Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal transportplanering

Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal TRANSPORTPLANERING

Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-937-9 Text: Charlotta Faith-Ell, WSP och Lena Levin, VTI Foto: Joakim Bergström. Bildarkivet. Diego Cervo. Rickard L Eriksson. Casper Hedberg. Thomas Henrikson. Johner. Maskot. Matton. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad (s. 30). WSP. Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, april 2013

Förord Hur det transportpolitiska jämställdhetsmålet ska tolkas och preciseras har diskuterats och studerats av många olika aktörer sedan det infördes år 2001. Sedan 2007 har det genomförts flera forskningsprojekt som syftat till att studera olika aspekter på genus och jämställdhet i transportplaneringen. Jämställdhetsintegrering ska ofta ses som en strategi i det vardagliga arbetet inom kommuner, landsting och regioner. Men det finns få praktiskt tillämpbara metoder för systematisk analys och konsekvensbedömning av jämställdhet. Vid planering av ny kollektivtrafik och järnväg inom transportsektorn saknas det ofta effektiva metoder för att genomföra jämställdhetsintegrering. Detta trots att det under mer än ett decennium funnits ett jämställdhetsmål inskrivet i de transportpolitiska målen. Den här boken är ett försök att bringa större klarhet i hur man kan göra jämställdhetsintegreringen effektivare inom planeringen. Förhoppningen är att metoden som beskrivits i den här boken kan tjäna som en inspiration i arbetet med jämställdhet i transportplaneringen. Härmed uppmuntras alla till att våga satsa på att arbeta med integrering av jämställdhet i planeringen. Boken är finansierad av FoU-gruppen för transportsystemet som administreras av SKL. Författare har varit Charlotta Faith-Ell, WSP och Lena Levin, VTI. I sin forskning har de också fått hjälp av Åsa Aretun, Emmy Dahl, Malin Henriksson, Susanna Nilsson och Elina Engelbrektsson. Cecilia Mårtensson har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i april 2013 Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Söderström Tf sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 3 Förord 7 Kaptitel 1. Inledning 8 Jämställdhetsintegrering av god kvalitet 9 Syfte 11 Kaptitel 2. Att inspireras av genusforskning i sin jämställdhetspraktik 15 Kaptitel 3. En ständigt pågående process 23 Kaptitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen 23 Jämställdhetspolitiska mål 25 Transportpolitiska mål 26 CEMR deklarationen jämställdhet på lokal och regional nivå 27 Regionala och kommunala mål 28 När i planeringsprocessen är det enklast att hantera de olika jämställdhetsmålen? 31 Kaptitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet 34 Verktyg som kan användas i jämställdhetskonsekvensbedömningar 39 Kaptitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen 42 Jämn fördelning av makt och inflytande 47 Ekonomisk jämställdhet 52 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 57 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 63 Kaptitel 7. Prioriteringen görs tidigt vikten av upphandling 67 Kaptitel 8. Diskussion om användningen av jämställdhetsmål 71 Kaptitel 9. För dig som vill veta mer om jämställdhetsforskning och teori 71 Bakgrund och utgångspunkter för jämställdhet 73 Manligt och kvinnligt inom forskningen 76 Vad har genus med transporter att göra? 77 Varför ska man integrera genus och transporter? 78 Kunskap om jämställdhet i den egna organisationen 80 Förutsättningar för en effektiv jämställdhetsintegrering 80 Öppenhet inför förändringar 81 En väl fungerande jämställdhetsintegrering kan sammanfattas i fyra steg

82 Begreppssamling 84 Lästips 89 Källor 93 Bilaga Checklistor

1 KAPITEL Inledning Att arbeta systematiskt med jämställdhetsintegrering i transportinfrastruktur innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande. Samtidigt finns det inte en universell metod som kan användas på ett enda sätt i alla projekt. Att arbeta med jämställdhet innebär att anpassa arbetet efter den plan eller det projekt som man för närvarande har framför sig. Denna skrift redovisar därför inte en regelrätt metod för hur man ska arbeta med jämställdhetsintegrering i alla projekt. Istället föreslås en struktur i vilken olika aspekter som kan vara viktiga att bära med sig i arbetet med jämställdhetsintegrering tas upp. Ett vanligt exempel på hur jämställdhet beskrivs i många utredningar, både kommunala och hos Trafikverket, är följande: Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet. Dock ingår sällan någon beskrivning av hur man kommit fram till denna slutsats. Det finns en potential som dels handlar om att förbättra underlaget och argumentationen för sådana slutsatser, dels att göra bättre underbyggda analyser av hur jämställdheten påverkas i samband med planeringen av infrastrukturprojekt. exempel 1. En ofullständig analys av jämställdhet Detta exempel bygger på Förstudien för Skurubron (Vägverket, 2007). Kursiverad text anger citat ur förstudien medan normal text anger forskarnas analys av utsagorna i förstudien. I funktionsanalysen i förstudien beskrivs nuläget avseende jämställdhet på följande sätt. Ett jämställt transportsystem handlar om att utvecklingen inom transportsektorn ska leda till ett mer jämställt samhälle. Generellt gäller följande förhållanden för mäns och kvinnors resande: Kvinnor gör färre resor med bil än män. Däremot gör kvinnor fler resor som bilförare än män för att göra inköp och uträtta serviceärenden medan männen gör betydligt fler resor i tjänsten än kvinnorna. Kvinnor promenerar mer, cyklar mer och reser mer med lokal kollektivtrafik än män. De generella resmönstren antas även gälla för resandet inom det aktuella förstudieområdet. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 7

