Hela tiden. Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006. En helhetssyn på arbetstidsfrågan.

Hela tiden Förslag till Kommunals förbundsmöte i Ronneby den 30-31 maj 2006 2006 En helhetssyn på arbetstidsfrågan.

1 Hela tiden en helhetssyn på arbetstidsfrågan www.kommunal.se

2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Mars 2006 Art.nr 7141 643 9

INNEHÅLL 3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Arbetstiden ett rum för arbete 7 Problem och lösningar 7 Jämställdhet 8 Arbetsmiljö och hälsa 9 Trygga anställningsvillkor 9 Disposition 10 Heltidsarbete, deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar 11 Kommunalarnas arbetstid och sysselsättningsgrad 11 Tidsbegränsade anställningar 12 Orsaker och motiv till deltidsarbete 14 Kommunalarnas deltidsarbete 17 Regionala skillnader 21 Ofrivillig deltid bland Kommunals medlemmar 21 Deltidsarbetslöshet 25 Vad säger statistiken? 26 Rätt till heltidsarbete 26 Heltidsutredningens förslag 27 heltidsarbete en rimlighet 28 Arbetstidens längd 30 Vad tycker medlemmarna? 30 Vad säger medlemsdialogen? 39 Lokala avtal om arbetstidsförkortningar 40 Utvärdering av sextimmarsdagen i Kiruna 41 Kommande utvärdering av arbetstidsförkortning 46 Arbetstidsförkortningens ekonomi 47 Inflytande och delaktighet arbetstidens förläggning 49 Vad tycker medlemmarna? 49 Arbetstidslagen och EG-direktivet 52 Vikten av centrala kollektivavtal 52 För- och nackdelar med lokala kollektivavtal 53 Lokala arbetstidsmodeller 55 Möjligheter och risker 57 Flexibla regler i kollektivavtalen 57 Hela tiden 60 Det goda arbetets rum 60 Slutsatser 64 Bilagor 67

4

FÖRORD 5 Förord 2004 års kongress fattade beslut om att en arbetsgrupp skulle tillsättas med uppdrag att ta fram en ny målsättning i arbetstidsfrågan. I september 2004 tillsatte förbundsstyrelsen arbetstidsprojektet. I direktiven sägs att projektet ska ta fram en ny målsättning som är förenlig med målen inom löne- och välfärdspolitiken och som berör både arbetstidens längd och förläggning. Dessutom ska projektet kartlägga förekomsten och utvärderingar av lokala försök och avtal med arbetstidsförkortning samt studera olika arbetstidsmodeller. Förbundsmötet 2005 antog delrapporten Arbetstider i förändring. Det är en översiktsrapport som belyser problematiken kring arbetstidens längd och förläggning. Rapporten användes också som underlag till medlemsdialogen Tid för dig som genomfördes under hösten 2005 och där 25 137 medlemmar deltog. Projektet redovisar resultatet av det kartläggningsarbete som genomförts i delrapporten Att förlägga sin tid. Kartläggningen omfattar avtal och försök som påverkar arbetstidens längd och förläggning. Förutom kartläggningen har projektet specialstuderat arbetstidsförkortningen i Kiruna i delrapporten Sextimmarsdagen i Kiruna. Delrapporterna är fristående, men utgör också underlag till slutrapporten. Slutrapporten belyser att goda arbetstidsvillkor inte enbart handlar om hur länge vi arbetar, utan i lika stor utsträckning om när vi arbetar och hur, under vilka villkor vi arbetar. Det innebär att de målsättningar som rapporten föreslår är odelat inriktade mot att försöka länka samman arbetstidens olika delar. Hela tiden måste stå i blickfånget för en konstruktiv facklig arbetstidspolitik. Slutrapporten är skriven av Joa Bergold och Bodil Umegård. Håkan Pettersson 2:e vice förbundsordförande Februari 2006 Delrapporter från arbetstidsprojektet Arbetstider i förändring delrapport till förbundsmötet 2005. Anna Spånt Enbuske och Bodil Umegård. Sextimmarsdagen i Kiruna- en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten. Johanna Eggvall.

6 FÖRORD Bemanningsekonomi en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping från Kommunals arbetstidsprojekt. Eva Johansson. Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid. Slutredigering av Joa Bergold. Insamlingsarbetet gjordes av Anna Spånt Enbuske, Johanna Eggvall och Eva Johansson. Arbetstidsprojektet Håkan Pettersson Kommunals andre vice ordförande, projektledare Bodil Umegård förbundskontoret, projektsekreterare (föräldraledig mars -november 2005) Anna Spånt Enbuske förbundskontoret, projektsekreterare (till augusti 2005) Åke Lundström förbundskontoret, projektsekreterare (från maj 2005) Joa Bergold förbundskontoret, projektsekreterare (från september 2005) Annica Enbom förbundsstyrelsen Kjell- Ivan Eriksson förbundskontoret (till januari 2005) Håkan Lundstedt förbundskontoret (från februari 2005) Annica Jansson förbundskontoret Annki Olsson förbundskontoret Tor Hatlevoll förbundskontoret Birgitta Andersson branschrådet för äldreomsorg Eva Kärrman branschrådet för hälso- och sjukvård Johanna Eggvall projektanställd 2005 Eva Johansson projektanställd (mars - september 2005)

INLEDNING 7 Inledning Arbetstiden är en angelägen fråga för Kommunals medlemmar. Det är tydligt inte minst genom den strida ström av arbetstidsutredningar som utförts inom förbundet under de senaste åren. Det är inte konstigt att frågan ständigt är aktuell, våra arbetstider är en del av livets gränser. Arbetstiden kan både skapa problem och vara ett verktyg för att hitta lösningar. Denna rapport syftar till att belysa hur olika arbetstidslösningar kan bidra till att främja Kommunals arbete för att skapa goda arbets- och livsvillkor för medlemmarna. Arbetstiden ett rum för arbete Mycket av uppmärksamheten kring arbetstidspolitiken på kongress och förbundsmöten har inriktats på kortare arbetstid och möjligheten att genomdriva målet om 30 timmars arbetsvecka som fastlades på kongressen 1988. Den här rapporten eftersträvar att anlägga ett bredare perspektiv och närma sig arbetstidsfrågan tredimensionellt. Goda arbetstidsvillkor handlar inte enbart om hur länge vi arbetar, utan i lika stor utsträckning om när vi arbetar och hur, under vilka villkor vi arbetar. Att kunna påverka arbetstiden efter egna behov, och möjligheten att arbeta på trygga och långsiktiga villkor är avgörande. Frågor om arbetstidens förläggning och anställningsvillkor är vid sidan om arbetstidens längd grundstenarna i bygget av ett stabilt rum för medlemmarnas arbete. Det betyder att de mål som rapporten föreslår är odelat inriktade mot att försöka länka samman arbetstidens olika delar. Hela tiden måste stå i blickfånget för en konstruktiv facklig arbetstidspolitik. Problem och lösningar Projektgruppen har valt att inte betrakta arbetstiden som en fråga och ett problem i sig, utan i stället betraktat de områden där arbetstiden ingår som en del och där olika arbetstidslösningar kan bidra till att lösa de problem som medlemmar möter. Kommunals arbetstidspolitiska målsättningar ska syfta till att åstadkomma förbättringar inom områdena jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa samt anställningsvillkor.

