1 (41) Uppföljning av samordningsförbundens insatser Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2016
2 (41) Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 6 3 Antal samordningsförbund och kommuner 8 4 Uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen 10 4.1 Nationell uppföljning i praktiken 10 4.2 Sammanfattande iakttagelser 12 5 Insatser som samordningsförbunden finansierar 13 5.1 Individinriktade insatser 14 5.2 Strukturövergripande insatser 16 5.3 Insatser som prioriterat långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning 17 5.4 Sammanfattande iakttagelser 18 6 Deltagare samt resultat efter genomförd insats 19 6.1 Deltagare i individinsatser finansierade av samordningsförbund 19 6.1.1 Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla 20 6.2 Resultat efter genomförd insats 21 6.3 Sammanfattande iakttagelser 26 7 Ekonomisk redovisning 27 7.1 Statens medelstilldelning till den finansiella samordningen 27 7.2 Medelstilldelning, egna sparade medel samt ESF-medel 28 7.3 Revisionsrapporter 29 7.4 Sammanfattande iakttagelser 30 8 Nationella rådet de nationella aktörernas stöd 30 8.1 Utveckling och stöd under 2016 30 9 Avslutande diskussion 31 Bilaga 1 Samordningsförbund 2016 34 Bilaga 2 Deltagare registrerade med personuppgifter 40
3 (41) 1 Sammanfattning Den finansiella samordningen genom samordningsförbund är en frivillig form av lokal samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Vid slutet av 2016 fanns det 82 samordningsförbund som innefattade 247 av Sveriges 290 kommuner. För 2016 avsatte staten totalt 339 miljoner kronor till den finansiella samordningen genom samordningsförbund. Utöver statens medelstilldelning tillförs samordningsförbunden lika mycket från kommuner och landsting som är med och bildar förbund. Kommun/kommuner och landsting som är medlemmar bidrar med en fjärdedel per part. Såväl individinriktade som strukturövergripande insatser finansieras Samordningsförbunden finansierar både individinriktade och strukturövergripande insatser. De individinriktade insatserna syftar till att hjälpa personer med komplex problematik att återgå till eller komma in på arbetsmarknaden. De strukturövergripande insatserna vänder sig främst till myndighetspersonal och arbetsgivare för att utbilda kring olika målgruppers behov och för att främja och utveckla samverkan. Under 2016 har samordningsförbunden finansierat totalt 1 133 olika insatser, 54 procent var individinriktade och 46 procent var strukturövergripande. Antal deltagare i de individinriktade insatserna Totalt har 27 706 personer deltagit i de individinriktade insatserna. Av dem registrerades 14 634 deltagare med personuppgifter 1 och det är för dessa som resultat kan redovisas 2. 2 482 deltagare registrerades anonymt 3 och 10 590 deltagare är registrerade i volyminsatser där det inte bedömts relevant att efterfråga personuppgifter. Av deltagarna är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Fler i arbete eller studier efter genomförd insats Under året har 7 633 deltagare avslutat en insats, 55 procent kvinnor och 45 procent män. 13 procent av alla deltagare arbetade eller studerade i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 33 procent i någon omfattning. Även omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid ökade, från 72 till 84 procent. Resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. 1 Deltagaren måste lämna samtycke för att registrering med personuppgifter ska kunna göras. 2 Resultaten är en ögonblicksbild direkt efter att en deltagare har avslutat en insats och säger ingenting om hållbarheten över tid. 3 Deltagare som har skyddad identitet registreras alltid anonymt, så även deltagare som inte lämnar samtycke. Uppgift om det är en kvinna eller man registreras även för anonyma deltagare.
Av kvinnorna arbetade eller studerade 14 procent i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats ökade den siffran till 30 procent. Omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid, ökade från 67 till 80 procent. Bland männen arbetade eller studerade 13 procent i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats ökade den siffran till 37 procent. Omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid, ökade från 77 till 88 procent. Behovet av offentlig försörjning minskar Resultatet visar att deltagare som har genomgått en insats i högre grad försörjer sig utan offentligt stöd 4 än vad som var fallet vid insatsstart. Det gäller för både kvinnor och män men i något olika utsträckning. Totalt ökar andelen som inte har offentligt stöd från 10 till 20 procent. För kvinnor är ökningen från 8 till 17 procent och för männen från 12 till 25 procent. Den vanligaste försörjningen för både kvinnor och män före insatsstart är försörjningsstöd och det är också den försörjning som minskar mest efter avslutad insats. Totalt minskar försörjningsstödet med 12 procentenheter, för kvinnorna med 9 och för männen med 14 procentenheter. Den näst vanligaste försörjningen för kvinnorna är sjuk- eller rehabiliteringspenning och för männen aktivitetsstöd. Även här visar resultaten på minskat behov. Försörjningar som ökat efter avslutad insats är studiestöd eller studiemedel (både kvinnor och män), aktivitetsersättning (kvinnor) och annan offentlig försörjning (kvinnor). Andelen med sjukersättning är oförändrad (både kvinnor och män). Flera avslutningsanledningar som visar fortsatt aktivitet Totalt 15 procent av deltagarna är registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt efter avslutad insats, 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen. Ett annat resultat är att deltagaren fortsätter med annan rehabilitering efter avslutad insats. Så är fallet för 34 procent av alla deltagare, 37 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. Så ser Försäkringskassan på resultatet Deltagarna i de Finsamfinansierade insatserna har generellt sett en låg utbildningsnivå och komplex problembild samt har behövt olika former av offentlig försörjning under mer eller mindre lång tid före insatsstart. Resultatet för andel deltagare som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats är så gott som detsamma år från år vilket talar för att insatserna leder till en positiv utveckling för deltagarna. Under 2017 kommer regelbundna samkörningar av data ur SUS och socialförsäkringsregistren att ge kompletterande information om hållbarheten över tid. 4 (41) 4 Med offentlig försörjning menas att man får ersättning från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen eller arbetslöshetskassa.
