Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv trend för antalet KRAVgodkända nötkreatur som ökade med 18 % jämfört med föregående år. De certifierade och KRAV-godkända nötkreaturen utgjorde drygt 6 % av total ungnötsslakt i Sverige 2004. Det är framförallt stutarna som har ökat. De KRAV-slaktade lammen har dessvärre minskat med 1500 lamm i år, de utgjorde 6 % av total slakt. Det är alltså en bit kvar till målet på 10 % KRAV-certifierade idisslare i ekologiskt lantbruk som är vårt mål till 2010. För grisarna är efterfrågan god och såväl pris som klassning har förbättrats jämfört med föregående år. Grisproduktionen är på väg uppåt. Nytt för i år är sjukdomsstatistiken där vi följer upp slaktskadestatistiken för alla tre djurslagen. Resultatet från sjukdomsstatistiken redovisas i nästa nummer av Ekologiskt lantbruk. Underlaget för statistiken bygger på Jordbruksverkets uppgifter från landets samtliga 20000 15000 10000 5000 0 Djurslag Kvalitetsgränser 2004 Medel KRAV-tillägg 2004 Lamm Märkes/Ordinär 14 25,9 kg, 2- till 3, E+ till O 3,34 kr Ungnöt Märkes/Bästbetalda 275 399,9 kg, 2- till 4-, E+ till O- 4,00 kr Ordinär 250 274,9 kg, 2- till 4-, E+ till P+ samt 275 399,9 kg, P+, 2-4- 1,25 kr Högsta tillägg 75 96,9 kg, 55-% 8,70 kr Näst högsta tillägg 73 94,9 kg, 53-54% 4,06 kr Lägsta tillägg Övrig kvalitet 1,16 kr Mellankalv Märkes (Scankontrakt) 120 154,9 kg, E+ P+, 1-3 Inget KRAV-tillägg Ordinär (Scankontrakt) 115 119,9 kg, E+ O-, 1-3 Inget KRAV-tillägg 1998 2000 2001 2002 2003 2004 Kalv Lamm Ungnöt Diagram 1. Antalet slaktade KRAV-godkända djur 1998 2004. Källa: SJV. Tabell 1. Kvalitetsgränser som gav KRAV-tillägg inom föreningsslakten 2004. Källa: Swedish Meats kontrollslakterier och CDB-data som matchas mot en lista från KRAV på uppfödare av KRAVdjur av olika djurslag, samt för grisar data från Swedish Meats. Förutom slaktutfallet på KRAVdjuren som vi jämför med motsvarande uppgifter för de konventionellt slaktade, redovisar vi även hur slakten fördelar sig under årets veckor samt hur KRAV-tillägget varierat. För att få ekonomi i den kostsammare KRAV-produktionen krävs att en stor andel av de slaktade djuren uppfyller kvalitetskraven för KRAV-tillägg. I tabell 1 visas de gränsvärden som gällt under 2004 för KRAV-tillägg. KRAV-slakten 1998-2004 Volymerna för KRAV-slakten under perioden 1998 till 2004 visas i diagram 1. Där ser vi hur nötkreaturen ökar stadigt, 2004 slaktades drygt 19 000 KRAVungnöt. Trots att många väntar på KRAV-kontrakt satsar man ändå på certifierad produktion och slakten sker vid både Swedish Meats och andra slakterier. Att den har kunnat öka beror sannolikt på flera orsaker. En kan vara bristen på svenskt nötkött och att betalningsförmågan för kvalitetskött varit relativt god. En annan orsak är säkert den goda slaktkroppskvaliteten som gör att det ekologiska köttet platsar på marknaden och troligen ofta kvalitetsmärks på olika sätt. För grisarna går det också framåt. Efter en downperiod 22 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005

