskaplig bredd och flera områden är sparsamt eller inte alls beforskade. Det medför att kunskapsläget generellt sett har stora brister. Det finns få kunskapssammanställningar eller översiktsartiklar inom friluftslivets olika ämnesområden. Svenskt Friluftsliv menar att kommunicerandet av kunskap kring friluftsliv skulle främjas av fler kunskapssammanställningar. 1 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv - Utredning och förslag Rapport 2005:01. 2 Naturvårdsverkets rapport 2005 nr 5468. Planering och förvaltning för friluftsliv. 3 Naturvårdsverket skrivelse, Dnr. 800861-05. 2
Ingen universitetsinstitution har idag friluftsliv/friluftslivsvetenskap som dominerande forskningsprofil. Det finns inte heller något specialiserat bibliotek eller tidskrift för friluftslivsforskning. Ej heller har någon institution tagit ansvar för att med viss regelbundenhet skapa öppna forskningskonferenser. Vidare är samarbetet nationellt och internationellt begränsat. Svenskt Friluftsliv drar slutsatsen att det finns behov av att vidareutveckla infrastrukturen för forskning, kunskapsspridning och sammanförande av forskare. I propositionen Forskning för ett bättre liv omnämns för första gången friluftsliv i en forskningsproposition. 4 Svenskt Friluftsliv ser det som ett stort steg framåt att friluftsliv lyfts fram, men bland forskningsfinansiärer är det enbart Naturvårdsverket och Centrum för idrottsforskning, som pekas ut samt potentiella finansiärer för friluftsforskning. Svenskt Friluftsliv förde i sin rapport år 2004 fram bl.a. följande förslag: Inled ett långsiktigt arbete med att bygga upp friluftsliv/friluftslivsvetenskap i syfte att etablera det som ett självständigt flervetenskapligt akademiskt ämnesområde. Skapa strukturella lösningar som ger utrymme för traditionell akademisk verksamhet med grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och därtill knuten forskningsverksamhet. Som ett första steg bör ett nationellt flervetenskapligt centrum för studier i friluftsliv inrättas. Skapa kunskapsöversikter och synteser inom centrala områden av den friluftsforskning som har genomförts. Stimulera till fortsatt forskning inom existerande forskningsfält. Stimulera till en ämnesmässig breddning av friluftsforskningen. Överväg inrättandet av en nationell forskarskola med inriktning på friluftsliv. Skapa regelbundna konferenser om friluftslivsforskning. Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om friluftsliv, eller om en mer lämplig lösning är att skapa ett särskilt forskningsråd för friluftsliv. Stärk det nordiska och övrigt internationellt samarbete vad gäller såväl högre utbildning som forskning inom friluftsliv. Öka kontaktytan mellan de ideella friluftsorganisationerna och forskningen. 5 Naturvårdsverket lade år 2005 fram en forskningsstrategi för friluftsliv, som i många delar stöder de av Svenskt Friluftsliv framlagda förslagen. Verket betonar särskilt vikten av att stärka friluftsforskningens infrastruktur genom att inrätta professurer, forskar- och doktorandtjänster och att bygga ut utbildningar och stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Därtill föreslår Naturvårdsverket att kunskapsutvecklingen förstärks genom bl.a. kunskapssammanställningar, framtidsstudier, omvärldsanalyser och genom regelbundna konferenser i samverkan mellan avnämare och forskare. 6 Det nationella forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring med en planerad längd på 6 år, med en budget på 5,7 miljoner kronor per år och fokus på friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige 7 är tvärvetenskapligt. Ansvarig institution är turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet. 4 Prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv. 5 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv Utredning och förslag. Rapport 2005:01. 6 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag 2005-11-30 Förslag till forskningsstrategi för friluftsliv. 7 Naturvårdsverkets forskningsprogram Friluftsliv i förändring 2006. 3
Svenskt Friluftsliv anser att det beslutade programmet med dess olika delprojekt tar upp viktiga frågeställningar som vi efterlyst för att få fram ny kunskap om friluftslivets många aspekter. Dock saknas följande centrala inriktningar: Friluftslivet och folkhälsan. Friluftsliv och funktionshinder. Eftersom Naturvårdsverkets satsning på ett forskningsprogram är tidsbegränsad, vill Svenskt Friluftsliv framhålla att den långsiktiga finansieringen av forskning är ett ansvar som åligger flera finansiärer. Det understryks i rapporterna Forskning och utbildning inom friluftsliv 8 och Planering och förvaltning för friluftsliv 9, vilka menar att friluftsliv är ett myndighetsområde för fler än Naturvårdsverket och att forskning kring friluftsliv är ett ansvar som också åligger andra forskningsfinansiärer än Naturvårdsverket. Samtidigt vill Svenskt Friluftsliv peka på den betydelse som forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring redan nu haft på den svenska friluftsforskningen. Samtidigt vill vi poängtera vikten av att Naturvårdsverket prioriterar friluftsforskning också internt. Detta gäller specifikt vid den stundande halvtidsutvärderingen och eventuellt beslut om fortsättning på Friluftsliv i förändring hösten 2009. Det är här viktigt att påpeka att Naturvårdsverkets satsning på forskning i friluftsliv är en begränsad satsning utifrån friluftslivets mångvetenskapliga innehåll, kunskapsbredd och kompetens som efterfrågas. Därtill kommer den stora avsaknaden av infrastruktur i form av tjänster mm. Naturvårdsverket ser till sitt eget behov vid denna forskningsinsats och Naturvårdsverkets nuvarande satsning på ett forskningsprogram