KKV1036, v1.0, 2013-01-18 ANSÖKAN 2013-05-23 Dnr 330/2013 1 (11) Förvaltningsrätten i Falun Box 45 791 21 Falun Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Statens servicecenter, FE 15, 801 71 Gävle Saken Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Yrkande Konkurrensverket yrkar att förvaltningsrätten jämlikt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) beslutar att Statens servicecenter ska betala 750 000 (sjuhundrafemtiotusen) kronor i upphandlingsskadeavgift. Adress 103 85 Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se
2013-05-23 Dnr 330/2013 2 (11) Grunder 1. Statens servicecenter har brutit mot LOU genom att myndigheten efter den 30 maj 2012 slutit ett avtal avseende konsultstöd med en leverantör utan föregående annonsering enligt 7 kap. 1 LOU, trots att förutsättningarna för ett sådant agerande inte var uppfyllda. Det ingångna avtalet utgör en otillåten direktupphandling. Omständigheter 2. Den 4 november 2010 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att förbereda bildandet av en ny myndighet (Utredningen), se bilaga 1. Den tilltänkta myndigheten skulle tillhandahålla tjänster avseende ekonomi- och personaladministration till andra statliga myndigheter. Den 3 november 2011 fattade regeringen beslut om ett tilläggsdirektiv för Utredningen, se bilaga 2. Av tilläggsdirektivet framgår bland annat att Utredningens uppdrag utvidgades till att även omfatta vidtagande av nödvändiga åtgärder så att den tilltänkta myndigheten skulle kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012. Med sådana åtgärder avsågs bland annat att Utredningen skulle ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning samt bemanna myndigheten 1. 3. Inom ramen för sitt uppdrag att förbereda bildandet av en ny myndighet köpte Utredningen konsulttjänster från PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Dessa köp skedde genom avrop från ett ramavtal rörande konsulttjänster som Regeringskansliet ingått med PwC den 30 maj 2007 (Ramavtalet), bilaga 3. Efter en förlängning av dess giltighetstid löpte Ramavtalet ut den 31 mars 2011, se bilaga 4. Ramavtalet omfattade konsulttjänster inom de två uppdragsområdena lokalförsörjningsfrågor respektive strategiska frågor m.m. avseende företag och andra juridiska personer med statligt ägande. 2 I Ramavtalet stipuleras att Regeringskansliet samt kommittéer och myndigheter under Regeringskansliet var berättigade av avropa från Ramavtalet. 3 4. Den 23 december 2010, det vill säga under Ramavtalets giltighetstid, genomförde Utredningen ett av sina avrop från Ramavtalet (Avropet), bilaga 5. Enligt Avropet skulle PwC utföra tjänster åt Utredningen i två etapper (Etapp 1 och Etapp 2). Utöver utförande av sådana tjänster föreskrevs i Avropet även en möjlighet för Utredningen att köpa ytterligare tjänster i ett efterföljande skede ( Etapp 3 ). Genom att parterna avtalade om en sådan option 1 Sid 1 i tilläggsdirektivet. 2 Se punkt 3 i Ramavtalet. 3 Punkt 8 i Ramavtalet.
