Budget stadsdelsnämnder 2016:2 Stadsdelsnämnden Norr
1 Inledning Budget 2016 för Stadsdelsnämnden Norr är en viktig pusselbit i Borås Stads arbete med att nå visionen Borås 2025. Antalet barn i såväl förskolor som i skolor växer och nya förskoleavdelningar kommer att etableras under 2016 medan ökningen av antalet elever i grundskolan ryms inom befintliga lokaler. Under 2016 kommer handlingsplanen "Ett gott liv var dag" att implementeras och arbetet med "Lust att lära- möjlighet att lyckas" fortsätter. Stadsdelsnämnden har en hel del förslag till förbättringar och utvecklingsområden. En del kan implementeras i verksamheterna utan kostnad medan flera förslag innebär ökade kostnader. De ekonomiska förutsättningarna inför 2016 bygger på ett förändrat kommunbidrag som tagit hänsyn till befolkningsutveckling och en uppräkning av personalkostnader med 2 % och övriga kostnader med 1,3 %. Planeringsförutsättningarna är svåra för delar av stadsdelsnämndens kommungemensamma verksamheter; Centrum för Flerspråkigt Lärande och flyktingverksamheten, eftersom dessa verksamheter påverkas av situationen i omvärlden på ett markant sätt. Särskild hänsyn behöver tas under 2016 om händelser i omvärlden så kräver. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 2(54)
2 Indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Antal genomförda medborgardialo ger. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde). Andel personer i äldreboende med aktuell genomförandepl an, ej äldre än sex månader, %. Antal lägenheter som är trygghetsbostäd er. Andel hemtjänsttagare som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, %. Andel hemtjänsttagare som uppger att hemtjänstperson alen alltid eller oftast tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål, %. 4 4 0 4 4 4 26 19 12 12 12 12 12 77,1 90 90 90 90 100 120 142 148 148 148 250 85 90 90 90 87 92 92 92 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 3(54)
Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden planerar att under 2016 genomföra fyra medborgardialoger i angelägna ämnen. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde). Så når nämnden målet för indikatorn Genom att planera undergrupper i personalgruppen. En effektiv planering kräver ett systemstöd i bemanningsplaneringen för att kunna styra personalen till vissa brukarscheman. Något sådant stöd finns inte i nuläget. Andel personer i äldreboende med aktuell genomförandeplan, ej äldre än sex månader, %. Så når nämnden målet för indikatorn All personal har nu tillgång till ett nytt verksamhetssystem Viva. Verksamheten planerar in dokumentationstid till varje medarbetare i hemtjänst för att skriva och uppdatera genomförandeplanerna Antal lägenheter som är trygghetsbostäder. Så når nämnden målet för indikatorn Dialog pågår med Hyresrättsföreningarna för Blombacka och Skogslid om att göra dessa till trygghetsboenden. Andel hemtjänsttagare som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, %. Så når nämnden målet för indikatorn Trygghet skapas genom att den enskilde känner att de kan påverka sin insats och vet om när och hur insatsen skall ges. Nämnden har som mål att 2015 förbättra resultatet med 15 % att "personalen meddelar dig i förväg om tillfälliga förändringar". Det uppdraget har de centrala planerarna som planerar och omplanerar de dagliga insatserna. Ytterligare planerade åtgärder är att organisera alla arbetslag i färgscheman för att förbättra kontinuiteten av personal ute hos brukarna. Andel hemtjänsttagare som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål, %. Så når nämnden målet för indikatorn Genomförandeplanen och dess utformande är grunden för att den enskilde ska kunna framföra och beskriva hur hen vill ha sin insats utförd. Borås Stad har pågående utbildningar i metoden social dokumentation och för nämndens område finns dokumentationsombud som skall stötta och handleda sina kollegor. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 4(54)
2.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag De administrativa rutinerna kring biståndsbedömningen ska ses över och förbättras. Så genomför nämnden uppdraget Ärendehandläggning för de tre stadsdelarna samlokaliseras fr om december 2015. En person har utsetts som ansvarig för huvudprocessen i samtliga stadsdelar. 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan, %. Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogra m, %. Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Andel elever i grundskolan som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, %. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. 96,6 100 96,8 100 100 100 100 90% 100 83,9% 93 100 100 100 80,3 100 88 100 100 100 226,6 225 226,2 230 235 235 220 92 100 100 94,3 100 92,4 100 100 100 100 93,8 100 85,8 100 100 100 100 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 5(54)
Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %. 90,3 100 88,4 100 100 100 100 Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, elever med minst godkänt i alla ämnen samt genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Så når nämnden målen för indikatorerna Betygsresultaten har försämrats något de senaste åren och andelen elever som saknar behörighet att söka nationellt gymnasieprogram uppgår 2015 till 15% (elever som blir behöriga efter genomförd sommarskola är inte inräknade) Viktiga förutsättningar för att förbättra resultaten: Tillgång till kompetent personal för undervisning och stöd till elever som har svårt att nå de nationella målen. Hur väl lärarna arbetar med klimatet i klassrummet, sitt eget ledarskap och hur väl de kan anpassa undervisningen till var den enskilde elever befinner sig kunskaps- och mognadsmässigt har avgörande betydelse för elevernas resultat. Rektor har möjlighet att prioritera sitt pedagogiska ledarskap. Genom rekrytering av biträdande rektorer har rektors förutsättningar förbättrats. Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Goda förutsättningar för mottagande av nyanlända elever. Genom resurstillskott 2015 och de närmast kommande åren har förutsättningarna för mottagande av nyanlända elever förbättrats. Tillgång till modern teknik. Fr o m läsåret 2014/15 har pedagoger och samtliga elever i årskurserna 5-9 tillgång till personligt IT-hjälpmedel. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vad tillgången till personliga IT-hjälpmedel betytt för undervisningen men på många skolor har användningen av IT blivit en naturlig del av undervisningen. Insatser för elever i behov av särskilt stöd. Regeringens satsning på fler anställda i lågstadiet kommer att leda till att eleverna i de yngre skolåren kommer att få ökad tillgång till speciallärare eller lärare med specialläraruppdrag. Även mer flexibla lösningar för stöd till elever med omfattande stödbehov kommer att prövas men utgångspunkten är att resurserna i första hand skall användas för att öka antalet pedagoger i lågstadiet. Behov finns även av ett resursteam för elever med omfattande stödbehov eller hög frånvaro i åk 4-9. Andelen elever i åk 5 och åk 8 som upplever att lärarna förväntar sig att de skall nå målen i alla ämnen. Så når nämnden målen för indikatorerna Resultaten av skolklimatundersökningen 2015 visar att andelen elever som upplever att lärarna förväntar sig att de skall nå målen i alla ämnen ökar. Skillnaden mellan resultaten bland elever i åk 5 och åk 8 kvarstår dock. Höga förväntningar från pedagogerna är en välkänd framgångsfaktor i Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 6(54)
undervisningen Resultatet i åk 5 som ligger 3 procentenheter under målvärdet som är 100% visar att pedagoger både har höga förväntningar och tydligt visar att de förväntar sig att alla elever skall nå målen. Resultatet i årskurs 8 ligger inte på samma höga nivå men fortsatt fokus på bedömning för lärande kommer sannolikt leda till att också fler elever i grundskolans senare år kommer att uppleva att lärarna förväntar sig att de skall nå målen i alla ämnen. Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan, %. Så når nämnden målet för indikatorn Varje förskola arbetar aktivt för att skapa och vidareutveckla sina föräldrarelationer. Förskolan informerar fortlöpande föräldrar om vad som sker på förskolan och vilka olika planer och rutiner som påverkar barn och föräldrar. Verksamheten har en gemensam rutin för hur föräldraråd kan utformas. Andel elever i grundskolan som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, %. Så når nämnden målet för indikatorn 82,1 % av eleverna på grundskolorna i stadsdel Norr anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter men det är stor skillnad mellan elever i årskurserna 4-6, där 91 % av eleverna har den uppfattningen medan motsvarande siffra för elever i årskurserna 7-9 bara uppgår till 73 %. Resultaten visar att skolorna, framför allt, i de senare grundskoleåren behöver fortsätta och intensifiera sitt arbete med elevinflytande. Skolornas kontinuerliga arbete med bedömning för lärande borgar för att eleverna i allt större utsträckning kommer att uppleva att de har möjlighet att påverka sitt eget lärande och att hänsyn tas till deras åsikter. Ett viktigt led i arbetet är också att skapa förståelse för vad elevinflytande innebär och vad, i skolarbetet, som är möjligt att påverka. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Så når nämnden målet för indikatorn Andelen elever som känner sig trygga i skolan ligger på ungefär samma nivå som 2014 och skillnaden mellan elever i årskurserna 4-6 och årskurserna 7-9 är inte särskilt stor vilket är positivt. Samtliga skolor i stadsdelen upprättar årligen en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen som bygger på en kartläggning av elevernas situation på skolan beskriver hur skolan skall arbeta för att förebygga och förhindra kränkande behandling och hur arbetet skall följas upp och utvärderas. Absolut nolltolerans mot kränkningar, integrerat värdegrundsarbete i undervisningen samt återkommande trygghetsvandringar borgar för att eleverna skall känna sig trygga i skolan. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 7(54)
2.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Stadsdelsnämnd Norr uppdras att inrätta funktion elevombud. Stadsdelsnämnderna uppdras tillämpa SkolFammodellen. Förskolan, skolan och gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Ingen elev ska behöva riskera att tvingas avstå från någon aktivitet av ekonomiska skäl. Varje grundskola i Borås ska avsätta en summa pengar som ställs till elevrådets fria förfogande, som en del i arbetet med att öka elevers möjlighet till verkligt inflytande över sin arbetsplats. Värdegrund/toleransarbetet Bra kompis ska återinföras i Borås Stads grundskolor. Så genomför nämnden uppdraget Nämnden kommer genom bland annat omvärldsbevakning av övriga kommuner undersöka om det finns goda exempel att lära sig av då en helt ny kommunal funktion ska inrättas. Stadsdelsnämnderna kommer att samverka i detta uppdrag. Införandet innebär inrättande av nya tjänster som idag ej är finansierade. Dialog förs med stadsdelens förskolor och skolor. En uppföljning kommer att göras under året av hur elevråden har använt avsatta pengar. Dialog förs med stadsdelens skolor. 2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Andel ekologiska livsmedel, %. 18,6 25 24 40 50 60 25 Andel ekologiska livsmedel, %. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden har köpt 25% ekologiska livsmedel under perioden januari-oktober 2015. Resultatet för alla tre kostdistrikt ligger på 30%. Vård- och omsorgsboenden, fritidsgårdar och vissa förskolor köper betydligt mindre andel ekologiska livsmedel jämfört med kostenhetens tre distrikt vilket påverkar det totala resultatet för stadsdelen. Ett arbete kommer att startas för att öka måluppfyllelsen i äldreomsorgen under 2016. Stadsdelsförvaltningen Väster arbetar med att ta fram klimatsmarta och ekologiska matsedlar som används av alla kök vilket kommer att öka andelen ekologiska livsmedel. Nämndens förutsättningar för att uppfylla målet på 40% under 2016 är goda med gällande livsmedelsavtal. De nya livsmedelsavtalen har ett större urval av produkter, bättre priser på ekologiska livsmedel samt att det endast finnas ekologiska alternativ för flera av basprodukter med stora volymer såsom: mejeriprodukter, ägg, kaffe, frysta grönsaker, fisk, kyckling m.m. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 8(54)