Kapitel 1. Inledning Fortsättning från föregående sida Utredningen utgår från allmänna generaliseringar om kvinnors och mäns resande. Skälen till att man antar att de generella resmönstren gäller för det här projektet framgår inte. Frågor som man genast ställer sig är: Vad säger resvaneundersökningar i området om kvinnors och mäns resande? Vilka målpunkter har kvinnor respektive män som färdas längs den sträcka som ingår i utredningen? Hur ser förvärvsfrekvensen och utbildningsnivån utför kvinnor respektive män i området som påverkas av åtgärden jämfört med hela regionen? Om dessa frågor inte är besvarade bör man inte anta att de generella resmönstren gäller för den aktuella förstudien. De förväntade kapacitetsproblem som bedöms uppstå för bil- och busstrafiken på Värmdöleden drabbar framförallt arbetspendlare och därmed i relation till förvärvsfrekvensen för män och kvinnor. Långa restider försvårar möjligheterna för småbarnsföräldrar att ha heltidsjobb. Även detta är en generell utsaga som saknar stöd i utredningar inför förstudien. Utsagan är nog trolig men eftersom den inte är kopplad till någon kvantifiering av påverkan på arbetspendlingen kan man inte heller bedöma konsekvenserna för förvärvsfrekvensen. Vidare beskriver utsagan vad som händer om en ny bro inte byggs. Det görs således ingen bedömning av själva projektet i förstudien. Låg standard i gångtunnlarna på Skurusidan minskar speciellt under dygnets mörka timmar tillgängligheten. Särskilt kvinnor kan känna sig otrygga. Denna utsaga är helt korrekt som problembeskrivning, men det hade kanske behövts en tydligare förklaring, med stöd i utrednings- och forskningsresultat, till varför kvinnor kan känna sig otrygga. Förstudien för Skurubron är representativ för många förstudier och utredningar inom transportområdet. Exemplet ovan visar behovet av ett systematiskt sätt att arbeta med integrering av jämställdhet i transportplaneringen. En rimlig utgångspunkt är att jämställdhet ska ingå som en lika självklar aspekt i transportplaneringen som miljö och ekonomi. De som upprättar planen eller utvecklar projektet har ett stort ansvar för att jämställdhet integreras i transportplaneringen. Jämställdhetsintegrering av god kvalitet Den metod som utvecklas i denna bok bygger på liknande arbetssätt och kvalitetskrav som exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär att jämställdhetsbedömningar av god kvalitet kännetecknas av att de är ändamålsenliga, effektiva, kunskapsbaserade och öppna för deltagande och kritik. > Att den är ändamålsenlig innebär att jämställdhetsbedömningen är användbar som kunskapsunderlag vid planering och beslut. Den är anpassad efter projektet och förutsättningarna samt väl dokumenterad. Konsekvenser går att utläsa och nyckelfrågor (som utgår från projektet och verksam- 8 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

heten) är identifierade. Förslag på anpassningar och åtgärder ska vara användbara och praktiska att genomföra. > Att den är effektiv innebär att den genomförs systematiskt och att den är verkningsfull, det vill säga att den är strukturerad och att den kan påverka planeringen och projektlösningen. Det betyder också att det finns resurser i form av tid och pengar för att göra en jämställdhetsintegrering av god kvalitet. > Att den är kunskapsbaserad innebär att den bygger på systematik och professionalitet. Den är framtagen enligt god vetenskaplig sed och genomförs med lämpliga metoder och tekniker. Den är neutral och balanserad samt bygger på verkliga analyser istället för schablonmässiga beskrivningar. > Att den bygger på öppenhet innebär att diskussioner sker i såväl projektorganisationen som i öppna samråd med berörda och intresserade. Jämställdhetsperspektivet ingår som en naturlig del i diskussioner och samråd om projektet. Framförda synpunkter dokumenteras och tas till vara. Jämställdhet ingår i de redogörelser som produceras och som en del i beslutsunderlaget. Precis som för alla andra planeringsaspekter finns det inte någon färdig lösning, utan det handlar om att definiera sina utgångspunkter och finna systematiska vägar för arbetet med jämställdhetsintegrering. Jämställdhet kan uppfattas som en gigantisk och näst intill omöjlig uppgift i planeringssammanhang. Den metodbeskrivning som presenteras här är ett försök att bryta ner den stora jämställdhetselefanten i mindre delar. På det sättet kan jämställdhet integreras i planeringen successivt, bit för bit. Den här boken pekar på några viktiga faktorer, som vikten av att arbeta i team med flera olika kompetenser och att arbeta systematiskt och transparent. Syfte Syftet med denna vägledning är att beskriva en metod för jämställdhetsintegrering i svensk transportplanering på framför allt regional och lokal nivå. Metoden bygger på de jämställdhetsmål som är etablerade sedan länge i Sverige. Det nya är att de nationella jämställdhetsmålen kopplats till transportplaneringen och föreslås (tillsammans med de transportpolitiska målen) utgöra en policybas för transportplaneringens jämställdhetsintegrering. Det har också utvecklats en ny systematisk och sammanhållen metod av VTI och WSP som bygger på metoder som utvecklats och använts i tidigare egna projekt och av andra forskare. Förhoppningen är att den här boken ska inspirera till ett fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering i planeringen. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 9

2 KAPITEL Att inspireras av genusforskning i transportplaneringen Det behöver inte vara svårt att arbeta med jämställdhet i planering av transporter man kan se det som en lärande process istället för något oöverstigligt. Genusforskning är som all annan forskning komplicerad om man försöker tränga in i dess helhet och förstå alla detaljer. Många har för höga anspråk och försöker förstå hela forskningsfältet och ger kanske upp när fältet visar sig i hela sin komplexitet. Samtidigt utgör genusforskningen tillsammans med annan samhällsvetenskaplig forskning en bas för förståelsen av hur samhällen fungerar. Därför är den värdefull som kunskapskälla. Genus i fysisk planering betyder exempelvis att se och förstå varför det finns könsskillnader i det offentliga rummet och att arbeta med att eliminera ojämlikheterna i dessa skillnader. Det betyder att planerare måste vara lyhörda för andra perspektiv än erfarenheter från sin profession eller av att själv vara man eller kvinna. Ett tips är att ta del av arbeten om jämställdhet inom den egna verksamhetssfären, exempelvis kommunal planering (om man är kommunanställd). Det finns också studier och rapporter om jämställdhetsarbete från andra kommuner att inspireras av. Nedan ges två exempel från Eskilstuna och Kalmar på hur man kan arbeta med jämställdhet inom kommunal transportplanering. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 11

