Verksamhetsredovisning 2009 Polismyndigheten i Norrbotten AA 192-1165/10
1(37)
2(37) INNEHÅLL LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET...3 1 INLEDNING...5 1.1 Disposition och definitioner...5 1.2 Resultatet i korthet...6 1.3 Organisation...7 2 BROTTSFÖREBYGGANDE...8 2.1 Resurser BF och helheten...8 2.2 PUM och allmänt om verksamheten i yttre tjänst...8 2.3 Våldsbrott och ordningsstörningar...10 2.4 Trafiksäkerhetsarbete...11 2.5 Stöld och skadegörelse...13 2.6 Narkotikabrott...14 2.7 Effekter - brottsutveckling och omvärld...14 3 BROTTSUTREDNING...18 3.1 Resurser...18 3.2 Utredningsprocesserna PNU...18 3.3 Grov organiserad brottslighet...19 3.4 Närståendevåld och brottsofferarbete...20 3.5 Effekter redovisade ärenden och uppklaring...20 3.6 Utredning av grova brott...21 3.7 Personsäkerhet...21 4 EXTERN SERVICE...22 4.1 Resurser...22 4.2 Polisens Kontaktcenter...22 4.3 Service...22 4.4 Delgivningsärenden...22 4.5 Utlänningsärenden...23 5 GEMENSAM VERKSAMHET...24 5.1 Resurser...24 5.2 Ledning/styrning/stöd...24 5.3 Kompetensförsörjning...25 5.5 Ekonomi...27
3(37) LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET Norrbotten ska bli Sveriges tryggaste län En vision är en långsiktig målbild. Myndighetens övergripande vision för de kommande åren har sammanfattats i fyra punkter som utan inbördes ordning - ska vara centrala i all vår planering av verksamheten: Norrbotten ska ha Sveriges lägsta brottslighet inom brottsområde 1. Norrbotten ska ligga i topp när det gäller att utreda anmälda brott. Medborgarna i Norrbotten ska ha ett högt förtroende för polisens sätt att sköta sitt arbete. Medarbetarna vid polismyndigheten i Norrbotten ska känna stolthet över det arbete som vi gemensamt utför. När det gäller den första punkten konstaterar jag att Norrbotten 2009 placerar sig på fjärde plats från slutet med 7 730 anmälda brott per 100.000 invånare. Den siffran ska jämföras med rikssnittet på 10 153 anmälda brott per 100.000 invånare. Brottsligheten i länet är fortsatt låg, men när det gäller mängdbrott sådana brott som drabbar allmänheten måste brottskurvan minska. När det gäller den andra punkten placerar sig Norrbotten på en andra plats i Sverige. I fjol redovisade polismyndigheten 21,8 procent av samtliga ärenden till åklagare, vilket ska jämföras med rikssnittets 16,8 procent. Här har myndigheten de senaste åren haft en mycket glädjande resultatutveckling. I den nationella trygghetsundersökningen konstaterar Brottsförebyggande rådet att den upplevda tryggheten i Norrbotten fortsätter och ligger på en hög nivå. Detsamma gäller förtroendet för polisen. När det gäller det interna arbetet har polismyndigheten under 2009 avslutat en omfattande medarbetarutbildning för all personal. Resultaten från medarbetarutbildningen har därefter följts upp på enhetsnivå, med förslag på förbättringsåtgärder av vårt interna arbete. Polismyndigheten har under de senaste åren visat upp en långsiktig resultatförbättring på de flesta områden. Detta är mycket bra. Däremot uppnår vi inte alla mål inom samtliga områden i vår resultatredovisning. Detta beror delvis på att Norrbotten valt att lägga sig på en högre målsättning och antagit en större utmaning än många andra polismyndigheter. Konsekvensen av detta blir att trots att Norrbotten har presterat resultat i nivå med övriga landet eller högre så får vi inte grönt i nationella styrkort. Polismyndighetens inriktning måste vara att vi ska göra ett bra jobb och att det är positivt med nya utmaningar. Även om resultaten i stort är goda så finns det ett område som oroar, och det är myndighetens ekonomi. Ingångsvärdet för 2009 var ett underskott från föregående år på minus 15,7 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet förbättrades med ca 5 miljoner kronor under budgetåret, vilket gav ett underskott på 10,8 miljoner vid utgången av 2009.
4(37) Under året ökade antalet poliser i Norrbotten med 20. Antalet tillsvidareanställda civilanställda minskade med sju. I den nationella statistiken sägs att myndigheten ökar med 3 civilanställda, det beror på att man i det läget även räknar med korttidsanställda (vikarier i PKC). 2010 ökar antalet poliser med netto ungefär 50 nya poliser. Samtidigt fortsätter den civila kostymen att krympa. Neddragningen är en konsekvens av polismyndighetens ekonomi och regeringens krav på att vi ska vara 20.000 poliser i Sverige 2010. Den plattform som lades fast tillsammans med länets kommuner genom samarbetsavtalen om brottsförebyggande råd, har utvecklats mycket positivt under året. Idag har vi en god verksamhet i samtliga kommuner och ett väl utvecklat brottsförebyggande arbete att utgå ifrån. Även om minskad brottslighet är ett övergripande mål, finns det områden där vi vill synliggöra all brottslighet och minska mörkertalen. Ett sådant exempel är brott i nära relationer där Norrbotten tillsammans med övriga polismyndigheter genomförde en omfattande informationskampanj under 2009 med syftet att få fler att anmäla sådana brott. Resultatet blev att anmälningarna ökade i Norrbotten under 2009. Trafikbrott och narkotikabrott är två andra områden där vi genom aktivt polisarbete vill få upp antalet brott så att hela problembilden synliggörs. Exempelvis har antalet beslag av narkotika ökat från 360 beslag år 2004 till 750 beslag 2009. Detta är inte en konsekvens av ett fördubblat drogberoende i Norrbotten utan resultatet av ett mycket gott och målmedvetet polisarbete. Polisen finns till för norrbottningarna. Vi ska öka deras trygghet och minska brottsligheten i hela länet. I samtliga av våra 14 kommuner ligger brottsligheten på en lägre nivå än genomsnittet för landet. Målsättningen är att vi ska fortsätta på den inslagna vägen och göra Norrbotten till Sveriges tryggaste län. Håkan Karlsson, länspolismästare