2.3.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Antalet kemikalier i förskolor och grundskolor ska minimeras, både när det gäller mat, byggmaterial, inventarier och städprodukter. Så genomför nämnden uppdraget Sedan 2014 bedrivs arbete på förskolor inom området Giftfri förskola. Alla förskolor inventerar sin miljö med hjälp av konkreta åtgärder och använder en checklista som är framtagen av Naturskyddsföreningen. I inventeringen ingår bland annat: leksaker, elektronik, inventarier, skötrum, hygien, kemikaliefria städmetoder, städprodukter och rengöringsrutiner, mat och tillagning samt utemiljö och byggnad. Miljöförvaltningen besöker förskolor och hjälper till vid inventering och produktbyte. Miljöförvaltningen stöttar Upphandlingsenheten och Lokalförsörjningsförvaltningen vid utformning av miljökrav och prioritering av upphandlingsuppdrag. Både förskolor och skolor har möjlighet att bjuda in kemikalieexperten från Miljöförvaltningen för inventering av miljö. Ett samarbete kommer att startas mellan Miljöförvaltningen och skolor för att hjälpa vid inventering och produktbyte. Miljöförvaltningen har startat ett samarbete med Upphandlingsenheten (s.k. kemikalieråd) som på sikt ska säkra att alla upphandlade produkter är miljövänliga och följer Naturskyddsföreningens rekommendationer. Detta kommer att underlätta för verksamheter vid produktbyte. Förvaltningen behöver säkra att miljömärkta produkter väljs som första alternativ vid inköp, om dessa är upphandlade. All personal i lokalvård kommer att under 2016 genomgå en uppföljning av Pryl-utbildning som har fokus på miljövänliga kemikalier och städmetoder. All personal från kostenheten kommer att genomgå en miljöutbildning med fokus på ekologiska-och rättvisemärkta livsmedel, minskat matsvinn, klimatanpassade menyer och minskat antal kemikalier vid matlagning och diskning. All förskolepersonal har under 2015 genomgått miljöutbildning med fokus bl.a. på giftfri förskola. Ovannämnda åtgärder kommer att minska antal kemikalier i barns vardag. 2.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 7,4 5 8 5 5 5 6 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 9(54)
Kommunfullmä ktiges indikatorer Utfall 2014 2015 Utfall T2 2015 2016 2018 2025 Staden 2015 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 130,6 95 104,7 95 80 60 475 30 32 26,4 34 38 40 35 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden fortsätter sitt arbete med att skapa en hälsofrämjande organisation. Detta för att skapa ett hållbart arbetsliv med goda arbetsplatser. En god arbetsmiljö ökar möjligheterna att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare och ledare. Lika rättigheter och möjligheter är en avgörande del i ett hållbart arbetsliv och i möjligheterna att vara en attraktiv arbetsgivare. Det systematiska hälsofrämjande arbetet sker på tre sätt; främjande hälsoarbete, förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabiliterande insatser för medarbetare som drabbas av ohälsa. Stadsdelen arbetar för delaktighet, ett öppet klimat och goda arbetsplatskulturer där medarbetarna bemöter varandra med respekt. Samverkan och samråd mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och medarbetare är en viktig del i ett gott arbetsklimat. Medarbetares och ledares gemensamma ansvar bidrar till den goda arbetsplatsen där dialog, delaktighet samt eget ansvar är naturliga inslag. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden har för avsikt att arbeta vidare med att minska användandet av timavlönade vikarier. Genom att medarbetare har möjlighet att arbeta heltid utifrån verksamhetsanpassade scheman så frigörs resurstid som kan användas då det finns bemanningsbehov. Bemanningsenheter underlättar ett strategiskt arbete gällande bemanningsplanering som leder till bättre kontinuitet och kvalitet. Stadsdelsnämnden arbetar för ökad hälsa vilket genererar mindre behov av timavlönade vikarier. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden kommer att fortsätta sitt strategiska hälsoarbete och ett främjande arbetssätt och förhållningssätt. Det innebär att arbetet fokuseras på att identifiera hälsa, identifiera hälsofaktorer samt förstärka dem för att skapa en hälsofrämjande och attraktiv organisation. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 10(54)
2.4.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Arbetet med att avskaffa delade turer ska fortsätta enligt tidigare beslut. Så genomför nämnden uppdraget Uppdraget är genomfört. 3 Stadsdelsverksamhet 3.1 Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkter 139 192 139 192 137 330 145 034 7 704 Kostnader -1 066 050-1 076 250-1 087 830-1 098 800-10 970 Buffert -4 398-4 398-9 600-9 634-34 Nettokostnader -931 256-941 456-960 100-963 400-3 300 Kommunbidrag 931 256 931 256 960 100 963 400 3 300 Resultat 0-10 200 0 0 0 Ackumulerat resultat 3 775 Nettoinvesteringar Prognos 2015 avser oktober månads uppföljning. 3.2 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar De beräkningar som genomförts i samband med budgetens upprättande visar att verksamheterna kan bedrivas inom tilldelad ram. Det bör dock beaktas på vilken nivå som verksamheterna kan bedrivas under 2016, vilket är beskrivet under rubriken ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter för resp. verksamhet samt utefter angivna verksamhetsmått. Äldreomsorgen är dock den verksamhet som det redan nu kan befaras ett underskott under 2016 eftersom det i ramtilldelningen inte tagits hänsyn till de merkostnader som uppstår pga av att delade turer har borttagits. Men det beror även på hur stor del av det statsbidrag som Borås Stad erhållit som kommer att fördelas till Stadsdelsförvaltningen Norr. Det finns ännu inget beslut gällande denna fördelning mellan stadsdelarna. Att notera är också att ramökningen till äldreomsorgen beräknad per invånare ökat med 0,2 % per invånare. Det finns två stora osäkerheter i budgeten som har betydelse för utvecklingen nästa år och kommande år, både vad det gäller verksamhetens kvalitet samt ekonomin. Dessa är nyanlända och rekrytering. Nyanlända En mycket stor osäkerhet i budgeten är antalet nyanlända. Skolan ska inom sin ram finanisera kostnader för elever i förberedelseklass samt ha tillräckligt med resurser till ordinarie skolverksamhet för dessa elever. Men osäkerheten gäller än mer inom Kommungemensam verksamhet (CFL och IFO Asyl), se Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 11(54)
