UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Relevanta dokument
UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNG- DOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Struktur och vårdutbud inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) i Stockholms läns landsting

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Struktur och vårdutbud inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) i Stockholms läns landsting

Uppföljningsplan. Sid 1(8) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Psykisk funktionsnedsättning

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

BASUPPDRAG FÖR HUSLÄKARVERKSAMHET

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Uppdrag för sjukgymnastik i öppenvård

Plan för Funktionsstöd

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Lagstiftning kring samverkan

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Varför en ny lag? Patientlag

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Enhetsundersökning LSS

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

för specialiserad beroendevård

Svensk författningssamling

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Psykiatriska specialiteter

Plan för Funktionsstöd

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade

Lagar, förordningar och föreskrifter

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Patientlagen 2014:821

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Antagen av Samverkansnämnden

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Transkript:

1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda barnets eller ungdomens behov och ett tvärvetenskapligt synsätt utifrån medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska kunskapsområden. Brukarnas behov ska vara styrande för verksamhetens form och innehåll. Insatserna ska präglas av professionalism och kontinuitet. Verksamhetens kvalitetsarbete ska vara inriktat på att stärka och utveckla en god hälso- och sjukvård och bedrivas utifrån landstingets definitioner på vad som är god vård enligt nedanstående områden: 1) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Det innebär att vården skall bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 2) Säker Det innebär att skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete. 3) Patientfokuserad Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens/familjens specifika behov, önskemål och värderingar. 4) Effektiv Det innebär att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. 5) Jämlik Det innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården skall bedrivas i enlighet med landstingets policydokument Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting inom ramen för en hälso- och sjukvårdsetisk plattform, se Uppdragsguiden.

2(5) 6) Vård i rimlig tid Det innebär att inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Ovanstående sex områden utgör ram för ett antal formulerade mål och krav som specificeras i och som skall redovisas enligt bilagd Uppföljningsplan. 2 Målgrupper Barn och ungdomar upp till och med 17 år boende i Stockholms läns landsting med psykisk störning, sjukdom eller relationsproblem som utgör hinder för personlig växt och mognad. Målgrupp är framförallt barn/ungdomar med bristfälliga sociala kontakter, stora svårigheter att fungera i grupp och att utveckla kamratrelationer, svår separationsproblematik, svårigheter med impulskontroll, familjer med allvarligt störda samspelsmönster. Det kan också gälla barn där det är svårt för ordinarie behandlingsverksamhet att få en tillräckligt god bild genom ordinarie bedömnings- och behandlingsinsatser. De psykiska problemen ska vara av sådan omfattning och intensitet att hjälpinsatser från barnpsykiatrisk basverksamhet inte är tillräckliga. 3 Struktur Det barnpsykiatriska vårdutbudet i Stockholms län utgörs av Lokala öppenvårdsmottagningar som ska ha det övergripande ansvaret för den unges vård och behandling. Den lokala öppenvården ska fungera som patienternas lots till övrigt vårdutbud. Mellanvård som ska förstärka den lokala öppenvården och erbjuda insatser utöver vad poliklinisk mottagningsvård kan ge till patienter/familjer där arten och graden av det psykiatriska tillståndet kräver det. Länsgemensam öppenvård som skall svara för insatser och metodutveckling till små patientgrupper som kräver ett samlat kunnande. Heldygnsvård som ska svara för heldygnsinsater när öppenvårdens och mellanvårdens insatser bedömts otillräckliga. 4 Vårdtjänster Patienter som tas emot ska ha remiss från barnpsykiatrisk verksamhet. Verksamheter som kan remittera till vårdgivaren är lokala öppenvårdsmottagningar inom landstingsdriven Barn och ungdomspsykiatri (inklusive Norrtälje BUP som drivs av Tiohundra AB) och privata barnpsykiatriska mottagningar med geografiskt områdesansvar samt Ericastiftelsen. Remiss ska vara godkänd av enhetschef vid remitterande verksamhet. De barn och ungdomar som har det största behovet av vård skall ges företräde och prioriteringar skall ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Vårdtjänsten kan även omfatta barn tillsammans med föräldrar och i vissa fall syskon.