Regeringsuppdrag om långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Under 2016 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen haft regeringsuppdraget att verka för att det genom samordningsförbunden vidtogs förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning 5. Det finns ingen definition av långtidssjukskrivna i regeringsuppdraget och de resultat som redovisas i rapporten gäller alla deltagare med sjuk- eller rehabiliteringspenning oavsett sjukskrivningens längd före insatsstart. Under 2016 deltog 2 781 personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i Finsamfinansierade insatser. Det är 25 procent fler än under 2015 6. 19 samordningsförbund har finansierat insatser där långtidssjukskrivna har varit prioriterade deltagare. Aktivitetsersättning kan beviljas dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Det är främst unga personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som blir aktuella för en Finsamfinansierad insats. Under 2016 deltog 1 733 unga med aktivitetsersättning vilket är 4 procent fler än 2015 7. Andelen unga med aktivitetsersättning som har fått ta del av en Finsamfinansierad insats är dock i stort sett oförändrad jämfört med 2015 eftersom antalet unga med aktivitetsersättning har ökat samtidigt. 27 samordningsförbund har finansierat insatser där unga med aktivitetsersättning har varit prioriterade deltagare. Strukturövergripande insatser för myndighetspersonal och arbetsgivare Samordningsförbunden finansierar strukturövergripande insatser för att stärka samverkan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förbunden hade budgeterat att nå drygt 17 000 deltagare med information, dialog, frukostmöten, utbildning med mera. Det verkliga antalet blev dock drygt 29 000 deltaganden. 5 (41) 5 Uppdraget ska redovisas till regeringen i maj 2017. 6 Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015. 7 Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015.
2 Inledning Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika myndigheters ansvar, uppgifter och regelsystem. Myndigheterna blir specialister inom sina områden och kan var för sig ge en god och effektiv service till medborgarna. Men specialistkompetens kan också medföra att de olika aktörerna har svårt att se hur det egna arbetet hänger ihop med andras. Bristen på helhetssyn kan leda till att individer med behov av stöd från flera aktörer hamnar i rundgång och i värsta fall får stöd som är kontraproduktivt. I många fall behöver individen insatser och stöd från flera myndigheter samtidigt för att rehabiliteringen ska bli framgångsrik. Beroende på förutsättningar och ambitioner kan dock formerna för myndighetssamverkan vara olika etablerade och se olika ut i landet. Lagen om finansiell samordning 8, fortsättningsvis kallad Finsamlagen, är en följd av den komplexitet som beskrivits i stycket ovan. Lagen trädde i kraft 1 januari 2004 och gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting att lokalt bilda samordningsförbund. Ett samordningsförbund är ett fristående organ, en egen juridisk person, som kan finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser. Varje samordningsförbund har en styrelse som beslutar om mål och riktlinjer för förbundets arbete samt hur den egna budgeten ska användas. Styrelsen utses av förbundsmedlemmarna 9. När Finsamlagen utformades bedömdes nära 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder vara i behov av omfattande stöd från flera aktörer för att kunna arbeta 10. Sedan lagen trädde i kraft har regeringen årligen tilldelat statliga medel för att förbättra förutsättningarna för myndigheter att tillsammans identifiera och tillgodose individers behov av samordnat stöd. År 2016 uppgick den statliga medelstilldelningen till 339 miljoner kronor vilket är hälften av resurserna som tilldelas samordningsförbunden. Landsting och kommun/kommuner bidrar med var sin fjärdedel. Regeringen har ett stående uppdrag till Försäkringskassan att årligen redovisa de insatser som samordningsförbunden har finansierat, vilka målgrupper som har fått del av insatserna och vilka resultat som har uppnåtts. I den här rapporten redovisas den verksamhet som samordningsförbunden har finansierat under 2016. 6 (41) 8 Lag (2013:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 9 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun/kommuner och landsting. 10 Prop 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Rapporten är disponerad enligt följande: - I avsnitt 3 beskrivs utvecklingen av antal samordningsförbund och ingående kommuner. - I avsnitt 4 redovisas de krav som finns på uppföljning och utvärdering samt hur den nationella uppföljningen går till. - I avsnitt 5 redovisas de insatser som samordningsförbunden har finansierat och till vem insatserna vänder sig. - I avsnitt 6 beskrivs deltagarna i de individinriktade insatserna och de resultat som kan avläsas efter deltagande i en insats. - I avsnitt 7 finns ekonomisk information som rör den statliga medelstilldelningen, förbundens egna kapital och medel med anledning av samordningsförbundens engagemang i ESF-projekt. - I avsnitt 8 berättas om Nationella rådet som är de nationella aktörernas stöd till samordningsförbunden. - I avsnitt 9 finns en avslutande diskussion om de resultat som har redovisats och möjliga utvecklingsområden. 7 (41)
3 Antal samordningsförbund och kommuner Samordningsförbunden varierar i storlek, från enkommunsförbund till förbund som omfattar samtliga kommuner i ett län. En förteckning över samordningsförbunden finns i bilaga 1. Trots att antalet kommuner som ingår i samordningsförbund stadigt ökar följer utvecklingen av antal förbund ett annat mönster. Det finns två anledningar till detta, dels att nytillkommande kommuner väljer att ansluta sig till redan befintliga förbund och dels att samordningsförbund slås ihop till större förbund. Diagram 1. Utvecklingen av antalet samordningsförbund och deltagande kommuner 2008-2016 8 (41) Källa: Försäkringskassan Mot slutet av 2016 fanns det 82 samordningsförbund som innefattade 247 av Sveriges 290 kommuner. Det är två förbund fler än i slutet av 2015. Tre nya förbund har tillkommit under året och en sammanslagning har skett. De nya förbunden är; Samordningsförbundet Stockholms stad, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö. Samordningsförbunden Välfärd i Nacka samt Värmdö har tillsammans bildat Samordningsförbundet VärNa. Ytterligare tre kommuner har anslutit sig till två befintliga förbund, kommunerna Nordmaling och Vindeln till samordningsförbundet Umeåregionen och Tingsryds kommun till Samordningsförbundet Värend.