kapitel 4. Rekrytering Problem med att rekrytera personal gäller främst inom skolan, IFO och biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Men även inom förskolan finns svårigheter att rekrytera förskollärare. Tillgång till kompetent personal är en strategisk fråga för Borås Stad, som inte kan hanteras av en enskild enhet eller förvaltning. Kostnadsfakta Förändring (ökning eller minskning) av: Förskola: Barn per åa med 0,1 = 1,6 mnkr Skola: Lärartäthet med 0,1 åa = 1,3 mnkr Äldreomsorg: Brukartid 1 % = 1,4 mnkr KOMMUNBIDRAG FÖR STADSDELSEGEN VERKSAMHET Belopp i tkr Verksamhet 2015:2 2016:2 Diff Diff % Administration 18 015 18 315 300 1,7% Fritid 8 391 8 607 216 2,6% Kultur 6 816 6 939 123 1,8% Grundskola inkl fritidshem *1 287 093 303 364 16 271 5,7% Förskola 158 265 169 648 11 383 7,2% IFO Barn och Familj 30 916 31 039 123 0,4% Äldreomsorg 417 518 425 472 7 954 1,9% SUMMA 927 014 963 384 36 370 3,9% Summa avrundat 927 000 963 400 *1: Inkl kostnader för skolskjuts Kommunbidrag Budget 2016:2 Kommunbidraget 2016 har räknats upp enligt följande: 1. volymökningar inom stadsdelsnämndernas verksamheter 2. kostnadsökningar för personal och övriga kostnader. Barnomsorg och äldreomsorg har kompenserats med 100 % för volymökningar och skola har kompenserats med 75 % (tidigare 50 %). Kommunbidraget har uppräknats med 2,0 % för personalkostnader och 1,3 % för övriga kostnader. Det har inneburit följande genomsnittliga uppräkning per verksamhet Skola 1,7 % Förskola och fritidshem 1,8 % Äldreomsorg 1,8 % Övriga verksamheter 1,8 %. Kommunbidraget har utökats med 551 tkr till förskola och med 345 tkr till skola för att finansiera livsmedelskostnaden för fria pedagogiska måltider. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 12(54)
Kommunfullmäktige har beslutat om en generell satsning till förskolan vilket har inneburit ytterligare 3,9 mnkr till förskolan i Stadsdelsförvaltningen Norr. Från IFOs ramtilldelning har en omfördelning genomförts till Arbetslivsförvaltningen (våld i nära relationer) samt till Kommungemensam IFO, Stadsdelsnämnden Väster (Barnhus), vilket innebär ett minskat utrymme med 416 tkr till stadsdelens egen verksamhet. En omfördelning med 1,5 mnkr har skett från äldreomsorgens ram för att finansiera Simonsland samt utökad servicefunktion på Kommungemensam äldresomsorg, Stadsdelsnämnden Öster. BEFOLKNING Ålder 2015:2 2016:2 Diff % Diff Borås totalt 0 205 206 0,5% 1,0% 1-5 1 766 1 788 1,2% 1,2% 6 310 343 10,6% 5,7% 7-9 959 1 008 5,1% 3,1% 10-12 882 890 0,9% 1,8% 13-15 934 954 2,1% 2,5% 16-18 914 949 3,8% 1,9% 19-64 21 277 21 244-0,2% 0,7% 65-74 3 782 3 841 1,6% 0,6% 75-84 2 378 2 452 3,1% 2,7% 85-1 289 1 282-0,5% -0,2% SUMMA 34 696 34 957 0,8% 1,1% korrigerad för särskilda boenden Befolkningsförändringar Stadsdel Norr ökar i alla åldrar förutom åldersgruppen 19-64 år och 85-. Befolkningen har inte ökat i stadsdel Norr i samma omfattning som i de andra stadsdelarna. Under året kommer Stadsdelsförvaltningen att följa hur denna befolkningsprognos kommer att överensstämma med verkligt utfall, med tanke på de förändringar som skett i omvärlden sedan prognosen beräknades (våren 2015). Detta kan tex innebära att det elev- och barnantal som volymberäknats i ramtilldelningen kan vara på en för låg nivå. När det gäller verksamhetsmåtten kan detta bla påverka lärartäthet, barn per personal i förskolan m.m. Folkmängd, prognos Stadsdel Norr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Ökning Ålder 2014-2019 Ökning i % 0-5 2 073 2 134 2 192 2 266 2 348 2 408 335 16,2% 6-17 3 679 3 754 3 865 3 970 4 085 4 166 487 13,2% Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 13(54)
Folkmängd, prognos Stadsdel Norr 18-24 4 055 3 911 3 694 3 473 3 315 3 189-866 -21,4% 25-64 17 541 17 674 17 926 18 194 18 430 18 478 937 5,3% 65-84 5 968 6 106 6 217 6 275 6 347 6 426 458 7,7% 85-1 177 1 172 1 147 1 150 1 147 1 149-28 -2,4% 34 493 34 751 35 041 35 328 35 672 35 816 1 323 3,8 % Källa: Befolkningsprognos 2015-2019, Monica Lindqvist, Stadskansliet 2015-04-17 Befolkningsprognos Barn och ungdomar 0-17 år prognostiseras att öka mest i procent. Norr beräknas totalt öka med 3,8%. (Stadsdel Väster ökar med 8,6% och stadsdel Öster med 2,4%) STRUKTURINDEX, FÖRÄNDRING 2015:2 2016:2 Vad påverkar? Fritid 0,71 0,72 Föräldrars utbildningsbakgrund 30% Utländsk bakgrund 70% Förskola 0,91 0,94 Förvärvsarbetande föräldrar 70% Utländsk bakgrund 30% Fritidshem 0,95 0,94 Förvärvarbetande föräldrar 70% Utländsk bakgrund 30% Skola 0,71 0,72 Föräldrars utbildningsbakgrund 30% Utländsk bakgrund 70% Äldreomsorg 1,11 1,11 Andel ensamboende 65-84 år Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 14(54)
Strukturindex, förändring En viss del av kommunbidraget fördelas efter social struktur vilket innebär att höjda index medför ökad andel av kommunbidrag. I budget 2016 har strukturindex höjts inom samtliga verksamheter förutom för fritidshem samt oförändrat för äldreomsorgens verksamhet. RAM PER INVÅNARE i kr Ålder 2015:2 2016:2 % Kultur samtliga 126 127 0,8% Fritid 10-18 år 3 074 3 082 0,3% Förskola 1-5 år 89 579 94 881 5,9% Fritidshem 6-9 år 23 163 23 425 1,1% Skola 6-12 år 74 873 76 058 1,6% Skola 13-15 år 89 847 91 270 1,6% Äldreomsorg 65- år 56 050 56 168 0,2% Ram per invånare i kr Resursfördelningssystemet kan innebära att det trots en befolkningsökning ändå medför ett minskat kommunbidrag. Detta beror på hur befolkningen ökat i jämförelse med övriga stadsdelar eftersom kommunbidraget fördelas procentuellt och inte efter antal invånare, och beror även på hur strukturindex har förändrats. Trots att kommunbidraget har ökat totalt med 3,9% visar tabellen ovan att tilldelningen per invånare till samtliga verksamheter utom förskolan understiger de kostnadsökningar som erhållits i ram (ca 1,8%). Kostnadsökningar Den interna kost- och lokalvårdsorganisationen kostnader är uppräknade enligt samma princip som kommunbidraget beräknats, vilket innebär att priserna för kostverksamheten uppräknats med 1,7 % och lokalvården med 2,0 %. Att övriga förvaltningar i Borås Stad inte ökar sina kostnadsdebiteringar utöver den ökning av kommunbidraget som stadsdelarna erhållit är av stor vikt för att inte anpassningar av stadsdelens kärnverksamheter ska behöva genomföras på grund av detta. Lokalkostnaderna ökar för jämförbara objekt motsvarande ramökning, 1,3%. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 15(54)