5(37) 1 INLEDNING 1.1 Disposition och definitioner Verksamhetsredovisningen följer den struktur som gäller för Polisens resultatrapporter PRR. Redovisningen delas in i fyra processer. Brottsförebyggande verksamhet, BF (till stor del verksamheten i yttre tjänst) Brottsutredande verksamhet, BU Extern service, ES (kontaktcenter, tillståndshandläggning, receptioner) Gemensam verksamhet, GV (verksamhetsstöd, medarbetarfokus, ekonomi etc.) Rubrikerna under de fyra avsnitten har valts efter de mål och prioriteringar som beslutats av polisstyrelsen genom verksamhetsplanen för 2009. Mål har satts såväl på genomförande/prestation som effekter. Uppföljning har i stort sett endast skett av de mål som är tydligt mätbara. Utöver detta redovisas i viss omfattning uppföljning av de mått som ingår i PRR för en bättre överblick över resultatet. Polismyndighetens olika enheter har brutit ned vissa av de myndighetsövergripande målen efter den egna problembilden. Verksamhetsredovisningen går dock endast i vissa fall in på resultatutvecklingen för särskilda enheter. För en utomstående läsare kan också en förklaring av vissa begrepp vara på sin plats. Begrepp Definition/förklaring APT Arbetsplatsträff BRÅ Brottsförebyggande rådet BF Brottsförebyggande verksamhet BU Brottsutredande verksamhet ES Extern service GV Gemensam verksamhet B 1 Brottsområde 1: Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott B 2 Brottsområde 2: Narkotika- och trafikbrott B 3 Brottområde 3: Övriga brott, t ex ekobrott Bastaktik Nationellt koncept för arbetet i yttre tjänst mentalt, taktiskt och kommunikativt förhållningssätt Inre utlänningskontroll Kontroll av huruvida en utlänning har rätt att vistas/arbeta i Sverige KUT Kriminalunderrättelsetjänst Kärnverksamhet Områdena BF, BU och ES
6(37) NMI Begrepp Nordsam Personuppklaring PKC PNU Polisprogrammet PRR VPOP Mängdbrott Nöjd medarbetarindex Definition/förklaring Regionalt samverkanforum för polismyndigheterna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Utredningen leder till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse (gärningsman binds till brottet) Polisens kontaktcenter Polisens nationella utredningskoncept Grundutbildningen av nya poliser Polisens resultatrapporter Verktyg för planlagd, operativ polisverks. Tillgreppsbrott, våldsbrott, skadegörelse 1.2 Resultatet i korthet En summering av verksamhetens mål visar att myndigheten uppvisar goda resultat inom flera områden. Brottsutvecklingen visar överlag på bra siffror trots en procentuell stor ökning av anmälda brott befinner sig Norrbotten långt ned per 100 000 invånare i jämförelse med andra län. Uppklaringen har ökat, inom vissa områden mest i riket och totalt sett har Norrbotten den näst högsta nivån i riket. Förtroendet hos allmänheten för Polisen i Norrbotten har enligt BRÅ:s mätningar ökat mest i landet. Ungdomsbrottsligheten (antalet misstänkta under 18 år) har ökat, i första hand beroende på ett stort antal uppdagade narkotikabrott. Arbetet inom trafiksäkerhetsområdet har varit framgångsrikt. PKC har byggts ut och är nu en av sju PKC-center i Sverige. Målen när det gäller rekrytering av nya poliser har uppnåtts. Sjuktalen har förbättrats avsevärt. På andra områden har resultatutvecklingen varit sämre än målsättningen. Detta gäller t.ex. antalet uppklarade ärenden gällande närståendevåld, där vi trots en stark förbättring inte nådde upp till de uppsatta målen. Variationerna mellan enheterna och de olika verksamhetsgrenarna är också i vissa avseenden stora. Flera mål är visserligen högt ställda, men inte omöjliga att nå. Sammantaget bedöms att resultatutvecklingen gått framåt 2009.
7(37) 1.3 Organisation Bilden nedan visar de olika enheterna 2009. Organisation Styrelse 13 ledamöter Länspolismästare Håkan Karlsson Verksamhetsstöd Ekonomienhet HR-enhet Serviceenhet Informationsenhet Juridisk enhet Avdelning Brottsförebyggande Avdelning Brottsutredningar Avdelning Extern service Länskommunikationscentral Trafikenhet Brottsbekämpningsenhet Område Norra Lappland Område Östra Norrbotten Område Luleå-Boden Område Piteå Älvdal Kriminalunderrättelsetjänst Brottssamordningsenhet Narkotikaenhet Kriminalteknisk enhet Ekobrottsenhet Utredning Norra Lappland Utredning Östra Norrbotten Utredning Luleå-Boden Polisens kontaktcenter Rättsenheten Receptionsenhet Utredning Piteå Älvdal BF-avdelningen (polisverksamhet i yttre tjänst) och BU-avdelningen (brottsutredningar) är bl.a. underindelade i fyra geografiska områden omfattande myndighetens tidigare polisområden. I den följande redovisningen är det viktigt att ha i åtanke att de tre avdelningarnas verksamhet ibland går in i varandra och att detta återspeglar sig på resultatet. Inom processen brottsutredningar påverkas exempelvis resultatet en del av prestationerna från personalen i yttre tjänst, t.ex genom bra brottsplatsundersökningar och andra förstahandsåtgärder.
8(37) 2 BROTTSFÖREBYGGANDE 2.1 Resurser BF och helheten Polismyndigheten i Norrbotten ökade antalet resurstimmar (antalet timmar personalen tjänstgjort) under året med ca 7 % till 939 000 timmar. Av dessa satsades under året 86 % av resurstiden på kärnverksamhet (BF, BU och ES), en hög siffra jämfört med andra polismyndigheter. Enligt tidsredovisningen för 2008 ökade resurssatsningen på BU, den ökningen fortsatte, om än inte lika markant, under 2009. Trots en ökning av redovisad tid inom BU uppvisar Norrbottens tid för BF-verksamhet fortsatt hög andel i jämförelse med andra polismyndigheter. De tre sista raderna i figuren intill utgör tillsammans den fjärde processen/verksamhetsgrenen GV. Här uppvisar Norrbotten den näst lägsta andelen tid bland samtliga polismyndigheter. Polismyndigheten har avsatt mer tid 2009 än 2008 åt brottområde ett (59 % av all resurstid, exkl gemensam verksamhet), men mindre tid till brottsområde två (29 %) och brottsområde tre (12%). Ett av myndighetens lokala mål har varit att öka antalet verksamhetstimmar i yttre tjänst. Det målet har uppnåtts i och med att antalet ökat med 3 %. Fördelning av resursinsatser på verksamhetgrenar 2007 2008 2009 BF 45% 38% 39% BU 32% 38% 39% ES 7% 9% 8% GV Ledn/styrn 6% 5% 6% GV Komp.försörjn 3% 3% 3% GV Stödverks 6% 6% 5% 2.2 PUM och allmänt om verksamheten i yttre tjänst Enligt Polisens underrättelsemodell, PUM, ska en så stor andel som möjligt av den brottsförebyggande verksamheten vara planlagd. Arbetet ska bedrivas underrättelsestyrt och bygga på forskning, informationsbearbetning/analys och erfarenhet. Under året har arbetet i enlighet med PUM i alla delar varit kopplade till verksamhetsplanen för 2009. Andelen resurstid för planlagt operativt arbete, minskade 2009 medan andelen bokförd händelsestyrd BF-verksamhet ökade från 38 % till 39 %. Under året har RPS väsentligt förbättrat det IT-stöd som används vid verksamhetsplanering och uppföljning. ITstödet, tidigare VPOP, går nu under benämningen PUM-A (PUM-applikationen). Genom införandet av ett nytt IT-stöd ges den operativa ledningsgruppen (OLG) bättre möjligheter att både översiktligt och i detalj följa den planerade verksamheten. Den operativa ledningsgruppen har under året sammanträtt 25 gånger. En stor del av arbetet har fokuserats på beslut om verksamhetsinriktning, beslut om insatser, resursfördelning samt analys och uppföljning. Under året har ett nytt mötesforum införts, ett s k taktisk ledningsgruppsmöte. Möten har hållits varje måndag kl 08.00, alla operativa chefer vid myndigheten har deltagit, direkt eller via telefon. Föregående veckas in- och utflöde har redovisats, därefter har planering