Kapitel 2. Att inspireras av genusforskning i transportplaneringen exempel 2. Kartläggning av Eskilstunabornas resvanor, ur ett jämställdhetsperspektiv 1 Vid Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun har trafikavdelningen gjort en kartläggning av Eskilstunabornas resvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Trafikavdelningen har tagit reda på vilka som använder Eskilstunas parkeringshus och vilka som inte gör det och varför. Vilka som felparkerar och de vanligaste orsakerna till det har också varit i fokus.jämställdhetsarbetet har också handlat om att ändra attityder och arbeta för ett mer jämställt samtalsklimat, både internt och utåt mot invånare i kommunen. Resultatet blir ett underlag som ska ligga till grund för åtgärder och insatser, i syfte att ge en jämställd service till både kvinnor och män, pojkar och flickor. Trafikavdelningens undersökning visar att män felparkerar oftare än kvinnor. Orsaken till felparkeringarna skiljer sig däremot inte nämnvärt mellan könen, annat än att män i större utsträckning är benägna att ta risker. Det framhålls som viktigt att förvaltningen kan förbättra informationen till invånarna. Resandet med buss är generellt sett lågt i Eskilstuna och undersökningar visar att fler kvinnor än män väljer att ta bussen. Genom att se skillnader och studera mönster är det möjligt att jobba aktivt mot den grupp som väljer bort buss som färdmedel och därigenom på sikt öka det kollektiva resandet. exempel 3. NattStopp i Kalmar 2 Efter att undersökningar visat att kvinnor i kommunen kände oro över att ta sig hem med kollektivtrafiken under kvällstid infördes så kallat nattstopp. NattStopp innebär en möjlighet för en ensamåkande passagerare att ensam få stiga av mellan två ordinarie hållplatser, till exempel vid en plats närmare hemmet eller där resenären känner en större trygghet. NattStopp drevs först på försök under ett år i vissa områden inom Kalmar tätort. Effekten av NattStopp mättes före och efter försöksperioden genom frågor kopplade till polisens trygghetsundersökningar. För de områden där NattStopp prövades framgick tydligt att andelen som uppger att de avstår att resa med kollektivtrafiken kvällstid hade minskat kraftigt. NattStopp är nu permanentat inom Kalmar kommun vilket innebär att man kan begära NattStopp på alla linjer inom kommunen. Vidare kan man behöva hitta kopplingen till andra fysiska strukturer än dem man själv arbetar med vilket Anita Larsson och Ann Jalakas visar i boken Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Se även Boverkets rapport Plats för trygghet. Inspiration för stadsplanering (2010). Not 1. Exemplet är hämtat från rapporten Hållbar jämställdhet (2009/2010) utgiven av Eskilstuna kommun. Not 2. Exemplet är hämtat från www.kalmar.se. 12 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Allas erfarenheter bör ges lika värde i planeringsprocessen. Arbeta med processer där många olika erfarenheter lyfts fram. Medborgardialog eller trygghetsvandringar kan vara exempel (se vidare kapitel 6). Ett annat sätt kan vara att använda termer och arbetsmetoder som synliggör erfarenheter utan att könsbestämma dem. Till exempel att inte alltid tala om resmönster och resbehov som kvinnliga respektive manliga utan istället försöka se andra kategorier som påverkar hur människor reser och att betrakta kön som en av flera kategorier. Inom forskningen används begreppet intersektionalitet för att beskriva hur olika kategorier såsom kön, ålder, etnicitet, klass och familjebildning påverkar människors förutsättningar och erfarenheter. exempel 4. Nya arbetsformer i Umeå kommun 3 Tidigare hade det framförts kritik mot bristande möjligheter för medborgarna att vara delaktiga i och påverka planeringsprocessen. För att möta denna kritik beslöt Umeå kommun att utöka möjligheterna för olika grupper att delta och startade ett antal aktiviteter. Ett exempel är arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Ön, då det togs ett flertal nya grepp i planeringsarbetet. Ön är en ö med strax under 300 invånare i Ume älv, nära stadscentrum, och med en lantlig miljö. Det planförslag som slutligen var ute på samråd innebar en utbyggnad med bostäder för omkring 7 000 personer på Ön. Arbetet för att öka deltagandet i planeringsprocessen bestod av: > Intervjuer och fokusgruppeaolika grupper för att bredda perspektivet > Könsuppdelad statistik över deltagandet ur ett jämställdhetsperspektiv > Möten på nya platser och i nya former > Planeringsstuga på området > Samråd riktat mot pensionärer och personer med funktionsnedsättningar > Samråd riktat mot ungdomar hölls på en gymnasieskola > Samrådsmöten med moderator som ledde diskussionen och paus då deltagarna kunde gå runt och ställa frågor direkt till experterna > Seminarier > Utlokaliserade möten > Vandringar och andra trygghetsaktiviteter för att hitta ställen där kvinnor upplever otrygghet kvällar och nätter > Öppet hus med politiker och tjänstemän. Not 3. Exemplet är hämtat från rapporten Den jämställda staden (2008) författad av Jessica Wide och Christine Hudson. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 13