OMFÖRDELNING AV RAM Belopp i tkr Verksamhet Kommunbidrag 2016:2 Omfördelningar Ram 2016:2 Ram 2015:2 Diff i tkr Diff i % Administration 18 315-543 17 772 16 909 863 5,1% Vhtövergr* +4 356 4 356 4 748-392 -8,3% Fritid 8 607-802 7 805 7 622 183 2,4% Kultur 4 426 +1 367 5 793 5 693 100 1,8% Musikskolan i Fristad 2 513 +415 2 928 2 877 51 1,8% Grundskola inkl fritidshem 303 364-4 158 299 206 288 686 10 520 3,6% Förskola 169 648-2 385 167 263 156 008 11 255 7,2% IFO Barn och Familj 31 039-3 149 27 890 27 192 698 2,6% Äldreomsorg 425 472-4 719 420 753 412 867 7 886 1,9% Buffert 16 +9 618 9 634 4 398 5 236 219,1% SUMMA 963 400 0 963 400 927 000 36 400 3,9% Verksamhetsövergripande* Framtid Sjöbo Ungdomssamordnare Familjecentral Omfördelningar består av avsättning till buffert, ramomfördelning till kulturverksamhet samt finansiering av verksamhetsövergripande verksamhet. 3.3 Verksamhet 3.3.1 Administration Nämndens uppgift Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Stadsdelsnämnden planerar att under 2016 ha nio sammanträden öppna för allmänheten. Stadsdelsnämnden har ett socialt utskott, ett utskott för förskola/skola samt ett lokalt pensionärsråd. Inom stadsdelen finns ett lokalt ungdomsråd. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 16(54)
Under 2016 fortsätter arbetet med att skapa former och arbetssätt för att: Stödja chefer i deras uppdrag att åstadkomma goda resultat. Stadsdelsnämndens verksamheter når fastställda mål. Borås Stads och stadsdelsnämndens styrdokument följs, att medarbetarnas handlingar och beslut överensstämmer med innehåll och intention i styrdokumenten. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 409 409 417 417 0 Kostnad -17 318-17 318-18 182-18 189-7 Nettokostnad -16 909-16 909-17 765-17 772-7 3.3.2 Förebyggande arbete Nämndens uppgift Familjecentral Stadsdelen bedriver i samverkan med Västragötalandsregionen en Familjecentral på Sjöbo. Verksamheten innehåller öppen förskola, barn och mödravårdscentral, social rådgivning samt bibliotek. Förutom den öppna förskolan så erbjuds råd och stöd samtal samt riktade insatser till föräldrar och föräldragrupper. Gruppkonstellationer och insatser utgår från behovsanalyser för området. Framtid Sjöbo Det övergripande målet med Framtid Sjöbo är att utveckla verksamhetsöverskridande samverkan genom att: verksamheten baseras på ett underifrånperspektiv och utgår från de behov som finns i närområdet. förstärka de sociala nätverken och underlätta engagemang som syftar till att öka invånarnas delaktighet i sitt boende och i närmiljöns utformning. I Framtid Sjöbolokalen anordnas en mängd aktiviteter som fyller en viktig funktion för många Sjöbobor. Ett av målen är att föreningar och organisationer ska engagera sig i verksamheten. Verksamhetsutvecklare I stadsdelen finns en verksamhetsutvecklare som bland annat har till uppgift att: samordna ungdomsinflytandet d.v.s. det lokala ungdomsrådet. samordna de nätverksgrupper som finns och vara deras kontaktperson gentemot det lokala brottsförebyggande rådet i stadsdelen. analysera ungdomssituationen i stadsdelen och vid behov komma med förslag till åtgärder. Folkhälsosamordnare Stadsdelens folkhälsosamordnare arbetar med att utifrån bl.a. välfärdsbokslut analysera och föreslå åtgärder som stärker folkhälsan. Ett annat prioriterat område är att samordna stadsdelens arbete med föräldrastöd. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 17(54)
Omvärldsanalys Familjecentral Antalet besökare har ökat under 2015. Inför 2016 förväntas besöksantalet vara fortsatt högt. Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 1 330 1 330 795 783-12 Kostnad -6 278-6 278-5 150-5 139 11 Nettokostnad -4 948-4 948-4 355-4 356-1 Verksamhetsmässiga effekter 2016 Framtid Sjöbo Tilldelad ram gör det möjligt att öka bemanningen i Framtid Sjöbolokalen från 1,6 åa till 2,0 åa. Detta innebär bl.a. en möjlighet att ytterligare arbeta för att öka verksamhetens kvalitet och att bredda målgruppen. Familjecentral Antalet besökare har ökat under 2015. Inför 2016 förväntas besöksantalet vara fortsatt högt. Öppettider och organisation kan komma att behöva ses över för att kunna erbjuda en fortsatt kvalitativ och värdefull verksamhet för alla besökare. Förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1 Vad gäller Framtid Sjöbo/verksamhetsutvecklare/folkhälsosamordnare ingen förändring jämfört med budget 2016:1. 3.3.3 Fritid Nämndens uppgift Stadsdelsnämnderna bedriver fritidsgårdsverksamhet i syfte att erbjuda aktiviteter och lokaler för invånarna inom sitt boendeområde. Verksamheten ska ha en särskild inriktning mot tonårsgrupper och arbeta främjande och med ett socialt förebyggande syfte. Stadsdelsnämnden Norr driver Munkågården i Fristad, Sjöbo Fritidsgård och Mötesplats Alideberg. Sjöbo har öppet sju kvällar/vecka under normalsäsong och de övriga har öppet fem kvällar/vecka. Stadsdelsnämnden lämnar även bidrag till Gustav Adolfs församling och Kulturföreningen Tåget vilket gör det möjligt att erbjuda fritidsgårdsverksamhet på Gustav Adolfs ungdomsgård och Kulturföreningen Tåget. Verksamheten på gårdarna bedrivs i enlighet med de måldokument som Kommunfullmäktige i Borås antagit. De kommunalt drivna fritidsgårdarna är medlemmar i KEKS, ett nätverk bestående av kommuner och stadsdelar. Nätverket arbetar med uppföljning av kvalitet och kompetens. Omvärldsanalys Den senaste LUPP-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) visar att en hög andel av de svarande (elever i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2) anger att fritidsgården är en plats där de känner sig otrygga. Dessa svar överensstämmer inte med de svar som besökarna i stadsdel Norr ger i de årliga brukarundersökningarna. Men eftersom ett av fritidsgårdarnas uppdrag är att vända sig till alla Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 18(54)