9 (41) Figur 1. Samordningsförbundens spridning över landet Samordningsförbundens spridning över landet framgår av kartan. De största luckorna finns i Norrland och i Stockholmsregionen. Under 2017 förväntas ytterligare åtta kommuner ingå i samordningsförbund. Planering pågår för start av ett nytt förbund i Stockholm län och därutöver kommer nya kommuner att ansluta sig till redan befintliga förbund på olika håll i landet. Nationella rådet 11 verkar för att alla kommuner ingår i samordningsförbund eftersom det ökar möjligheterna att medborgare som har behov av stöd kan få motsvarande och samordnade rehabiliteringsinsatser. 11 Se avsnitt 8, Nationella rådet de nationella aktörernas stöd.
4 Uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen Det finns krav på uppföljning och utvärdering av den verksamhet som samordningsförbunden finansierar. Enligt prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, ska detta ske kontinuerligt. Samordningsförbunden har ett uttalat lokalt ansvar att följa upp och utvärdera den verksamhet de finansierar och nationell uppföljning sker främst i samband med Försäkringskassans återrapportering till regeringen. Det pågår också kontinuerligt nationella insatser för att uppmärksamma resultaten av förbundens verksamhet, till exempel när Nationella rådet och dess arbetsgrupp möter förbunden i olika sammanhang. Internt uppmärksammar Försäkringskassan förbundens verksamhet vid regionala träffar med medarbetare som har roller kopplat till förbunden (lokala chefer, medlemsrepresentanter, styrelseledamöter och deltagare i beredningsgrupper). Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har för 2017 fått ett regeringsuppdrag att utvärdera Finsam. Planeringen och genomförandet av utvärderingen ska ske i samråd med Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet samt i samråd med Nationella rådet för finansiell samordning. 10 (41) 4.1 Nationell uppföljning i praktiken SUS uppföljningssystem för finansiell samordning All uppföljning av samordningsförbundens verksamhet sker genom SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). SUS är ett riksomfattande system för både lokal uppföljning hos samordningsförbunden och samlad nationell resultatredovisning av de insatser som finansieras genom ramanslaget "Bidrag för sjukskrivningsprocessen". Respektive förbund registrerar vilka samverkansmedel de har, vilka insatser som finansieras samt hur det går för deltagarna i insatserna. För registrering med personuppgifter krävs att deltagaren lämnar sitt samtycke. Försäkringskassan och övriga parter i Nationella rådet betonar vikten av att så många deltagare som möjligt registreras med personuppgifter. På så sätt är det möjligt att jämföra deltagarens status före och efter den Finsamfinansierade insatsen. Deltagare som inte lämnar samtycke registreras anonymt och registreras då enbart som antal nya kvinnor och män som kommit till insatsen under året. Deltagare med skyddad identitet registreras alltid anonymt. Det finns också möjlighet att registrera deltagare med endast uppgift om antal i så kallade volyminsatser. Som exempel kan det röra sig om konsultativa eller kartläggande insatser där det inte har bedömts relevant att fråga deltagaren om personuppgifter. Några deltagare registreras flera gånger i SUS. I vissa fall beror det på att en deltagare har behov av olika Finsamfinansierade insatser parallellt eller i anslutning till varandra om en
insats inte innefattar alla delar i en rehabilitering. I andra fall beror det på att deltagaren av någon anledning avbryter en insats men sedan kommer tillbaka. SUS är inget ekonomisystem i egentlig mening men det är genom SUS det nationellt går att följa hur förbunden budgeterar kostnader för olika insatser och administration samt hur utfallet blir. Förbundens eget kapital ska registreras in parallellt med uppgifterna om de olika förbundsmedlemmarnas bidrag. Försäkringskassan skickar varje år ut information till samordningsförbunden och internt inom myndigheten om vilka datum som data ur SUS kommer att hämtas till den årliga återrapporteringen till regeringen 12. Möjliga felkällor Det finns osäkerhet kring kvaliteten på SUS-data bland annat med anledning av eftersläpning eller till och med avsaknad av registreringar samt begreppsproblematik. Lokala variationer förekommer och resultaten i denna rapport ska ses mot bakgrund av detta. SUS har å ena sidan en potential att vara ett trovärdigt statistiksystem för den omfattande verksamhet som samordningsförbunden finansierar med medel från såväl staten som kommuner och landsting. Å andra sidan innebär manuella registreringar att statistiken har brister kopplat till hur systemet används. Den bild som statistiken visar av förbundens verksamhet med insatser och deltagare i insatserna är, trots de kända bristerna, relativt samstämmig över åren. Försäkringskassan bedömer därför att uppgifterna totalt sett ger en god bild av hur medel avsatta för finansiell samordning har använts. Som vi skrivit ovan är SUS inget ekonomisystem för förbunden i egentlig mening men det är det enda sättet vi på nationell nivå kan få en bild av hur förbunden använder tilldelade medel. Kvaliteten för registreringar om budget, utfall och eget kapital är ett förbättringsområde och ingår i utvecklingsarbetet som beskrivs i stycket nedan. Pågående utvecklingsarbete Under 2016 inledde Försäkringskassan ett arbete som innebär fler satsningar på förvaltning och utveckling av SUS samt insamling av data. Syftet är bland annat att underlätta för användare att få behörighet, skapa en mer enhetlig registrering och att öka förståelsen för betydelsen av att registrera deltagare och ekonomiska data. Arbetet kommer att resultera i ett antal delleveranser varav stöd för enhetlig registrering är prioriterad. Att möjliggöra samkörning med andra statistikuppgifter i socialförsäkringssystemet finns också med bland de första leverensarna. 11 (41) 12 Meddelandet om hämtningsdatum för data till föreliggande rapport skickades ut 2016-03-15. Rapporten bygger på uppgifter som var registrerade 11 januari 2017 (verksamhet) och 25 januari 2017 (ekonomi).