3(5) är en dygnet-runt behandling i grupp som särskilt fokuserar på socialt samspel. Insatsen utgör en del av barnets barnpsykiatriska behandling som börjas och avslutas på en lokal öppenvårdsmottagning eller Ericastiftelsen. Vårdtjänsten enligt detta avtal är en mellanvårdsinsats som karaktäriseras av hög intensitet och stor flexibilitet. Vårdgivaren ska, utifrån målgruppens behov, tillhandahålla barnpsykiatriskt råd och stöd samt psykoterapeutiska och pedagogiska behandlingsmetoder utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet som vilar på evidensbaserad grund. Vården ska utformas i och genomföras i samråd med barnet/ungdomen och anhöriga och bygga på respekt för barnets/ungdomens integritet och självbestämmande. Vården skall tillgodose både pojkars och flickors behov oavsett ålder och problembild. En vårdplan skall finnas för de barn/ungdomar som får vård. Vårdplaner skall upprättas i samråd med barn/ungdomar och deras familjer och inremitterande BUP-mottagning. 5 Samverkan Vårdgivaren skall samverka med barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet som landstinget har avtal med om arbetsformer och rutiner för anmälan och urval av patienter samt andra frågor som gäller innehåll och utformning av behandlingsinsatser. Vårdgivaren skall vid behov medverka i samverkan med skolor, socialtjänst och andra berörda vårdgivare kring enskilda barn. BUP-divisionen är den part som ska samverka med Terapikolonier AB när det gäller slutligt urval och prioritering av barn och familjer. BUP-divisionen är samverkanspart för barn från länets samtliga kommuner oavsett om remitterande lokala mottagning är privat eller offentligt driven. Det enskilda barnets behov ska vara avgörande vid bedömningen. 5.1 FoUU och verksamhetsutveckling Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamhet, utveckling för vårdens kvalitet och effektivitet.

4(5) 6 Prioriteringar Vårdgivaren skall i tillämpliga delar följa de riktlinjer för prioriteringar som vid varje tidpunkt gäller enligt lag och SLLs riktlinjer. 7 Vårdprogram, kvalitetsregister och politiska styrdokument Aktuella politiska styrdokument för den barn- och ungdomspsykiatriska vården i länet är: "FN:s konvention om barnets rättigheter". Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget. Gemensam policy med riktlinjer för Stockholms läns kommuner och landsting. (BUS-utredningen sept 2001) "Behovsanalys ungdom och missbruk 2002. Socialstyrelsen, (2002) ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt Program för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter i Stockholms län (2005) 8 Tillgänglighet Öppethållande, koloniperiodernas förläggning och gruppernas inriktning skall anpassas efter brukarnas behov. 8.5 Tolk Vårdgivaren skall, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner/policy för hur användning av tolk (inklusive hörseltolk) sker. Information om aktuella avtal med tolkförmedlingar finns på http://www.uppdragsguiden.sll.se. 8.6 Lokaler Avtalad verksamhet skall bedrivas i för verksamheten väl ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler. De lokaler som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionshinder. Vårdgivaren skall genom tydlig skyltning beskriva vilken verksamhet som bedrivs.

5(5) 9 Personal Vårdgivaren åtar sig att hålla anställd personal till ett antal och med en kompetens, som medför att i överenskommelsen angivna mål och krav kan uppfyllas. Vårdgivaren skall tillgodose personalens behov av fortbildning och utveckling inom sitt kompetensområde. Alla nyanställda skall i sin introduktionsutbildning få kunskap om personer med funktionshinder. 10 Uppföljning Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. Beställaren kommer att genomföra en uppföljning av verksamheten enligt uppföljningsplanen, minst en (1) gång per år.