ungdomar, kommer det bli en viktig uppgift för gårdarna att analysera svaren samt arbeta normkritiskt och inkluderande för att bredda målgruppen. Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 242 242 246 344 98 Kostnad -7 868-7 868-8 051-8 149-98 Nettokostnad -7 626-7 626-7 805-7 805 0 Verksamhetsmässiga effekter 2016 Verksamheten kommer att kunna bedrivas i samma omfattning 2016 som under 2015. Förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1 Ingen skillnad mellan budget 2016:1 och budget 2016:2. 3.3.4 Kultur Nämndens uppgift Kulturverksamheten i stadsdelen består av folk- och skolbiblioteksverksamhet samt allmänkulturell verksamhet. I stadsdelen finns två folkbibliotek, Fristad och Sjöbo, som båda har öppet sex dagar i veckan under normalsäsong. För att ge invånarna i centrala Borås samma service som de boende i Fristad och Sjöbo samverkar stadsdelen med stadsbiblioteket. Verksamhetens syfte är att ge alla medborgare tillgång till ett folkbibliotek, att främja läsning och kultur, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Barn- och ungdomskultur ska prioriteras såväl som uppsökande verksamhet - boken kommer till äldre och funktionshindrade. Program- och utställningsverksamhet ska komplettera övriga insatser inom informations- och utlåningsverksamheten. Omvärldsanalys En trend inom biblioteksverksamheten är att utlåningen av böcker minskar något samtidigt som e- bokutlåningen ökar kraftigt. Fortfarande är utlåningen av böcker stor på biblioteken i stadsdel Norr, men om tendensen fortsätter kommer det att bli nödvändigt att under de närmaste åren se över arbetssätt och innehåll i biblioteksverksamheten. Borås Stads vision 2025 pekar på vikten av mötesplatser för invånarna och som sådan spelar biblioteken en viktig roll. Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 265 265 270 262-8 Kostnad -8 835-8 835-8 991-8 983 8 Nettokostnad -8 570-8 570-8 721-8 721 0 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 19(54)
Verksamhetsmässiga effekter 2016 Verksamheten kommer att bedrivas i samma omfattning som tidigare. Ambitionen att bredda utbudet och att förstärka stadsdelsbibliotekens roll som mötesplatser kvarstår. En utökning av ledningsorganisationen är inte möjlig inom befintlig ram men skulle bidra till att underlätta verksamhetens utveckling. Förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1 Ingen förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1. 3.3.5 Förskola Nämndens uppgift Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. (Lpfö -98) I stadsdelen finns 26 förskolor med 83 avdelningar inklusive en dygnet runt avdelning, två öppna förskolor och fem fristående förskolor. Totalt får drygt 1600 barn, 6 månader 5 år, omsorg inom stadsdelsnämndens olika former av förskola. Målsättning: Förskolorna i stadsdel Norr har höga ambitioner och en inriktning samt en strävan att ligga i framkant inom alla väsentliga områden. Stadsdelens förskolor ska vara ledande i utveckling, kvalitet, effektivitet, förnyelse och innovation Omvärldsanalys Inflyttningen till centrum och därmed behovet av omsorg i centrum är fortsatt stort. Andelen köpta platser på friförskolor ökar. Tidigare års möjlighet att erbjuda platser till andra stadsdelar minskar. Förändringen gällande köpta friförskoleplatser och färre internt sålda platser beror främst på att det saknas centrumförlagda förskolor. Utifrån inflyttningsprognoser och att medborgare i högre grad än tidigare väljer att bo kvar i centrum behöver en ny central förskola etableras under 2016. Hösten 2015 öppnades stadsdelens "Dygnet runt"- förskola. Antalet barn som har behov av denna omsorg ökar stadigt. Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 38 536 38 536 37 148 35 344-1 804 Kostnad -194 915-194 915-199 977-202 607-2 630 Nettokostnad -156 379-156 379-162 829-167 263-4 434 Verksamhetsmässiga effekter 2016 Antalet barn som behöver förskola ökar under 2016. Förhållandet barn per pedagog prognostiseras att minska något från ca 6,3 barn per årsarbetare 2015 till 6,1 barn per årsarbetare i stadsdelens förskolor. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 20(54)
Antalet barn och barngrupper som har rätt till särskilt stöd ökar vilket är en stor utmaning för verksamheten. Om inte en centrumförlagd förskola kommer till stånd i början av 2016 kommer antalet köpta friförskoleplatser sannolikt fortsätta att öka och antalet sålda interna platser kommer att minska. Ett fortsatt försämrat köp- och säljnetto minskar de ekonomiska resurserna per barn i stadsdelens egna förskolor. "Dygnetrunt"-förskolan har hittills finansierats inom förskolans befintliga ram. Det innebär att förskolans grundbemanning sänks med ca 7 årsarbetare för att finansiera "Dygnetrunt"-förskolan. Det är angeläget att särskilda ramar skjuts till för att finansiera denna verksamhet. Antalet boende barn har ökat i Sparsörsområdet. Därtill har en befintlig lokal i Sparsör ett arbetsmiljöföreläggande och måste stängas. 2005 planerade Kommundel Fristad att bygga en ny förskola på Vinkelvägen. Denna är fortfarande inte klar. Detta innebär att stadsdelen under första kvartalet 2016 tvingas anlägga paviljonger i området. Effekten av att Vinkelvägen inte är klar och att förskolan därför tvingas att anlägga paviljonger under 2016 innebär att förskolan får ökade kostnader. Förändring i budget 2016:2 jämfört med budget 2016:1 Förhållandet barn per pedagog prognostiseras att minska något från ca 6,3 barn per årsarbetare 2015 till 6,1 barn per årsarbetare i stadsdelens förskolor. Antalet barn och barngrupper som har rätt till särskilt stöd ökar vilket är en stor utmaning. Antalet boende barn har ökat i Sparsörsområdet. Därtill har en befintlig lokal i Sparsör ett arbetsmiljöföreläggande och måste stängas. 