Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Relevanta dokument
Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Enkla eller dubbla handskar

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Hepatiter och blodsmitta

ANELÄK Kirurgisk diatermi

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Nav-X styrbara RF-enheter DFU-0177 NY REVISION 5

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

Infektion Ärrbildning Brännskador

Lösningsmedel är farliga

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Manus bildspel handskar

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Rätt klädd och rena händer

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

HITÅT* *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Medicintekniska produkter

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Rena händer Rätt klädd

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning

Krav på blodgivares lämplighet

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008


Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner och klädregler

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CIED - pacemaker, ICD, CRT och diatermi

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Rätt handske. Rekommendationer för val av handskar för personalen inom landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland samt Uppsala och Örebro län.

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Hygienrutiner i förskolan

Ratiograstim (filgrastim)

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Bukplastik Utförlig information

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar Tammerfors Pia Ratilainen

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

HLR-D FÖR FÖRSTA HJÄLPEN-JOURHAVANDE/VUXEN,

Sår, benbrott och andra skador. Hans Örnhagen Förbundsläkare SSDF

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård

Basala hygienrutiner och klädregler

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN VAC-pump - Operation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Fri från tobak i samband med operation

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4

VARUINFORMATIONSBLAD

Monopolär ablationssond DFU-0088 REVISION 14

ICD Inopererad defibrillator

Självklart! Läs det i alla fall

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken

Transkript:

Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD

Innehåll Säkert handhavande av diatermi Kirurgisk rök Stick och skärskador Blodsmitta Rutiner och riktlinjer Dubbla handskar

Kirurgisk diatermi Diatermi betyder genom värme Gör att det möjligt att operera i lättblödande områden Minskar den totala blödningen Minskar operationstiden Ökad sikt i såret

Användas med stor försiktighet Brännsår Trycksår Elektiska stötar Brand Tarmgasexplosion

Diatermins teknik Vid monopolär diatermi vandrar strömmen från den aktiva elektroden till neutralelektronen. Vid skärning, cut, upphettas vävnaden till kokpunkt. Resulterar i att cellens intracellulära vätska kokar till cellexplosion. Skapar så ett tvärsnitt. Vid koagulering, koag värms cellen upp långsamt så den intracellulära vätskan förångas och cellen krymper samtidigt som cellplasman koagulerar. Vid bipolär diatermi passerar strömmen mellan instrumentets två elektroder. Pinnsett eller sax.

Monopolär diatermikniv med rökutsug

Bipolär pinnsett

Bipolär sax

Monopolär diatermi Vid monopolär diatermi måste en neutralelektrod placeras någonstans på patientens kropp. Placeras på område som leder strömmen optimalt. Gärna större muskler med god blodcirkulation. Plattan ska sitta så nära operationsområdet som möjligt. Men inte närmre än 15 cm från. Tänk även på telemetriövervakningen. För ett bra fäste kan man behöva håravkorta på planerad placering.

Säkerhet Har patienten Pacemaker? Placera neutralplattan på sådant vis att strömmen inte färdas genom den. Ha en extern defibrillator tillgänglig under ingreppet. Tillfällig inhibering av pacemakerns funktion kan förekomma under monopolär diatermi användning. EKG-övervakning. Det finns en liten risk för brännskada i hjärtat till följd av att PM elektroden kan hettas upp vid användning av monopolär diatermi. Så se till att strömmen inte passerar genom PM eller dess elektrod. Arbeta med diatermin endast under korta sekvenser.

Säkerhet Har patienten ICD? Arytmidetektorn måste vara avstängd!!! Implantatet kan misstolka de elektiska aktiviteterna och leda till att implantatet defibrillerar! Gravida patienter ska inte behandlas med monopolär diatermi.

Diatermi vid lapraskopi Använd aldrig bipolär autostart vi lapraskopier. Bränneffekten startar så fort instrumentet kommer i kontakt med vävnad. Kontrollera alltid isoleringen på endoskopiska instrument.

Höft -och knäimplantat Man bör undvika att strömmen går genom implantaten, men Det finns inte ett enda fall beskrivet att det orsakat skada. Krävs stora energimängder för att värma upp ett sådant implantat.

Annan metall Smycken och piercing ska vara avtagna innan patienten kommer till operation. Främst ur ett aseptiskt perspektiv. Bättre att ta det säkra före det osäkra.

Säkerhet Vätska leder ström Tänk på att brännbara vätskor inte är nära. Är lakanen torra? Svett Urin Blött efter förtvätt och steriltvätt

Kontrollera Att patienten är torr Att inte kabelsladden ligger så att patienten får tryckskador. Viktigt att ha god kunskap om den apparatur vi använder. Inspektera utrustning, kablar och kontakter Ha inte onödigt hög effekt på diatermin. Var vaksam om en höjning inte ger bättre effekt Vissa patienter leder ström sämre

Kirurgisk rök

Kirurgisk rök När diatermin bränner i vävnaden så utvecklas viss rök. Det kallas då kirurgisk rök All kirurgisk rök innehåller kemiska och biologiska partiklar. Studier har visat att röken innehåller kemiska medel,bakterier och virus. Mutagena partiklar vid cancer operationer och cytotoxiner vid diatermi i levervävnad. Laserrök i sig påverkar luftvägar och lungor

Stick och skärskador Förekommer vid operation Utsatta för blodexponering Exponering genom blodstänk i ögon, vid stick eller skärskador eller vid direkt kontakt med blod på huden.

Minimera risker Nåldyna Lägga undan kniven Knivhållare Inte mötas på vägen No hands teknik Ta emot och lämna saker på rätt sätt Kom ihåg att operatören inte alltid är van! Anmäl och ta prover vid skada Om övrig personal skadas se till att de får hjälp med ovanstående

Blodsmitta Hepatit B: - 30% risk för smitta efter stick med kontaminerad nål. Hepatit C: - 3-5% risk för smitta vid stänk i ögon eller stick med kontaminerad nål. HIV: - Risken för att bli smittad är mindre än 0,5%

MEN TÄNK PÅ ATT RISKEN FÖR SMITTA ÄR STÖRST NÄR SMITTAN ÄR OKÄND!!!

Rutiner och riktlinjer Enligt arbetsmiljöverket är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning. Socialstyrelsen vårdhandboken rekommenderar ögonskydd och dubbla handskar. Tänk på eventuella studenter eller andra som bara tittar på Allt fler sjukhus har infört dubbla handskar i sina riktlinjer

Dubbla handskar Operationshandskar utsätts för stort slitage, vassa instrument och benbitar Vid induktionshandskar syns om det om det blivit hål Lättare att bara byta ytterhandskarna Vid stickskada torkas nålen av två lager handsk-material. Patienten skyddas bättre från kontaktsmitta

Kom ihåg att Vara rädda om er!