Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng

Relevanta dokument
Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik

Med andra ord är rening av avloppsvatten nyckeln till ett bättre dricksvatten.

Systemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Branschkompetens och biogassegmenten, 25 YH-poäng

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Kurs: Säkerhetsteknik 1- Föreståndare för brandfarlig gas.

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng

Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 1: Kurs 2: Bakgrund

Kurs : Rörnätsteknik, 30 YH-poäng

Dricksvattenteknik 2. Fallbeskrivning Utbildning: Vatten och Miljötekniker, 400 YH-poäng

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng

Fallbeskrivning projekt 1

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs: Rörnätsteknik -och ledningssystem, 30 YH-poäng

Kvalificerade yrkesutbildningar Vatten- och miljöteknik Fallbeskrivning för huvudmomentet Teknik och processteknik & Driftövervakning

KVMI Kvalitets- och miljöstyrning, 10 YH-poäng APPL Affärskompetens, ledarskap, ekonomi och lagar/regelverk, 30 YH-poäng

Sidan 1 (14) vers 0.7 Godkänd /AB KURSPLAN BIOGASTEKNIKER, 400 YH-poäng

Kons6tuering av projektgrupp

Syftet med LOD är att ta hand om dagvattnet så fort som möjligt, innan det hunnit förorenas av bilavgaser m.m.

Kunskapskontroll. Sidan 1 (15) vers 2.0 Godkänd av ledningsgruppen KURSPLAN BIOGASTEKNIKER, 400 YH-poäng

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Tryck på gasen för matavfall!

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp

SRPU_Fallbeskrivning. Styr- Regler- Process- Underhållsteknik

Innehållsförteckning

Hållbarhetskriterier för biogas

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Hållbarhetskriterier för biogas

Information om LIA för YH-utbildningen Produktionsutveckling 400p, YHProd9-18

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp

Biogas i Uppsala län.

Rent vatten idag och i framtiden

KURS-PM för. Lärande i arbete 2 (YTLR27) 40 Yhp. Version 1.0 Uppdaterad

Kursplanen är fastställd av Ledningsgruppen för Bachelor in Development Studies att gälla från och med , höstterminen 2017.

Marknadsanalys av substrat till biogas

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Kursguide. Kursnamn. Telefon. Termin HT2015

Biogasstrategi för Östersund kommun

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Guide till projektarbetet

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

MOBILA ARBETSMASKINER

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Projektarbete

Östersund 17 september 2013

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

KURS-PM Produktionsutveckling

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Handledare: Sara Isaksson From: och Åsa Jungnelius,

Ditt matavfall i ett kretslopp

Information om LIA för Yh-utbildningen Produktionsutveckling 400p, YhProd6-15

Umeå Universitet Kursplan Dnr: Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

SGEA23, Samhällsgeografi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

KURSPLAN. Graphic Design and Illustration 6 30 högskolepoäng / 30 credits

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , höstterminen 2018.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

VT Introduktionsföreläsning för kursen. Ekonomi för tolkar och översättare. delmoment Företagsekonomi. Föreläsare. Emmanouel Parasiris

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

1IK430 Brukarorienterad design

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Transkript:

