Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet Box 7082, 220 07 Lund tel nr: 046-222 86 56 e-mail: erik.norrman@nek.lu.se
Modellen Föreliggande studie beskriver och kvantifierar effekterna av beskattningen av aktiebolagens vinster med hjälp av en simuleringsmodell som tar hänsyn både till finansiella och reala effekter av skatter. Beskattningen av bolagens vinster tar sig flera uttryck. För det första beskattas den del av bolagens överskott som betalas ut som räntor till långivarna hos dem själva. För det andra beskattas överskott efter räntor genom bolagsskatt. För det tredje tas skatt ut på utdelningar och kapitalvinster som tillfaller ägarna. Studien bygger på en modell över den svenska ekonomin där hushållen väljer mellan att placera sitt sparkapital i tre olika finansiella tillgångsslag: riskfria obligationer, riskabla aktier i små och medelstora företag (SME) samt aktier i stora företag. Förutom hushållen finns även utländska placerare på de finansiella marknaderna. Skattesystemets inverkan på de olika aktörernas placeringsval modelleras i detalj, vilket möjliggör ett noggrant studium av olika skatters effekter på den reala ekonomin. Den reala ekonomin består av två olika produktionssektorer, en sektor med små och medelstora företag och en med stora. Definitionen av de olika sektorerna baseras på EU:s definition av SME. Det innebär att de stora företagen har mer än 250 anställda och att övriga företag ingår i gruppen små och medelstora. Företagens produktion är beroende av insatsen av realkapital och arbetskraft. Realkapitalet måste utöver lån finansieras med en andel eget kapital (riskkapital) så att en viss soliditet kan upprätthållas. Det innebär att skatteförändringar som gör eget kapital billigare för företagen, kan komma att påverka företagens benägenhet att investera och på lång sikt påverka kapitalstockens storlek i ekonomin. Centralt i modellen är den starka kopplingen till utlandet. För det första antas priset på de stora bolagens varor vara givet av världsmarknaden. För det andra är avkastningskravet på såväl obligationer som aktier i de stora företagen bestämt av tillgången till utländska finansiella marknader. Det är således möjligt för de stora företagen att nyemittera aktier utomlands. De små och medelstora företagen saknar dock denna möjlighet, framför allt beroende på de stora informationsoch transaktionskostnader som är förenade med sådana emissioner. Ytterligare ett viktigt inslag i modellen är att en sänkt skatt ökar risktagandet. Det beror på att skattesystemet innehåller starka asymmetrier mellan skatt på vinst och subvention vid förlust. Med ett symmetriskt system skulle risktagandet rent teoretiskt kunna minska vid sänkt skatt, eftersom staten då i mindre utsträckning är med och delar förluster, men så är alltså inte fallet i den här modellen. Modellen replikerar den svenska ekonomin år 2007 för icke-finansiella företag. Data har hämtats ur databasen FRIDA från SCB där företag med en soliditet mellan 0 och 1 har medtagits. Data för övriga företag har undantagits. De skatter som används i simuleringarna har följande nivå: Bolagsskattesatsen 0,263 Kapitalinkomstskattesats på räntor 0,300 Kapitalinkomstskattesats på avkastning i stora företag 0,300 Kapitalinkomstskattesats på avkastning i SME 0,220 Skatt på arbete (inkl moms och sociala avgifter) 0,572 Skattesatsen på SME-företagens avkastning har bestämts till 22 procent mot bakgrund av att avkastningen för onoterade företag generellt sett beskattas med 25 procent och att 3:12-reglerna
innebär att en stor del av avkastningen beskattas med 20 procent. Därtill har beaktats att innehavstiden för aktier i SME-sektorn troligen är väsentligt mycket längre i genomsnitt än innehavstiden för aktier i stora företag. Den effektiva beskattningen av avkastningen på kapitalvinster i SME är därför av denna anledning lägre. Mot detta står givetvis att en viss del av avkastning tjänstebeskattas med hög skattesats samt en annan del med 30 procent. Modellens struktur framgår av figur 1 och 2 i slutet av denna sammanfattning. En matematisk beskrivning av den använda modellen finns att tillgå hos författaren. Simuleringar Tre olika simuleringar genomförs: En sänkning av bolagsskattesatsen till 20 procent för alla företag En sänkning av skatten på kapitalavkastning till 25 procent för stora företag och 17 procent för SME En selektiv