2003 ökar åter slakten till 17 000 år 2004, och Swedish Meats prognos för 2005 ligger på 19 000 grisar. För ekologiska lamm går det sämre, 2004 slaktas 1500 lamm färre än året innan, totalt inte mer än 10 000 KRAV-lamm. Det tycks inte finnas någon stor efterfrågan från handeln, och endast en mindre del av slakt- kropparna säljs som KRAVmärkt kött. Lammslakten totalt i Sverige har varit oförändrad sedan föregående år. Säsongsvariation Inom framförallt lammslakten har vi en betydande säsongsvariation som svarar dåligt mot marknadens behov vilket avspeglas i priserna olika veckor. På lamm varierar KRAV-tillägget från 2,00 och 5,00 kronor per kg. Slakten vill alltså med priset styra fler djur till första halvåret. 2004 var fördelningen 32 %/68 % på första respektiveandra halvår. Nötkreaturens högsta KRAVtillägg på 4 kronor har varit oförändrat hela året. Veckoslakten är ganska jämn på i medeltal 370 djur per vecka, med en topp före årsskiftet och ett underskott i vecka 29-32. Grisslakten ligger också ganska jämn över året med en topp före jul och motsvarande låg slakt årets första veckor. Priset låg under större delen av året på + 9 kr vilket visar att efterfrågan är god och att man även har kompenserat för ett lågt baspris. Lamm En hög andel av lammen, 78 %, klarade Märkeskvalitet/Ordinär och därmed också kvalitetskraven för att få KRAV-tillägg. Det var ingen skillnad jämfört med året innan, se tabell 2. Den största anledningen till att lammen inte klarade KRAV-tillägget var att de var för feta. Andelen feta lamm minskade dock under 2004 (9,9 %) jämfört med år 2003. I stället var en del lamm för magra (3,8 %). Fettgruppen beror till viss del på grovfoderkvalitet och betestillgång som varierar mellan år. 7,4 % av lammen hade för dålig formklass, ingen förändring från 2003. I diagram 4 visas slaktkropparnas fördelning på olika formklasser. De svarta staplarna visar hur de ekologiska lammen fördelar sig över formklasser och de vita staplarna visar konventionell slakts fördelning. Den största delen av KRAV-lammen återfinns som tidigare år i formklass O+, liksom även de konventionella. KRAV- lammen har en något högre medelklassning, 93 % har O eller bättre jämfört med de konventionella som har 91 % som fått O eller högre. Diagram 2. KRAV-Lammslakten veckovis under år 2004. KRAV-lammen har även mindre spridning i klassningen, medan de konventionella lammen har en flackare kurva och fler djur i de riktigt höga och låga klasserna. Det är svårt att förstå varför handeln med KRAV-lammen går så trögt, trots en mycket bra kvalitet och ett tydligt mervärde. Det finns också ett ökat intresse för lammkött i Sverige inte minst genom de nya svenskarna som ofta har högt kvalitetsmed- Diagram 3. KRAV-tillägg för lamm under år 2004. Djurslag Antal Inom valda För lätt, % För tung, % För dålig För mager, % För fet, % kval.gränser, % form, % Lamm 10 064 (11 728) 78,2 (78,4) 4,7 (4,8) 1,7 (1,6) 7,4 (7,2) 3,8 (3,1) 9,9 (10,5) Mellankalv 2 201 (2 217) 70,8 (66,4) 13,6 (12,4) 14,0 (15,4) 1,7 (11,1) Ej rel. 2,1 (9,5) Ungtjur 6 815 (6 332) 77 (75) 16 (16) 3 (3) 4 (4) 4 (6) 0,6 (0,3) Stut 7 068 (4 942) 70 (68) 18 (19) 1 (1) 15 (15) 2 (2) 4 (4) Kviga 3 153 (2 780) 37 (34) 48 (52) 0,6 (0,6) 7 (9) 2 (3) 18 (17) Ungko 2 316 (2 303) 24 (22) 56 (60) 2 (1) 54 (53) 13 (12) 10 (10) Tabell 2. Antalet KRAV-slaktade djur 2004 av olika djurslag och kategorier, andelen inom valda kvalitetsgränser samt orsakerna till att de inte klarade gränserna (2003 års siffror inom parentes). Källa: SJV EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005 23