9(37) och resursläge för kommande vecka redovisats. Huvudfokus vid taktiskt ledningsgruppsmöte har hela tiden varit att uppnå myndighetens åtagande enligt de nationella målen. Det taktiska ledningsgruppsmötet har bidragit till de starkt förbättrade resultat myndigheten redovisar 2009. Under 2009 bokfördes cirka 61 700 händelserapporter (HR) 1 i myndigheten, vilket är i stort sätt samma antal som 2008. Antalet fördelade sig på sätt som framgår av tabellen till höger. Omkring 30 % av länets HR inträffade i Luleå kommun. När det gäller mängden HR i de mindre kommunerna bör nämnas att planlagt målarbete överlag inte genererar särskilt många HR eftersom detta bokförs mot några få mål-hr (planlagt trafikarbete bokförs t.ex.. mot ett enda trafik-hr ). Cirka 3 % av alla HR under 2009 (cirka 2 000) utgjorde prioritet 1 (omedelbart), 10 % prioritet 2 (hög), 69 % prioritet 3 (rutin) och övriga HR prioritet 4-6. Ärendena med prioritet 1 ökade jämfört med året innan med ca 19 %. Antalet frihetsberövanden 2 fortsatte att öka även under 2009, från 5 090 till 5 289 och även antalet gripna ökade från 652 till 693. Antal händelserapporter totalt Luleå 2008 18 036 2009 17 827 Piteå 7 812 8 053 Boden 7 656 7 477 Kalix 5 036 5 355 Gällivare 6 262 6 121 Kiruna 5 554 5 661 Haparanda 3 070 3 280 Arvidsjaur 1 614 1 599 Älvsbyn 1 268 1 264 Överkalix 994 910 Jokkmokk 1 045 1 211 Övertorneå 1 130 1 116 Pajala 733 988 Arjeplog 587 670 Bilden nedan visar medelutryckningstiden (från beordrat till på plats) för HR prioritet 1 under 2009 i respektive kommun. Medelutryckningstid i minuter för HR prio 1, kommunvis 60 50 2007 2008 2009 40 30 20 10 0 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk 1 HR = i stort sett uppdragen för personalen i yttre tjänst som registreras via LKC. 2 Gripna, omhändertagna och övriga frihetsberövanden Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
10(37) Medelutryckningstiden har ökat dels på den högre arbetsbelastning fler HR innebär dels på den samverkan som inletts i vissa kommuner. När det gäller kommunerna med gräns mot Västerbotten sker samarbete med Västerbottenspolisen och i områden med flera små kommuner som ex Östra Norrbotten sker sampatrullering mellan kommunerna. Avstånden är långa och utryckningssträckor på 20-tals mil är inte ovanligt. En annan aspekt är att de mindre kommunerna endast har ett fåtal HR, prio 1 och därför är inte siffrorna helt tillförlitliga. 2.3 Våldsbrott och ordningsstörningar Antalet anmälda våldsbrott ökade totalt i riket med 3 % jämfört med 2008, den siffran för Norrbottens del är 9 %. Ökningen i Norrbotten beror dels på att det pågått ett intensivt arbete med brott i nära relation för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet dels på att det oprovocerade våldet på gatan ökar i omfattning. 1400 Våldsbrott per 100 000 inv 1200 1000 800 600 400 200 0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Hela landet Norrbottens län Norrbottens bidrag till det nationella målet var att antalet anmälda brott inom området våld i offentlig miljö ska under 2009 uppgå till högst 800 brott. Det innebar i praktiken att antal anmälningar skulle minska med 11 % från 901 till 800 anmälningar. Dessvärre ligger länet i detta avseende tvåa i riket 2009 med en ökning på 11 %. En metod för att minska våldet ute var att göra fler direktförverkande av alkohol. Störst fokus har i det fallet riktats mot ungdomar. Direktförverkande av alkohol har en klart förebyggande effekt. Detta mål har inte nåtts. De tidigare satsningar som gjort inom detta område tros till viss del förändrat ungdomars beteende med alkoholförtäring på allmän plats vilket lett till färre direktförverkande. En annan orsak är ett felaktigt rapporteringssätt som senare rättats till. Myndighetens strategi i arbetet mot våld i offentlig miljö har grundats på planerad och kunskapsbaserad verksamhet. Polisiär närvaro vid krogar och andra näringsställen mins-
11(37) kar brotten. Därför har polisnärvaro styrts mot de platser och den frekventa tid då brotten inträffar En annan framgångsfaktor har varit de intensifierade krogkontroller som genomförts. På det området har även ett antal utbildningsinsatser genomförts i syfte att skapa ett enhetligt arbetssätt över hela länet. Samverkan med kommun och länsstyrelse avseende Ansvarsfull alkoholservering har resulterat i större förståelse hos alla inblandade för problematiken Syftet med ansvarsfull alkoholservering är att minska berusningsgraden och på så sätt förebygga antalet brott kopplade till våld i offentlig miljö. Under året har även fokus lagts på ordningsvakternas agerande, anställningsförhållande samt rapportering av incidenter. Syftet med arbetet har varit att följa upp lokala problembilderna för att i dialog med kommunen ska få grepp på de förekommande ordningsstörningar. I arbetet har också ingått att säkerställas att vakterna har giltigt förordnande. Ordningsvaktsregistret har därför uppdaterats och kvalitetsäktrats. Samtidigt har säkerställts att ordningsvakter i länet har adekvat utbildning. En viktig del i metodutvecklingen har varit att kvalitetssäkra de förstahandsåtgärder som vidtagits när brott uppdagats. Förstahandsåtgärderna påverkar utfallet av utredningen, därför är det viktigt att dessa utförs med god kvalitet. Utredningspersonal har till viss del funnits i tjänst under kvällar och helger för att underlätta utredningsarbetet. Polisen är en del av samhället och klarar inte sitt uppdrag utan bred samverkan med andra. Myndigheten har därför under 2009 arbetat aktivt för att upprätta samverkansavtal med samtliga 14 kommuner i länet. Grunden i avtalen är att skapa en gemensam plattform för att utveckla det brottsförebyggande arbetet, samtidigt som en bred samsyn kring problem- och lägesbild ska råda. I varje kommun har därför inrättats två s k områdespoliser som bland annat har till uppgift att upprätthålla kontakt med kommunernas representanter. Områdespoliserna har under 2009 även haft stor del i den kartläggning av ungdomsproblematik som ingick i den nationella ungdomsinsats RPS beslutat om under perioden augusti-december. 2.4 Trafiksäkerhetsarbete Det nationella målet för trafiksäkerhetsarbetet var att Antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. Det målet anses ha uppnåtts då det i Norrbotten under 2009 förolyckades 8 personer i samband med trafikolyckor, detta ska ses i jämförelse med 2008 då 21 omkom. Sammantaget har antalet dödade och skadade minskat i Norrbotten de sedan 2007. Se nedanstående diagram. 8 0 0 7 0 0 6 0 0 5 0 0 4 0 0 3 0 0 2 0 0 1 0 0 0 Tre n d lin je D ö d a d e, sv å r t - o c h lin d r ig t sk a d a d e N o r r b o t t e n s lä n 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9
