Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier
Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller
3 (13) Sammanfattning BBIC (barns behov i centrum) är ett handläggnings och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. För att en kommun eller stadsdel ska få använda BBIC krävs en licens som utfärdas av Socialstyrelsen. I december 2012 hade alla stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad tecknat en licens med Socialstyrelsen, genom denna licens har man förbundit sig att arbeta enligt de krav som föreskrivs i BBIC-konceptet där det fastställs att all dokumentation under utredning, planering och uppföljning ska utföras i BBIC-formulären. För att kunna hävda att man arbetar enligt BBIC-konceptet ska följande formulär användas i utrednings- och uppföljningsarbetet: Grunduppgifter Ansökan/anmälningsformulär Utredningsplan Utredningsformulär Vårdplan (ska finnas i alla ärenden med beslut om placering) Placeringsinformation Genomförandeplan Övervägande/omprövning Uppföljning av pågående insatser Under hösten 2014 gav tf. verksamhetsområdeschef på socialtjänst och fritid i Bromma dess verksamhetscontroller i uppdrag att studera till vilken grad Bromma stadsdelsförvaltning följer BBICkonceptet. Frågeställningen har begränsats till följande: Till vilken grad används de obligatoriska BBIC-formulären i Bromma stadsdelsförvaltnings barnavårdsutredningar? Under perioden 2014-01-01 2014-06-30 avslutades totalt 134 barnavårdsutredningar fördelat på 124 enskilda individer. För att besvara frågeställningen gjordes ett slumpmässigt urval på 62 barnavårdsutredningar av de 124 enskilda individernas utredningar avslutade under perioden, vilket står för totalt 50 procent. Resultaten visar att av de 62 studerade barnavårdsutredningarna fanns grunduppgifter i 79 procent av fallen. Ansökan/ anmälningsformulär fanns i 95 procent av de aktuella barnavårdsutredningarna. Utredningsplan fanns i 74 procent av barnavårdsutredningarna och utredningsformulär fanns 97 procent av de studerade barnavårdsutredningarna.
4 (13) Vårdplan fanns i 100 procent av de barnavårdsutredningarna med beslut om placering; placeringsinformation fanns dock endast i 42 procent av dessa. Genomförandeplan (placering) fanns i 86 procent av fallen och genomförandeplan (öppen insats) fanns i 71 procent av de barnavårdsutredningarna med beslut om öppen insats. Inga statistiska signifikanta skillnader kunde hittas vad gäller kön och ålder. Vad gäller de BBIC formulär, som i denna mätning uppvisar låg användningsgrad, behöver problematiseras. Varför vissa siffror inte är 100 procent är något som förslagsvis skulle behöva undersökas närmare (exempelvis vad gäller ansökan/anmälningsformulär och genomförandeplan öppna insatser). Att utredningsplanerna i denna undersökning endast var upprättade i 6,5 procent av fallen är inte bra. Och att endast 3 procent hade en tidsplan är något som barn- och ungdomsenheten behöver diskutera närmare. Denna rapport ska ses som ett underlag till en vidare diskussion gällande användningen av de obligatoriska formulären och ge vägledning för det framtida BBIC-arbetet i stadsdelen.