Rasfördelning ungnöt vetande och därmed utgör en ny intressant målgrupp. Med en bättre fördelning av slakten med ökning första halvåret skulle KRAV-lammproduktionen kunna öka istället för minska, och det skulle även leda till att KRAV-lammen sålde bättre året runt. År 2004 slaktades drygt 30 % av lammen under första halvåret, och det var ingen ökning jämfört med året innan. Korsning 33 % 7 % 8 % Lantras 1 % 51 % Diagram 6. De olika rasgruppernas andel av det totala antalet slaktade ekologiska ungnöt 2004. Diagram 4. Lammens fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. Diagram 5. Lammens fördelning på olika fettgrupper vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. Importörsvägen 5-21, 120 44 Årsta Tel 08-556 700 50 Fax 08-508 610 50 e-post: info@samodlarna.se Ungnöt Av alla de drygt 19 300 KRAV ungnöt som slaktades 2004 erhöll 11 900 djur högsta KRAV-tillägg. Fler djur klarade kvalitetskraven under 2004 jämfört med 2003. Andelen som fick det högsta tillägget var 61,5 % under 2004 (58,6 % 2003), andelen som fick det lägre tillägget var 15,2 % (15,7 % 2003) och den totala andelen som klarade kraven för högsta eller näst högsta KRAVtillägget var 76,7 % (2003 74,3 %). Se tabell 2. Det är liksom tidigare ungtjurarna som har lättast att klara kraven för Märkeskvalitet/ Bästbetalda. 77,1 % gjorde det jämfört med 2003 då andelen var 75,2 %. Stutarnas utfall förbättrades också en aning jämfört med året innan, 69,7 % höll måttet för Märkeskvalitet/Bästbetalda jämfört med 68,0 % under föregående år. På hondjurssidan är det generellt svårt att uppnå kraven för högsta KRAV-tillägg, bland kvigorna klarar 37,4 % gränserna, och bland ungkorna 23,7 %. Se tabell 2. En jämförelse av slaktresultatet med konventionellt uppfödda och slaktade djur (tabell 3) visar att de ekologiskt uppfödda djuren liksom föregående år, har en högre genomsnittlig formklass än de konventionella. Fettgrupperna visar inga större skillnader, medan vikterna är lite högre för KRAV-djuren. Om man i övrigt jämför utfallet för de ekologiskt uppfödda djuren med föregående år är det inga stora skillnader för någon djurkategori vad gäller form, klass eller vikt. Rasjämförelser för ungnöt Rasfördelningen bland KRAVgodkända ungnöt var hälften mjölkras, en tredjedel korsningar och ungefär lika andel tung och lätt köttras. Jämfört med 2003 har andelen lätta köttraser ökat något på bekostnad av de tunga. Se diagram 6. Handjur representeras här av de till volymen största raserna Charolais och Simmental. Tjurar av tung köttras har lägre andel inom Märkeskvalitet än stutar. Bland Charolais klarar 86% av stutarna men bara 74% av tjurarna Märkeskvalitet. Det beror lika mycket på för hög slaktvikt (11,8 %) som för magra slaktkroppar (11,5 %). Bland stutarna är det 7 % resp. 6 % som är för lätta eller för tunga. För Simmental ligger slaktmognad vid något lägre vikt, 85 % av tjurarna och hela 90 % av stutarna klarar Märkeskvalitet. Se tabell 4 för medeltal och andelar inom Märkeskvalitet. Bland de lätta köttraserna är Hereford den till antalet största rasen och Aberdeen Angus den 24 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005