12(37) Metoder Norrbotten har i den nationella tilldelningen ett mål på att antalet alkoholutandningsprov ska vid utgången av 2009 uppgå till minst 61 600. Målet har även detta år uppnåtts med råge, 72 567 prov har tagits. Områdena har, i förhållande till eget mål, uppnått följande resultat i förhållande till målet för antalet alkoholutandningsprov. Område Luleå-Boden - 44 % Område Piteå älvdal - 25 % Område Norra Lappland + 39 % Område Östra Norrbotten + 8 % Trafikenheten +107 % Trots att antalet positiva alkoholutandningsprov minskade (559) i jämförelse med 2008 (669) så ökade andelen, vilket kan påvisa att ett arbete bedrivs med att höja kvalitén på alkoholutandningsproven. Det vill säga att kontrollerna utförs på mer strategiskt utvalda platser. Även sett till den procentuella andelen dödsolyckor där föraren varit alkoholeller drogpåverkad har minskat 2009 i jämförelse med tidigare år. Utbildningen av poliser i upptäckt av drograttfylla har gett ett bra resultat. Även om det inte var satt ett kvantitativt mål på antalet drograttfyllor har syftet varit att förbättra resultaten och föregående års resultat förbättrades med 11 %. Det finns tre beteenden som mest påverkar antalet dödade och svårt skadade i trafiken, nämligen onykterhet, hastighetsöverträdelse och underlåtenhet att använda bilbälte. Antalet rapporter inom dessa tre områden kan ses som en indikator på intensiteten i Polisens arbete därvidlag. Antalet utfärdade hastighetsrapporter ökade i jämförelse med både 2007 och 2008 och uppgick till 4 993. Däremot minskade antal förelägganden för underlåtenhet att använda bilbälte till att knappt uppgå till 1 300. Arbetet mot den aggressiva körningen har bedrivits aktivt och antalet förelägganden ökar för varje år. Det totala antalet ordningsbot inom trafikområdet ligger på samma nivå som för 2008 (9 235). Yrkesmässig trafik och terrängtrafik Antal kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen ska uppgå till minst 21 420. Trafikenheten som är den enhet som ansvarar för kontrollerna av den yrkesmässiga trafiken har gjort 28 191 kontrollerade dagar, vilket är sjätte bäst i landet. Antal kontroller av farligt gods ska uppgå till minst 175. På grund av den ekonomiska situationen som förelåg i myndigheten under 2009 genomfördes ingen utbildning inom området för tillsyn av farligt gods. Målet har därför inte gått att nå, utan endast 29 kontroller är genomförda under året.
13(37) 2.5 Stöld och skadegörelse Tillgreppsbrott genom inbrott ökade mest i Norrbotten i jämförelse med övriga län. Norrbotten hade en ökning på totalt 8 %. Ökningen finns i alla kategorier, stöld ur motorfordon, inbrottsstöld i lokal och inbrottsstöld ur villa/lägenhet. 1 0 0 0 0 T i l l g r e p p s b r o t t S t ö l d -, r å n - o c h h ä l e r i b r o t t p e r 1 0 0 0 0 0 i n v 9 0 0 0 8 0 0 0 7 0 0 0 6 0 0 0 5 0 0 0 4 0 0 0 3 0 0 0 2 0 0 0 1 0 0 0 0 1 9 7 5 1 9 7 7 1 9 7 9 1 9 8 1 1 9 8 3 1 9 8 5 1 9 8 7 1 9 8 9 1 9 9 1 1 9 9 3 1 9 9 5 1 9 9 7 1 9 9 9 2 0 0 1 2 0 0 3 2 0 0 5 2 0 0 7 2 0 0 9 p r e l. H e la landet N o r r b o t t e n s län Även när det gäller personrån är Norrbotten det län i riket där ökningen är störst (+144 %). Den kraftiga ökningen har gjort att Norrbotten i jämförelse med andra län gått från en tredje plats från slutet 2008 nu gått upp till en 10.e plats om antalet rån redovisas per 100 000 invånare. En analys av anmälningarna visar att brotten företrädesvis inträffar i centrala delar av de större städerna i länet, att brotten inträffar under helger och att målsägande är under 30 år och berusad. Det som tillgrips är mobiltelefoner och plånböcker. Skadegörelsebrotten ökar i riket men för Norrbottens del fortsätter skadegörelsebrotten att minska även under 2009. Största minskningen har skett inom skadegörelse mot stat och kommun samtidigt som klotter fortsätter att öka. Ökning har också skett för skadegörelse genom brand (även på motorfordon), en trend som också finns på riksnivå. S k a d e g ö re ls e b ro tt p e r 1 0 0 0 0 0 in v 2 50 0 2 00 0 1 50 0 1 00 0 50 0 0 1 97 5 19 77 19 79 1 98 1 1 9 83 1 9 85 19 8 7 19 8 9 1 99 1 1 99 3 19 95 19 97 1 99 9 2 00 1 2 0 03 20 0 5 20 0 7 2 00 9 H ela landet N orrbotte ns län
14(37) 2.6 Narkotikabrott Det nationella målet för Norrbottens del var att antal anmälda narkotikabrott ska öka i jämförelse med 2008. Ökningen var 34 % (2 359) och var den näst högsta i landet. Det nationella målet med ett ökat fokus på överlåtelsebrotten har även det lyckats 2009. Ökningen var 1 % (112). Antalet narkotikabeslag, som också är en indikation på Polisens aktiviteter på området, har under 2009 mer än fördubblats i jämförelse med tidigare år och även mängden beslagtagen narkotika ökar. Narkotikaenhetens samarbete med polisområdenas särskilda insatsgrupper (SI) har intensifierats under 2009 där särskild fokus har legat mot droger och ungdomar. Detta har lett till en ökning på 233 % där ungdomar under 18 år är misstänkta för narkotikabrott och en ökning på 330 % på ungdomar misstänkta för brottsdeltagande. 2000 Narkotikabrott per 100 000 inv 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Hela landet Norrbottens län 2.7 Effekter - brottsutveckling och omvärld Den preliminära brottsstatistiken från Brottförebyggande rådet (BRÅ) för 2009 visar att antalet anmälda brott totalt i Norrbotten ökade med 7 % jämfört med året innan. Norrbotten har tillsammans med Södermanland den högsta ökningen av anmälda brott i landet för 2009 både vad avser totalt anmälda och inom brottsområde 1. Följande diagram visar vissa fördelning av antalet anmälda brott år 2009 enligt uppgifter från BRÅ för Norrbotten.