5 (13) Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 6 Metod 7 Resultat 8 Bakgrundsuppgifter 8 Används BBIC-formulären 8 Köns- och åldersskillnader 9 Upprättade utredningsplaner 9 Diskussion 10 Referenser 11 Bilagor 12 Bilaga 1 12
6 (13) Inledning BBIC (barns behov i centrum) är ett handläggnings och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. BBIC är inspirerat av och bygger på de engelska systemen The Integrated Children s System (ICS) samt Looking After Children System (LACS) och är omarbetat och anpassat till Svenska förhållanden. Ett av syftena med BBIC är att ge en struktur för att systematiskt hämta in uppgifter samt dokumentera och följa upp barns och ungas behov av insatser. BBIC vilar på en teoretisk grund illustrerad i form av en triangel (se figur 1) som till stor del bygger på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt forskning om barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. För den praktiska användningen har det utvecklats ett antal formulär och stöddokument. De strukturerade formulären ska följa hela ärendekedjan under en barnavårdsutredning. En grundläggande tanke med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn och ungdomsvården (Socialstyrelsen, 2008). Vad gäller barnets sju behovsområden ska dessa, enligt Socialstyrelsen, vara universella och allmängiltiga för samtliga barn oavsett socioekonomisk tillhörighet, kultur eller etnicitet. Figur 1. BBIC triangeln För att en kommun ska få använda BBIC krävs en licens som utfärdas av Socialstyrelsen och i oktober 2014 hade 291 kommuner och stadsdelar tecknat ordinarie licensavtal (utöver detta hade 21 kommuner s.k. prövolicens). I Stockholms stad har man sedan 2008 använt sig av BBIC. Handläggarna vid de olika stadsdelsförvaltningarna har sedan dess utbildats kontinuerligt i
7 (13) BBIC och i december 2012 hade alla stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad tecknat en ordinarie licens med Socialstyrelsen. Genom denna licens har man förbundit sig att arbeta enligt de krav som föreskrivs i BBIC-konceptet där det fastställs att all dokumentation under utredning, planering och uppföljning ska utföras i BBIC-formulären och bygga på triangeln och grundprinciperna (se Socialstyrelsen, 2013). För att kunna hävda att man arbetar enligt BBIC-konceptet ska följande formulär användas i utrednings- och uppföljningsarbetet: Grunduppgifter Ansökan/anmälningsformulär Utredningsplan Utredningsformulär Vårdplan (ska finnas i alla ärenden med beslut om placering) Placeringsinformation Genomförandeplan (ska finnas i alla placeringar och öppna insatser om det inte är uppenbart obehövligt) Övervägande/omprövning Uppföljning av pågående insatser Utöver dessa obligatoriska formulär används även BBIC:s stöddokument på det sätt dessa är relevanta och tillämpliga. Förutom formulärkraven finns även andra licenskrav såsom utsedd BBIC-ansvarig och att grundutbildning ges till alla handläggare som inte tidigare gått utbildningen. Under hösten 2014 gav tf. verksamhetsområdeschef på socialtjänst och fritid i Bromma dess verksamhetscontroller i uppdrag att studera till vilken grad Bromma stadsdelsförvaltning följer BBIC-konceptet. På grund av uppdragets och BBIC:s komplexitet har frågeställningen begränsats till följande: Till vilken grad används de obligatoriska BBICformulären i Bromma stadsdelsförvaltnings barnavårdsutredningar (exklusive övervägande och omprövningsformulären och uppföljning av pågående insats)? Metod Under perioden 2014-01-01 2014-06-30 avslutades totalt 134 barnavårdsutredningar (exklusive yttranden) fördelat på 124 enskilda individer. För att besvara frågeställningen gjordes ett slumpmässigt urval på 62 barnavårdsutredningar av de 124 enskilda individernas utredningar avslutade under perioden, vilket står för totalt 50 procent (i de fall ett barn- ungdom blivit utredd flera gånger valdes den sista avslutade utredningen). En granskningsmall
8 (13) användes för att kunna besvara frågeställningen (se bilaga 1). Syftet med mallen var att ge svar på frågan om hur frekvent BBICformulären har använts och dels om det fanns text i formulären. De 62 utvalda barnavårdutredningarna granskades sedan var för sig manuellt med hjälp av granskningsmallen och via Stockholms stads verksamhetssystem (Sociala systemet - Paraplyet). Resultat Bakgrundsuppgifter Av de 62 studerade barnavårdsutredningarna var 32 pojkar och 30 flickor. Uppdelat på ålder var 31 mellan 0-12 år och 31 mellan 13-20 år (tabell 1). Tabell 1. De studerade barnavårdsutredningarna uppdelat på kön och ålder Ålder 0-12 13-20 Totalt Kön Pojke 17 15 32 (52%) Flicka 14 16 30 (48%) Totalt 31 (50%) 31 (50%) 62 (100%) I de studerade barnavårdsutredningarna var den totala utredningstiden i medel 117 dagar, den kortaste utredningen varade i 11 dagar och den längsta i 226 dagar. 40 procent av utredningarna hade en utredningstid på 122 dagar eller mer och 11 procent hade en utredningstid på 150 dagar eller mer (tabell 2). Tabell 2. De studerade barnavårdsutredningarnas utredningstid Medel Median Min Max 122 dagar 150 dagar 117 118 11 226 40% 11% Används BBIC-formulären Av de 62 studerade barnavårdsutredningarna fanns grunduppgifter i 49 (79%). Ansökan/anmälningsformulär fanns i 61 barnavårdsutredningar (98%), av dessa fanns det text i 59 (97%). Utredningsplan fanns i 49 av de 62 studerade barnavårdsutredningarna (79%), av dessa fanns det text under minst ett behovsområde i 39 (80%), anledning och frågeställning men ej text under något behovsområde fanns i 7 (14%) och i 3 barnavårdsutredningar fanns formuläret men var tomt (6%).