Ras Antal Inom Medel- Medel Medel M-kval, % vikt, kg form fett Charolais Tjur 442 (477) 74 (70) 352 (345) 9,4 (9,0) 5,8 (5,3) Stut 70 (69) 86 (88) 347 (337) 7,8 (7,4) 7,5 (6,8) Simmental Tjur 319 (279) 85 (82) 339 (336) 8,2 (8,3) 6,0 (6,0) Stut 29 (33) 90 (79) 318 (325) 6,0 (6,1) 7,5 (7,6) Angus Tjur 132 (91) 82 (85) 326 (325) 7,7 (7,8) 7,3 (6,9) Stut 51 (35) 65 (63) 324 (297) 6,6 (6,1) 9,7 (8,1) Hereford Tjur 672 (520) 82 (78) 316 (315) 7,4 (7,2) 7,0 (6,8) Stut 161 (135) 63 (73) 310 (312) 6,2 (6,1) 9,2 (8,9) SLB Tjur 1290 (1033) 69 (70) 303 (307) 4,4 (4,5) 6,2 (6,4) Stut 1682 (1180) 57 (56) 303 (307) 3,9 (3,9) 7,2 (7,2) SRB Tjur 1260 (1339) 74 (73) 300 (302) 5,2 (5,1) 6,5 (6,4) Stut 3146 (2212) 74 (72) 303 (301) 4,5 (4,5) 7,4 (7,4) Tabell 4. En jämförelse av slaktresultatet för KRAV-slaktade ungtjurar och stutar inom de vanligaste raserna inom respektive rasgrupp (2003 års resultat inom parentes). Källa: SJV näst största. För Angustjurarna går det bra, 89 % klarar märkeskvalitet, motsvarande siffra för Herefordtjurar är 82 %. Största risken att falla utanför Märkeskvalitet är för låg vikt (9 % för AA resp. 14 % för H). Däremot går det sämre för stutarna, 65 % av Angustjurarna och 63 % av Herefordstutarna klarar gränserna. Bland Angusstutarna är 29 % för feta och 10 % för tunga, och bland Herefordstutarna är 25 % för feta och 12 % för lätta. Bland mjölkraserna har SRB störst andel ungtjurar inom Märkeskvalitet med 74 %, och SLB 69 %. SRB-stutarna klarar Märkeskvalitet lika bra som ungtjurarna (74 %) medan SLBstutarna ligger på 57 %. handjuren klassas ner främst för att de är för lätta (ca 19-24 %) medan SLB-stutarna även har problem med för dålig formklass (33 %). 15 % av SLB-tjurarna har för dålig formklass. Bland SRB har 10 % av stutarna och 5 % av tjurarna för dålig formklass. Korsningsdjuren Handjur av korsningsras klarar gränserna för märkeskvalitet till ca 80 %, 82 % för ungtjurar och 79 % för stutar. Ungtjurarna har i genomsnitt formklassen 7,8 och stutarna 5,9. De tunga köttraserna ligger på 8,8 (R+) för tjurar och 6,9 (R-) för stutar. De lätta köttraserna har formklass 7,2 (R-) för tjurar och 6,1 (O+) för stutar. För mjölkrasdjur och korsningar fungerar kvalitetsgränserna förhållandevis bra med tanke på att slaktkropparna på mjölkdjuren inte är avlade för köttinnehåll. För de rena köttraserna stämmer det sämre. Bland de tunga köttraserna kastreras endast 12 % av handjuren fast kastraterna klarar vikt och fett bättre än tjurarna. För de lätta köttraserna är det tvärtom, man kastrerar 21 % av handjuren och sänker andelen i Märkeskvalitet med 17 %. Bland mjölkraser och korsningar är det inte så stor skillnad i slaktutfallet och där finns de flesta stutarna, hela 66 % av mjölkrasdjuren kastreras, och motsvarande siffra för korsningsdjuren är 41 %. Bland hondjuren är det bara de tunga köttraserna som klarar sig bra, Charolaiskvigor klarar märkeskvalitet till 67 %. Simmentalkvigor ligger på 47 % och ungkor på 56 %. Alla de övriga ligger under 40 % och den vanligaste orsaken till att de klassas ner är för låg vikt. Här finns det anledning att fundera över om avräkningssystemet ger rätt betalt för rätt kvalitet, det förefaller som om viktsgränserna sorterar bort alltför många bra slaktdjur. Under 2005 har nedre viktsgränsen för KRAV-tillägg sänkts till 250 kg vilket bör rätta till en