När den statliga medelstilldelningen för 2017 beslutades i november 2016 återstod cirka sex miljoner kronor som kommuner och landsting inte haft möjlighet eller vilja att matcha. Försäkringskassan inledde då en diskussion med Arbetsförmedlingen, Nationella rådet och Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) om att ta dessa medel i anspråk för att finansiera SUS-stödjare hos förbunden. Tanken är att förbund går samman i regionala kluster och anställer en gemensam SUS-stödjare. Västra Götalandsregionen har under flera års tid tillämpat arbetssättet med gott resultat. För att undanröja de brister vi ser är det nödvändigt att Försäkringskassan tillsammans med övriga parter i Nationella rådet och samordningsförbunden arbetar parallellt med kvalitetshöjande åtgärder. Ögonblicksbild kontra effekter på sikt Statistiken från SUS om resultatet för deltagare som har genomgått en insats är en ögonblicksbild direkt efter avslutad insats och säger ingenting om hållbarheten över tid. Effekter på längre sikt är en återkommande fråga och från och med våren 2017 kommer Försäkringskassan regelbundet att samköra SUS-data med uppgifter från Försäkringskassans statistiksystem MIDAS 13. 12 (41) 4.2 Sammanfattande iakttagelser Återrapporteringen bygger så gott som uteslutande på de uppgifter om budget, insatser och deltagare som samordningsförbunden har registrerat i SUS. Eftersläpningar och underrapportering av data samt begreppsproblematik innebär att det finns ett mörkertal kring samordningsförbundens hela verksamhet. Den bild som statistiken visar för insatser och deltagare i insatserna är dock relativt samstämmig över åren vilket talar för att uppgifterna totalt sett ger en god bild av förbundens verksamhet. Det påbörjade utvecklingsarbetet för att förbättra SUS-data har avgörande betydelse för att Försäkringskassan i framtiden ska kunna uttala sig om förbundens verksamhet med större säkerhet. 13 MIDAS (mikrodatabas för analys av sjukförsäkringen) innehåller uppgift om alla utbetalningar som har gjorts.
13 (41) 5 Insatser som samordningsförbunden finansierar Till vem vänder sig insatserna I förbundens uppdrag ingår att finansiera både individinriktade och strukturövergripande insatser varav de senare vänder sig till myndighetspersonal och arbetsgivare. De båda insatsinriktningarna beskrivs närmare i avsnitt 5.1 och 5.2. När det gäller de individinriktade insatserna står det i propositionen om finansiell samordning 14 att målgruppen för samordnade rehabiliteringsinsatser inkluderar personer med psykiska eller fysiska besvär såväl som personer med sociala och arbetsmarknadsrelaterade behov. Målgrupperna kan därför vara försäkrade, arbetssökande, brukare eller patienter, från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen eller hälso- och sjukvården. Behovet av stöd beror ofta på olika former av långvarig, komplex och sammansatt problematik såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, sociala problem eller behov av särskilda insatser på grund av arbetslöshet. Särskilt uppdrag om långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Under 2016 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haft ett särskilt uppdrag att verka för att det genom samordningsförbunden vidtas förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning 15. I regleringsbrevsuppdraget anges ingen definition av långtidssjukskrivna. Det är lokala behovsanalyser som ligger till grund för vilka sjukskrivna personer som har fått ta del av samordnade insatser. De resultat som redovisas i rapporten för deltagare som haft sjuk- eller rehabiliteringspenning vid insatsstart gäller oavsett sjukskrivningens längd. Aktivitetsersättning kan beviljas i två former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Det är främst personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som blir aktuella för en Finsamfinansierad insats. Men även de med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång kan få utökat stöd under skoltiden. De som har aktivitetsersättning har olika behov och det är utifrån dessa behov som insatser kan och ska planeras. 14 Prop.2002/03:132, Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 15 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försäkringskassan.
Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser Uppgifter ur uppföljningssystemet SUS visar att samordningsförbunden registrerat totalt 1 133 olika insatser under 2016 16. Den övervägande delen, 54 procent, är individinriktade insatser och 46 procent är strukturövergripande insatser. Antalet registrerade insatser har ökat med 14 procent jämfört med 2015. Tabellen nedan visar fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser under de senast fem åren. Tabell 1. Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser över tid Antal individinriktade insatser Antal strukturövergripande insatser Andel individinriktade insatser Andel strukturövergripande insatser 2012 580 318 65% 35% 2013 609 347 64% 36% 2014 608 416 59% 41% 2015 565 431 57% 43% 2016 615 518 54% 46% Sett till kostnadsfördelningen mellan de båda insatsinriktningarna har andelen kronor som lagts på individinriktade insatser varit 85 procent under både 2014 och 2015. Eftersläpning i den ekonomiska registreringen för 2016 innebär att uppgifterna om kostnadsfördelningen för det senaste året är osäker. Det ytterst preliminära utfallet som går att avläsa är att 82 procent av totalt budgeterade insatskostnader avser individinriktade insatser och 18 procent avser strukturövergripande insatser. 5.1 Individinriktade insatser De individinriktade insatserna syftar till att deltagaren ska förbättra sin arbetsförmåga. Insatserna kan vara arbetslivsinriktade, aktiverande och motiverande, behandlande eller förebyggande. Majoriteten av insatserna som finansieras av samordningsförbunden är rehabilitering för arbete eller utbildning. Näst vanligast är förberedande insatser. Lagstiftningen möjliggör att samordningsförbunden även finansierar förebyggande insatser men dessa utgör en låg andel av det totala antalet insatser. 80 förbund 17 har registrerat sammanlagt 615 individinriktade insatser under 2016. Totalt är 27 706 deltagare registrerade i de 615 insatserna varav 14 634 deltagare är registrerade med personuppgifter. Det är de sist nämnda vi kan följa och avläsa resultat för. 14 (41) 16 Det finns lokala variationer i hur insatser registreras och en insats kan innebära antingen en hel insats eller en del av en mer omfattande insats. De lokala behoven krockar här i någon mån med det nationella perspektivet. 17 Uppgift om insatser saknas för två förbund som har startat under 2016, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö.
I bilaga 2 finns en tabell som visar antal deltagare totalt samt uppdelat på kvinnor och män som är registrerade med personuppgifter per inriktning. Tabell 2. Antal och andel insatser per insatsinriktning 15 (41) Rehabilitering för arbete/utbildning Förberedande insasts Kartläggning av individer Förebyggande insats Annan inriktning Totalt Antal insatser 330 139 74 40 32 615 Andel av totalt antal insatser 54% 23% 12% 7% 5% 100% Beskrivning av de individinriktade insatserna: Rehabilitering för arbete/utbildning syftar till att individen ska börja eller fortsätta arbeta eller studera. 54 procent av insatserna har haft denna inriktning och drygt 9 900 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: individuell coachning eller handledning, gruppaktiviteter, friskvård, arbetsträning, arbetsprövning eller arbetspraktik utifrån individens behov i syfte att förbättra hens funktions- och/eller arbetsförmåga. Här finns också insatser där personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning får hjälp av utbildade SE-coacher genom metoden Supported Employment. Förberedande insatser syftar till att förbereda individen för att kunna ta ett nästa steg i återgången till arbete. 23 procent av insatserna har haft denna inriktning och drygt 3 300 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: aktiverande hälsostimulerande verksamhet som inkluderar motion och sociala aktiviteter enskilt eller i grupp. Insatserna kan också innehålla inslag av arbetsträning för att rusta deltagaren till mer arbetsinriktad rehabilitering. Kartläggning av individer syftar till att identifiera det individuella behovet av fortsatt stöd. 12 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 800 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: fördjupade kartläggningar för att identifiera stödbehov och förutsättningar att komma vidare. Kartläggningen kan resultera i en individuellt utformad handlingsplan och rekommenderad fortsatt planering för arbete. Förebyggande insats syftar till att förhindra att individer hamnar i utanförskap, arbetslöshet, ohälsa etc. 7 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 400 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentraler, samarbeten
med skolan för att undvika avhopp, öppna verksamheter dit personer som är arbetslösa och isolerade eller som har eller har haft problem med alkohol och droger kan söka sig. 16 (41) Annan inriktning kan till exempel innebära fortsatt stödkontakt efter en annan avslutad insats, samlat stöd till nyanlända och friskvårdsaktiviteter för långtidssjukskrivna. 5 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 250 deltagare har registrerats in. 5.2 Strukturövergripande insatser Samordningsförbunden finansierar strukturövergripande insatser för att stärka samverkan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. De strukturövergripande insatserna kan innehålla förstudier, projektstöd, kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom de samverkande myndigheterna, insatser för att förbättra samverkan mellan parterna och generella stöd till individinriktade insatser som exempelvis lotsar som stöd till handläggare. 77 av förbunden 18 har registrerat sammanlagt 518 strukturövergripande insatser under 2016. Förbunden hade budgeterat att nå drygt 17 000 deltagare med information, dialog, frukostmöten, utbildning med mera. Det verkliga antalet blev dock drygt 29 000 deltaganden. Insatserna riktar sig till personal hos både myndigheter och det privata näringslivet. Tabell 3. Antal och andel per insatsinriktning Dialog & kommunikation Utbildning Kartläggning Annan inriktning Totalt Antal insatser 207 127 85 99 518 Andel av totalt antal insatser 40% 25% 16% 19% 100% Beskrivning av de strukturövergripande insatserna: Dialog och kommunikation avser fördjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, förenkla processer, gemensam kompetenshöjning, underlätta det gemensamma arbetet etc. 40 procent av insatserna har haft denna inriktning. Utbildning avser utbildningsinsatser inom specifika områden såsom diagnoser, förhållningssätt, metoder etc. Här finns också myndighetsgemensamma konferenser med bredare ansats. 25 procent av insatserna har haft denna inriktning. Kartläggning innebär till exempelvis kartläggning av individer som får en viss form av ersättning från sjukförsäkringen eller utredning kring vilka rehabiliteringsinsatser som 18 Förbund som inte har registrerat att de finansierat strukturövergripande insatser: Markaryds Samordningsförbund, Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn, Samordningsförbundet Activus Piteå, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö.
olika målgrupper behöver framöver. Även kartläggning av samverkansorganisationernas och personalens behov av utbildning och kompetensutveckling registreras här. 16 procent av insatserna har haft denna inriktning. 17 (41) Annan inriktning används om ingen av de ovanstående inriktningarna stämmer överens med insatsens syfte och mål. Ett exempel är finansiering av en EU-strateg vars uppdrag är att vara med och genomföra EU-finansierade projekt inom samordningsförbunden, förstärkning av pågående projekt och insatser med kompetens, och handledarstöd, uppföljning och utvärdering av förbundets arbete förstudier och följeforskning etc. 19 procent av insatserna har registrerats som Annan inriktning. 5.3 Insatser som prioriterat långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Långtidssjukskrivna Samordningsförbunden har ombetts märka de insatser där långtidssjukskrivna har prioriterats för att det ska gå att få en uppfattning om i vilken utsträckning målgruppen främjas. Sammanlagt har 19 samordningsförbund märkt totalt 56 insatser, till övervägande del handlar det om individinriktade insatser. Drygt hälften av insatserna (52 procent) har inriktningen rehabilitering för arbete eller studier och i 21 fall (38 procent) handlar det om förebyggande insats. Under året har 2 781 personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning deltagit i Finsamfinansierade insatser. Det är 25 procent fler än under 2015 19. Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden har även ombetts märka de insatser där unga med aktivitetsersättning har prioriterats. Sammanlagt har 27 samordningsförbund märkt totalt 77 insatser. Även här handlar det till övervägande del om individinriktade insatser men även strukturövergripande insatser förekommer. Den vanligaste insatsen är rehabilitering för arbete eller studier. Totalt 49 insatser (64 procent) har den inriktningen. Under året har 1 733 individer med aktivitetsersättning tagit del av en Finsamfinansierad insats vilket är 4 procent fler än under 2015 20. Andelen unga med aktivitetsersättning som har fått ta del av en Finsamfinansierad insats är dock i stort sett oförändrad jämfört med 2015 eftersom antalet unga med aktivitetsersättning har ökat samtidigt. 19 Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015. 20 Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015.
18 (41) 5.4 Sammanfattande iakttagelser Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser Statistiken från SUS visar en fortsatt glidning mot en större andel strukturövergripande insatser och det vore önskvärt att parallellt kunna visa på kostnadsutvecklingen för individinriktade respektive strukturövergripande insatser. Den ekonomiska inrapporteringen har dock kvalitetsbrister som gör att det inte med säkerhet går att uttala sig om det har skett en glidning även i kostnadsfördelningen. Rehabilitering för arbete eller utbildning är den vanligaste individinriktade insatsen Drygt hälften (54 procent) av de individinriktade insatserna har inriktningen rehabilitering för arbete eller studier. I dessa insatser återfinns 68 procent av deltagarna som har registrerats med personuppgifter. Näst vanligast är förberedande insatser som utgör 23 procent av alla insatser och här återfinns också 23 procent av deltagarna som är registrerade med personuppgifter. Dialog och kommunikation är den vanligaste strukturövergripande insatsen Insatsinriktningen som avser fördjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, förenkla processer, öka kompetensen och underlätta det gemensamma arbetet är den vanligaste strukturövergripande insatsen. Dialog och kommunikation utgör 40 procent av de strukturövergripande insatserna och 47 procent av alla deltaganden som har registrerats i strukturövergripande insatser återfinns här. Näst vanligast är insatsinriktningen Utbildning där 24 procent av deltagandet återfinns.
6 Deltagare samt resultat efter genomförd insats Samordningsförbunden har, som redovisats i föregående avsnitt, finansierat ett stort antal individinriktade insatser. I detta avsnitt redovisas inledningsvis hur deltagarna i dessa insatser fördelar sig mellan deltagare som har registrerats med personuppgifter, anonyma deltagare och deltagare registrerade i volyminsatser. Därefter följer en beskrivning av deltagarna som är registrerade med personuppgifter och avslutningsvis en redovisning av resultatet efter genomförd insats för deltagare som har avslutat en insats under året. En tabell med basdata för deltagare som är registrerade med personuppgifter finns i bilaga 2. 6.1 Deltagare i individinsatser finansierade av samordningsförbund Diagram 2. Antal deltagare i individinriktade insatser 2016 19 (41) Totalt antal: 27 706 Antalet registreringar om deltagare 21 i individinriktade insatser är totalt 27 706. Det innebär en minskning jämfört med 2015 då 33 456 deltagare registrerades. Minskningen beror till största delen på att färre deltagare har registrerats i volyminsatser. Deltagaruppgifterna fördelar sig enligt nedan: 14 634 deltagare är registrerade med personuppgifter (53 %) 2 482 deltagare är anonymt registrerade (9 %) 21 Antal deltagare som redovisas är fler än antal unika deltagare eftersom några individer har varit med i flera insatser eller efter avbrott kommit tillbaka till en tidigare insats. Siffrorna avser totalt antal deltaganden.
10 590 deltagare är registrerade i så kallade volyminsatser (38 %) Antalet deltagare med personuppgifter och antalet anonyma deltagare under året är totalt 17 116. Fördelningen är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Anonymt registrerade deltagare syns i statistiken enbart det år då de startade i insatsen. Det innebär att anonyma deltagare som har startat i en insats under 2015 inte syns i statistiken för 2016 även om deltagandet fortsatt över årsskiftet. Deltagande i så kallade volyminsatser kan röra sig om konsultativa insatser eller förebyggande insatser där det inte har varit relevant att tillfråga deltagarna om personuppgifter och bakgrundsdata. Volyminsatser registreras samlat för kvinnor och män. 20 (41) 6.1.1 Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla Fördelning av deltagarna utifrån kön och ålder Av deltagarna som registrerats med personuppgifter (14 634) har andelen unga under 30 år minskat jämfört med 2015. Gruppen utgör 51 procent, vilket är en minskning med 5 procentenheter. Av de unga är 46 procent kvinnor och 54 procent män. Åldersgruppen 30-44 år utgör 27 procent av alla deltagare och åldersgruppen 45-59 år 21 procent. I båda dessa åldersintervall är andelen kvinnor betydligt högre än andelen män, drygt 60 procent att jämföra med knappt 40 procent. Åldersgruppen 60 år och äldre utgör en mycket liten andel av alla deltagare och även här dominerar kvinnorna. Deltagarna har generellt sett en låg utbildningsnivå 38 procent av samtliga deltagare har grundskola som högsta slutförda utbildning och ytterligare 38 procent har slutförd gymnasieutbildning. Andelen deltagare med någon form av eftergymnasial utbildning är 15 procent. För resterande deltagare, 9 procent, saknas uppgift om utbildning vilket innebär att deltagaren inte har slutfört grundskoleutbildning. Utbildningsnivån kan därmed generellt betraktas som låg. Männen har totalt sett lägre utbildningsnivå än kvinnorna. Bland männen har 42 procent slutfört grundskolan, motsvarande andel för kvinnorna är 34 procent. Andelen med slutförd gymnasieutbildning är 38 procent för männen och 39 procent för kvinnorna. Deltagarnas utbildningsnivå håller sig relativt konstant över åren.
Många deltagare har haft offentlig försörjning vid insatsstart Av deltagarna har 89 procent haft offentlig försörjning 22 före insatsstart. Det vanligaste är att deltagaren har varit i i behov av offentlig försörjning upp till ett år, så är fallet i 30 procent. Andelen deltagare som har haft offentlig försörjning före insatsstart har ökat med 1 procentenhet jämfört med 2015. En större andel kvinnor än män har haft offentlig försörjning före insatsstart, 91 procent jämfört med 87 procent. Motsatt har en en större andel män än kvinnor haft offentlig försörjning i upp till ett år före insatsstart, 34 procent jämfört med 27 procent. Många deltagare, både kvinnor och män, har haft offentlig försörjning under lång tid. En närmare redovisning av hur länge deltagrna har haft offentlig försörjning före insatsstart återfinns i tabell i bilaga 2. Försörjningsstöd dominerar bland offentlig försörjning och är vanligare bland män än kvinnor. Totalt har 36 procent av deltagarna försörjningsstöd i någon grad vid start, 34 procent av kvinnorna och 39 procent av männen. Ett stort antal deltagare fler kvinnor än män - har ersättning från Försäkringskassan, antingen i form av sjuk- eller rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Många deltagare av båda könen har aktivitetsstöd vid insatsstart men det förekommer också att deltagarna uppgett att de inte har haft offentlig försörjning. 21 (41) 6.2 Resultat efter genomförd insats Fler i arbete eller studier Totalt har 7 633 deltagare avslutat en insats under året, 55 procent kvinnor och 45 procent män. Av deltagarna arbetade eller studerade 13 procent i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 2 526 deltagare, vilket motsvarar 33 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 20 procentenheter. Jämfört med 2015 är resultatet efter avslutad insats oförändrat. Sysselsättningen i samtliga typer av arbeten 23 samt studier har ökat. Som framgår av de två följande styckena är det stora skillnader i resultatet för kvinnor och män. Av kvinnorna arbetade eller studerade 14 procent i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 1 245 deltagare, vilket motsvarar 30 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 16 procentenheter. Sysselsättningen i samtliga typer av arbeten samt studier har ökat. 22 Med offentlig försörjning menas att man får ersättning från arbetslöshetskassa, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. 23 Ej subventionerat arbete, subventionerat arbete eller eget företag.
När vi tittar på männen kan vi se att 13 procent arbetade eller studerade i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 1 281 deltagare, vilket motsvarar 37 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 24 procentenheter. Även här kan vi se att sysselsättningen i samtliga typer av arbeten samt studier har ökat. 22 (41) Diagram 3a. Antal deltagare som arbetar eller studerar efter avslutad insats Den vänstra stapeln visar det totala antalet personer i förvärvsarbete och/eller studier före insatsstart samt efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier. Diagram 3b. Antal kvinnor respektive män som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats Den vänstra stapeln visar det totala antalet kvinnor respektive män i förvärvsarbete och/eller studier före insatsstart samt efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier.