2013-05-23 Dnr 330/2013 3 (11) fick Utredningen en möjlighet, men ingen skyldighet, att köpa konsulttjänster även efter de två första etappernas genomförande. 4 5. Efter slutförandet av Etapp 1 och Etapp 2 nyttjade Utredningen optionen och slöt avtal om ytterligare tjänster från PwC avseende Etapp 3. Detta skedde genom att Utredningen och PwC ingick ett avtal den 30 maj 2012, bilaga 6. Av punkt 5 i avtalet framgår att avtalet kommer att överföras till den blivande myndigheten i samband med dess bildande den 1 juni 2012. Avtalets ingående föregicks inte av något annonserat upphandlingsförfarande enligt LOU. 6. I enlighet med de avsikter som framgår av Utredningens kommittédirektiv bildades den nya myndigheten den 1 juni 2012. 5 Myndigheten har fått namnet Statens servicecenter (Servicecenter). Servicecenter har efter dess bildande trätt in i nämnda avtal med PwC. PwC har därefter utfört tjänster åt sin nya medkontrahent Servicecenter som i sin tur har erlagt betalning till PwC. 7. Servicecenter har därmed på grunder som redogörs för närmare nedan ingått ett avtal med PwC. Inte heller det ingångna avtalet mellan Servicecenter och PwC har föregåtts av något annonserat upphandlingsförfarande. 8. Det är avtalet mellan Servicecenter och PwC inte avtalet mellan Utredningen och PwC som är föremål för Konkurrensverkets ansökan om upphandlingsskadeavgift. 9. Utöver aktuellt avtal har Servicecenter även ingått ytterligare ett avtal med PwC avseende köp av konsulttjänster vilka skulle utföras under perioden augusti-november 2012. Villkoren i det avtalet nedtecknades av Servicecenter och PwC i ett dokument daterat den 13 september 2012. Det avtalet omfattas inte av denna ansökan om upphandlingsskadeavgift, se vidare punkt 43 nedan. Servicecenter har slutit avtal med PwC Före Servicecenters bildande saknade Utredningen laglig möjlighet att med bindande verkan sluta avtal för Servicecenters räkning 10. Av 2 kap. 10 första stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) följer att om en huvud- 4 Se punkt 5 i Avropet. 5 Se förordning (2012:208) med instruktion för Statens servicecenter. I förordningen anges att den träder i kraft den 1 juni 2012. Servicecenter infördes emellertid i SCB:s företagsregister den 31 maj 2012 samt blev denna dag även registrerad för skatt och arbetsgivaravgifter m.m. Servicecenter har själv under Konkurrensverket uppgett att myndigheten bildades den 1 juni 2012. Oavsett om Servicecenter ska anses bildad den 31 maj eller den 1 juni 2012 har Utredningen slutit avtalet med PwC redan den 30 maj 2012, det vill säga innan Servicecenter fanns.
2013-05-23 Dnr 330/2013 4 (11) man har gett fullmakt till en mellanman att ingå avtal med en motpart i huvudmannens namn, blir huvudmannen bunden genom en sådan rättshandling, under förutsättning att mellanmannen har handlat inom fullmaktens gränser. Bundenhet för huvudmannen genom mellanmannens agerande förutsätter därmed att mellanmannen har fått erforderlig behörighet att sluta avtalet för huvudmannens räkning. 6 11. För att en huvudman ska kunna utfärda en fullmakt krävs att huvudmannen har rättshandlingsförmåga. 7 12. Vid tidpunkten för Utredningens ingående av avtalet med PwC den 30 maj 2012 fanns inte Servicecenter, eftersom myndigheten bildades först den 1 juni 2012. Servicecenter kunde följaktligen vid den tidpunkten inte ge någon fullmakt till Utredningen att ingå avtalet med PwC i Servicecenters namn och har således inte lämnat någon sådan fullmakt. Utredningens ingående av avtalet har alltså inte med bindande civilrättsliga verkningar skett på Servicecenters uppdrag eller i dess ställe. Servicecenters inträde i avtalet med PwC genom konkludent handlande efter den 30 maj 2012 utgör det relevanta avtalsslutandet i målet 13. I det avtal som Utredningen och PwC slöt den 30 maj 2012 föreskrevs ett partsbyte (succession) på beställarsidan. Parterna föreskrev att avtalet kommer att överföras [från Utredningen] till Statens Servicecenter [ ] i samband med dess bildande den 1 juni 2012. 8 14. Som påtalats ovan (punkterna 10-12) saknade Utredningen fullmakt att företräda Servicecenter när avtalet slöts den 30 maj 2012. Utredningen och PwC hade därför inga lagliga möjligheter att föreskriva vilka obligationsrättsliga förhållanden Servicecenter skulle träda in i. Det aktuella villkoret om succession har därför inte bundit den därefter bildade myndigheten Servicecenter. 15. Avsaknaden av fullmakt utesluter emellertid inte att Servicecenter har inträtt som part i avtalet med PwC vid en tidpunkt som inträffade efter det att Servicecenter hade bildats. Ett sådant partsinträde kan bland annat ske genom ett aktivt agerande från myndighetens sida eller genom passivi- 6 Jfr bl.a. Ramberg, Jan och Ramberg, Christina. Allmän avtalsrätt, åttonde upplagan. Norstedts Juridik, 2010, sid 53 och Grönfors, Kurt och Dotewall, Rolf. Avtalslagen en kommentar, fjärde upplagan. Norstedts Gula Biliotek, sid 144 ff. 7 Jfr bl.a. Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I, trettonde upplagan. Juristförlaget i Lund, 2011, sid 130 f. 8 Punkt 5 i avtalet den 30 maj 2012.