15(37) B 3 Tillgrepp i butik 4% B 3 Övriga BrB brott 4% B 3 Övriga specialstraffrättsliga brott 3% Våldsbrott 13% B 3 Bedrägeribrott m.m. 6% B 3Ekonomiska brott 0,4% Övr brott mot person 7% B 2 Trafikbrott 15% B 2 Narkotikabrott 7% Tillgreppsbrott exkl. i butik 31% Skadegörelsebrott 10% Fördelningen för riket är i stort detsamma, Norrbotten har något högre andel våldsbrott och trafikbrott och något lägre andel skadegörelsebrott än riksgenomsnittet. Från 2007 har andelen tillgreppsbrott exkl. i butik och trafikbrotten minskat medan bedrägeribrotten ökat i riket totalt. Även de trenderna följs i Norrbotten. Bedrägerierna med Internet som verktyg har mer än fördubblades i Norrbotten 2009 i jämförelse med 2008. Norrbotten har ända en låg nivå av anmälda brott, i jämförelse med övriga län och per 100 000 invånare ligger Norrbotten på sjätte plats från slutet totalt sett och inom brottsområde 1 på en fjärde plats. Detta harmoniserar väl med målsättningen som är att det ska vara tryggt att bo i Norrbotten. 1 60 0 0 T o ta lt a n m ä ld a b ro tt p e r 1 0 0 0 0 0 in v 1 40 0 0 1 20 0 0 1 00 0 0 80 0 0 60 0 0 40 0 0 20 0 0 0 1 98 5 1 98 6 19 8 7 19 8 8 19 8 9 19 9 0 1 9 91 1 9 92 1 99 3 1 99 4 19 9 5 19 9 6 19 9 7 19 98 1 9 99 2 00 0 2 00 1 20 0 2 20 0 3 2 0 04 2 0 05 2 0 06 2 00 7 2 00 8 2 00 9 H ela landet N o rrb o t te n s lä n
16(37) Nedbrutet på kommunnivå ser brottsutvecklingen 2009 jämfört med två år innan ut på följande sätt. 12000 10000 8000 6000 4000 2007 2008 2009 2000 0 Luleå kommun Piteå kommun Boden kommun Gällivare kommun Kiruna kommun Kalix kommun Haparanda kommun Arvidsjaur kommun Älvsbyn kommun Jokkmokk kommun Överkalix kommun Pajala kommun Övertorneå kommun Arjeplog kommun I likhet med HR-statistiken hade Luleå det högsta antalet anmälda brott. Brottsnivån beror främst på det faktum att Luleå är länets största stad. Ju större stad desto högre antal anmälda brott per invånare. Trygghetsundersökningar och brottsstatistik visar dock att Luleå ligger på en medelnivå jämfört med andra städer i landet av samma storlek och demografi. De flesta kommuner har lägre brottslighet än genomsnittet för Norrbotten och väsentligt lägre än rikssnittet. Oroväckande är dock att Boden fortsätter att öka det totala antalet anmälda brott räknat per 100 000 invånare i jämförelse med 2008. Boden har stigit fyrtiosju placeringar och ligger nu på en 51:a plats i riket. Även Luleå och Gällivare återfinns bland de 100 första kommunerna. Det är framförallt våldsbrotten som ökar och som ger de dåliga placeringarna. Jämför man enbart våldsbrotten finns fyra Norrbottenskommuner med bland de 100 första i landet, nämligen Boden (plats 18), Gällivare (45), Luleå (66) och Haparanda (95). Det är bara två kommuner i Norrbotten där anmälda brott minskat under 2009 och det är Överkalix och Övertorneå. I båda kommunerna är det vårdslöshet och vållandebrotten som procentuellt minskat mest, men även minskningen av vapenbrotten är gemensamt för de bägge kommunerna. Pajala är fortfarande en av landets tryggaste kommuner räknat till antalet anmälda brott per 100 000 invånare och placerar sig på 279:e plats.
17(37) Antal anmälda brott per invånare 0,14 0,12 2007 2008 2009 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Boden kommun Luleå kommun Haparanda kommun Gällivare kommun Kalix kommun Överkalix kommun Kiruna kommun Arvidsjaur kommun Jokkmokk kommun Piteå kommun Älvsbyn kommun Arjeplog kommun Övertorneå kommun Pajala kommun En förändring som inträffat är att det inte längre är Luleå som har flest brott per invånare utan år 2009 är det Boden. Detta beror främst på förändringar i demografin och inte i antalet anmälda brott. Det är glädjande att notera att Övertorneå i år kämpar om första platsen tillsammans med Pajala om länets tryggaste kommun avseende brott per invånare.
18(37) 3 BROTTSUTREDNING 3.1 Resurser Resurssatsningen på området har i princip varit oförändrad under året. 39 % av myndighetens resurstid har avsatts till brottsutredningsverksamhet. 59 % av utredningsresurserna har ägnats åt mängdbrotten (brottsområde 1), 29 % åt trafikbrott och narkotikabrott samt 12 % åt övrig brottslighet, bl.a. ekonomisk brottslighet. 3.2 Utredningsprocesserna PNU Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är en nationell utredningsmodell som syftar till att förbättra kvaliteten i utredningsverksamheten och öka uppklaringen. I detta ingår bl.a. bättre förundersökningsledning, färre överlämnanden av ärenden och bättre förstahandsåtgärder. Antalet kriminalärenden i balans (öppna ärenden som ännu inte avslutats) i myndigheten har under stora delar av 2009 varit för högt i förhållande till målet. Vid årets slut var 4165 ärenden i balans vilket är mer än 600 ärenden över målet. Av det totala antalet ärenden i balans hade områdena i genomsnitt följande andel öppna ärenden. Område Luleå-Boden 46 % Område Piteå älvdal 12 % Område Norra Lappland 9 % Område Östra Norrbotten 7 % Antalet inkomna ärenden har ökat med 6,6 % 2009 i jämförelse med 2008, tyvärr följer även antalet öppna ärenden samma procentutveckling, Norrbotten är den myndighet i Sverige som har den högsta andelen öppna ärenden 6 månader eller äldre. I början av året genomfördes en genomlysning av den brottssamordningsfunktion som inrättades 2007. Genomlysningen resulterade i en handlingsplan innehållande antal aktiviteter vars syfte var att förbättra samordning och resultat. De flesta aktiviteter har genomförts och resultatet visar på en positiv utveckling. En kritisk framgångsfaktor i utredningsarbetet är tillgång till förundersökningsledare. Under året har myndigheten därför utbildat fler förundersökningsledare, bland annat för att lösa den nationella åtagandet i Polisens kontaktcenter. Vidare har samlokalisering av förundersökningsledare och vakthavande befäl inletts. Ett syfte med samlokaliseringen är att underlätta för patruller i yttre tjänst att hålla kontakt med förundersökningsledaren samtidigt som kvalitetssäkring av förstahandsåtgärder ur ett utredningsperspektiv kan