är tidsbegränsad. Således förekommer ingen grundforskning och viljan/förmågan att bygga upp en långsiktig finansiering för området är begränsad. Den långsiktiga finansieringen av forskning kring friluftsliv, grundläggande såväl som behovsstyrd, är ett ansvar som åligger forskningsråden enligt den ansvarsfördelning som följer av forskningsfinansieringssystemet. För att säkra en långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad behöver nuvarande satsningar matchas med strukturella satsningar i forsknings- och utbildningssystemet. Det bör därför inrättas professurer, forskar- och doktorandtjänster. Svenskt Friluftsliv anser att det är viktigt att det byggs upp flera starka forskarmiljöer. En forskarskola med inriktning mot friluftsliv och ett utvecklat nätverk av forskare är angeläget för att inte minst bevaka friluftsforskningens mångvetenskapliga innehåll. För att vidareutveckla högskoleutbildningar inom friluftsliv finns skäl att avsätta basresurser för utbildningar. Sveriges och Nordens bidrag till den samlade internationella forskningen om friluftsliv får anses som mycket liten. Det finns därför ett behov av att transformera internationell kunskap till Svenska förhållanden. EU blir allt viktigare för forskningsfinansieringen och samarbete i Europa. Ett av forskningssamarbetena på EU-nivå är de s.k. ERA-NET (European Research Area Network) där t.ex. Naturvårdsverket ingår i flera sådana nätverk. Det ekonomiska bidraget, som kommer från kommissionen utgår under tre till fyra år och går till samordning och nätverksbyggande. ERA-NET utgör ett viktigt instrument för att integrera forskning och stimulera till samverkan. Det kan förväntas att ERA-NET kan utvecklas så att EU även kommer att finansiera forskningen. Genom en ERA-NET satsning skulle svenska forskare och myndigheter ges möjlighet att aktivt delta med kunskap och 8 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv Utredning och förslag, Rapport 2005:01. 9 Naturvårdsverket, Rapport nr 5468, Planering och förvaltning för friluftsliv, 2005. 4
erfarenhet för att påverka men också ta hem kunskap och lära av andra länder för att på sikt uppnå en kvalitetshöjning med gemensamma utlysningar och bedömningsgrunder. Svenskt Friluftsliv önskar därför att Naturvårdsveket ges i uppdrag att bevaka andra länders ERA-NET initiativ och ta ett svenskt initiativ inom friluftslivsforskningen. Ett annat område som Svenskt Friluftsliv anser att det saknas kunskap om är förändringar av friluftsutövande över tid. Återkommande tvärsnittsstudier som initieras idag skulle i framtiden kunna lösa denna brist på kunskap. Data som gör det möjligt att belysa friluftslivets vanor, utövarnas ålder, etnicitet, kön, socioekonomiska faktorer m.m. behöver insamlas och utvecklas. Dessa skulle kunna utgöra en viktig del av planerings och förvaltningsinriktad friluftsforskning. Svenskt Friluftsliv ser i detta sammanhang ett behov av att vidareutveckla befintlig nationell statistik kring friluftsliv (SCB: s s.k. ULF-undersökningar). Svenskt Friluftsliv är medvetet om att Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag i och med regleringsbrevet för 2006. Detta regeringsuppdrag skulle se över behovet att statistikproduktion för detta ändamål. Regeringsuppdraget skulle ha redovisats 20071201, men har förlängts till 20080701. Detta anser Svenskt Friluftsliv är anmärkningsvärt. Avnämare Det finns ett mycket stort antal aktörer i samhället, både myndigheter och organisationer, som har friluftsliv på sin agenda och som i olika utsträckning är mottagare av forskningens resultat och som efterfrågar kompetens och utbildade inom området. Man kan också säga att alla svenskar som idkar friluftsliv, vilket merparten gör i någon form, är mottagare av forskningens resultat. (Att merparten av svenskarna utövar friluftsliv stöds av SCB:s ULF-undersökning.) Genom kommuner, länsstyrelser och stiftelser pågår många och stora insatser runt om i landet för att främja och utveckla friluftslivet. Friluftslivets koppling till naturturism och ökande betydelse för regional utveckling liksom friluftsutrustningsbranschens växande betydelse indikerar att fler torde ha intresse av den nuvarande och kommande forskningen. Forskningsfinansiärer Forskningen kring friluftsliv har genom sitt mångdisciplinära innehåll hemvist inom många ämnesområden. Naturvårdsverket är den finansiär som tar det mest uttalade ansvaret för friluftsforskning. Formas och Mistra förväntas ta ett större ansvar för friluftsforskningen. Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond kan i princip finansiera friluftsforskning om ansökningarna håller högsta vetenskapliga kvalité. Centrum för Idrottsforskning (CIF) kan i princip finansiera den forskning som har direkt relevans för fysisk aktivitet. Men bidragen är ofta små och bestämmelserna exkluderar merparten av friluftsforskningen. Rådet för Social Forskning (FAS) har i sin forskningsstrategi inte tagit upp friluftsforskning, däremot finns arbete inriktat på fysisk aktivitet. 5
Svenskt Friluftslivs förslag Ge Formas i uppdrag att etablera forskarskola i friluftsliv inklusive doktorandtjänster. Ge Naturvårdsveket i uppdrag att bevaka andra länders ERA-NET initiativ och ta ett svenskt initiativ inom friluftslivsforskningen. Ge Naturvårdsverket i uppdrag, utifrån deras redovisning av regeringsuppdrag 2006 om statistikinsamling, att säkerställa statistik så att återkommande tvärsnittsstudier i friluftsliv kan genomföras. Skapa kunskapsöversikter och synteser inom centrala områden av den friluftsforskning som har genomförts. Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om friluftsliv. Med vänliga hälsningar.. Ulf Silvander Generalsekreterare 6