2013-05-23 Dnr 330/2013 5 (11) tet/konkludent handlande, varpå ett nytt obligationsrättsligt förhållande uppstår. 9 16. I förevarande fall har Servicecenter mottagit PwC:s utförande av tjänster och erlagt betalning för dessa i enlighet med villkoren i avtalet. Detta agerande innebär att Servicecenter genom ett i vart fall konkludent handlande har trätt in som avtalspart i förhållande till PwC. Genom detta konkludenta handlande har ett obligationsrättsligt förhållande alltså uppkommit mellan Servicecenter och PwC. Det nya partsförhållandet utgör ett nytt avtal. Villkoren i det nya avtalet mellan Servicecenter och PwC överensstämmer i övrigt med villkoren i det avtal som Utredningen och PwC ingick den 30 maj 2012. 17. Att Servicecenter har ingått avtal bekräftas av att myndigheten har mottagit PwC:s tjänster, däribland uthyrning av personal till Servicecenter vilka har arbetat åt myndigheten, samt att myndigheten erlagt betalning för utförda tjänster. 18. Det torde vara ostridigt i målet att Servicecenter och PwC haft ett bindande avtalsförhållande rörande de aktuella tjänsterna samt att avtalet har fullgjorts av parterna. Den upphandlande myndigheten Servicecenters inträde i detta avtalsförhållande med PwC förutsätter, utifrån gällande rätt på avtalsrättens område, att Servicecenter slutit avtal härom med PwC. Det är utifrån gällande rätt inte möjligt att anlägga ett synsätt där Servicecenter å ena sidan blivit bunden av avtalet med PwC samtidigt som Servicecenter å andra sidan inte slutit detta avtal med PwC. 19. Av förarbetena till LOU framgår att alla former av ingångna avtal mellan myndigheter och leverantörer omfattas av lagen och kan utgöra otillåtna direktupphandlingar. Det finns således inga krav på att avtal måste ha slutits på visst sätt, utan det är tillräckligt att ett civilrättsligt bindande avtal har uppstått som innebär att myndigheten anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader av leverantören. 10 Reglerna om upphandlingsskadeavgift omfattar följaktligen även avtal som en upphandlande myndighet har slutit muntligen, eller genom konkludent handlande, eftersom avtal enligt gällande rätt kan slutas på dessa sätt. Den obligationsrättsliga bundenhet som uppstått genom Servicecenters inträde som part i avtalet med PwC omfattas således av begreppet slutit avtal i 17 kap 1 3 LOU och kan därmed grunda ansvar för upphandlingsskadeavgift. 9 Se Ramberg, Jan och Ramberg, Christina. Allmän avtalsrätt, åttonde upplagan. Norstedts Juridik, 2009, sid 100 f. samt Adlercreutz, Axel och Gorton, Lars. Avtalsrätt I, trettonde upplagan. Juristförlaget i Lund, 2011, sid 79 ff. 10 Se prop. 2009/10:180 sid 360 och 367 f.