19(37) ske. Ett annat syfte är att underlätta och minimera antalet överlämningar i ärenden som ska utredas. En strävan i Polismyndighetens arbete är att ständigt förbättra resultaten. Ett sätt är att ta fler DNA-prov vilket, när det ger träff, är ett effektivt sätt att höja brottsuppklaringen. Antalet till SKL inskickade DNA-prov (saliv) ökade från 589 år 2008 till 669 år 2009. Rikspolisstyrelsen har dock satt ett mål för myndigheten på 1 335 prov, vilket inte gått att nå. En annan inriktningen har under senare år också varit att öka användningen av förenklad förundersökning bland personalen i yttre tjänst så att vissa enklare ärenden kan redovisas snabbare till åklagare. Antalet redovisade ärenden enligt 23 kap 21 och 22 Rättegångsbalken ökade med 29 % från 831 ärenden 2008 till 1 071 ärenden 2009, den nationella ökningen ligger endast på 9 %. Polismyndigheten följer den nationella strategin angående kriminalteknik. Under året har antalet lokala brottsplatsundersökare (LOKUS) utökats och fler kommer att inrättas under 2010. IT-forensisk verksamhet utvecklas i rask takt och under året har antalet ärenden som hanteras av IT-forensiker ökat kraftigt. Under 2009 genomfördes en nationell insats riktad mot ungdomsbrottslighet och ungdomar i riskzon. Insatsen var uppdelad i två delar; brottsförebyggande och utredning och föregicks av en mycket omfattande kartläggning av lokala problembilder i länets 14 kommuner. Utfallet av kartläggningen sammanställdes i en myndighetsgemensam rapport som sedan låg som underlag för prioriteringar i den operativa ledningsgruppen. Vad avser ungdomsutredningar så har myndigheten under året i stort hållit de lagstadgade tidsfristerna. Detta verifieras också av den uppföljning som genomfördes inom ramen för ungdomsinsatsen. 3.3 Grov organiserad brottslighet Polismyndigheten strategi under 2009 för att motverka grov organiserad brottlighet har varit att på bred front samarbeta med statliga myndigheter och kommuner. En samverkansgrupp för detta ändmål har inrättats under året med Polisen som sammankallande. Syftet med samarbetet har varit att med kraft försvåra förutsättningarna att begås brott samt göra det mer riskabelt att begå brott. Det ska också vara olönsamt att begå brott. I det förebyggande arbete som handlar om att minimera rekrytering av ungdomar till kriminella gäng har framförallt tidiga samtal med ungdomar i riskzon varit en framgångsfaktor. En för polismyndigheten gemensam strategi för förhållningssättet mot personer som ingår i grov organiserad brottslighet har utarbetats. Den omfattar bland annat yttre personals agerade vid till exempel trafikkontroller och i förväg kända fester. En låg toleransnivå ska gälla mot personer i denna miljö. Inhämtning av information gällande kriminella nätverk och målpersoner har till viss del utvecklats, inte minst genom samverkan med externa intressenter.
20(37) Under året tog polismyndigheten initiativ till en myndighetsgemensam konferens angående den grova organiserade brottsligheten. Konferensen genomfördes i april 2009. 3.4 Närståendevåld och brottsofferarbete När det gäller våld mot kvinnor har polismyndigheten haft ett särskilt fokus på att förbättra utredningsresultaten. En särskild utbildning, framtagen av Rikspolisstyrelsen, har genomförts. Utbildningen omfattade i stort sett all personal. Målet med utbildningen var bland annat att förbättra de förstahandsåtgärder som ska vidtas i inledningen av ärendet. Forskning visar att förstahandsåtgärder av god kvalitet har stor påverkan på utredningsresultatet. En annan framgångsfaktor är utökat samarbete mellan personal i yttre tjänst och utredare. Den tredje, men troligen viktigaste framgångsfaktorn, är att skapa god kontakt med offren och stötta dem under hela utredningsprocessen. Förtroendeskapande åtgärder har därför prioriterats. En rikstäckande informationskampanj är genomförd vilket också kan ha bidragit till det ökade anmälningsantalet, Norrbotten har en ökning med 25 % i jämförelse med 2008. Norrbotten hade ett mål att antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds och sexualbrott mot barn ska uppgå till minst 150. Norrbotten förbättrade utredningsresultatet 2009 med 32 %, vilket var den näst bästa siffran i landet. Trots detta nådde Norrbotten inte målet utan hamnade på antalet 140, och var med det resultatet näst sämst i landet. Vad gäller vålds- och sexualbrott mot barn förbättrade myndigheten resultatet, andelen var 18 %, vilket var en av de högsta nivåerna bland polismyndigheterna i landet. En funktion som brottsoffersamordnare har inrättats vid myndigheten. Brottsoffersamordningen har i och med detta lyfts fram och ett flertal aktiviteter har genomförts under året, bland annat en nationell konferens som rönte uppmärksamhet i media. Brottsofferstödet har i övrigt handlat om informationsinsatser, personliga kontakter, säkerhetsdialoger, samverkan samt uppföljning 3.5 Effekter redovisade ärenden och uppklaring Polismyndigheten i Norrbottens ska bidra till det nationella målet om att andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ska öka. Målet för Norrbottens del har uppnåtts i och med att andelen ökade från 20,2% till 21,8%. Det mest tydliga förbättrade resultatet 2009 bedöms ligga hos Norrbotten i jämförelse med övriga polismyndigheter. För brottsområde 1 ökade redovisade ärenden med 23 %. När det gäller misshandel utomhus var polismyndighetens mål att andelen redovisade till åklagare i förhållande till inkomna ska uppgå till minst 28 %. Målet uppnåddes inte, andelen blev 24 % men Norrbotten ökade med 24 % i jämförelse med 2008 och tillhör därmed de myndigheter med största andelen redovisade ärenden av inkomna. Norrbotten har
21(37) även en stor ökning av de personuppklarade våldsbrotten (+ 29%), vilket är den största bland polismyndigheterna sedan 2007. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 8,0 procent vid utgången av 2009. Myndigheten nådde inte heller här till målet men trots detta var Norrbotten också här ett av de län som ökat mest när det gäller redovisade ärenden för tillgreppsbrott exkl tillgrepp i butik. Även här ligger myndigheten i topp när det gäller andel och personuppklaringsprocent. Det kan även noteras att det förbättrade resultatet för utredning och lagföring även omfattar skadegörelse. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten en gemensamt handlingsplan för att bekämpa bidragsbrotten. För Polisens del har målet varit att öka andelen redovisade ärenden i förhållande till inkomna. Det målet har uppnåtts för samtliga polismyndigheter i Sverige, så även för Norrbotten som ökade andelen med 7 %. 3.6 Utredning av grova brott En arbetsgrupp har under andra halvåret arbetat med utveckling processen utredning av grova brott. Arbetsgruppens uppdrag grundar sig i den utvärdering som gjordes av myndighetens hantering av ärendet rörande mordet på Caroline Stenvall. Utvärderingen redovisades i början av året och innehöll ett antal förslag till åtgärder ämnade att säkerställa myndighetens förmåga att på ett effektivt och rationellt sätt bedriva en utredning av grovt brott. I arbetsgruppens rapport föreslås både metodutveckling och säkerställande av kompetens vid nyckelfunktioner i utredningsprocessen. Arbetet ligger i linje med den inrikting för utredning av grova brott som rikspolischefen angivit i samband med utvärdering av ett uppmärksammat mord i Dalarna. 3.7 Personsäkerhet Under året har myndigheten stärkt sin förmåga att hantera säkerheten kring hotade personer. Arbetet har bedrivits med stöd av RPS handböcker Lokalt personsäkerhetsarbete och Skydd av medarbetare. Arbetet sker i nära samverkan med de nationella särskilda personsäkerhetsenheterna och då i synnerhet med enheten i Umeå.