sänkning av skatten på kapitalavkastning till 17 procent för SME I samtliga fall upprätthålls statens budgetbalans genom att transfereringar till hushållssektorn anpassas. Resultat - portföljanpassningar Modellen visar följande viktiga effekter av aktiebeskattningen. Skattesänkningar som tillkommer ägare av aktier leder allmänt sett till ett minskat utländskt ägande av stora bolag. Eftersom hushållen placerar om till aktier erhåller de en större del av den riskkompensation som annars betalas till utlandet. Hushållens disponibla inkomst ökar därför. Den ökade disponibla inkomsten medför ökad inhemsk efterfrågan vilket kan leda till ökad produktion och antingen ökade löner och/eller ökad sysselsättning. Selektiva skattereformer som avser ägandet av aktier i små och medelstora företag stimulerar kapitalbildningen bland dessa företag, men den totala effekten på ekonomin beror på de olika tillgångsslagens risk och samvariation med varandra. Även asymmetrin i beskattning av vinster och förluster inverkar på utfallet av en reform. Slutsatser Simuleringarna visar att en sänkt bolagsskattesats har en stor inverkan på en liten öppen ekonomi eftersom de stora företagens realkapital antas vara direkt beroende av världsmarknadens avkastningskrav på det finansiella kapitalet. I den här modellen är både räntan på obligationer och den riskpremie som stora företag möter vid finansieringen av eget kapital konstant under simuleringarna och helt oberoende av den inhemska kapitalinkomstbeskattningen. Avkastningskravet på de stora bolagens investeringar ges därför som det utländska avkastningskravet plus kompensation för svensk bolagsskatt. Varje förändring i bolagsskattesatsen leder därför till en förändring i de stora företagens realkapital vilket även påverkar reallönerna I ekonomin. Det nya med den här tvåsektorsmodellen är att även förändringar I kapitalinkomstskatterna kommer att påverka finansieringskostnaden för SME i motsats till fallet med stora företag. Realkapitalet i dessa företag kan därför komma att förändras även med ändrade ägarskatter. Hur stora dessa effekter är beror på flera olika faktorer. För det första har själva produktionssambanden betydelse, bland annat när det gäller hur stor del av produktionsresultatet som tillfaller löntagarna respektive företagens finansiärer. Vidare påverkar möjligheten att ersätta arbete med kapital utfallet, särskilt om tillgången på arbetskraft är begränsad. Exempelvis innebär en situation med oelastiskt arbetsutbud att effekten av en ökad kapitalmängd på output I ekonomin är begränsad. Slutligen kommer de risker
som karakteriserar de riskabla placeringarna och deras inbördes korrelation liksom hushållens inställning till risk att avgöra vilka portföljeffekter olika skatteändringar genererar. Slutligen och viktigast av allt är att modellen betonar vikten av att analysera olika skattereformers påverkan på olika typer av företag, i det här fallet olika stora företag. Att aggregera alla företag och betrakta dem som lika kan var högst vilseledande för utfallet av en skattereform. Vad finns inte med i modellen? Modellen beaktar inte några förändringar i hushållens förmögenhet utan den är konstant vid simuleringarna. Hushållen reagerar således inte med ett ökat sparande då avkastningen stiger vilket kan inträffa om man sänker skatterna på kapitalinkomster. Om hushållen i stället hade reagerat med ökat sparande skulle reformer med sänkta skatter på kapital ha större effekt på den reala ekonomin genom att ett ökat inhemskt ägande ger större nationalinkomst och därmed högre efterfrågan. Det tas heller ingen hänsyn till förekomsten av entreprenörer I en modell av det här slaget. I brist på en grundläggande teori om entreprenörens roll för utvecklingen av företag i SME-sektorn saknas utan tvekan en viktig komponent i modellen. Vidare finns det ingen skillnad i investeringsbeteende mellan svenskägda och utlandsägda företag. I realiteten kan man tänka sig att svenskägda företag har någon typ av home bias i sitt beteende. Slutligen kan man givetvis ifrågasätta om hushållens portföljval baserar på den ansats som modellen förutsätter. En rad empiriska studier visar att hushåll i allmänhet har home bias i sina placeringar. I en sådan situation kan själva det grundläggande antagandet om en helt öppen ekonomi ifrågasättas.
Figur 1. Varu- och arbetsmarknaden Figur 2: De finansiella marknaderna