2013-05-23 Dnr 330/2013 6 (11) Avtalet mellan Servicecenter och PwC utgör en otillåten direktupphandling Inledning 20. Enligt huvudregeln i LOU ska upphandlingar annonseras och alla leverantörer ska få lämna anbud respektive ansöka om att få lämna anbud. Avtal får ingås med en leverantör utan föregående annonsering endast i vissa i LOU specificerade undantagsfall. Undantagen från skyldigheten att annonsera upphandlingar ska tolkas restriktivt. 21. Servicecenter har under Konkurrensverkets utredning gjort gällande att Servicecenter inte har haft anledning att ifrågasätta innehållet i Avropet som Utredningen genomförde i december 2010. Avtalet kan inte betraktas som ett avrop i det av Regeringskansliet ingångna ramavtalet 22. I 5 kap. LOU finns särskilda regler för ramavtal. Sådana kan ingås med antingen en eller flera leverantörer. Av 5 kap. 4 LOU framgår att samtliga villkor i avrop som grundar sig på ett ramavtal som den upphandlande myndigheten har ingått med endast en leverantör måste stämma överens med villkoren i det bakomliggande ramavtalet. För det fall villkor i ett avrop inte stämmer överens med det bakomliggande ramavtalet är det inte längre fråga om ett avrop från ramavtalet. Därutöver föreskrivs i 5 kap. 4 LOU att leverantören har begränsade möjligheter att komplettera sitt anbud i samband med ett avrop från ett sådant ramavtal. De kompletteringar som är tillåtna får endast avse precisering av villkor och inte innebära att anbudet avviker från det bakomliggande ramavtalet. 11 23. Det i målet aktuella Ramavtalet har ingåtts med endast en leverantör (PwC). Samtliga villkor i avropen från Ramavtalet måste därför stämma överens med villkoren i Ramavtalet. Som beskrivits ovan (punkterna 4-5) har Utredningens ingående av avtalet med PwC emellertid skett genom ett nyttjande av den option som tagits in i Avropet. 12 Ramavtalet tillhandahåller ingen möjlighet att ta in en option i ett avrop. Av Ramavtalet framgår istället att tjänster kan avropas och att avropen därför ska innehålla beskrivning av de aktuella tjänsterna som beställaren önskar få utförda. 13 Optionen är således ett villkor i Avropet som inte stämmer överens med villkoren i Ramavtalet. Därutöver har avtalet mellan Utredningen och PwC slutits långt efter att Ramavtalets giltighetstid löpt ut den 31 mars 2011, varför Utredningens ingående av avtalet med PwC den 30 maj 2012 inte heller på denna grund kan utgöra ett avrop i sig. 11 Se prop. 2006/07:128 s. 334 f. 12 Se bl.a. punkt 5 i avtalet den 30 maj 2012. 13 Se punkt 3 i Ramavtalet.