22(37) 4 EXTERN SERVICE 4.1 Resurser Resurssatsningen på extern service har under året minskat från 9 % till 8 % av myndighetens totala personalresurser. Minskningen beror till stor del på att personal som arbetat med extern service och som lämnat sin tjänst under året ej har återbesatts. 4.2 Polisens Kontaktcenter Polismyndigheten ansvarar för ett av Polisens sju nationella kontaktcenter. Verksamheten vid enheten har konstant utökats och under året har man förutom brottsanmälningar även hanterat upplysningar och tips. Kontaktcenter hanterade ca 52% av de anmälningar som inkom till myndigheten under 2009. Ur ett nationellt perspektiv har enheten hanterat ca 100.000 inkomna ärenden (anmälningar och tips). Förundersökningsledare knutna till kontaktcenter har granskat dessa ärenden och i förekommande fall även tagit beslut om inledande av förundersökning. Det nationella målet om att 90% av inkommande samtal ska besvaras inom 3 minuter har inte kunnat uppnås under året. Resultatet för 2009 är att 59% av samtalen besvaras inom 3 minuter, 79% besvaras inom 5 minuter. Resultatet mäts endast på nationell nivå och omfattar därmed alla sju kontaktcenter. 4.3 Service Som en del av Polisens nationella strategi för telefoni bytte myndigheten alla fasta telefonnummer under 2009. Övergången till s k 010-nummer genomfördes som ett projekt i nära samverkan med övriga myndigheter inom Nordsam. I samband med bytet av telefonnummer fastställdes även en tjänsteföreskrift som reglerar interna krav på tillgänglighet och bemötande per telefon. Arbetet med att göra den nationella servicestrategin känd av alla medarbetare har fortsatt under 2009. Målet om att servicestrategin ska genomsyra det dagliga arbetet är inte till alla delar uppfyllt, arbetet fortgår under 2010.. 4.4 Delgivningsärenden Förbättringarna på delgivningsverksamheten har fortsatt att förbättrats. En större del av delgivningarna 83 % - utförs idag av särskilda delgivningsmän och delgivningsprocessen drivs mer enhetligt i myndigheten. Balanserna har under året nedbringats med 75 %. Antalet delgivna ärenden i relation till avslutade ärenden uppgick under året till drygt 68 %. Den genomsnittliga handläggningstiden för avslutade delgivningsärenden år 2009
23(37) förkortades till 18 dagar i jämförelse med de 79 dagar handläggningen tog under 2008. Norrbotten har de kortaste handläggningstiderna i landet. 4.5 Utlänningsärenden Antalet verkställighetsärenden i balans har pendlat mellan 320 och 470 ärenden under året och inflödet ökar framför allt från Migrationsverket. Verkställigheter fortsätter också att öka i omfattning. Detta har föranlett att myndigheten ser över bemanningen och kommer att utöka med fler utredare. Den inre utlänningskontrollen har ökat i omfattning, med 7 % i jämförelse med föregående år.
24(37) 5 GEMENSAM VERKSAMHET 5.1 Resurser Resurssatsningen på Gemensam verksamhet har varit i princip oförändrad under året och uppgått till 14 % av myndighetens totala resurstid. Resurssatsningarna på de ingående komponenterna ledning/styrning, kompetensförsörjning och stödverksamhet är förändrade så tillvida att mindre tid har lagts på kompetensförsörjning på grund av myndighetens ekonomiska läge till förmån för ledning/styrning. En minskning har också skett på stödverksamhet, vilket är ett resultat av att personal som lämnat sin tjänst under året ej har återbesatts. 5.2 Ledning/styrning/stöd Organisation och ledning/styrning Under året fastställde RPS Polisens värdegrund. Myndighetens ambition har varit att ledorden engagemang, tillgänglighet och effektivitet ska genomsyra allt arbete. Eftersom det till stor del handlar om medarbetarens attityd och förhållningssätt till ledorden diskuteras värdegrunden med viss regelbundenhet vid ex. vis arbetsplatsträffar. Värdegrunden används även som ett verktyg vid rekrytering av aspiranter. Myndighetens organisation har endast genomgått några smärre justeringar under året. Utveckling av det processorienterade arbetet har legat i fokus. I enlighet med verksamhetsplanen definierades fyra för verksamheten viktiga processer som genomlystes och analyserades i syfte att föreslå utvecklingsåtgärder. Processerna som genomlystes var grova brottsutredningar, löne- och planeringsprocessen samt hanteringen av utlänningsärenden. Som ett resultat av det som framkommit under analysarbetet fortsätter utvecklingsarbete i dessa processer även under 2010.. En väsentlig del av PUM är den strategiska ledningsgruppen, SLG. SLG ansvarar för ledning och styrning med ett perspektiv på 1-3 år (i visssa fall längre). Under året har SLG hanterat ett flertal strategiska frågor, ex. vis verksamhetsuppföljning, självskattning, ekonomi, rekrytering/bemanning, lokalförsörjning, arrestlokaler. Dessutom har en första omvärldsanalys upprättats och kopplats till myndighetens verksamhet. Arbetet i SLG har starkt utvecklats mot att vara framåtinriktad med fokus på strategiska frågor. Samverkan inom ramen för Nordsam (de fyra nordliga länens polismyndigheter) har under året bedrivits i mindre omfattning än tidigare. Det beror i huvudsak på det ekonomiska läget som inneburit att myndigheterna endast i mycket begränsad omfattning deltagit vid konferenser eller arbetsmöten på regional nivå. I huvudsak har centrala arrangemang prioriterats.