2005 planerade Kommundel Fristad att bygga en ny förskola på Vinkelvägen. Denna är fortfarande inte klar. Detta innebär att stadsdelen under första kvartalet 2016 tvingas anlägga paviljonger i området. Effekten av att Vinkelvägen inte är klar och att förskolan därför tvingas att anlägga paviljonger under 2016 innebär att förskolan får ökade kostnader. 3.3.6 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Nämndens uppgift Fritidshem Verksamheten vid fritidshemmen och samarbetet mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem ska utformas så att det bidrar till barnens allsidiga utveckling och lärande med fokus på att barnen upplever sammanhang och kontinuitet. Fritidshemmens verksamhet ska bidra till att stärka barnens inre och yttre trygghet, självförtroende och självständighet. Genom samsyn och ett nära samarbete med förskoleklass och grundskola ska fritidshemmen bidra till barnens utveckling och lärande med särskild inriktning på insatser för barn i behov av särskilt stöd. Genom ett utforskande och mer praktiskt arbetssätt kan fritidshemmen även bidra till att stärka barnens förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Skola Grundskolans och förskoleklassens syfte och ambition sammanfattas på ett utmärkt sätt i Borås Stads vision för verksamheten, "Lust att lära - möjlighet att lyckas". Den undervisning som genomförs i stadsdelens elva grundskolor syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Undervisningen ska också bidra till en livslång lust att lära och ska förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Grundskolan har även en kompensatorisk funktion som innebär ett ansvar för att undervisningen anpassas utifrån elevers olika behov och att särskilt riktat stöd till elever utformas så att alla elever ges Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 21(54)
goda utvecklingsmöjligheter. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Faktorer som har en avgörande betydelse för att skolorna ska lyckas i sitt uppdrag: - Höga förväntningar på elever och medarbetare. - Kontinuerliga resultatavstämningar. - Kompetent personal. - Goda pedagogiska ledare med bra förutsättningar att kunna fullgöra sitt uppdrag. - Goda relationer och ett positivt förhållningssätt mellan alla som har skolan som sin arbetsplats. Skolbibliotek Skolbiblioteket utgör ett viktigt inslag i skolans verksamhet och ska vara en kommunikativ språkmiljö som aktivt tar del av arbetet med att utveckla undervisningen i skolans olika ämnen. Genom en nära koppling mellan skolans pedagoger och skolbibliotekarierna kan biblioteksverksamheten bidra till att utveckla elevernas informationskompetens, förbättra deras skrivförmåga och inspirera till läsning av såväl skönlitteratur som facklitteratur. Det är viktigt att innehållet i biblioteksverksamheten verkar stödjande för skolans måluppfyllelse. Omvärldsanalys Beskrivning av nya statliga satsningar på skolan. Nedan görs en sammanställning över några av de särskilda satsningar regeringen planerar för skolan de närmast kommande åren: Fler anställs i skolan så att lärarna får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Riksdagen har avsatt 2 miljarder kronor under 2015 och fr o m 2016 beräknas ca 2 miljarder kronor per år för detta ändamål. Fler speciallärare och specialpedagoger. Fr o m 2016 beräknas regeringens satsning för ökad specialpedagogisk kompetens i lågstadiet uppgå till 500 miljoner kronor per år. Dessutom kommer 300 nybörjarplatser inom speciallärar- och specialpedagogutbildningen att skapas. Läsa - skriva - räknagaranti. Garantin som skall träda i kraft under 2017 skall säkerställa att det stöd eller särskilt stöd som eleven behöver sätts in i tid så att varje elev från lågstadiet kan få med sig läsförståelse, skrivförmåga och grundläggande matematikkunskaper. Nationell samling för läraryrket. Under förutsättning att berörda parter tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner kan resurser tillföras motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis. Regeringen föreslår också en utökning av antalet utbildningsplatser på lärarutbildningen med 700 nybörjarplatser. Elevutveckling: Nedanstående tabell visar elevutvecklingen vid skolorna i stadsdel Norr. Läsår: 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 Antal elever: 2 728 2 766 2 892 2 937 3 125 3 190 3 295 Antalet elever i stadsdelens skolor understiger antalet bosatta med ca 100 elever beroende på att - ca 300-310 elever har placering på friskolor. - ca 70-75 elever har placering på skola i annan stadsdel. - ca 250-300 av skolornas elever är folkbokförda i annan stadsdel. Elevströmningen mellan stadsdelarna förväntas ligga kvar på den nivå som beskrivits ovan. Antalet elever från stadsdelen med placering i friskolor är mer svårbedömt, inte minst beroende på planerad nyetablering. Lärande i Sverige AB och Internationella Engelska skolan har tillstånd för nyetablering respektive utökning av verksamheten. Beviljade tillstånd har i båda fallen överklagats av Borås Stad. Inför läsåret 2015/16 är, enligt preliminära uppgifter, antalet elever i friskola oförändrat Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 22(54)
eller något färre vid en jämförelse med läsåret 2014/15. Nyanlända elever Under läsåret 2014/15 har skolorna i stadsdel Norr tagit emot cirka 95 nyanlända elever. Barnen/ungdomarna har mycket varierande bakgrund och livssituation. De har också mycket varierande erfarenhet av skolgång och skiftande upplevelser av sina uppbrott från de sammanhang de tidigare levt i. Under oktober och november 2015 har antalet nyanlända elever ökat i en omfattning som inte varit möjlig att förutse. Tillströmningen innebär att antalet elever tillhörande stadsdel Norr som är placerade i förberedelseklass aldrig tidigare varit i närheten av nuvarande nivå. Utslussningen av eleverna till någon av stadsdelens skolor kräver, med tanke på mängden elever, deras varierande bakgrund och förutsättningar, en noggrann planering av såväl tidpunkter för placering som av personella resurser som gör det möjligt för skolorna att ta emot eleverna på ett sätt som är fungerande för både eleverna och skolan. Karriärtjänster inom