2013-05-23 Dnr 330/2013 7 (11) 24. I sammanhanget kan nämnas att enligt 5 kap. 3 LOU får ett ramavtal löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. När avtalet mellan Utredningen och PwC slöts den 30 maj 2012 hade det förflutit fem år sedan Ramavtalet började gälla, och ett år och två månader sedan det upphörde att gälla. 25. Som beskrivits ovan (punkt 3) omfattar Ramavtalet konsulttjänster avseende lokalförsörjningsfrågor respektive strategiska frågor m.m. avseende företag och andra juridiska personer med statligt ägande. Några andra tjänster kan inte avropas från Ramavtalet. Det avtal som Utredningen ingick den 30 maj 2012 avser inte något av dessa två tjänsteområden. Konkurrensverket uppmärksammar därvid att avtalet inte rör anskaffning av lokaler, omförhandlingar, hyresmarknadsbedömningar (inklusive specifika objekt) och andra lokalförsörjningsfrågor av ekonomisk karaktär. 14 Vidare är Servicecenter inte ett företag 15 och myndigheten är inte heller föremål för statlig ägande. 16 De tjänster som PwC skulle utföra enligt avtalet återfinns således inte i Ramavtalet och Utredningen har därför inte kunnat avropa dessa. Även av dessa skäl följer att Utredningens ingående av avtalet med PwC inte kan betraktas som ett avrop från Ramavtalet. 26. Eftersom Utredningens ingående av avtal med PwC den 30 maj 2012 inte utgör ett avrop från Ramavtalet kan, a fortiori, inte heller Servicecenters därefter slutna avtal med PwC betraktas som ett sådant avrop. 27. Därtill ska tilläggas att Servicecenter, oberoende av vad som anförts ovan, inte hade rätt att avropa från Ramavtalet. Berättigade att avropa från Ramavtalet var, förutom Regeringskansliet, kommittéer och myndigheter under Regeringskansliet 17 (Konkurrensverkets understrykning), vilket alltså inte är samma sak som myndigheter under regeringen i den mening som avses i 12 kap. regeringsformen. Såvitt Konkurrensverket känner till finns det inte några myndigheter under Regeringskansliet. Servicecenter, som är en myndighet under regeringen och inte under Regeringskansliet, har inte haft rätt att avropa från Ramavtalet. 28. Enligt Konkurrensverkets uppfattning kan man inte tolka formuleringen kommittéer och myndigheter under Regeringskansliet (Konkurrensverkets kursivering) i Ramavtalet på så sätt att det egentligen skulle avse myndigheter under regeringen. En sådan tolkning strider mot Ramavtalets ordalydelse och skulle dessutom strida mot transparensprincipen. Därutöver förekommer det över huvud taget inte att Regeringskansliet upphandlar ramav- 14 Punkt 3 i Ramavtalet. 15 Punkt 3 i Ramavtalet. 16 Punkt 3 i Ramavtalet. 17 Se punkt 8 i Ramavtalet.
2013-05-23 Dnr 330/2013 8 (11) tal för samtliga myndigheter under regeringen. Sådana ramavtalsupphandlingar görs istället av Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet. Det är uteslutet att tolka Ramavtalet på så sätt att samtliga flera hundra myndigheter under regeringen skulle vara avropsberättigade från det. 29. Sammanfattningsvis anför Konkurrensverket att Servicecenters avtal med PwC inte kan betraktas som ett avrop från Ramavtalet, eftersom 1) Ramavtalet inte omfattade de tjänster Servicecenter köpt av PwC, 2) det saknades möjlighet att konstruera optioner vid avrop från Ramavtalet på så sätt som skett, 3) vare sig Utredningen eller Servicecenter slöt sina respektive avtal med PwC under Ramavtalets löptid, utan avtalen slöts mer än ett år och två månader efter att Ramavtalet upphört att gälla, samt 4) Servicecenter var inte en avropsberättigad upphandlande myndighet i Ramavtalet. Inga undantag från annonseringsskyldigheten i LOU fick tillämpas 30. Servicecenters slutande av avtalet har inte föregåtts av något annonserat upphandlingsförfarande enligt LOU. Inte heller har Servicecenter under Konkurrensverkets utredning trots beredd tillfälle härtill gjort gällande att avtalet fick ingås utan föregående annonsering på grund av något undantag från annonseringsskyldigheten i LOU. Enligt Konkurrensverket föreligger inga omständigheter som kan motivera sådant agerande. Servicecenters slutande av avtal med PwC utgör därför en otillåten direktupphandling. Avtalets värde 31. Beräkningen av avtalets värde i mål om upphandlingsskadeavgift ska enligt 17 kap. 4 andra stycket LOU ske enligt 3 kap. 3 och 4 när det är fråga om avtal vars värde överstiger tillämpligt tröskelvärde och därmed skulle ha upphandlats enligt de direktivstyrda reglerna i LOU. Av 3 kap. 3 LOU framgår att värdet av ett kontrakt ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen ska samtliga options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. 32. Av punkt 4 i avtalet framgår att ersättning ska utgå med fasta belopp som uppgår till (9 470 000 + 810 000) 10 280 000 kronor. Det sammanlagda värdet av avtalet uppgår således till 10 280 000 kronor exklusive mervärdesskatt.