3 KAPITEL En ständigt pågående process En viktig framgångsfaktor när man arbetar med integrering av jämställdhet är att alla som arbetar i organisationen har en förståelse för att jämställdhet inte är ett enstaka projekt som genomförs vid ett visst tillfälle och att frågan därmed är avklarad. Istället är jämställdhetsintegrering något som pågår hela tiden. Forskningen har också funnit att jämställdhetsarbetet inom den egna organisationen (t.ex. inom kommunens enhet för trafikplanering) bör ske parallellt med eller gärna innan jämställdhetsintegreringen initieras i den externa verksamheten. På samma sätt är transportplaneringen en process. Det innebär att man ständigt måste komplettera sina underlag allteftersom ny kunskap genereras och förändra bilden i förhållande till den verklighet planeringen ingår i. Exempel 5 visar hur man i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö förändrade synen på jämställdhet allteftersom projektet fortskred. exempel 5. Jämställdhetsintegrering som process 4 I forskningsprojektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö genomfördes en text- och bildanalys av producerat material inom projektet (t.ex. mötesprotokoll, rapporter, informationsmaterial) och inom organisationen (policy- och strategidokument). Syftet var att identifiera när och hur jämställdhet tagits upp och diskuterats i tidigare arbete. Analysen visade att det fanns ett tydligt jämställdhetsperspektiv i planeringen av och synen på användandet av trafiksystemet, men att det inledningsvis gavs ganska schablonmässiga beskrivningar vad gällde makten att utforma, komma till tals och tillgänglighet. Utifrån det analyserade materialet gick det inte att definitivt fastställa vid vilken tidpunkt i projektet jämställdhet togs upp för första gången som en del i arbetet. Jämställdhet som Not 4. Exemplet bygger på projektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik (Levin & Faith-Ell 2011). Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 15

Kapitel 3. En ständigt pågående process begrepp fanns dock med redan från början. Det sätt på vilket jämställdhet behandlades i projektet Framtidens kollektivtrafik förändrades över tid. I tidiga publikationer/dokument nämndes jämställdhet på ett schablonmässigt sätt och med liten förståelse för större samband. I tidiga dokument nämns oftast jämställdhet endast som en viktig aspekt att belysa och ta hänsyn till. Generellt nämns inte hur detta ska göras. Däremot återfinns ett relativt enkelt resonemang där fokus ligger på att förbättra kollektivtrafiksystemet för att få fler (män) att åka kollektivt. Detta skulle resultera i en jämnare könsfördelning, och ökad jämställdhet, vad gäller kollektivtrafikresenärer. Lite senare i projektet genomförs en social konsekvensanalys. I denna finns dock ett mer utvecklat resonemang kring jämställdhet. I den sociala konsekvensanalysen kopplas jämställdhet ihop med förverkligande av rättigheter. Figuren nedan visar utvecklingen över tid, baserat på analyser av texter och bilder producerade 2008 2009 i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö (Levin & Faith-Ell 2010, s.27). figur 1. Utveckling över tid, baserat på analyser av texter och bilder producerade 2008 2009 i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö (Levin & Faith-Ell 2010, s.27) Fler män åker bil, fler kvinnor åker kollektivt. Framtidens kollekivtrafik = ökad jämställdhet. Utgångspunkterna för den sociala konsekvensanalysen är att såväl soial integration som ämställdhet handlar om förverkligande av rättigheter. Jämställhet viktig att beakta Social Konsekvensbeskrivning TID Schablonmässigt, liten förståelse för samband Jämställdhet Problematiseras något mer 16 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Som nämnts ovan innebär allt arbete med att integrera jämställdhet att man arbetar med en process i vilken både organisationen och dess medlemmar utvecklas. För att dels ta reda på utgångsläget för organisationen och dels få en beskrivning för att kunna följa upp utvecklingen är det bra att börja med en inventering och fördjupad diskussion inom organisationen. Vilka föreställningar, idéer och erfarenheter finns i organisationen av att arbeta med jämställdhetsbedömningar och andra sociala konsekvensbedömningar? Vilka förväntningar har man? Vilka är de nuvarande erfarenheterna och rutinerna? Ofta behöver man beakta nuläget för att avgöra vilka målbeskrivningar och arbetsverktyg man behöver utveckla i det aktuella projektet. Exemplet nedan är hämtat från en fokusgrupp med transportplanerare som reflekterar över sina erfarenheter och hittillsvarande arbetssätt. Under denna ganska korta fokusgruppssession (omkring 1 timme) hann deltagarna gå igenom sina funderingar och reaktioner mer ingående än vad som tidigare hade skett i organisationen. I exemplet efterlyser planerarna tydligare riktlinjer inom den egna organisationen men de har också idéer om hur de skulle vilja utveckla det egna arbetet. exempel 6. Förväntningar och erfarenheter hos transportplanerare Planerare 1: I vårt projekt handlar det dels om informationen och dialogen med dem som är utanför projektet och vad det är vi skapar med projektet, också produkten med det vi ska göra, skapa en lösning som fungerar för alla. Men av hänsynsmålen vi har är jämställdheten den som jag tagit till mig minst, men som jag också upplever att Trafikverket inte heller har varken definierat eller försökt liksom ta sig an på något tydligt sätt så att för mig som projektledare så kan jag inte säga att jag har någon information egentligen om hur Trafikverket tycker vi ska hantera just jämställdhetsfrågan. Vad är det vi ska göra för att säkerställa att vi är på väg mot ett mera jämställt transportsystem än idag? [ ] Planerare 2: Vissa konkreta frågor tror jag att man jobbar med, tunnlar, ljussättning, ledstänger, hissar, då är det tydligt att, då tänker man nog, då är det lätt att jobba med det. Planerare 1: Men du kan slå upp vilken förstudie som helst och slå upp kapitlet jämställdet och se att där står det att män åker bil och kvinnor åker kollektivt och sen är man färdig. Planerare 2: Jaa mm. Planerare 3: Alltså där är vi nog överens allihop. Planerare 1: Är det så att män åker mer bil och kvinnor åker kollektivt? Vill vi åtgärda det? Är det ett problem, är det så att vi vill skapa ett transportsystem där fler kvinnor kör bil eller fler män åker kollektivt? Är det ett problem att det är så här för jämställdheten, ska det åtgärdas och hur? Lite längre in i samtalet: Planerare 1: Det är ju svårt att veta vad som är orsak och verkan, jag menar Sverige vi är ju inte jämställda varken hemma eller på arbetet. Kan man påverka jämställdheten i andra delar av livet genom att ändra resmönster eller kommer resmönstren att bli mer jämställda när Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 17