9 (13) Utredningsformulär fanns i 60 av de 62 studerade barnavårdsutredningarna (97%), av dessa fanns det text under minst ett behovsområde i 57 (95%), i 3 fanns endast en sammanfattning och analys/bedömning (5%) och i 2 barnavårdsutredningar fanns inget BBIC utredningsformulär alls (3%). Vårdplan fanns i 7 barnavårdsutredningar av de 7 med beslut om placering (100%). Placeringsinformation fanns i 3 barnavårdsutredningar av de 7 som var en placering (42%). I alla fanns det text i formuläret. Genomförandeplan (placering) fanns i 6 barnavårdsutredningar av de 7 som var en placering (86%). Genomförandeplan (öppen insats) fanns i 17 barnavårdsutredningar av de 24 som var en öppen insats (71%). Tabell 3. Andel utredningar där respektive BBIC-formulär fanns med text i formuläret 2014 Grunduppgifter 79% Ansökan/anmälningsformulär 95% Utredningsplan 74% Utredningsformulär 97% Vårdplan 100% Placeringsinformation 42% Genomförandeplan (totalt) 74% - Genomförandeplan (placering) 86% - Genomförandeplan (öppen insats) 71% Köns- och åldersskillnader I de 62 barnavårdsutredningarna studerades även köns- och ålderskillnader på varje enskild fråga. I de jämförande analyserna har Pearson chi-square test med en signifikants nivå på 5 procent (p 0.05) använts. Vad gäller kön och åldersskillnader hittades inga signifikanta skillnader. Upprättade utredningsplaner Ett av de formulär som ingår i BBIC är utredningsplan. Utredningsplan ska enligt Socialstyrelsen upprättas för samtliga utredningar och ska bland annat innehålla information om vilka frågeställningar som är aktuella för utredningen, vilka kontakter som ska tas under utredningen, samt en tidsplan för utredningen. För att en utredningsplan ska anses vara upprättad ska den i denna mätning innefatta minst följande uppgifter:
10 (13) - Utredningens frågeställning/frågeställningar - Barnet/den unges behov - Vilka kontakter som ska tas (kan antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under sakkunnigutlåtande ) - Tidsplan (kan antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under preliminär tidsplan ) Av de 62 studerade utredningar var det 4 stycken barnavårdutredningar som i sina utredningsplaner hade med alla 4 delarna (frågeställning, barnets/den unges behov, vilka kontakter som ska tas och tidsplan). Detta betyder att totalt 6,5 procent av de studerade utredningsplanerna var/är att beteckna som upprättade. I utredningsplanerna fanns utredningens frågeställning med i större utsträckning än vilka kontakter som ska tas och tidsplaner (se tabell 4). Tabell 4. Vad innefattade utredningsplanen (N=49) Procent Utredningens frågeställning 36 Barnets/den unges behov 31 Vilka kontakter som ska tas under utredningen 30 Tidsplan 3 Diskussion Denna uppföljning har endast studerat till vilken grad de obligatoriska BBIC-formulären har använts och inte kvaliteten i de enskilda barnavårdsutredningarna. Det är sedan en vidare diskussion för att se om graden av användande kan påverka kvaliteten i utredningarna. Socialstyrelsen (2012) menar att användningen av BBIC tillsammans med andra standardiserade bedömningsinstrument ökar förutsättningarna för evidensbaserad praktik och förbättrad kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. Att studera användningen av BBIC är därför mycket viktigt och ett första steg mot förbättrad kvalitet i ett vidare perspektiv. Vad gäller de BBIC formulär, som i denna mätning uppvisar låg användningsgrad, behöver problematiseras. Varför vissa siffror inte är 100 procent är något som förslagsvis skulle behöva undersökas närmare (exempelvis vad gäller ansökan/anmälningsformulär och genomförandeplan öppna insatser).