23 (41) Som redovisats i texten före diagrammen är det en större andel män än kvinnor som har gått till arbete eller studier direkt efter avslutad insats, 37 procent jämfört med 30 procent. Männen ökar så gott som genomgående sitt deltagande i arbete eller studier efter avslutad insats mer än vad kvinnorna gör. Det gäller för ej subventionerat arbete, subventionerat arbete och studier. När det gäller eget företag ökar däremot kvinnorna som till någon del driver företag mest. Resultat för unga, unga med aktivitetsersättning samt deltagare 30 år och äldre Det skiljer sig markant i vilken utsträckning deltagarna arbetar eller studerar efter insatsen mellan åldersgruppen unga under 30 år och för äldre deltagare. I gruppen under 30 år har 43 procent av deltagarna gått vidare till arbete eller studier, det är 5 procentenheter högre än 2015. I gruppen 30 år och äldre är motsvarande siffra 23 procent vilket är 2 procentenheter lägre än 2015. För gruppen unga med aktivitetsersättning som avslutat en insats under året har 26 procent gått vidare till arbete eller studier direkt efter insatsen, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Omfattning av arbete eller studier Även omfattningen av arbete eller studier har ökat efter deltagande i insats. Vid insatsstart arbetar eller studerar deltagarna i medeltal 72 procent av heltid och direkt efter avslutad insats i medeltal 84 procent. Kvinnor arbetar eller studerar i lägre grad av heltid än män, förändringen är från 67 till 80 procent. Männen arbetar eller studerar i medeltal 77 procent av heltid vid insatsstart och i medeltal 88 procent direkt efter avslutad insats. Basen för beräkningen är de deltagare som i någon grad arbetade eller studerade vid insatsstart eller direkt efter avslutad insats. Aktivt arbetssökande efter avslutad insats Utöver de personer som arbetar eller studerar till någon del är 15 procent registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt när insatsen avslutats. För kvinnor är andelen 14 procent och för män är andelen 17 procent. Här syns det ingen egentlig skillnad för gruppen unga jämfört med utfallet för samtliga deltagare, och inte heller för deltagare 30 år och äldre. Procentsiffrorna är 14 respektive 16 procent. För gruppen unga med aktivitetsersättning är resultatet lägre, 8 procent registrerades som aktivt arbetssökande efter avslutad insats. Fortsatt rehabilitering också ett resultat Det finns ytterligare en avslutningsanledning som är vanligt förekommande. 34 procent av deltagarna som har avslutat en insats har registrerats med avslutningsanledning fortsatt rehabilitering, 37 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. För deltagare upp till 29 år är resultatet 25 procent och för deltagare 30 år och äldre 41 procent. I gruppen unga med aktivitetsersättning har 40 procent av deltagarna registrerat med avslutningsanledning fortsatt
rehabilitering. Att fortsätta i annan rehabiliteringsinsats kan vara ett positivt resultat beroende på insatsens syfte och deltagarens personliga målsättning. Ytterligare avslutningsanledningar Sjukdom är avslutningsanledning i totalt 12 procent av fallen, även här är procentandelen högre för kvinnor än för män, 14 jämfört med 11 procent. Flytt och föräldraledighet är ytterligare exempel på anledningar till att deltagare avslutar en insats. Behovet av offentlig försörjning minskar Resultatet visar att deltagare som har avslutat en insats i högre grad försörjer sig utan offentligt stöd än vad som var fallet vid insatsstarten. Det gäller för både kvinnor och män men i något olika utsträckning. Resultatet för samtliga försörjningskällor redovisas i diagrammen nedan, för totalt antal deltagare samt uppdelat på kvinnor respektive män. En deltagare kan ha sin försörjning från flera håll och kan därför ingå i flera av försörjningskällorna. Uppgifterna är en ögonblicksbild direkt efter avslutad insats. Försörjningsstöd är den klart vanligaste försörjningskällan för både kvinnor och män. Därefter följer sjuk- eller rehabiliteringspenning för kvinnorna och aktivitetsstöd för männen. Aktivitetsersättning är lika vanligt för båda könen. 24 (41) Diagram 4. Försörjningsförändring totalt för kvinnor och män För kvinnor och män sammantaget ökar andelen som inte har offentlig försörjning med 10 procentenheter, från 10 till 20 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan före insatsstart minskar med 12 procentenheter, från 36 till 24 procent.
Näst vanligast är sjuk- eller rehabiliteringspenning som minskar med 2 procentenheter från 19 till 17 procent. Även försörjning med aktivitetsstöd minskar, med 2 procentenheter, från 14 till 12 procent. Studiestöd eller studiemedel ökar med 3 procentenheter, från 2 procent till 5 procent. Ökar gör även sjukersättning medan aktivitetsersättning och A-kassa visar oförändrat utfall. Utfallet för annan offentlig försörjning, till exempel etableringsersättning, är även det oförändrat. 25 (41) Diagram 4a. Försörjningsförändring för kvinnor För kvinnorna ökar andelen som inte har någon offentlig försörjning med 9 procentenheter från 8 till 17 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan före insatsstart minskar med 9 procentenheter från 34 till 25 procent. Den näst vanligaste försörjningskällan sjuk- eller rehabiliteringspenning minskar med 3 procentenheter från 25 till 22 procent. Även försörjning med aktivitetsstöd minskar något. Försörjningskällorna studiestöd eller studiemedel samt aktivitetsersättning liksom annan offentlig försörjning ökar något efter avslutad insats. A-kassa och sjukersättning visar oförändrat utfall.
26 (41) Diagram 4b. Försörjningsförändring för män För männen ökar andelen som inte har någon offentlig försörjning med 12 procentenheter från 13 till 25 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan, minskar med 14 procentenheter, från 38 till 24 procent. Den näst vanligaste försörjningskällan för männen är aktivitetsstöd som minskar med 3 procentenheter, från 16 till 13 procent. Även sjuk- eller rehabiliteringspenning samt A-kassa och annan offentlig försörjning minskar medan studiestöd eller studiemedel ökar efter avslutad insats. Aktivitetsersättning och sjukersättning visar oförändrat utfall. 6.3 Sammanfattande iakttagelser Deltagarna i de Finsamfinansierade individinsatserna är relativt lika över tid Jämfört med 2015 har deltagarna blivit äldre så till vida att en större andel av deltagarna är 30 år eller äldre, skillnaden är 5 procentenheter mellan åren. Annars känner vi igen att det är fler kvinnor än män som får del av insatserna, att deltagarna generellt sett har en låg utbildningsnivå och att försörjningsstöd är den vanligaste försörjningskällan vid insatsstart. Även resultatet efter genomförd insats håller sig relativt konstant över tid Av deltagarna som avslutat en insats arbetade eller studerade totalt 33 procent direkt vid avslut. Det är samma resultat som under 2015, 1 procentenhet lägre än under 2014 och 2 procentenheter högre än för 2013 24. Försörjningsstöd är över tid den vanligaste 24 Uppgifterna som avser tidigare år är hämtade från Försäkringskassan återrapporteringar till regeringen om samordningsförbundens verksamhet. Se www.finsam.se/publikationer/regeringsrapporter.