del av problemet. Ska vi klara en god ekonomi i nötköttsuppfödningen behöver vi bättre betalt för kvigor och ungkor som utgör en tredjedel (28 %) av KRAVungnöt till slakt. Kalv Det finns inte några KRAV-kontrakt för kalv vid Swedish Meats, men det slaktas ändå 2 200 KRAV-godkända kalvar vilket utgör 6,7 % av den totala mängden mellankalvar under 2004. Därför använder vi kvalitetskriterierna för Märkeskvalitet/Ordinär = Scankontrakt för godkända KRAV-kalvar även här. Bland de ekologiskt uppfödda mellankalvarna höll 70,8 % kvalitetsgränserna för Scankontrakt (se tabell 2). Det är en större andel än under förra året (66,4 %), Djurslag Formklass, Fettgrupp, Medelvikt, kg medeltal medeltal Eko Konv Eko Konv Eko Konv Lamm 6,6 (6,7) 6,7 6,4 (6,5) 6,2 18,4 (18,6) 18 Mellankalv 4,8 (4,8) 4,7 4,8 (5,0) 4,9 136,9 (133,5) 138 Ungtjur 6,8 (6,7) 6,1 6,4 (6,2) 6,5 318 (317) 315 Stut 4,9 (4,8) 4,4 7,4 (7,5) 7,4 306 (305) 297 Kviga 6,0 (5,8) 5,7 8,5 (8,3) 8,2 272 (266) 266 Ungko 3,7 (3,7) 3,6 6,9 (6,9) 7,0 271 (266) 271 Tabell 3. Genomsnittlig formklass, fettgrupp och slaktvikt för ekologiskt och konventionellt uppfödda lamm, mellankalvar och ungnöt år 2004 (2003 års siffror inom parentes). Källa: SJV EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005 25

men då var kvalitetsgränserna heller inte desamma. Viktintervallet för Scankontrakt var större under 2004 och formkravet lägre. Medelvikten för mellankalvarna ökade återigen något, från 133,5 kg till 136,9 kg under 2004. Den vanligaste anledningen till att kalvarna inte uppfyllde kvalitetskraven var fel vikt, antingen för låg vikt (13,6 %) eller för hög vikt (14,0 %). Det var bara 1,7 % av kalvarna som hade för låg formklassning för Scankontrakt (dvs P eller P-), vilket är en betydligt lägre andel än förra året då 11,1 % hade för dålig formklass. Men då ska man komma ihåg att formklassen P+ innefattas i kvalitetskraven år 2004 men inte under 2003. Med valda kvalitetsgränser för fettgrupper kan inte mellankalvarna vara för magra, men andelen för feta kalvar minskade betydligt från 9,5 % till endast 2,1 % trots att kvalitetskraven var desamma bägge åren (1- till 3). Formklass och fettgrupp var i stort sett lika som de konventionella kalvarna, se tabell 3. När det gäller köttfärgen har fler ekologiska kalvar trestjärnigt kött (35 %) jämfört med konventionella (29 %). Det beror bland annat på att ekokalvarna diar länge, ekologiska kalvar kallas också ofta för dikalv. Köttfärgen är betalningsgrundande. För Scankontrakt krävs två eller tre stjärnor, och tre stjärnor ger det högsta priset i noteringen. På kalvar önskas en så ljus köttfärg som möjligt, vilket gör att *** är det mest eftersträvansvärda. Ekologisk kalv tillhör sortimentet delikatesser eller primörer, och intresset är stort från bland annat restaurangsidan som på senare år upptäckt att de svenska kalvarna är väl så bra som importerade från Belgien. Det borde finnas ett utrymme för ökad produktion i framtiden. Djurslag Antal st Inom kvalitets- För lätt % För tung % För låg köttgränserna % procent % högsta KRAV-klass 13 085 76,7 5,6 4,4 15,5 Tabell 5. Procentuell andel av slaktsvinen som låg inom kvalitetsgränserna för högsta KRAV-pristillägg i föreningsslakten och orsakerna till att de hamnade utanför. Källa: Swedish