8 INLEDNING I arbetstidsprojektets arbete har frågan om arbetstid förutom arbetstidens längd handlat om Medlemmarnas rätt till heltidsarbete under trygga former. Deltidsarbete ska inte utgöra normen för arbetet, varken för arbetsgivare eller anställda. De tidsbegränsade anställningarna försämrar villkoren för redan utsatta grupper på arbetsmarknaden. Rätten till trygga och goda arbetsvillkor, som innebär att medlemmarna är delaktiga i arbetsorganisation och kan påverka sina egna arbetstids- och arbetsvillkor. Arbetsvillkor som ger den enskilde medlemmen möjlighet att vara ekonomiskt självständig. Jämställdhet Arbetstidspolitiken är en viktig del av Kommunals jämställdhetsarbete. Men även här är det viktigt att vidga perspektivet bortom enbart förkortad arbetstid. Arbetstider utgör en av de stora skiljelinjerna mellan könen på arbetsmarknaden. Förutom att män och kvinnor generellt arbetar inom olika sektorer och branscher och att kvinnor finns på lägre positioner i arbetslivet än män finns det också anledning att tala om en tidsmässig uppdelning mellan könen. Mönstret är att kvinnor arbetar deltid medan män arbetar heltid. Skillnaderna i arbetstid får effekter på mäns och kvinnors inkomster och innebär en ojämn fördelning mellan det betalda och obetalda arbetet. Många mansdominerade branscher avtalar i dag om kortare arbetstid, medan en stor del av Kommunals medlemmar själva förkortar sin arbetstid men själva står för hela kostnaden för sitt deltidsarbete. Kommunalarnas lägre löner förstärker skillnaderna ytterligare. Arbetstider är definitivt ett jämställdhetsproblem. Men hur kan man med arbetstidspolitik öka jämställdheten? Länge har tanken varit att en generellt förkortad arbetstid skulle kunna leda till en jämnare fördelning av arbete och inkomst mellan könen. Två argument talar emot det. Dels finns det inga garantier att en kortare arbetstid skulle leda till att män tog en större del av det obetalda arbetet i hemmen. Dels har inte heller tidigare arbetstidsförkortningar medfört att kvinnor ökat sin arbetstid i förhållande till heltidsnormen. I stället har den genomsnittliga deltiden anpassats till den nya heltiden.

INLEDNING 9 Det är alltså viktigt att se till hela arbetsmarknaden i en jämställd arbetstidspolitik. Det är inte möjligt att inom ett enskilt kvinnodominerat fackförbund komma åt det ojämställda arbetet i hem och arbetsmarknad, orsaker och åtgärder ligger till stor del utanför fackets räckvidd. Att förkorta enbart kvinnors arbetstid stärker inte jämställdheten. Även mäns handlande måste förändras. Hur ser då en jämställd facklig arbetstidspolitik ut? Målet måste vara att skapa förutsättningar för Kommunals medlemmar att vara ekonomisk självständiga. Arbetstidspolitiken ska uppmuntra till och möjliggöra heltidsarbete. Med en heltid som grund kan man under perioder i livet arbeta deltid. Förutom det fackliga arbetet är det viktigt att Kommunal genom politisk samverkan arbetar för att förändra könsarbetsdelningen på arbetsmarknaden i stort och i hemmen. Arbetsmiljö och hälsa Organiseringen av arbetstid är en central del i en god arbetsmiljö. Arbetstider som på olika sätt skaver mot resten av vardagen skapar problem. Men genom att på olika vis kunna påverka längd, förläggning och omfattning av arbetet går det att underlätta samspelet mellan arbete och fritid. I bästa fall blir kvaliteten på såväl arbetet som livet utanför bättre. Arbetsmiljöns tyngd får inte vara ett hinder som gör att medlemmarna inte orkar arbeta heltid. Arbetsorganisationen måste vara baserad på heltidstjänster och vara utformad så att det också är möjligt att arbeta heltid. Målsättningen för arbetstidspolitiken ska vara att de anställda är delaktiga i arbetsorganisationen och har ett reellt inflytande över en flexibel arbetstidsförläggning. Trygga anställningsvillkor En arbetsorganisation som bygger på trygga anställningar gynnar kvaliteten i verksamheten. Den utbredda användningen av visstidsanställda och deltidsarbetande inom välfärdssektorn undergräver ambitionen om en god offentlig service och jämlika villkor för alla arbetstagare. Otrygga anställningar leder till att den anställdes delaktighet och inflytande över de egna arbetsvillkoren är lågt, samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna är stora. Kommunals arbetstidsmål

10 INLEDNING måste bidra till att motarbeta otrygga anställningar och anställningar på deltid. Disposition Rapporten är disponerad på följande vis. Andra kapitlet behandlar frågan om rätten till heltidsarbete och förekomsten av deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar bland Kommunals medlemmar. Tredje kapitlet behandlar arbetstidens längd. Dels redovisas resultaten från medlemsdialogen och deltagarnas syn på hur lång en heltid bör vara. Dels diskuteras erfarenheter av och kostnader för förkortad arbetstid. Fjärde kapitlet diskuterar anställdas önskemål om och möjlighet till inflytande över arbetstidsförläggning och sysselsättningsgrad, liksom effekterna av lokala arbetstidsmodeller. I femte kapitlet dras slutsatser från det underlag som presenterats i rapporten, för att slutligen presentera de arbetstidsmålsättningar som bäst främjar jämställda, trygga och ekonomisk skäliga arbetsvillkor för Kommunals medlemmar.

