50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

Relevanta dokument
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Christl Kampa-Ohlsson

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, miljö och myterna

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Klimat och ekosystem i förändring

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

WHO 2017: Tobacco and its environmental impact

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Vem har makten över maten?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Vårt ansvar för jordens framtid

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Hur mycket jord behöver vi?

Höga livsmedelspriser

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Matens klimatpåverkan

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Världen har blivit varmare

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Köttindustrin och hållbar utveckling

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Hur mycket jord behöver vi?

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

En trygg livsmedelsförsörjning. och i Sverige. Hur ser utmaningen ut?

NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

[Bild 1] Tack för inbjudan!

Översikten i sammandrag

God mat + Bra miljö = Sant

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Vad kommer vi att äta i framtiden?

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Jordbrukets tekniska utveckling.

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

GMO på världsmarknaden

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

Av: Erik. Våga vägra kött

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Slopad skatt på gödselmedel

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Rapport 100% ekologiskt? det agroekologiska och ekologiska jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö

Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Transkript:

FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer

INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt överviktiga fler än undernärda i de flesta u-länder Övervikt + näringsbrist (skräpmat)

MATPRISKRISEN Rusande matpriser 2007-2008 Gatuprotester i många u-länder Nationella reaktioner: Tullsänkningar Matsubventioner Exportrestriktioner Internationella reaktioner: Lång rad toppmöten, lite nya biståndspengar

Huvudorsaker: MATPRISKRISEN Oljepriset j p Biobränslen från åkermark

Huvudorsaker: MATPRISKRISEN Oljepriset Biobränslen från åkermark Bidragande orsaker: Små lagermarginaler Råvarubörser Exportrestriktioner

Inte orsaker: MATPRISKRISEN Missväxt i Australien Spannmålsimport i Kina och Indien

MATPRISKRISEN Tillfällig bubbla eller försmak av framtiden? Både och! Men var priserna verkligen så höga 2007- p g g 08?

MATPRISKRISEN De höga priserna var rätt låga Inte högpriskris utan låginkomstkris Två uppenbara orsaker: 1. Ekonomisk marginalisering g av de fattigaste (trickle-down, men inte tillräckligt långt ned) 2. Terms of trade (utbytesförhållanden) ( y ) drastiskt försämrade

Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.

MILJÖMATKRISEN Befolkningsökningen 9 miljarder 2015 ( + 35 %) Vacklande naturresursbas Överuttag (resurser börjar ta slut) Överbelastning (miljöskador sänker produktionen)

Oljan MILJÖMATKRISEN Utvinningen toppar snart (nu?) Konstgödsel dyrare, försvinner på sikt Bränslen (mekaniserade jordbruk, transporter)

MILJÖMATKRISEN Kvävets miljöpåverkan Klimat (lustgas, indirekt metan från djur) Övergödning Försurning Ozonnedbrytning Produktion av kväveföreningar måste minska 75 % (Rockström m fl)

Ekosystemtjänster MILJÖMATKRISEN 15 av 24 har nedsatt funktion (MEA) Jordbruket både orsakar och drabbas Exempel: - Åkerjord (erosion, mullhalt, mikroliv) - Pollinerande insekter - Naturlig kontroll av skadeorganismer

Vatten MILJÖMATKRISEN 70 procent av färskvattnet används i jordbruket 15-35 procent av detta är överutnyttjande Avskogning g förändrar nederbördsmönster Kväve, fosfor, bekämpningsmedel förorenar

Ny jordbruksmark? MILJÖMATKRISEN Areal för nyodling finns (Afrika, Latinamerika) Men nyodling ger - ökad klimatpåverkan - ytterligare försämrade ekosystemtjänster = måste undvikas

Klimatförändringar MILJÖMATKRISEN Torrare klimat ger lägre skördar i tropikerna Kan bli upp till 30 % minskning i delar av Afrika Redan torra områden kan förlora stapelgrödor (majs)

MILJÖMATKRISEN Mer kött och biobränslen Prognos 2050: + 550 Mton spannmål till djurfoder = mer än befolkningsökningen g kräver Oljepris över cirka 100 dollar/fat = biobränslen lönsamma utan stöd, kan öka kraftigt

MILJÖMATKRISEN Ekvationen går inte ihop Växande insikt: Krugman: "Running Out of Planet to Exploit" Davos: "Will Soil Become More Precious than Oil?"

MILJÖMATKRISEN Markjakt (land grab) Syften: mat, biobränsle Markjägare: Kina, Mellanöstern, Europa Markägare: främst Afrika, men även Asien, Latinamerika Oftast nyodling på tidigare ej plöjd mark = kraftig klimatpåverkan

MILJÖMATKRISEN Kommande världsbanksstudie om markjakt: Stort hemlighetsmakeri, svårt hitta information 389 identifierade projekt i 80 länder Flest projekt i Afrika har Sudan, Ghana, Madagaskar Existerande brukare drivs bort Små/inga fördelar för lokalbefolkningen Attraktiva länder har - stora markområden - låg mekaniseringsgrad - svagt besittningsskydd

Producera mera KRISLÖSNINGAR? 70 % ökning till 2050 (FN) 100 % ökning till 2050 (Global Harvest Initiative) Ny yg grön revolution (AGRA, Yara, ett antal regeringar) - konstgödsel - kemisk bekämpning - genmodifierade grödor Mer agribusiness i fattiga världen (Världsbanken)

KRISLÖSNINGAR? Teknisk omprövning Växande vetenskaplig pgkonsensus om miljömatkrisen IAASTD "Business as usual is not an option" Bryt med industriella modellen Stanna "jordbrukets ekorrhjul" (ny teknik > prispress) Kunskap finns men måste spridas, särskilt om - agroekologiska metoder - bättre lagring g och hantering Stärk offentlig forskning/rådgivning

KRISLÖSNINGAR? Moralisk omprövning Rätten till mat (FN, många NGO:er) FN-resolutioner, viss nationell lagstiftning Kärnan enligt De Schutter (FN-rapportör): - värdera alla beslut ur de undernärdas perspektiv p Kräver politisk omprövning (många exempel i De Schutters rapporter)

Politisk omprövning KRISLÖSNINGAR? Matsuveränitet (bondeorganisationer, NGO:er) Rättvis tillgång till produktionsresurser -mark, vatten, genresurser, kredit, lagring, g, rådgivning Jordbrukspolitik som prioriterar lokal matproduktion - ändrade handelsregler, kontroll över agribusiness Sociala och demokratiska rättigheter - organiseringsrätt, inflytande på jordbrukspolitik