11 (13) Enligt Clevesköld et al. (2008) bör en utredning alltid inledas med en grundlig plan över hur man ska gå tillväga tillsammans med de berörda. Av planen skall det framgå vad som klargöras med utredningen, vad syftet är (dvs en frågeställning), tidsplan och metod. Till detta bör det framgå om sakkunniga och referenspersoner behöver kontaktas. Att utredningsplanerna i denna undersökning endast var upprättade i 6,5 procent av fallen är inte bra. Och att endast 3 procent hade en tidsplan är något som barnoch ungdomsenheten behöver diskutera närmare. Denna rapport ska ses som ett underlag till en vidare diskussion gällande användningen av de obligatoriska formulären och ge vägledning för det framtida BBIC-arbetet i stadsdelen. Verksamhetscontroller planerar att följa upp barnungdomsenhetens BBIC-arbete genom att göra en ny uppföljning i slutet av 2015. Referenser Clevesköld, L., Lundgren, L., & Thunved, A. (2008). Handläggning inom socialtjänsten. Stockholm: Norstedts juridik. Socialstyrelsen (2013). Grundbok - Barns behov i centrum, BBIC. Socialstyrelsen (2008). Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet. Socialstyrelsen (2012). Tillståndet och utvecklingen inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2012.
12 (13) Bilagor Bilaga 1 1. Barnets kön pojke flicka framgår inte 2. Barnets ålder 0-12 år 13-20 år framgår inte 3. Har barnet varit aktuell ja, barnet har varit aktuell tidigare tidigare nej, barnet har inte varit aktuell tidigare framgår inte 4. Utredningen har öppnats anmälan utifrån en (obs: ej yttranden) ansökan framgår inte 5. Utredningstid Utredning öppnades: 6. Insats (åtgärder) efter avslutad utredning år mån dag - - Utredning avslutades: år mån dag - - utredningen avslutades med insats/åtgärd utredningen avslutades utan insats/åtgärd framgår inte Används de obligatoriska BBIC-formulären i utredningen? Alla utredningar 7. Finns BBIC ansökan/ anmälningsformulär? ja nej det finns text i formuläret 8a. Finns BBIC utredningsplan? ja (fyll även i 8b) nej (gå vidare till 8c) det finns text under 8b. Ange med ett kryss om utredningsplanen innefattar följande uppgifter: (om det exempelvis minst ett behovsområde anledning och frågeställning finns, ej text under behovsområden utredningens frågeställning anledning till utredning vilka kontakter som ska tas under fattas en tidsplan i utredningsplanen utredningen lämnar du den rutan tom, dvs ej ikryssad) tidsplan 8c. Finns BBIC grunduppgifter? ja nej
13 (13) 9. Finns BBIC utredningsformulär? ja nej det finns text under Endast utredningar med beslut om insats 10. Beslutad insats (åtgärd) är en: minst ett behovsområde endast sammanfattning och analys/ bedömning finns, ej text under behovsområdena öppen insats (besvara fråga 15) placering (besvara alla resterande frågor utom fråga 15) placering + öppen insats (besvara alla frågor) 11. Finns vårdplan? ja nej det finns text i formuläret 12. Finns det placeringsinformation? ja det finns text i formuläret nej 13. Finns genomförandeplan (placering)? 14. Finns övervägande/omprövning? ja ja det finns text under minst ett behovsområde det finns text i formuläret nej nej 15. Finns genomförandeplan (öppna insatser)? ja det finns text under minst ett behovsområde nej