2013-05-23 Dnr 330/2013 9 (11) Upphandlingsskadeavgift 33. Vid otillåten direktupphandling får allmän förvaltningsdomstol enligt 17 kap. 1 3 LOU efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta att en upphandlande myndighet ska betala en upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket är enligt 18 kap. 1 LOU och 3 förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen i Sverige. 34. En ansökan om upphandlingsskadeavgift på grund av otillåten direktupphandling ska, om ingen överprövning av avtalets giltighet har skett, enligt 17 kap. 7 andra stycket LOU ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts. Sanktionsvärde och avgiftens storlek 35. En upphandlingsskadeavgift ska enligt 17 kap. 4 LOU uppgå till lägst 10 000 kronor och högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. Enligt 17 kap. 5 LOU ska vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte beslutas. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl. 36. Av förarbetena framgår att ett av syftena med upphandlingsskadeavgiften är att säkerställa att upphandlingsreglerna iakttas och att skattemedlen används på ett korrekt sätt. Utgångspunkten är att avgiften bestäms så att myndigheten avhåller sig från överträdelser av lagen samt att även andra upphandlande myndigheter avhåller sig från överträdelser. Ju allvarligare överträdelsen kan anses vara, desto högre belopp bör sanktionsavgiften fastställas till. I förarbetena erinras om att det i ändringsdirektivet föreskrivs att de alternativa sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 18 37. Enligt Konkurrensverkets mening bör upphandlingsskadeavgiftens storlek vid otillåten direktupphandling beräknas med utgångspunkt i det ingångna avtalets värde. Därefter bör det prövas om det föreligger några förmildrande eller försvårande omständigheter i det enskilda fallet som kan inverka sänkande eller höjande på avgiften. Denna metod bidrar till en enhetlighet och förutsebarhet vid beräkningen av upphandlingsskadeavgiftens storlek. Avtalets värde är också ett adekvat mått på hur allvarlig överträdelse en otillåten direktupphandling typiskt sett är ju högre avtalsbelopp desto allvarligare överträdelse. 19 Att ha avtalets värde som utgångspunkt vid beräkningen av avgiftens storlek ligger också i linje med allmänna principer för system med sanktionsavgifter i svensk rätt, där lagstiftaren har framhållit att 18 Prop. 2009/10:180 s. 196-197 och 370. 19 Jfr prop. 2009/10:180 s. 197.