Meats Diagram 7. KRAV-tilläggens storlek för slaktsvin under 2004. Källa: Swedish Meats Djurslag Antal Slaktvikt Kött- Avräknat pris kg procent kr/kg KRAV 2004 17 056 85,4 57,2 18,27 (tillägg 6,97) Konv 2004 1 960 336 86,1 57,7 11,30 Tabell 6. Genomsnittlig slaktvikt och köttprocent samt genomsnittligt avräknat pris för ekologiskt och konventionellt uppfödda slaktsvin slaktade inom Swedish Meats. Medeltalen gäller de godkända grisarna. Källa: Swedish Meats Det är glädjande att de ekologiska grisarna åter ökar i landet. Det finns en tydlig efterfrågan i handeln och lönsamheten är så pass god för närvarande att flera producenter är på gång att starta produktion. Slaktresultatet har också stadigt förbättrats. År 2004 var det 76,7 % som klarade högsta kvalitetsklass vilket är en förbättring med nästan 7 procentenheter jämfört med 2003. Men eftersom viktintervallet för högsta KRAV-tillägg är bredare i år är resultaten mellan åren inte jämförbara. Men det är ändå ett faktum att de ekologiska grisproducenterna kunnat glädja sig åt att fler grisar (13 085 st) erhöll högsta merbetalning. Se tabell 5. Den vanligaste orsaken till att en del grisar inte klarade högsta merbetalning var för låg köttprocent, 15,5 % av grisarna låg under 55 % kött. 2003 var motsvarande procentandel 17,7 och året dessförinnan 19,9 %, så det har skett en betydande kvalitetshöjning av de ekologiska grisarna i detta avseende under de senaste åren. Det var 5,6 % av grisarna som var för lätta, vilket är en liten försämring jämfört med 2003. Betydligt färre grisar var för tunga för högsta KRAV- tillägg jämfört med året innan, men det beror nog på att övre viktgränsen är höjd från 93 till 97 kg. Jämförelse med konventionella slaktsvin Slaktvikterna för ekogrisarna låg i genomsnitt på 85,4 kg, vilket är identiskt med förra året och i närheten av de konventionella grisarnas vikt på 86,1 kg, en liten ökning jämfört med året innan (tabell 6). Den genomsnittliga köttprocenten för de ekologiska grisarna visar en gynnsam utveckling över åren, den var 57,2 %, jämfört med 56,9 % under 2003 och 56,7 % under 2002. De ekologiska grisarna närmar sig de konventionella i detta avseende. Swedish Meats genomsnittliga avräkningspris 2004 för KRAV-grisar var 1,13 kr högre per kilo jämfört med året innan. Det är ett resultat av att såväl den genomsnittliga noteringen som KRAV-tillägget var högre än året innan. Eko = trend Årets slaktstatistik visar återigen att vi kan glömma de gamla fördomarna om att ekologiskt kött har sämre och ojämnare kvalitet än konventionellt. Tvärtom finns det goda skäl att marknadsföra det som högsta kvalitet. Det OS-vinnande kocklandslaget har också lyft intresset för de ekologiska råvarornas smak och kvalitet både bland restauranger och konsumenter, vilket ofta syns i artiklar i fack- och dagspress. Dags alltså för ett genombrott för det ekologiska köttet! Vill du läsa mer? Det kompletta materialet som är en 36-sidig skrift, Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2004, finns att beställa från Ekokötts kansli mot porto och exp.avgift 30 kr på telefon 018-56 04 00 eller via e-post: maria.alarik@ekokott.org Den kan även laddas ner i pdf-format från Ekokötts hemsida www.ekokott.org 26 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005