25(37) Myndighetens förmåga att leda och styra i krissituationer har vidareutvecklats under året. Stabsarbete har nyttjats både vid särskilda händelser och planerade insatser. I samband med insatsen kring NATO-övningen Loyal Arrow i juni genomfördes en avstämning med RPS nationella bedömandegruppen för att säkerställa att myndighetens planeringsstab gjort rätt bedömning av hotbild och resursbehov. Insatsen Loyal Arrow var i alla delar en framgång och det kan till stora delar tillskrivas den planeringsstab som inrättades i ett tidigt skede och den samverkan med nationella bedömandegruppen som initierades. Stabsarbetet ställer krav på väl fungerande samverkan mellan inblandade resurser och genom att nyttja den nationella modellen har goda resultat uppnåtts. Stabsarbetet under 2009 har utvärderats och i den rapport som upprättats finns också förslag till förbättrade rutiner i arbetet. Polisenheten vid verksamhetsstödet upphörde i samband med årsskiftet. En ny funktion, Länspolismästarens stab, inrättades. Medarbetarna vid Polisenheten överfördes till andra enheter vid verksamhetsstödet eller till staben. I samband med detta genomfördes processanalyser för att säkerställa fortsatt kontinuitet i de ärenden som hanterats av Polisenheten. 5.3 Kompetensförsörjning Myndigheten har medvetet arbetat för att vara en attraktiv arbetsgivare och aktivt arbete för god arbetsmiljö bedrivs. Strävan efter jämställd arbetsplats med mångfald pågår kontinuerligt. Myndighetens chefer genomför enligt plan polisens chefsprogram, indirekta- och direkta ledarskapet. Utbildning Avslutat utb 2009 Totalt antal chefer som slutfört utb Direkta ledarskapet 8 29 5 Indirekta ledarskapet 2 2 4 Strategiska ledarskapet 1 1 - Antal chefer pågående utb Andelen kvinnor i ledande befattningar är vid årets slut 20%, myndigheten har inte nått målet att öka från föregående års andel 21,4%. Myndighetens arbete fortsätter arbetet med att öka andelen kvinnor i ledande befattning. Myndigheten har under året arbetat fram riktlinjer för en lokal utvecklingssatsning parallellt med de nationella ledarutvecklingsprogrammen. Syftet med utvecklingsplatser genom bredvidtjänstöring är att skapa förutsättningar för ett lärande i vardagen där kunskap och kunnande i högre grad delas mellan medarbetare och yrkesgrupper vilket bidrar till utveckling av verksamheten. Genom utvecklingsplatserna vill myndigheten tidigt identifiera och förbereda medarbetare för chefs- och specialistfunktioner.
26(37) Myndigheten arbetar kontinuerligt för att attrahera sökande till Polismyndigheten. Strategisk rekryterings- och bemanningsplan har under 2009 tagits fram för avdelning brottsförebyggande. Arbetet har påbörjats för avdelning brottsutredning. Samtidigt har myndigheten anpassat både interna- och externa rekryteringar efter det ekonomiska läget. Under 2009 har 37 nya polisassistenter anställts direkt efter avslutad och godkänd aspirantutbildning. Antalet anställda vid Polismyndigheten i Norrbotten 800 Civilanställda Poliser 700 600 500 147 146 150 145 143 168 182 185 169 400 300 200 410 417 428 426 435 439 442 462 500 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010 Målet att ha 500 poliser vid utgången av 2010 kommer med all sannolikhet att uppfyllas. När det gäller de civilanställda var det vid utgången av 2009 172 tillsvidare anställda i myndigheten och med kända pensionsavgångar kommer antalet civila tillsvidare anställda att vid 2010 års slut vara 169. I tabellen ovan redovisas även korttidsanställda i PKC, därav siffran 185 för 2009. Under 2009 slutfördes den medarbetarutbildning som genomförts successivt i myndigheten. Samtliga 640 medarbetare deltog vid den tvådagars utbildning som genomfördes. I utbildningen ingick avsnitt som handlar om hur vi tillsammans utvecklar verksamheten genom de olika samverkansformerna: utvecklingssamtal, APT, avdelningssamverkan och myndighetssamverkan. Polisens nya nationella modell för utvecklingssamtal har förankrats i myndigheten under 2009 och personalstatistik visar att 83 procent har erbjudits utvecklingssamtal. Då några avböjde utvecklingssamtal resulterade det i att 76 procent av alla anställda medarbetare har haft utvecklingssamtal. Myndigheten fortsätter att verka för att alla medarbetare ska ha ett utvecklingssamtal per år. Regelbundna arbetsplatsträffar genomförs på samtliga enheter. Frekvensen ligger mellan en gång i månaden till var sjätte vecka.
27(37) Kontinuerliga samverkansmöten på avdelnings- och myndighetsnivå har bidragit till att samverkan har stärkts. Myndighetens fyra samverkansgrupper har genomfört fokusdialoger med syfte att identifiera utvecklingsområden. Nya riktlinjer för kompetensplanering och samordning av fort- och vidareutbildning har fastställts under 2009. Riktlinjerna innebär nya rutiner och arbetssätt där medarbetarna och deras chefer med kompetensanalyser som metod samt utifrån genomförda utvecklingssamtal ska ta fram strategiska kompetensplaner. Processen är anpassad till det nationella arbetssättet med inventering och beställning av utbildning via HR-avdelningen på RPS. Implementeringen av riktlinjerna har påbörjats i dialog med alla chefer som har personalansvar. De nya rutinerna omfattar även en inventering av den formella kompetensen hos alla medarbetare. Inventering av formell kompetens har påbörjats under 2009. Samverkan inom med de fyra nordligaste polismyndigheterna, Nordsam, genomförs för regionala utbildningssatsningar. Som ett led i att ansvariga chefer ska ha erforderlig kunskap gällande hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljöfrågor har myndigheten under första halvåret 2009 implementerat riktlinjer inom områdena rehabilitering, systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol och droger samt en rökfri arbetsmiljö Lokalt samarbetsavtal har utformats med Försäkringskassan för att effektivisera samarbete och information. Myndigheten har fortsatt att arbeta förebyggande med ohälsa och tidigt identifiera samt genomföra åtgärder. Sjukfrånvaron för 2009 ligger på 4,11% vilket är den lägsta hitintills jämfört med de föregående fem åren. De fyra nordligaste myndigheterna, Nordsam, har samarbetat och tagit fram förslag på metodstöd/processbeskrivning för systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Processbeskrivning publiceras på Intrapolis och modellen implementeras under 2010. 5.5 Ekonomi Myndighetens ekonomiska mål under 2009 var att bedriva en kostnadseffektiv och rationell verksamhet och att den fördelade övertidsbudgeten skulle hållas. I den fördelade budgeten vid ingången av 2009 sattes en budget för övertiden på 6,0 mkr. Denna var senare tvungen att justeras till förmån för ob-tillägget för att slutligen hamna på 4,5 mkr. Utfallet för övertiden 2009 uppgick till 4,7 mkr, vilket få anses falla inom ramen för måluppfyllelse. Övertidskostnader i Norrbotten, exkl arbetsgivaravgifter 9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Budget 2010
28(37) Det ekonomiska utfallet jämfört med budget 2009 ser i stort ut på följande sätt. Utgiftsslag Budget Utfall Procent Intäkter 13 462 13 791 102% Personalkostnader -308 617-312 006 101% Lokalkostnader -41 430-42 402 102% Driftskostnader -37 450-37 656 101% Räntor och amorteringar -14 800-12 756 86% Totalt -388 835-391 029 101% När myndigheten vid ingången av 2009 hade ett ingående överföringsbelopp på 15,7 mkr beslutades det om kraftfulla åtgärder för att bringa ned kostnaderna och få en budget i balans. Som exempel skulle OLG godkänna allt deltagande på kurser och konferenser, inga tvådagars konferenser med övernattning var tillåtet, alla inköp skulle prioriteras och godkännas av avdelningscheferna och ingen personalrepresentation genomfördes. Detta fick till resultat att myndigheten lyckades med stora besparingar bl a för resor med ca 3 mkr och inköp av varor med 2,9mkr. I bilaga 1 lämnas en ekonomisk rapport för 2009 mer i detalj.
29(37) Bilaga 1 Polismyndigheten i Norrbotten Ekonomisk rapport 2009