2013-05-23 Dnr 330/2013 10 (11) avgiftsbelopp så långt som möjligt bör kunna utgå ifrån ett mätbart moment i överträdelsen som gör det möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften ska bli i det enskilda fallet. 20 I förarbetena till reglerna om upphandlingsskadeavgift har lagstiftaren också hänvisat till dessa allmänna riktlinjer. 21 38. Otillåtna direktupphandlingar anses både av unionslagstiftaren och den svenska lagstiftaren i sig vara en av de allvarligaste överträdelserna inom upphandlingsområdet, vilket bör leda till att sanktionsvärdet i dessa fall ofta kan anses vara högt. 22 En upphandlingsskadeavgift vid otillåten direktupphandling bör således ligga i den övre delen av skalan, i allmänhet mellan fem och tio procent av avtalets värde. Vid otillåtna direktupphandlingar av normalgraden, bör avgiften ligga i mitten av den övre delen av skalan, det vill säga 7-8 procent av avtalets värde. 23 39. Konkurrensverket har beräknat avtalets totala värde till 10 280 000 kr kronor. En upphandlingsskadeavgift om 750 000 kronor utgör cirka 7,3 procent av avtalets värde. Den yrkade avgiften är enligt Konkurrensverkets mening vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i förevarande ärende en avskräckande och proportionerlig sanktion för den aktuella överträdelsen. Forum 40. Enligt 17 kap. 3 LOU ska en ansökan om upphandlingsskadeavgift göras hos den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. Frågan är då var Servicecenter ska anses ha sin hemvist (jfr RÅ 2006 ref. 40). 41. Servicecenter bedriver sin verksamhet vid kontor på tre orter: Gävle, Östersund och Stockholm. Enligt vad Servicecenter har uppgett till Konkurrensverket har myndigheten inget utpekat huvudkontor. Likaså är Servicecenters ledningsfunktioner fördelade mellan de tre verksamhetsorterna. Generaldirektören är stationerad i Gävle och myndighetens administrativa funktioner 20 Se bl.a. prop. 1981/82:142 s. 24-25 och bet. 1981/82:JuU53. 21 Prop. 2009/10:180 s. 183. 22 Prop. 2009/10:180 s. 187 och 197. 23 Se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom 7 juni 2012 i mål nr 1305-12, Förvaltningsrätten i Stockholms domar den 25 juli 2012 i mål nr 1271-12, 1273-12 och 1281-12, Förvaltningsrätten i Växjös dom 15 februari 2012 i mål nr 286-12, Förvaltningsrätten i Luleås dom den 20 mars 2012 i mål nr 2166-11, Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 20 december 2012 i mål nr 13115-12, Kammarrätten i Stockholms domar den 11 april 2013 i mål nr 5426-12, 5427-12 respektive 5452-12, Förvaltningsrätten i Faluns dom den 12 april 2013 i mål nr 2643-12 samt Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 15 april 2013 i mål nr 2916-13.
2013-05-23 Dnr 330/2013 11 (11) finns i Gävle. Servicecenters postadress i Gävle anges i flera sammanhang som myndighetens officiella adress. 24 42. Mot denna bakgrund torde enligt Konkurrensverkets mening Förvaltningsrätten i Falun vara rätt forum. Konkurrensverket motsätter sig dock inte ett överlämnande till annan förvaltningsrätt om rätten skulle finna att Förvaltningsrätten i Falun inte är rätt forum. Konkurrensverket hemställer i förekommande fall att ett sådant beslut om överlämnande meddelas skyndsamt så att inte handläggningen av målet av detta skäl fördröjs. Övrigt 43. Konkurrensverket vill upplysa om att verket denna dag har lämnat in ytterligare en ansökan om upphandlingsskadeavgift till Förvaltningsrätten i Falun mot Servicecenter avseende ett annat avtal som Servicecenter har ingått med PwC (Konkurrensverkets dnr 331/2013). Den ansökan avser konsulttjänster som skulle utföras under perioden augusti-november 2012 och vars villkor nedtecknades av parterna i ett dokument daterat den 13 september 2012. Per Karlsson Bilagor Daniel Johansson 1. Kommittédirektiv 2010:117 Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration 2. Kommittédirektiv 2011:99 Tilläggsdirektiv till Utredningen Ett myndighetsgemensamt servicecenters för en effektivare statlig administration 3. Ramavtal mellan Regeringskansliet och PwC avseende ekonomikonsulttjänster inom styrning och utvärdering 4. Förlängning av Ramavtal mellan Regeringskansliet och PwC avseende ekonomikonsulttjänster inom styrning och utvärdering 5. Avrop från Ramavtal mellan Regeringskansliet och PwC avseende ekonomikonsulttjänster inom styrning och utvärdering 6. Uppdragsbeskrivning: Konsultstöd efter 1 juni vid införande av Statens servicecenter 24 Se bland annat det allmänna myndighetsregistret hos SCB, företagsregistret hos SCB samt Servicecenters egen hemsida.