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 11 Heltidsarbete, deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar Heltidsarbete en rättighet och deltidsarbete en möjlighet det är Kommunals mål. Många kommunalare har inte den sysselsättningsgrad de önskar och deltid är vanligt bland Kommunals medlemmar. Det här kapitlet behandlar förekomsten av deltidsarbete, ofrivilligt deltidsarbete och visstidsanställningar bland Kommunals medlemmar. Problemet ofrivillig deltid berör särskilt anställda inom kvinnodominerade branscher. Utifrån ett könsperspektiv är det viktigt att diskutera konsekvenserna även av ett långvarigt självvalt deltidsarbete. Visstidsanställningarna har ökat bland medlemmarna i Kommunal under 1990-talet. Dessa jobb är de mest otrygga anställningarna och de leder till ekonomiskt utanförskap och en svag position i samhälle och arbetsliv för den anställde. Detta kapitel diskuterar vikten av att heltid med trygga villkor utgör normen för anställningar. Men det räcker inte att heltid är en rättighet för att målet ska kunna få verkligt genomslag krävs att heltidsarbetet är en rimlighet. Arbetet måste vara organiserat på ett sådant sätt att det är möjligt för kommunalarna att arbeta heltid. Kommunalarnas arbetstid och sysselsättningsgrad För många grupper inom Kommunals verksamhetsområden ligger normen för heltidsarbete lägre än 40 timmar i veckan (se arbetstidsprojektets kartläggningsrapport). I de centrala kollektivavtalen är den genomsnittliga veckoarbetstiden ofta kortare, och grupper som har helg- och nattjänstgöring arbetar mestadels mellan 37 och 36,33 timmar per vecka. (För den som arbetar helger motsvarar 40 timmar i veckan ett genomsnitt på 38,25 timmar, alltså utan arbetstidsförkortning). I de kommande avsnitten räknas deltidsarbete som en veckoarbetstid på kortare än 34 timmar per vecka och heltidsarbete som 35 timmar och längre per vecka.

12 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT Diagram 1. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för medlemmarna i kommuner och landsting år 1982 2004 Procent 80% 78,1 78,9 79,6 80,0 78,4 78,6 80,0 80,0 76,3 77,0 77,1 76,7 77,3 75% 70% 1982 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Under krisen på 1990-talet sjönk sysselsättningsgraden för Kommunals medlemmar kraftigt. Den genomsnittliga arbetstiden var lägst 1996, då den motsvarade knappt 77 procent av en heltid. Sedan dess har nivån ökat kontinuerligt och var 2002 åter uppe på 80 procent. Därefter har utvecklingen stannat av. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika grupper inom Kommunal. Sysselsättningsgraden är i genomsnitt lägre för kvinnor än för män. År 2004 var männens arbetstid 95 procent av en heltid och kvinnornas drygt 15 procent lägre, 79 procent. Skillnaderna mellan könen har ökat. Nivån för de manliga kommunalarna var densamma som för andra manligt dominerade yrkesgrupper. Också de män som arbetar i kvinnodominerade yrken har högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. Kvinnor dominerar gruppen deltidssysselsatta generellt på arbetsmarknaden. År 2004 arbetade 74 procent av kvinnorna deltid mot 26 procent av männen. Mer än en tredjedel av alla deltidsarbetande kvinnor finns inom vård och omsorg. Det är också inom vård och omsorg som det finns flest deltidssysselsatta kvinnor på arbetsmarknaden generellt. Tidsbegränsade anställningar År 2004 hade cirka 71 000 kommunalare en tidsbegränsad anställning, dvs 15 procent av alla sysselsatta medlemmar. Under 1990-talet

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 13 ökade andelen tillfälligt anställda, och låg år 1999 som högst på 20 procent. Därefter har andelen åter minskat. Det bör påpekas att organisationsgraden är mycket lägre för de tidsbegränsat anställda än för de fast anställda. Statistiken visar bara de tidsbegränsat anställda som är medlemmar i Kommunal. Problemet är med andra ord ännu större än vad som syns i statistiken. Deltidsarbete är vanligast bland de tidsbegränsade anställningarna, två tredjedelar är på deltid. När de tidsbegränsade anställningarna bland kommunalarna ökade under 1990-talet var det främst deltider som ökade. Könsfördelningen bland tidsbegränsat anställda är ungefär densamma som bland medlemmarna i stort, 21 procent män och 79 procent kvinnor. Män har oftare en tidsbegränsad anställning på heltid, 62 procent. Bara 30 procent av de visstidsanställda kvinnorna arbetar heltid. Oavsett om man arbetar heltid eller deltid är tidsbegränsade anställningar ett stort problem. Statistik om tidsbegränsat anställda i denna rapport koncentreras dock på den grupp som arbetar deltid. Diagram 2. Andel kommunalare med tidsbegränsad anställning, totalt samt fördelat på heltids- och deltidsarbetande, procent. Procent 20 Tidsbegränsad anställning 15 13 15,3 10 varav deltid 9,8 5 7 6 varav heltid 5,6 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar har blivit allt vanligare på arbetsmarknaden i stort sedan början av 1990-talet. Dessa typer av korta anställningar, som ibland också kallas behovsanställningar, är bland de mest

14 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT otrygga anställningsformerna. I vissa fall fungerar tidsbegränsade anställningar som en inkörsport på arbetsmarknaden. Det är också vanligt att personal inom t ex vård- och omsorgssektorn under lång tid anställs på korta vikariat eller kallas in som timavlönade vikarier vid behov, utan att erbjudas fast jobb. Den enskilde tvingas under långa perioder att ha ett kortsiktigt perspektiv på sin ekonomi och sitt liv. En ur-hand-till-mun-situation riskerar att permanentas. Tidsbegränsad anställning skapar ett utanförskap för den anställde, i samhället och i arbetslivet. Det gör det svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, eftersom banklån förutsätter fast inkomst, och det kan vara svårt att bilda familj när försörjningsmöjligheterna är begränsade. Det blir svårt att skapa en långsiktigt trygghet på samma villkor som för den som har fast jobb. Tidsbegränsade anställningar gör det också svårare för individen att etablera sig i arbetslivet. Den anställde ställs ofta utanför gemenskap och insyn i arbetsorganisationen. Den som inte är ordinarie på arbetsplatsen har betydligt mindre möjligheter att delta i och ha ett reellt inflytande över verksamhetens planering och utveckling. Möjligheten att delta i friskvård och kompetensutveckling är ofta sämre. När de tidsbegränsade anställningarna blir mycket vanliga skapas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden och i samhällslivet. De som har säkra anställningsvillkor kan delta i samhällslivet under trygga former, medan övriga ställs på undantag. Så länge som detta drabbar främst kvinnor befäster det också kvinnors underordnade position på arbetsmarknaden. Branscher som baserar en stor del av sin verksamhet på tidsbegränsade anställningar bör observera de problem som uppstår. Kvaliteten i verksamheten riskerar att försämras om det inte finns kontinuitet och långsiktighet i bemanning och personalanvändning. Inte minst brukarna drabbas när personalomsättningen är stor och arbetsorganisationen inte bygger på en delaktig och stabil personalstyrka. Orsaker och motiv till deltidsarbete Deltidsarbete kan ha många orsaker. Arbetsbelastningen kan vara mycket ojämn med arbetstoppar som kräver extra bemanning. Den enskilde medarbetaren vill ibland arbeta deltid. Forskning om deltidsarbete internationellt och i Sverige har visat att deltid till stor del är knutet till kön och de olika normer för förvärvsarbete som finns för män och kvinnor.