Bakgrund För vårt samhälles funktion, vår försörjningstrygghet - för våra liv- krävs långsiktig och hållbar tillförsel av energi. Men för att samtidigt klara av att öka försörjningstryggheten, minska oljeberoendet och minska utsläppen av växthusgaser krävs en omfattande satsning på och utveckling av de förnybara energikällorna. Här spelar biogasprocessen och dess slutprodukter en viktig roll. Biogasprocessen är en naturlig process där mikroorganismer i syrefri miljö bryter ned organiskt material och bildar biogas och näringsrik biogödsel. Till biogasens stora fördelar hör att den är mycket energirik, koldioxidneutral och förnybar. Biogasen kan användas för produktion av el och värme, men även efter uppgradering till fordonsbränsle. Den näringsrika restprodukten, biogödsel, kan återföras till åkermark och på så sätt sluta kretsloppet. Under detta huvudmoment ska grunderna i biogasprocessen och energiproduktion läggas samt kunskaper om rötningsteknik med olika råmaterial inhämtas. Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng Mål och innehåll: Att ge den studerande kunskap om möjliga råvaror vid rågas framställning, bearbetningsprocesserna vid rågas framställning, olika förädlingsmetoder av rågas till skilda energiprodukter, olika logistik- och förvaringslösningar av råvaror och biogas samt lagar och regelverk som styr produktion och hantering av gas/biogas Kursen innehåller grundläggande om vilka råvaror som är möjliga att använda vid rågas framställning samt vilka förädlingsmetoder som används för omvandling av rågas till olika energiprodukter. I kursen ingår även grundläggande om olika logistik- och förvaringslösningar av råvaror och biogas samt vilka lagar och regelverk som gäller och därmed styr produktion och hantering av gas/biogas. Kurs 2: Rötning med olika råmaterial (RÅRÖ), 10 YH-poäng Mål och innehåll: Att ge den studerande kunskap om rötningsmetoder för olika avfallsprodukter samt hur rötningsprocessens restprodukt omsätts till kvalitetssäkrad näringsresurs. Kursen innehåller grundläggande om rötning av avloppsslam, park och trädgårdsavfall, restprodukter från industri, livsmedels- och skogsindustrin samt från lantbruket, matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. I kursen ingår även grundläggande om hur rötningsprocessens restprodukt omsätts till kvalitetssäkrad näringsresurs. 1(6)

Uppgift för projektarbete I detta projekt har en sammanslagning av huvudmomenten Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet och Rötningsteknik med olika råmaterial skett, med en fallbeskrivning som följd. Uppgift 1 Du arbetar på kommunens biogasanläggning och ska inom en snar framtid få ta emot en praktikant från Biogaslinjen, Yrkeshögskolan i Hallsberg, vilket du ser mycket fram emot. För att du på ett så informativt sätt som möjligt ska kunna förklara hur biogasprocessen på den anläggning du arbetar på går till och även kunna redogöra för biogasprocesserna hos några andra tänkbara råmaterial till anläggningen har du satt dig ner för att skissa på ett presentationsmaterial till praktikanten. Materialet ska innehålla: En allmän beskrivning av anläggningen du arbetar på samt processchema Beskrivning av biogasprocessen för det råmaterial som anläggningen du arbetar på belastas med samt för ytterligare två tänkbara råmaterial. Beskrivning av reningsprocessen för rågas Beskrivning av vilka driftparametrar som övervakas och analyseras i anläggningen Checklista vid driftstörningar med åtgärdsförslag Uppgift 2 Vid kontroll av biogasanläggningen upptäcker du plötsligt tecken på störning. Vid det ena tillfället föreligger kraftig ökning av organiska syror och vid det andra tillfället minskad volym uppgraderad gas. Vilken är den troliga orsaken och vilka åtgärder vidtar du? 2(6)

Total tid 2011-10-31 2011-12-11. 6 veckor Fallbeskrivning 111013 Handledare/resurspersoner Anna Berggren Tel. 073 50 200 95 e-mail. anna.berggren@nitoves.com Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Internet www.rixlex.se www.naturvardsverket.se Miljöbalken Avfall Sverige Utveckling, rapport U2009:3 VA-forsk rapport: Svenska biogasanläggningar Erfarenhetssammanställning och rapporteringssystem (nr 14 mars 2003) Problem och lösningar vid process optimering av rötkammardriften vid avloppsreningsverk (nr 2005-10) VAV utgåvan: Rötning av kommunalt slam Teknik med nya möjligheter (Publikation VAV P42 feb 1981) Substrathandbok för biogasproduktion (Rapport SGC 200) http://www.sgc.se/go/display.asp?id=1242 Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter goda svenska exempel Gemensamma aktiviteter Introduktion, gruppbildning, föreläsningar, basgruppsmöten och ev resurstillfällen. 3(6)