skolan Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat i skolan är lärarna. För att säkra en hög kvalitet på lärarnas kompetens, måste läraryrket göras mer attraktivt så att eleverna får en förbättrad undervisning och därmed ökade förutsättningar att nå de nationella målen. Lärares kompetens och potential måste på ett bättre sätt än idag tas till vara och uppmuntras. Syftet med karriärtjänster är att det ska skapas så goda förutsättningar som möjligt för de bästa lärarna att göra karriär, samtidigt som de även fortsättningsvis i allt väsentligt ska ägna sig åt undervisning och uppgifter som är en förutsättning för en undervisning av god kvalitet. Från och med läsåret 2015/16 har skolorna i stadsdel Norr trettio förstelärare och de representerar i stort sett alla de ämnen inom vilka undervisning sker i grundskolan. En modern skola. Inom områdena teknik, information och kommunikation sker en mycket snabb utveckling i samhället. En modern skola med ambitioner att kunna erbjuda eleverna goda framtidsutsikter och goda förutsättningar att utvecklas till aktiva samhällsmedborgare, måste ha tillgång till modern utrustning. Från och med läsåret 2014/15 har pedagoger och samtliga elever i årskurserna 5-9 tillgång till personligt IT-hjälpmedel. Satsningen bedöms få stor betydelse för elevernas lärande, inte minst lärandet för elever som har begränsad motivation för skolarbetet. Behovet av andra läromedel minskar också som en följd av satsningen på personliga IT-hjälpmedel. PISA-rapporten. PISA-rapporten från 2012 berör matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapporten visar att svenska elever halkat efter vid jämförelse med många av de andra länderna som deltar i PISAundersökningen. Resultatförsämringarna är tydligast i matematik och läsförståelse och det är ju också de områden som Borås Stad gör särskilda satsningar inom. Det är angeläget att dessa satsningar fullföljs. Ekonomiska förutsättningar Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkt 42 928 42 928 41 927 47 801 5 874 Kostnad -335 124-335 124-340 384-347 007-6 623 Nettokostnad -292 196-292 196-298 457-299 206-749 Verksamhetsmässiga effekter 2016 Lågstadiesatsning. Under 2015 och även 2016 förstärks skolans resurser med medel som inte ingår i budgetramen. Resursförstärkningen består av ett särskilt statsbidrag som riktas till lågstadiet. Tillskotten kommer att Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 23(54)
förbättra skolornas förutsättningar för att ge de yngsta eleverna möjlighet att tillgodogöra sig de viktiga grunderna i, framför allt, matematik, läsning och läsförståelse. Rekrytering av fler pedagoger och speciallärare kommer att prioriteras med stöd av statsbidraget. Elevökning. Verksamhetsmåtten visar att antalet elever i förskoleklass och grundskola ökar kontinuerligt. Ökningen illustreras på ett tydligt sätt av att det genomsnittliga antalet elever per årskurs uppgår till 330 elever i årskurserna F - 3 medan genomsnittet i årskurserna 4-6 är 285. Elevökningen får även till följd att lokalytan per elev minskar. Antalet elever kan inrymmas i befintliga skollokaler tack vare att tillgänglig lokalyta kunnat utökas på Sjöboskolan genom omdisponering av lokaler för annan verksamhet och att vissa elever i Fristad hänvisas till annan skola än den som historiskt varit den naturliga anvisningsskolan. Lokalresursplaneringen som genomförs i höst kommer att beskriva framtida behov av skollokaler i stadsdelen. Prioritering av pedagoger. Verksamhetsmåtten visar också att skolorna, i de anpassningar som genomförts under 2015, prioriterat pedagoger på bekostnad av annan skolpersonal (framför allt elevassistenter). Lärartäthet/personaltäthet. Budget 2016 ger utrymme för en något högre lärartäthet än 2015. Ramen ger utrymme för en lärartäthet motsvarande 7,3 lärare per hundra elever eller 13,7 elever per lärare. 2011 var lärartätheten i skolorna i stadsdel Norr 8,1 lärare per hundra elever eller 12,3 elever per lärare. Antalet elevassistenter har pendlat mellan 1,2 och 1,5 per hundra elever under de senaste 6 åren. Budgetramen 2016 ger utrymme för 1,2 elevassistenter per hundra elever. Kompensation för volymökning. Från och med 2016 utökas kompensationen för volymökning, d v s elevökning i förhållande elevantalet 2015, från 50% till 75% av kommunbidraget per elev. Beslutet är positivt och får en förhållandevis stor betydelse för skolorna eftersom antalet elever kommer att fortsätta öka under överskådlig framtid. Lokalkostnader. Eftersom kostnaderna för skollokaler under lång tid ökat väsentligt mer än ökningen av verksamhetens budgetram, tar lokalerna i anspråk en allt större del av den totala kostnaden för skolverksamheten. På tre år har kostnaderna för stadsdelens skollokaler ökat med tolv procent medan ramökningen under samma period uppgått till ca sex procent. Efter några år av radikala lokalkostnadsökningar ökar kostnaden för skolornas lokaler med enbart 1,65% mellan 2015 och 2016 vilket innebär att lokalkostnadsökningen bara överstiger kompensationen i budget med 0,35 procentenheter. Särskilt stöd Antalet enskilda anmälningar till Skolinspektionen har ökat under 2014 och 2015. En vanligt förekommande anledning till anmälningarna är att vårdnadshavarna anser att deras barn inte får det stöd de har rätt till i skolan. Med hänvisning till ovanstående och att vissa av Borås Stads särskilda undervisningsgrupper nu har avvecklats är det angeläget att hitta nya, flexibla stödformer för elever med omfattande stödbehov. Med stöd och bidrag från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har Sjöboskolan öppnat en särskild "språksmedja" för att kunna erbjuda elever med utredd och konstaterad språkstörning det stöd de behöver för att kunna nå skolans mål. Avsikten är att språksmedjan på sikt kan bli en resurs tillgänglig för elever i hela stadsdelen, alternativt hela Borås stad. Skolorna i stadsdel Norr har också behov av ett resursteam för elever i åk F - 3 med eller utan neuropsykiatriska svårigheter som uppvisar svårigheter i socialt samspel eller svårigheter att vistas i större sammanhang. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2016:2 24(54)