Kapitel 3. En ständigt pågående process arbetsmarknaden är det eller när hemförhållandena är det? Det går hand i hand. Genom att vi tillåter oss att vara ojämställda hemma så kan vi vara ojämställda i hur vi reser för då är mannens tid mer värd än kvinnans. Planerare 4: Vi har mans- och kvinnodominerade yrken, det är svårt att kunna påverka, det är en stor orsak till att transportsystemet ser ut som det gör. Planerare 1: Men om vi tittar på hur män och kvinnor reser, vilka som reser, då är vi reaktiva i hur det är idag, hur människor reser, så placerar vi utifrån det. Vi har ingen tanke om att vi vill påverka människors beteende på något sätt, även när det gäller jämställdhet, då utgår vi från dagsläget och våra prognoser, metoder som vi har, där jobbar vi ju inte aktivt från jämställdhetsperspektiv för att förändra dem. Mot slutet av samtalet sammanfattar Planerare 1 hur han skulle vilja ha det: Planerare 1: Jag skulle vilja ha en diskussion kring det och kunskap om, dels var Trafikverket står i frågan och hur vi ska agera och sedan också, jag gillar ju att mäta saker och att alltså om vi rör oss i den här riktningen, fattar de här besluten, gör de här åtgärderna, då är vi på väg i riktning mot det som vi menar med mer jämställt transportsystem. (Fokusgruppen ingår i projektet Jämställdhet och genus vid järnvägsplanering (JämPlan) som genomförts under åren 2010 2012 av Charlotta Faith-Ell och Lena Levin.) Arbeta med seminarier och workshops där medarbetare i alla delar av verksamheten får tid och tillfälle att mötas och diskutera sin syn på jämställdhet. Be dem lyfta fram vilka problem och möjligheter man upplever i sin verksamhet och hur man hittills har hanterat målet om jämställdhet i planeringsarbetet. Inventera erfarenheter och idéer. Dokumentera arbetet hela vägen och sammanställ underlag för vidare diskussion. Gör kontinuerliga uppföljningar och ge återkoppling till medarbetarna. exempel 7. Föreställningar kring kollektivtrafikresenärer i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö I projektet Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik genomfördes fokusgrupper och samtalsanalys av dessa för att identifiera föreställningar om jämställdhet och genus hos dem som arbetar inom projektet. Samtalen i fokusgrupperna visade att transportplanerarna tog fasta på föreställningen att kvinnor har mer positiva attityder till miljövänligt resande och att det är männen som bör lockas till kollektivtrafiken. Samtidigt diskuteras inte kvinnors resande i någon större utsträckning utan kvinnor behandlas som en relativt homogen grupp, och inte heller de män som reser kollektivt diskuteras i någon större utsträckning. Istället fokuserades samtalen i fokusgrupperna på de män vars resande uppfattades som miljömässigt problematiskt. Två kategorier av män identifierades i fokusgrupperna: dels de män som väljer bilen framför kollektivtrafiken på grund av höga kvalitetskrav, teknik och komfort (de kvalitetsmedvetna männen), dels de män som väljer bilen på grund av vana och föråldrad syn på transporter (de problematiska männen). Båda kategorierna kan vara svåra att övertyga och mäns intresse för bilkörning kritiserades. Så här säger en av deltagarna i fokusgrupperna: 18 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Män åker bara buss om de blir tvingade, om de har kört för snabbt eller tappat körkortet. Bilen ses som en enorm frihet. Fokusgruppsdiskussionerna utgjorde en bra grund för vidare reflektioner och diskussioner om vilka potentiella resenärer som kan attraheras av kollektivtrafiken i framtiden och på vilket sätt planeringen kan tillgodose nya resenärers förväntningar. Diskussionerna låg även till grund för utvecklingen av nya samrådsformer. Mer strategiska samråd och dialogmöten med utvalda grupper utvecklades. Dialogmötena med olika medborgargrupper genomfördes på olika platser i staden och man förvissade sig om att rekrytera både kvinnor och män som deltagare. Samtidigt framkom att tjänstemännen saknade stöd i styrdokumenten och att man ville ha mer kunskaper och stöd från organisationen. Detta tog man fasta på i forskningsprojektet, via föreläsningar, seminarier och workshops. Under en avslutande workshop diskuterades hur kollektivtrafikplaneringen konkret kan utveckla sina rutiner för att nå de fyra jämställdhetsmålen. Detta ledde sedan vidare till ett större och mer omfattande arbete som initierades och förankrades inom organisationen, där jämställdhet nu integreras med andra mål såsom tillväxt, attraktivitet, trygghet och säkerhet, ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Exemplet visar att arbetet med jämställdhetsintegrering är en process som behöver få ta tid. Det visar även att det inte är ett ändligt arbete utan en ständigt pågående process. Arbetet med social hållbarhet i transportplaneringen, dit jämställdhetsarbetet hör, innefattar utveckling under lång tid. Ingen enskild modell är applicerbar på alla projekt och i alla miljöer, utan modellen måste verksamhetsanpassas. Den måste anpassas till de förutsättningar och det kunskapsläge som råder och människorna i organisationen måste vara öppna för reflektion och revidering av sina tidigare uppfattningar. Projektet i Malmö är i så måtto ett bra exempel. Forskare som följde projektet drog slutsatsen att det skedde en successiv utveckling av jämställdhetsarbetet bland dem som arbetade med projektet. Diskussionerna som skett i samband med fokusgrupperna, workshopparna och seminarierna hade aktivt bidragit till detta. Medvetenheten om vilka jämställdhetsaspekter som kan tas om hand i kollektivtrafiken aktualiserades på ett sätt som inte hade gjorts tidigare. Dessutom diskuterades frågan om alternativa kategorier, med utgångspunkt i ifrågasättande av de tidigare uppfattningarna om ganska homogena könsuppdelade kategorier. Frågan kom därför successivt att handla om att tillgodose rättigheter och skapa möjligheter istället för att planera utifrån konstaterade resvanor och konstruerade behov. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 19