Obligatoriska tider To 11.11.03 09.00 föreläs/basgruppsmöte To 11.11.10 09.00 föreläs/basgruppsmöte To 11.11.17 09.00 föreläs/basgruppsmöte On 11.11.23 09.00 föreläs/basgruppsmöte Ti 11.11.29 09.00 redovisning/föreläsning/basgruppsmöte To 11.12.08 09.00 tenta Dokumentation och uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Utvärdering Utvärdering sker en gång i veckan vid basgruppsmötet. Då stäms läget i projektarbetet av, med stöd av projektledarens checklista, hur inlärningen går, hur gruppens arbetssätt fungerar samt hur gruppen fungerar. En anonym kursutvärdering genomförs i anslutning till projektets slut. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren efter avslutad efter avslutad vecka (dagen innan nästa basgruppsmöte så att handledaren har en aktuell bild av läget inför detta). Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokmenterar detta i projektledarens checklista. Projektledarens skriver också projektledardagbok, Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren efter avslutad vecka (dagen innan nästa basgruppsmöte så att handledaren har en aktuell bild av läget inför detta). Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid (ca en vecka innan projektslut) så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under huvudmomentets näst sista vecka, tisdag 29/11 4(6)

Individuell uppgift, betygskriterier och examination Individuell uppgift För detta projekt genomförs en individuell teoretisk uppgift. Provet kommer att baseras på såväl gruppens projektrapport som handledarnas föreläsningar. Provet genomförs i huvudmomentets sista vecka, torsdag 8/12 Betygskriterier för kurserna Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna - Redogöra för möjliga råvaror vid rågas framställning - Beskriva bearbetningsprocesserna vid rågas framställning - Beskriva olika förädlingsmetoder av rågas till skilda energiprodukter - Redogöra för olika logistik- och förvaringslösningar av råvaror och biogas - Redogöra för vilka lagar och regelverk som styr produktion och hantering av gas/biogas Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: - Utvärdera fördelar och nackdelar samt framtida möjligheter beträffande olika råvaror för rågasframställning - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av de olika bearbetningsprocesserna vid rågasframställning - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av olika förädlingsmetoder av rågas till skilda energiprodukter - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av för olika logistik- och förvaringslösningar av råvaror och biogas - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av lagar och regelverk som styr produktion och hantering av gas/biogas Kurs 2: Rötning med olika råmaterial (RÖRÅ), 10 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna: Redogöra för rötningsmetoder för: o avloppsslam o park och trädgårdsavfall o restprodukter från industri, livsmedels- och skogsindustrin o restprodukter från lantbruket och gödsel o matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker Beskriva hur rötningsprocessens restprodukt omsätts till kvalitetssäkrad näringsresurs 5(6)

Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: Tolka, utvärdera och dra slutsatser av rötningsmetoder för: o avloppsslam o park och trädgårdsavfall o restprodukter från industri, livsmedels- och skogsindustrin o restprodukter från lantbruket o matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker Utvärdera och dra slutsatser av vilka fördelar som följer med att omsätta rötningsprocessens restprodukt till kvalitetssäkrad näringsresurs Betyg och examination För att kvalificera för minst godkänt (G) individuellt betyg i projektets kurs/kurser krävs att den individuella insatsen i projektarbetet är godkänd (G). Denna bedömning dokumenteras och följs upp av handledaren veckovis med hjälp av projektledarens checklista samt den rapportering som sker vid de veckovisa basgruppsmötena. Om studenter missköter detta delas först en varning ut och om ingen bättring sker meddelas studenten att han är underkänd (IG) i projektets kurs/kurser. Om den individuella insatsen i projektarbetet bedöms som minst godkänt (G) görs betygssättning med utgångspunkt från de i kursplanen och i denna fallbeskrivning redovisade kriterierna för godkänt respektive väl godkänt. Resultat för individuellt skriftligt prov, skriftlig projektrapport, muntlig presentation, individuell dagbok, projektledardagbok och basgruppsarbete ligger till grund för ett sammanfattande individuellt betyg för varje studerande. Ett betyg för varje kurs. Betygskriterierna är framtagna med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala: VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd Omdöme och betyg kommuniceras av handledaren efter kursens slut tillsammans med resultat från den anonyma kursutvärderingen. 6(6)