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 15 Med andra ord är deltidsarbete vanligast inom kvinnodominerade arbetsorganisationer. Verksamheter som i första hand sysselsätter män utgår från heltidsanställningar som norm även när arbetsbelastningen kan vara ojämn. Det finns skillnader mellan kvinnoyrken och mansyrken i hur arbetet organiseras. Metallarbetaren arbetar heltid på skift medan undersköterskan arbetar deltid. Inom vård och omsorg i Finland är däremot heltid normen och deltidsarbete undantaget detta exempel gör det ännu tydligare att valet att organisera en verksamhet på deltidsanställningar också formas av tradition och inte självklart av nödvändighet. Deltidsarbete är ett accepterat sätt att lösa bemanningsorganisationen på kvinnors arbetsplatser men det används inte för män. Skillnaderna tycks delvis vara knutna till föreställningen om att män, men inte kvinnor, är beroende av en heltidslön för sin försörjning. I vardagligt tal är det vanligt att man talar enbart om deltidsarbete, men det viktigt att poängtera att det finns olika typer av deltidsarbeten som ger olika stark position på arbetsmarknaden för den anställde. En typ som är vanligt bland Kommunals medlemmar är deltidsanställningar. En annan typ är då den anställde har en heltidsanställning i botten men med till exempel föräldraledighetslagen i ryggen väljer att gå ned i arbetstid under en period, så kallat temporärt deltidsarbete. Deltidsanställning är arbetsrättsligt en lika säker anställningsform som en heltidsanställning, men det finns ändå tydliga skillnader gentemot dem vars deltidsarbete är temporärt. Möjligheterna att vara ekonomiskt självförsörjande är sämre. Den temporärt deltidsarbetande har kvar tryggheten i heltidsanställningen som gör det lättare att vara ekonomisk självständig. Flera studier visar att deltidsanställda har sämre utvecklingsmöjligheter och sämre karriärvägar än de som arbetar heltid. Deltidsanställningar är vanligare inom låglöne- och kvinnodominerade branscher, medan deltidsarbetet bland tjänstemän och akademiker i högre grad handlar om att de tillfälligt går ned i arbetstid. För den enskilde kan deltid vara ett sätt att pussla ihop vardagens olika delar. SCBs levnadsundersökning (ULF) visar de skäl som kommunalarna har för deltid. Här redovisas mäns och kvinnors motiv var för sig, eftersom deltidsarbete ofta är nära kopplat till de olika förväntningar på män och kvinnor som finns i samhället. Den traditionella kvinnorollen ger kvinnor huvudansvaret för hem och familj, och föreställningen om mäns försörjaransvar vilar fortfarande

16 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT tungt i våra medvetanden. Deltidsarbetet är också uppdelat efter kön; av alla deltidsarbetande kommunalare är 7 procent män och 93 procent kvinnor. 20 procent av medlemmarna är män, som alltså är underrepresenterade bland de deltidarbetande. 57 procent av de kvinnliga medlemmarna i Kommunal arbetar deltid. Diagram 3. Motiv till deltidsarbete bland Kommunals medlemmar uppdelade efter kön Procent 50 44,8 Män Kvinnor 40 30 39,9 34,5 36,4 30,7 27,6 20 10 0 20,7 20,4 10,3 4,5 Svårt att Hälsoskäl Studier Annat Ålder Vill själv Annat Anhörigvård få heltid skäl ta hand om förvärvsarbete barntillsynen vid sidan om 13,8 6,1 3,4 4,8 3,4 1,9 Kommentar: De svarande har haft möjlighet att ange flera skäl till varför man arbetar deltid. Källa: SCB, Levnadsundersökningarna (ULF), 2003 Diagrammet visar medlemmarnas motiv till deltidsarbete. Flera motiv har kunnat anges. Problem med att få heltidsarbete är det dominerande motivet till kommunalarnas deltidsarbete, både bland kvinnor och män. Men detta skäl är vanligare bland männen. Det är också vanligare att män kombinerar studier med deltid eller har två olika anställningar. Mäns dubbla deltidsjobb kan tolkas som en lösning på svårigheterna att få heltid, medan kvinnor inte i samma utsträckning fyller upp sina deltider till heltid. I stället är barntillsynen ett framträdande motiv till deltid bland kvinnor men inte bland män. Hälsoskäl har ökat successivt sedan 1990-talet och är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män. Det har inte funnits möjlighet att bryta ned vad som ligger bakom det angivna skälet Annat.

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 17 Kommunalarnas deltidsarbete Arbetstidsprojektet har genom SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU) tagit fram statistik om deltidsarbete bland medlemmarna i Kommunal under åren 1990-2004. Även AKU definierar deltid som arbetstid mellan 1 och 34 timmar i veckan, medan 35 timmar och uppåt är heltid. Bland annat följande bakgrundsfaktorer har studerats: kön, tidsbegränsad eller tillsvidareanställning, ålder, huruvida det finns hemmavarande småbarn (0-7 år), verksamhetsområde, sektor och region samt om man vill arbeta mer eller är nöjd med den sysselsättningsgrad man har (ofrivillig/självvald deltid). I AKU går det inte att skilja mellan deltidsanställningar och temporärt deltidsarbete. De deltidsarbetande medlemmarna jämförs med hela gruppen sysselsatta inom Kommunal. Redovisningen inriktas i första hand på utvecklingstrender, däremot är det svårare att dra helt säkra slutsatser för enskilda år. Diagram 4. Totalt antal deltidsarbetande bland sysselsatta medlemmar inom Kommunal 1990-2004 och deras andel i procent av totala antalet sysselsatta. Antal 350 000 Procent 70 300 000 250 000 200 000 269 000 51% Andel Antal 51% 234 000 60 50 40 150 000 30 100 000 20 50 000 10 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 0 Källa, SCB; AKU Fram till år 1994 ökade antalet och andelen deltidsarbetande bland kommunalarna. Därefter har antalet minskat med drygt 50 000 till cirka 234 000. Under samma tidsperiod har dock även Kommunals medlemsantal minskat. Därmed fortsatte andelen deltidsarbetande att öka några år men har sedan minskat se diagram 4. Andelen var högst under lågkonjunkturen, 56 procent.

18 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT De deltidsarbetande är både medlemmar som vill öka sin arbetstid och de som är nöjda med sin arbetstid. Diagram 5. Andelen deltidsarbetande (heldragna linjer) samt andelen deltidsarbetande med visstidsanställning av sysselsatta kommunalare (streckade linjer), fördelat efter åldersgrupp. Procent 70 60 50 55-65 år 35-44 år -24 år 25-34 år 45-54 år 56 54 52 47 40 30-24 år 34 20 10 0 25-34 år 35-44 år 45-54 år 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 16 9 6 Kommentar: Gruppen 55-65 åringar med visstidsanställning är för få för att redovisas Källa: SCB, AKU Diagram 5 visar dels andelen deltidarbetande, dels andelen som är både deltidsarbetande och visstidsanställd i procent av de sysselsatta. Det är vanligare med deltid bland unga än bland äldre. Bland de unga (framför allt yngre än 25 år) har andelen ökat kraftigt på 1990-talet, även om de inte är så många i antal. Det är de som är både deltids- och visstidsanställda som står för ökningen. År 2004 var 56 procent av de yngsta deltidsanställda, varav 34 procentenheter är både deltids- och visstidsanställda. Både de yngre och de som har tidsbegränsade anställningar har låg organisationsgrad. Detta gör att problemet är större än vad diagrammet visar. Antalsmässigt dominerar de medelålders bland de deltidsarbetande. Av totalt 234 000 deltidsanställda är 75 procent över 35 år. Var femte (21 procent) är över 55 år. En vanlig orsak till deltidsarbete antas vara att man ska ta hand om små barn och samtidigt förvärvsarbeta. Diagram 6 visar att antalet deltidsarbetande med småbarn (0-7 år) utgör en minoritet, ungefär en femtedel av alla deltidsarbetande kommunalare. Andelen som har småbarn har legat på en ganska jämn nivå under hela 1990-talet.

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 19 Diagram 6. Antal deltidsarbetande kommunalare med och utan småbarn. Antal 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 Totalt Har inte småbarn 234 000 193 000 100 000 50 000 0 Har småbarn 42 000 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU Antalet deltidsarbetande småbarnsföräldrar har sjunkit något på 2000-talet. En slutsats är att varken småbarnsföräldrar eller äldre dominerar bland de deltidsarbetande inom Kommunal. I stället speglar det stora antalet deltidsarbetande utan småbarn rimligen att deltidsanställningar är mycket vanliga inom Kommunals verksamhetsområden. Diagram 7. Andelen deltidsarbetande samt andelen deltidsarbetande med visstidsanställning fördelat efter verksamhetsområde. Procent 80 70 60 Deltid Äldre- och handikappomsorg Utbildning 62 50 Hälso- och sjukvård 50 49 40 Förskola 40 30 20 10 0 Visstid Förskola Utbildning Äldre- och handikappomsorg Hälso- och sjukvård 12 10 6 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU

20 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT Det kan också spegla att många väljer att fortsätta med deltid efter t ex föräldraledighet och småbarnsår. Äldre- och handikappomsorgen sysselsätter flest deltidsarbetande bland Kommunals verksamheter både sett till antalet och andelen av de sysselsatta (räknat som omsorg och sociala insatser med boende samt öppna sociala insatser). Trots att andelen gått ner de senaste sex åren är 62 procent deltidsarbetande inom äldre- och handikappomsorgen diagram 7. Inom hälso- och sjukvårds- samt utbildningsområdet har andelen minskat successivt under hela perioden och låg 2004 strax under 50 procent. Lägst andel deltidsarbetande finns inom förskolorna med 40 procent, men här är andelen som är både deltidsarbetande och visstidsanställda förhållandevis hög, 10 procent. Högst andel som är både deltidsarbetande och visstidsanställda finns inom äldre- och handikappomsorgen och lägst inom hälso- och sjukvården. SCB ändrade klassificeringen av verksamhetsområdena mellan åren 1990-2002 och 2003-2004 och förändringar mellan de två perioderna kan bero på detta. Slutsatserna från diagram 7 bekräftas i stort sett av diagram 8. Kommunerna har det högsta antalet och andelen deltidsarbetande. Andelen har minskat något sedan 1997, med undantag av de senaste två åren. I landstingen har andelen minskat kontinuerligt sedan periodens början. Diagram 8. Total andel deltidsarbetande samt andelen deltidsarbetande med visstidsanställning bland sysselsatta kommunalare, fördelat efter sektor. Procent 70 60 Deltid Kommun 55 50 Landsting 40 Privat 44 39 30 20 därav visstid Privat 11 10 Kommun 10 Landsting 5 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 21 I den privata sektorn ökade andelen under första delen av 90-talet men andelen är lägre än i kommuner och landsting. Däremot har den privata sektorn den högsta andelen som är både deltidsarbetande och visstidsanställda. Regionala skillnader Det finns ett samband mellan arbetsmarknadsläget och deltidsarbete/deltidsarbetslöshet. Diagram 1 visade att den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskade under lågkonjunkturen på 90-talet för att sedan öka när konjunkturen vände. Detta samband bekräftas också av de regionala skillnader som finns. Storstadsregioner med lägre arbetslöshet har en lägre andel deltidsarbetande. Diagram 9 visar några lokala arbetsmarknadsregioner där det går att särredovisa kommunalarna ur AKU-statistiken. De kommuner som ingår i SCBs lokala arbetsmarknadsregioner redovisas i bilagan. Andelen är lägre i regionerna runt storstäderna, som också har lägre arbetslöshet. Av de redovisade regionerna har Stockholmsregionen den lägsta andelen följt av Västerås, Göteborg och Malmö. Ofrivillig deltid bland Kommunals medlemmar Ofrivillig deltid betyder att en anställd förvärvsarbetar i mindre Diagram 9. Andelen deltidsarbetande kommunalare inom några lokala arbetsmarknadsregioner. Procent 80 70 63 64 60 50 40 38 44 47 56 48 55 54 40 53 56 51 30 20 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Helsingborg Linköping Örebro Umeå Västerås Borlänge Jönköping* Norrköping** Övriga Totalt Källa: SCB, AKU. *År 2003, **År 2002

22 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT utsträckning än han eller hon vill. I denna rapport avses både de som vill arbeta längre deltid och de som vill arbeta heltid. Orsakerna till ofrivillig deltid är sammansatta. Det är tydligt att en arbetsorganisation som av olika skäl är uppbyggda kring deltids-, visstids- och behovsanställningar även har en hög andel ofrivilligt deltidsarbetande. En sådan arbetsorganisation är dålig på att erbjuda heltid. 31 procent av det totala antalet deltidsarbetslösa på den svenska arbetsmarknaden finns inom vård och omsorg. Ofrivilligt deltidsarbetande kan vara tillsvidareanställda som vill ha en högre sysselsättningsgrad, men även timavlönade vikarier utan en fastställd arbetstid. Andelen deltidsarbetande är densamma 1990 och 2004 men andelen var som högst under lågkonjunkturen 1995-1998. Under de åren bestod ökningen av ofrivilligt deltidsarbetande medan andelen som inte ville utöka sin arbetstid minskade. Efter 1998 har andelen ofrivilligt deltidsarbetande minskat medan andelen kommunalare som är nöjda med sina deltider har ökat, med undantag för de senaste två åren. Att den ofrivilliga deltiden minskar samtidigt som den frivilliga deltiden ökar, kan till en del förklaras av försök med önskad sysselsättningsgrad. Försöken visar att många vill gå upp i tid men inte hela vägen till heltid. Diagram 10. Andel deltidsarbetande kommunalare uppdelat på dem som vill arbeta mer och dem som inte vill arbeta mer. Procent 60 50 Deltid 51 40 Vill inte arbeta mer 37 30 20 10 Vill arbeta mer 14 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 23 År 2004 var 234 000 kommunalare deltidsarbetande, 51 procent av de sysselsatta. Av dessa var 65 000 (14 procent av de sysselsatta) ofrivilligt deltidsarbetande och två tredjedelar, knappt 170 000 (36 procent av de sysselsatta), ville inte utöka sin arbetstid. Det ofrivilliga deltidsarbetet berör i första hand kvinnorna i Kommunal, 90 procent av alla ofrivilligt deltidsarbetande kommunalare är kvinnor. Jämför man enbart deltidsarbetande medlemmar ser man att en högre andel av männen har en ofrivillig deltid. 38 procent av de deltidsarbetande männen vill arbeta mer, jämfört med 27 procent av kvinnorna. Kvinnor upplever inte i lika hög grad som män sitt deltidsarbete som ett problem. I genomsnitt är andelen ofrivilligt deltidsarbetande 28 procent år 2004. Som diagram 11 visar är andelen högst bland de yngsta, mer än hälften av de yngsta som arbetar på deltid är undersysselsatta. Som tidigare diagram visat är det också vanligast med deltid totalt och tidsbegränsade anställningar bland de yngsta. Andelen ofrivilligt deltidsarbetande minskar med stigande ålder och lägst andel återfinns i den äldsta åldersgruppen, 15 procent. Diagram 11. Andelen av de deltidsarbetande kommunalarna som vill arbeta mer tid, fördelat på ålder. Procent 80 70 60 50-24 år 56% 40 30 20 10 Totalt 25-34 år 35% 35-44 år 29% 28% 24% 45-54 år 15% 55-65 år 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU Som framgått tidigare är andelen kommunalare med barn under 7 år bara en femtedel av de deltidsarbetande. Diagram 12 visar att andelen ofrivilligt deltidsarbetande med små barn utgör en ungefär lika stor del av de undersysselsatta medlemmarna. Det innebär alltså

24 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT Diagram 12. Totalt antal deltidsarbetande kommunalare och ofrivilligt deltidsarbetande, med och utan småbarn. Antal 350 000 300 000 250 000 200 000 Samtliga deltidsarbetande 234 000 150 000 100 000 50 000 0 Vill arbeta mer samtliga Deltidsarbetande med småbarn Vill arbeta mer, med småbarn 65 000 42 000 13 000 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB; AKU att de med små barn vill gå upp i arbetstid i lika stor utsträckning som övriga deltidsarbetande. Andelen ofrivilligt deltidsarbetande är högst bland privatanställda och lägst bland de landstingsanställda. Sedan mitten av 90-talet har de ofrivilliga deltiderna minskat överlag, bortsett från de senaste åren. Diagram 13. Andel av de deltidsarbetande kommunalarna som vill arbeta mer, fördelat på sektor. Procent 60 50 40 30 20 10 Kommun Privat Totalt Landsting 34 28 20 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 Källa: SCB, AKU

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 25 Diagram 14. Deltidsarbetslöshet bland kommunalare (Ams). Skillnad deltidsarbetslöshet och ofrivillig deltid. Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Öppet arbetslösa Tillfällig timanställning Deltidsarbetslösa Konjunkturberoende program 4,3 3,9 3,7 3,1 1992 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 Deltidsarbetslöshet Diagram 14 visar arbetslösa som är registrerade vid arbetsförmedlingen. För att räknas som deltidsarbetslös ska personen vara registrerad som arbetssökande på arbetsförmedlingen (oberoende av om personen uppbär a-kasseersättning). Detta till skillnad från AKU-undersökningen, som visar alla deltidsarbetande som vill arbeta mer tid. Diagrammet visar även att det finns ett samband mellan de öppet arbetslösa och deltidsarbetslösa. När den öppna arbetslösheten minskade i slutet på 90-talet minskade även deltidsarbetslösheten om än med en viss eftersläpning. Tillväxt och ett bra arbetsmarknadsläge är nödvändigt för att minska deltidsarbetslösheten, men inte tillräckligt. Deltidsarbetslösheten bland kommunalarna har minskat från 7 procent år 2000 till 3,7 procent 2005. Samtidigt har arbetslösa medlemmar med timanställning ökat. De öppet deltidsarbetslösa och arbetslösa med timanställning är nu ungefär lika många. Totalt bestod dessa två grupper 2005 av 43 300 personer. Det är mindre än antalet ofrivilligt deltidsarbetande, 65 000. Den ofrivilliga deltiden är alltså större bland kommunalarna än deltidsarbetslösheten, enligt AKU. Hur kan det komma sig? En förklaring är att en deltidsanställd med oregelbundna arbetstider kan ha svårt att hitta ett annat jobb som går att kombinera med det man redan har. Man skulle alltså vilja ha ett heltidsjobb, men har inte möjlighet att ta det som eventu-

26 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT ellt erbjuds. En annan förklaring är att åtaganden och förväntningar i privatlivet gör att man inte kan gå upp i arbetstid trots att man skulle vilja. Det kan handla om dagis- och skoltider som måste passas, eller ansvaret för äldre anhöriga som gör att framförallt kvinnor upplever hinder mot att arbeta heltid. De förväntningar på kvinnors obetalda arbete som finns inbyggda i samhällsinstitutioner och välfärdssystem kan utgöra en tröskel för kommunalarnas heltidsarbete. Vad säger statistiken? Undersökningen av kommunalarnas deltidsarbete säger en del som redan är känt. Deltidsarbete är vanligast bland kvinnor som arbetar inom vård- och omsorgsområdet och då särskilt äldreomsorgen. Kommunerna har både det högsta antalet och den största andelen deltidsarbetande, medan den privata sektorn har den största andelen deltids- och tidsbegränsat anställda. Unga är en utsatt grupp, deltidsarbete dominerar bland de unga och de är i stor utsträckning ofrivilligt deltidsarbetande och arbetar på otrygga tidsbegränsade jobb. Studien visar också att problemet med ofrivillig deltid är mindre i storstadsområdena, där arbetsmarknaden generellt är bättre. Annat är mer överraskande. Småbarnsföräldrar och äldre dominerar inte bland dem som arbetar deltid, utan en stor del av de deltidsarbetande är mellan 35-54 år och nöjda med sin deltid. Studien visar att en lika stor grupp av deltidsarbetande småbarnsföräldrar är ofrivilligt deltidsarbetande som övriga, men kan av olika skäl inte gå upp i tid. Undersökningen visar också att den ofrivilliga deltiden är större än deltidsarbetslösheten bland Kommunals medlemmar. Rätt till heltidsarbete Rätt till heltidsarbete på trygga anställningsvillkor är en viktig förutsättning för en jämlik och jämställd försörjning för Kommunals medlemmar. Ett deltidsarbete eller en tidsbegränsad anställning kan vara en väg in i arbetslivet och leda vidare till en heltidsanställning. För många medlemmar är det dock svårt att få arbeta heltid. Dagens situation där många kommunalare har deltids- och visstidsjobb under stora delar av sitt yrkesliv får stora konsekvenser. Dels påverkar det den enskildes ekonomi i ett livscykelperspektiv. Inte bara lönen påverkas, utan även pension, arbetslöshetsersättning och

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 27 andra socialförsäkringar som sjukpenning och föräldrapenning blir lägre. Dels har deltidsanställda generellt en sämre ställning på arbetsmarknaden, med sämre karriär- och utvecklingsmöjligheter. Deltidsarbete innebär inte självklart att arbetet blir lättare. Den deltidsarbetande arbetar oftast under toppar i arbetsbelastningen. Arbetssituationen kan bli tyngre snarare än tvärtom. Dels och slutligen är rätten till heltid ett viktigt steg för att minska de strukturella skillnaderna i inkomster och styrka på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor. Genom att minska de perioder man arbetar deltid ökar möjligheten till självständig försörjning över hela livet. Deltidsarbete kan vara befogat eller önskvärt under vissa perioder av livet. För småbarnsföräldrar räcker tiden sällan till och de har också laglig rätt att förkorta sin arbetstid. För Kommunal som facklig organisation är det viktigt att arbeta för att deltidsarbete i första hand sker på basis av en heltidsanställning och är begränsat till sådana perioder i livet då behovet av kortare arbetstid är stort. Konkret betyder detta att Kommunal ska verka för att heltidsarbete ses som norm för verksamheten i välfärdssektorn, för såväl arbetsgivare som anställda. Med en heltidsanställning i botten har den anställde möjlighet att anpassa sin arbetstid till barnens behov eller av andra skäl. Heltidsutredningens förslag Sedan slutet av 1990-talet har mycket arbete ägnats åt att genom partssamarbete försöka minska deltidsarbetslösheten bland kommun- och landstingsanställda. Effekterna av dessa åtgärder har inte motsvarat förväntningarna och i december 2005 presenterade den statliga Heltidsutredningen ett förslag om att genom lagstiftning stärka anställdas rätt till heltid. Förslaget innebär i korthet: Vid nyanställning ska heltidsanställning vara huvudregel i anställningsavtalet. Den som är deltidsanställd har rätt att få en heltidsanställning. Den anställde måste ha varit anställd sammanlagt tre av de senaste fem åren för att garanteras heltidsrätt. Arbetsgivare med färre än 10 anställda undantas generellt från lagen.

28 HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT En sjundedel av det totala antalet anställda hos en arbetsgivare kan undantas från regeln om heltid. Undantag från regeln om heltidsanställning kan ske om arbetstagaren själv begär det. Anställningsavtal som strider mot huvudregeln och medgivna undantag kan bestridas av arbetstagaren och ska avgöras i domstol. Kommunal anser att avtalsvägen är att föredra för att främja heltidsanställningar. I brist på effektiva partslösningar är lagstiftning alternativet för att lösa problemet med ofrivillig deltid. Det lagförslag som presenterats av Heltidsutredningen innehåller emellertid många undantag som gör att lagen blir alltför uddlös för att få några reella effekter. Heltidsarbete en rimlighet Rätten till heltidsarbete är en grundsten för Kommunals fackliga arbete. Men vad krävs för att göra heltidsarbete inte bara till en rättighet, utan även till en enskildhet för den enskilde? Många upplever att ett heltidsarbete inte går att kombinera med familjelivet eller att kroppen inte orkar med ett arbete på heltid. I andra fall kan typen av heltidsarbete som erbjuds vara organiserat så att det är svårt att acceptera, kanske med arbete på flera olika arbetsplatser eller mycket oregelbundna tider. Trots att man behöver ett heltidsarbete av ekonomiska skäl gör andra orsaker att det inte upplevs som en rimlig möjlighet. Det är inte rimligt att heltidsarbete uppfattas som en avlägsen utsikt för många anställda. För att heltidsarbete ska bli ett lättillgängligare val måste flera typer av åtgärder sättas in. Utgångspunkten måste vara att de arbeten som ska utföras är möjliga att utföra på heltid. Orimligheten har flera bottnar. Det kan handla om förutsättningarna på den regionala arbetsmarknaden och huruvida det finns tillgång till heltidsarbeten. Men en viktig orsak är också arbetsorganisationens utformning och i vilken mån verksamheten är inrättad efter heltidstjänster. Erfarenheter från lokala projekt och HelaProjektet visar att det ofta går att förändra arbetsorganisationen så att den bygger på heltider i stället för deltider och visstidsanställningar. Ofta kan detta kräva en mer okonventionell planering och en breddning av arbetsuppgifterna. Genom kompetensutveckling bland personalen kan också arbetsorganisation och verksamhet utvecklas.

HELTID, DELTID OCH TIDSBEGRÄNSAT 29 Även arbetsmiljön och villkoren på arbetet spelar in för att göra heltidsarbete möjligt. Kommunal arbetar för att förbättra hälsan i arbetslivet genom partssamverkan, t ex FAS 05-avtalet. I arbetet med mönsterarbetsplatser skapas vägar till ett hållbart arbetsliv med heltidsarbete som grund. Förbättrad arbetsmiljö som ger de anställda rätt till delaktighet, inflytande och utveckling i sitt arbete. Deltidsarbete inom vård och omsorg medför ofta att man arbetar när det är som mest att göra. Det innebär att deltidsarbetande kan ha en särskilt tung arbetssituation. Trygga anställningsförhållanden och hög sysselsättningsgrad som skapar lust till närvaro och ansvarstagande. Ett tydligt ledarskap är en förutsättning för arbetsglädje. Anställda ska garanteras friskvård och kompetensutveckling Ökad makt över förläggningen av den egna arbetstiden genom olika typer av arbetstidsmodeller. Ett ökat inflytande över när man arbetar kan påverka hur mycket man arbetar. Incitamenten för den enskilde att höja sin sysselsättningsgrad ökar. Även samhälleliga förutsättningar att kombinera förvärvsarbete och familj påverkar möjligheten att välja heltid. Särskilt för kvinnor är det dubbla ansvaret för hem och arbete ofta avgörande för valet att avstå från heltidsarbete. Det är mycket vanligt att kvinnor börjar arbeta deltid när det första barnet kommer, medan män inte på samma sätt anpassar sina arbetstider efter sitt föräldraskap. Det finns en stark tendens att kvinnors deltidsarbete biter sig fast, även när småbarnsåren är över. På en samhällsnivå skulle åtgärder för att underlätta heltidsarbete kunna vara att: säkra tillgången på en välutbyggd, tillgänglig och flexibel barnomsorg. Maxtaxan inom förskolan måste tryggas. arbeta för en väl utvecklad äldreomsorg och motverka en ökad obetald anhörigvård, som oftast utförs av kvinnor. luckra upp kvinnors traditionella huvudansvar för det obetalda omsorgsarbetet. Ett sätt är att dela föräldrapenning och föräldraledighet mer lika mellan föräldrarna, t.ex. så som föreslagits av Föräldraförsäkringsutredningen 2005. En undergrupp till arbetstidsprojektet arbetar med opinionsbildning kring rätten till heltid på trygga villkor.

30 ARBETSTIDENS LÄNGD Arbetstidens längd Kommunals nuvarande målsättning är 30 timmars arbetsvecka med full lönekompensation. Arbetstidens längd är betydelsefull för hur medlemmarna upplever förutsättningarna att få livet att gå ihop. Samtidigt står en önskan om kortare arbetstid mot behovet av högre lön. Oavsett hur man väljer att förkorta arbetstiden är reformen förknippad med kostnader. Detta kapitel redovisar hur lång medlemmarna anser att en heltid ska vara, samt hur de prioriterar mellan kortare arbetstid och högre lön. Resultatet visar att stödet för de lönepolitiska målen är starkt. Målet för arbetstidens längd ska samordnas med Kommunals övriga mål. Medlemmarna sätter höjda löner före målet att korta arbetstiden. Därtill måste kostnader för en arbetstidsförkortning vägas mot andra åtgärder inom välfärdspolitiken. Kortare arbetstid framhålls ofta som ett sätt att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron bland de anställda, men det finns få studier som kan stödja detta. Arbetstidsprojektet har kartlagt lokala avtal och försök med förkortad arbetstid inom Kommunal samt låtit specialstudera effekterna av sextimmarsdagen inom hemtjänsten i Kiruna. Bristande underlag har medfört att det inte går att dra några långtgående slutsatser. Det tycks emellertid som att renodlade arbetstidsförkortningar inte har de dynamiska effekter på arbetsmiljö och sjukfrånvaro som förväntats. Om inte även arbetsorganisationen förändras finns risk att arbetsbelastningen för de anställda ökar. Däremot upplever många anställda att deras livsbalans och därmed livskvalitet har ökat. Dessa slutsatser pekar på att eventuella arbetstidsförkortningar bör ingå som en del i ett större arbetsmiljöarbete. Vad tycker medlemmarna? För att få ett bra underlag om medlemmarnas syn på arbetstidsfrågan genomfördes under hösten 2005 medlemsdialogen Tid för dig. Information om dialogen startade i samband med förbundsmötet 2005. I september anordnades en avdelningskonferens och under hela hösten informerades medlemmarna om dialogen i bl a Kommunalarbetaren.

ARBETSTIDENS LÄNGD 31 Dialogen var utformad så att någon (t ex arbetsplatsombudet) kunde leda gruppdiskussionen med hjälp av ett handledningsmaterial. Deltagarna har i olika stora grupper arbetat igenom materialet och sedan svarat individuellt på frågorna. Detta arbetssätt ger större utrymme för eftertanke än att enbart fylla i en enkät eller svara på en telefonintervju. Alla medlemmar har haft chans att delta och 25 137 tog vara på möjligheten. Män, unga och visstidsanställda är underrepresenterade medan förtroendevalda är överrepresenterade. De visstidsanställda har en lösare anknytning både på arbetsmarknaden och i Kommunal och är svårare att nå. För att kunna jämföra Kommunal med andra grupper hade projektet samtidigt med tre frågor i den enkät som görs av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). Cirka 3 000 personer har svarat på FSIs enkät och av dessa är knappt 300 kommunalare. Se bilagan. Hur lång ska arbetstiden per vecka vara? Frågan: Hur många timmar per vecka anser du ska motsvara en heltidstjänst? finns med i både medlemsdialogen och FSIs undersökning. Diagram 15 visar svaren. Diagram 15. Veckoarbetstidens längd, enligt medlemsdialogen och FSIs enkät bland kommunalare. Procent 30 29 25 30 27 Dialogen FSI-Kommunal 20 21 18 12 10 10 8 10 0 3 2 1 1 0 <30 30 31-34 35 36-39 40 >40 Vet ej Timmar Källa: Medlemsdialogen och FSI Kommentar: Alternativet vet ej fanns inte med i medlemsdialogen

32 ARBETSTIDENS LÄNGD Den genomsnittligt valda veckoarbetstiden i medlemsdialogen är 34,1 timmar (se bilagan för beräkningar). 58 procent av deltagarna i dialogen anser att veckoarbetstiden ska vara 35 timmar eller längre medan 41 procent väljer 34 timmar eller kortare. Resultatet är inte entydigt men mer än två tredjedelar av deltagarna har valt en veckoarbetstid som är längre än 30 timmar per vecka. Det är framför allt kvinnor inom äldreomsorgen som väljer kortare arbetstid. Män, unga, samt vissa mansdominerade yrken och verksamhetsområden väljer längre veckoarbetstid. De förtroendevaldas svar skiljer sig inte nämnvärt från övriga deltagares. Då medlemsdialogen inte är en slumpmässig urvalsundersökning ska man vara försiktig med att dra slutsatser från en liten undergrupp den behöver inte vara representativ för alla medlemmar som tillhör undergruppen. Svaren fördelade efter samtliga bakgrundsfrågor redovisas i bilagan. Det vanligaste svaret i medlemsdialogen är 35 timmar per vecka, 30 procent av deltagarna har valt det alternativet. Nästan lika många valde 30 timmar per vecka, 29 procent. Resultatet från FSI-undersökningen kan vid första anblicken se ut att skilja sig ganska mycket från dialogen. Färre väljer en kort arbetsvecka och den genomsnittligt valda arbetstiden är cirka en timme längre än i medlemsdialogen, 35,2 timmar. Men det är ungefär lika många som tycker att en heltid ska vara 35 timmar eller längre 57 procent i FSI-undersökningen och 58 procent i dialogen. Kortare arbetstid, 34 timmar eller mindre, föredras av 41 procent i dialogen och 29 procent i FSI-undersökningen. De 12 procent som svarar vet ej i FSI-undersökningen står för skillnaden.