Kapitel 3. En ständigt pågående process Som i många andra processer innebär jämställhetsintegrering att vissa moment måste upprepas. Till exempel kan det vara lämpligt att, efter att arbetet har pågått en tid, utvärdera hur långt man har kommit i sitt arbete jämfört med utgångsläget. Vidare är det viktigt att det sker en återkoppling av arbetet med jämställdhetsintegrering. I och med att jämställdhetsintegrering kan ses som en process behöver man inte göra allting på en gång. Istället kan man välja att arbeta med ett eller ett par mål i taget. Det viktiga är att man arbetar systematiskt. De fyra jämställdhetsmålen ska verksamhetsanpassas. Några exempel på frågor som kan ställas avseende målet om jämn fördelning av makt och inflytande är: > Påverkar verksamheten kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? > Påverkar verksamheten fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? I så fall hur? > Påverkar verksamheten förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? På vilket sätt? Det är viktigt att utgå från den aktuella verksamheten; till exempel kollektivtrafikplanering i en kommun, byggande av gång- och cykelbanor i en stadsdel eller ombyggnad av landsväg för att öka säkerheten i en region. Alla projekt har specifika lokala och regionala syften och förutsättningarna kan se väldigt olika ut i de olika projekten. Även tidsmässigt fokuseras olika mycket på de fyra delmålen under olika faser av en planeringsprocess. Under planarbetet sker olika avvägningar och det bör därför ingå en jämställdhetsanalys i varje fas. När man ska integrera jämställdhet i ett projekt finns det olika mål och strategier att utgå från. Inledningsvis kan man identifiera vad den egna organisationen och verksamheten har baserat sitt jämställdhetsarbete på samt hur de egna medarbetarna uppfattar och definierar jämställdhet. Exempel 8 visar hur målet om makt och inflytande har omformulerats till att gälla planering av kollektivtrafik i en kommun. 20 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

exempel 8. Verksamhetsanpassning av jämställdhetsmålet om makt och inflytande vid planering av Framtidens kollektivtrafik i Malmö 5 Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. Not. 5. Exemplet bygger på förslag i slutrapporten från projektet Jämställdhet i Framtidens kollektivtrafik (Levin & Faith-Ell 2011). Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 21

4 KAPITEL Jämställdhetsmål i transportplaneringen En av svårigheterna med att arbeta med jämställdhet som brukar framhållas av dem som planerar infrastruktur, är att man inte vet vad man ska utgå ifrån. I det här sammanhanget är det värt att lyfta fram de nationella jämställdhetsmålen som en möjlighet att konkretisera arbetet även på det lokala och regionala planet. Förmånen med att arbeta med jämställdhet i Sverige är att det till skillnad från många andra länder finns tydliga jämställdhetspolitiska mål. Detta gör att man inte behöver arbeta i vacuum utan kan utgå från målen i arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta kapitel sammanfattar några av de mål som kan utgöra en utgångspunkt i arbetet med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetspolitiska mål Sverige har ett övergripande jämställdhetsmål: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Integrations- och jämställdhetsdepartementet har preciserat detta mål i fyra delmål. Jämställdhetsintegrering har varit den svenska regeringens strategi för jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147, se även Proposition 2008/09:35. Mål för framtidens resor och transporter). Det innebär att de fyra delmålen ska prioriteras inom varje politikområde och att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska verka för att infria dessa mål. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 23

Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen de jämställdhetspolitiska delmålen > Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. > Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. > Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. > Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Även många kommuner har antagit de fyra delmålen ordagrant. Det finns flera exempel från olika delar av landet (t.ex. Malmö, Simrishamn, Jönköping, Huddinge, Lycksele). En del kommuner har valt att modifiera de fyra målen och integrera dem i sina målbeskrivningar, såsom Sollefteå i exemplet nedan. exempel 9. Hur Sollefteå kommun har brutit ned de fyra jämställdhetspolitiska delmålen Sollefteå kommun har brutit ned de fyra nationella delmålen till sex delmål: > Att kvinnor och män/flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet > möjligheter och villkor ifråga om utbildning > möjligheter och villkor till ett betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut > ansvar för hemarbetet > möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor > rätt och möjlighet till kroppslig integritet. På kommunens hemsida för jämställdhetsarbete finns också en sida med förklaringar till vanliga ord och termer som har med genus och jämställdhet att göra och tips på litteratur. (Se: www.solleftea.se). 24 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Transportpolitiska mål Förutom det jämställdhetspolitiska målet har Riksdagen fastställt två transportpolitiska mål, ett funktionsmål Tillgänglighet samt ett hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa. Dessa två mål är helt jämbördiga. Mål om jämställdhet ligger inom ramen för funktionsmålet Tillgänglighet. Målet har därefter preciserats så att även jämställdhet finns med. funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Precisering av funktionsmålet Tillgänglighet: > Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. > Kvaliteten på näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. > Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. > Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. > Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. > Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. > Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 25

Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen CEMR deklarationen jämställdhet på lokal och regional nivå Många svenska myndigheter har skrivit under CEMR-deklarationen om jämställdhet för kvinnor och män på lokal och regional nivå. CEMR (Council of European Municipalities and Regions) är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorgan. De politiska församlingar som skriver under deklarationen förbinder sig att arbeta för att förverkliga de sex principerna om jämställdhet som skrivits in i deklarationen. En sammanfattning av dessa har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting i rapporten Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (2009): 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändigt för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. CEMR driver arbetet med jämställdhetsdeklarationen och spridandet av den till kommuner och regioner i Europa. Närmare 1 000 kommuner och regioner i Europa har hittills skrivit under. När detta skrevs hade 12 svenska landsting/ regioner och 56 kommuner skrivit under. Att skriva under deklarationen innebär att man förbinder sig att förverkliga deklarationens sex principer om jämställdhet. Därutöver finns 30 artiklar som är avsedda att fungera som stöd för hur man går från ord till handling, bland annat en checklista som stöd för arbetet med att jämställdhetsperspektiv finns med vid beslutsfattande, planering och uppföljning. Signerandet av CEMR-deklarationen innebär ytterligare ett policydokument att förhålla sig till och som kan vara ett stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering. Till stor del är dokumentet anpassat för en europeisk kontext mer än för svenska förhållanden. Idag när mycket arbete sker i nära samarbete med andra regioner i Europa och internationellt är det också värdefullt att ha kännedom om den dokumentation som stödjer detta arbete. SKL rekommenderar att kommunerna och landstingen signerar CEMR-deklarationen. 26 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

Regionala och kommunala mål Utöver de nationella jämställdhetsmålen har de olika länsstyrelserna tagit fram regionala jämställdhetsmål. Vidare har de flesta kommuner egna mål och policyer som kan utgöra ett stöd i verksamhetsanpassningen av jämställdhetsmålen. Två exempel är Vännäs kommun och Stockholms län. exempel 10. Hur man arbetat med CEMR-deklarationen i Vännäs kommun Vännäs kommun har i sin jämställdhetsplan utgått från de nationella jämställdhetsmålen och diskrimineringslagen (2009) och CEMR-deklarationen. Vännäs kommun undertecknade intentionerna med deklarationen redan 2007. Jämställdhetsplanen består av två delar: medarbetare- och medborgarperspektiv (jämställd medborgarservice). I kommunen finns en jämställdhetsgrupp som består av representanter för kommunens förvaltningar, två per förvaltning (en från ledningsnivå och en från verksamheten) och fackliga organisationer. På kommunens hemsida (www.vannas.se) finns tydlig information om hur man organiserat jämställdhetsarbetet: Det är kommunstyrelsens personalutskott som är kommunens jämställdhetsorgan. Förvaltningsledningarna utser deltagare till jämställdhetsgruppen. Deltagarna ansvarar inte för implementering av jämställdhetsplanen på respektive förvaltning/nämnd. Ansvaret ligger hos förvaltningsledningarna och respektive förvaltningschef. Representanterna ställer upp med stöd, vägledning och hjälp i jämställdhetsarbetet och kan kontaktas av de anställda på förvaltningen, arbetsledare och chefer. Besluten i Vännäs kommun ska föregås av konsekvensanalyser ur ett genusperspektiv. Beslutens effekter för kvinnor och män som bor i kommunen och använder kommunens tjänster och service ska belysas innan beslut. På hemsidan finns en checklista som ska gås igenom före beslut. Vännäs intentioner omfattar också jämställd rekrytering (med fördelning om minst 40/60 av vardera könet som mål) och man har satt samman rekryteringsriktlinjer. Hemsidan innehåller även diskussionsunderlag i form av en jämställdhetskortlek. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 27

Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen exempel 11. Regional strategi för jämställdhet i Stockholms län År 2007/2008 togs även i Stockholms län fram en regional strategi för jämställdhet gemensamt av Länsstyrelsen i Stockholms län, Regionplanekontoret (Stockholms läns landsting) och Kommunförbundet Stockholms Län. Idag är även landstinget centralt och Stockholms stad representerade i strategiarbetet. Strategierna är: 1. Ta fram och tillämpa kunskap och fakta 2. Bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män 3. Bryta ojämställda livsvillkor 4. Motverka mäns våld mot kvinnor och barn 5. Stödja och utveckla företagande och innovationer på lika villkor för könen 6. Stärka och utveckla samarbete med Östersjöregionen och i internationella sammanhang vad gäller jämställdhetsfrågor. Ett antal regionala mål för jämställdhetsarbetet formulerades utifrån dessa strategier och har sedan följts upp i rapporten På rätt väg utgiven av Länsstyrelsen i Stockholm (2011). När i planeringsprocessen är det enklast att hantera de olika jämställdhetsmålen? I planprocessen fokuseras på olika frågor beroende på planeringsskede samt vilket beslut som ska fattas. Detta innebär att det aktuella planeringsskedet avgör vilken inriktning jämställdhetsintegreringen ska ha och därmed varierar förhållandet mellan de fyra jämställdhetspolitiska målen (figur 2). Det första målet, Jämn fördelning av makt och inflytande, har dock samma vikt i alla planeringsskeden eftersom det handlar om makt och inflytande i transportsystemets alla delar under såväl åtgärdsvalsstudier och planprocesser som kontinuerligt underhåll och tillgänglighetsanpassningar. Målen om Ekonomisk jämställdhet och Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är lämpliga att arbeta med tidigt i planeringsprocessen, då man som transportplanerare har stor möjlighet att anpassa projektet eller planen till olika planförutsättningar. Senare i planeringsprocessen handlar det ofta om markanvändnings- och utformningsfrågor. Att i ett sent planeringsskede börja diskutera till exempel möjligheten till arbetspendling är ofta svårt. Då är istället aspekter som rör utformning och gestaltning av stationsmiljöer i fokus. Åtgärder som rör trygghet i transportsystemet bör ingå i alla planeringsskeden. Samtidigt är det lättare att få med faktiska åtgärder och lösningar för större trygghet i transportsystemet i de senare skedena av planeringsprocessen. Detta innebär att det fjärde delmålet, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, får stor vikt i senare skeden. Som figur 2 visar är det dock viktigt att man arbetar med alla mål i alla planeringsskeden. 28 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering

figur 2. Planeringsprocessen och de olika jämställdhetsmålen I olika skeden av planeringsprocessen ligger tyngdpunkten på olika jämställdhetsmål. Storleken på cirklarna är proportionella mot var tyngdpunkten läggs i de olika planeringsskedena. Observera att nomenklaturen i bilden följer Trafikverkets nya planläggningsprocess som träder i kraft den 1 januari 2013. Källa: Genus och jämställdhet i järnvägsplaneringen. Översiktsplan Planprogram Detaljplan Åtgärdsvalsstudie Utformning av lokaliserings alternativ Väg-/ järnvägsplan 1. Jämn fördelning avmakt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 29

5 KAPITEL Att konsekvensbedöma jämställdhet Mycket av transportplaneringen handlar om att värdera och bedöma konsekvenserna av olika åtgärder i transportsystemet. Bedömningarna görs med avseende på samhällsekonomi, trafikering, miljö, et cetera. Alla dessa bedömningar har några gemensamma nämnare. De beskriver konsekvenserna av olika handlingsalternativ, de görs med systematiska metoder som kan upprepas samt jämför utfallet mot en beskrivning av nuläget. Vidare utgör de alla ett beslutsunderlag bland flera vilket innebär att det till exempel inte behöver vara det alternativ som är bäst med tanke på miljön eller trafiksäkerheten som väljs. Däremot vet beslutsfattaren ofta vilka konsekvenserna blir om denne väljer ett något sämre alternativ ur miljösynpunkt eller trafiksäkerhetssynpunkt. Till exempel vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att krävas inom miljöområdet samt kostnaderna för dessa. På samma sätt kan en systematiskt genomförd jämställdhetskonsekvensbedömning utgöra ett viktigt beslutsunderlag där konsekvenserna av olika handlingsalternativ undersöks och redovisas. Det huvudsakliga syftet med jämställdhetskonsekvensbedömningar är att beskriva och bedöma olika handlingsalternativs konsekvenser för jämställdhet. Med utgångspunkt i konsekvensanalysen görs sedan prioriteringar. Man får via konsekvensanalyser bättre kunskaper och underlag och vet därmed vad man väljer eller väljer bort genom ett visst beslut. Precis som vid andra konsekvensbedömningar finns det några aspekter som är viktiga att tänka på i samband med konsekvensbedömningar av jämställdhet. Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering 31

Kapitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet > Konsekvensbedömningen är en process som resulterar i ett dokument vilket beskriver hur man genom processen kommit fram till en viss slutsats > Processen ska vara integrerad med det övriga planarbetet och inte genomföras utan koppling till övriga teknikområden > Konsekvensbedömningen genomförs i en systematisk process med etablerade metoder > Processen genomförs innan planen eller projektet har avslutats så att resultatet av konsekvensbedömningen kan inarbetas i planen eller projektet. Vidare är det viktigt att man utgår från dagens arbete i sin organisation och verksamhetsanpassar arbetssättet. De fyra jämställdhetspolitiska målen kan tjäna som utgångspunkt vid utvecklingen av arbetsrutinerna. I arbetet bör man identifiera vilket av jämställdhetsmålen som verksamheten i första hand kan relateras till och vilka andra mål som behöver integreras. Det är även viktigt att våga utmana etablerade normer och uppfattningar. En konsekvensbedömning består i att ta fram indikatorer och underlag för beslut, det vill säga att visa vilka konsekvenser olika åtgärder får för jämställdheten (om de gynnar/missgynnar personer av ettdera könet). En viktig aspekt att beakta i det här sammanhanget, är att det ofta är svårt att genomföra en jämställdhetskonsekvensbedömning på egen hand. Vanligen behövs ett samarbete mellan olika kompetenser till exempel inom transportplanering, samhällsekonomi, kulturgeografi och samhällsplanering. Detta innebär även att mycket av det material som behövs för bedömningen av konsekvenserna för jämställdhet, kan samordnas med exempelvis bedömningar av konsekvenser för miljön och samhällsekonomin. Därför behövs ett nära samarbete mellan dem som arbetar med jämställdhetsbedömningen och övrig planering. I det här sammanhanget är det viktigt att betona att det faktiskt inte är så att man är expert på jämställdhet bara för att man är kvinna en genusexpert kan vara en man. Dessutom är det lika viktigt med expertkunskap inom jämställdhetsområdet som det är att ha rätt utbildning för att kunna genomföra bedömningar av konsekvenser för samhällsekonomi på ett tillfredsställande sätt. Processen för jämställdhetskonsekvensbedömningar har tydliga likheter med processen för till exempel miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Det innebär bland annat att den ska vara ändamålsenlig, effektiv, kunskapsbaserad och bygga på öppenhet och dialog med berörda och intresserade. De största likheterna finns dock med processen och metoderna som har utvecklats för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB). Metoder för sociala konsekvensbedömningar, Social Impact Assessment (SIA) har tagits fram internationellt och utvecklats av bland andra Frank Vanclay och Ana Maria Esteves i boken New Directions in Social Impact Assessment. Conceptual and Methodological 32 Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering