Kommunfullmäktige 2016-06-08 75 STRATEGISK PLAN 2017-2020 SÖDERKÖPINGS KOMMUN PÅ VÄG MOT HÅLLBAR UTVECKLING 1
INNEHÅLL POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 2017-2020... 3 SÅ FUNGERAR STYRNINGEN...4 SKOLA OCH FÖRSKOLA...6 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 6 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 6 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 6 ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST...7 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 7 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 7 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 7 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV...8 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 8 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 8 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 8 INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ...9 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 9 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 9 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 9 SAMHÄLLSPLANERING OCH BOSTADSBYGGANDE... 91 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...10 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER...10 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN...10 KOMMUNENS ORGANISATION... 11 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...11 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER...11 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN...11 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 BEFOLKNINGSPROGNOS...13 KOMMUNENS INTÄKTER...14 KOMMUNENS NETTOKOSTNADER...14 FÖRÄNDRINGAR I BUDGETRAM...14 SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR...15 2
POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 2017-2020 Den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet, presenterar i detta dokument den strategiska inriktningen och budgeten för Söderköpings kommun 2017-2020. Som kommunala politiker är vår utgångspunkt en gemensam vilja till förändring, en politisk handlingsväg där kommunens resurser i form av ekonomi, medarbetare, miljö och medborgare tas tillvara på ett bättre sätt. Söderköpings kommun har utmärkta förutsättningar och utomordentliga möjligheter i form av engagerade medborgare, duktiga och kompetenta kommunanställda, bra geografiskt läge och en fantastisk miljö. Det finns därför god potential att skapa en ännu bättre skola och förskola, ett bättre näringslivsklimat där fler Söderköpingsbor får arbete och sysselsättning och en äldreomsorg som vi alla kan vara stolta över. För att lyckas med detta krävs en god ekonomi och en stabil befolkningsutveckling som ger ökade resurser. Vår gemensamma politik bygger på omtanke om hela kommunen, dess medborgare, kommunens medarbetare, miljön och kommunens ekonomi där hållbar utveckling är ledorden såväl social, etisk och estetisk som ekonomisk och ekologisk. En utveckling som tar långsiktiga hänsyn till människors välbefinnande och miljön (minskad klimatpåverkan och värnad biologisk mångfald). För att uppnå den hållbara utvecklingen och för att Söderköpings kommun ska bli ännu bättre på att vara just det, en kommun, så krävs prioriteringar. Allt kan inte göras på en och samma gång. Nedan beskrivs de insatser som planeras inom de på lång sikt viktigaste utvecklingsområdena som Översiktsplanen 2015-2030 för kommunen pekar ut. Tillsammans med alla som lever och verkar i kommunen så kan vi skapa en fantastisk helhet Söderköping, vårt smultronställe vid Östersjön. Söderköping den 3 maj 2016 Mattias Ravander (S) Yvonne Persson (M) Åza Diaz-Mägi (MP) Gruppledare Gruppledare Gruppledare 3
SÅ FUNGERAR STYRNINGEN ÖP med utvecklingsområden Program Strategisk plan med budget För att nå de övergripande målsättningarna med verksamheten krävs en tydlig viljeinriktning kring vad verksamheterna förväntas leverera och på vilket sätt. För att nå framåt kommer det att krävas vägval, prioriteringar och uthållighet. Ett medel för att nå dit är en styrmodell. Syftet med styrmodellen i Söderköpings kommun är att den ska vara enkel att förstå och följa samt att den ska ge möjlighet att styra verksamheterna mot den politiska viljeinriktningen genom utpekade inriktningsområden, eller utvecklingsområden. Utvecklingsområden pekas ut i översiktsplanen. Dessa utvecklingsområden förtydligas i ett eller flera politiska program per område som innehåller ambitionsnivåer i form av mål. Programmen beskriver även hur dessa ska mätas och följas upp. Utifrån inriktning och program utgör den strategiska planen de för perioden politiskt prioriterade uppdragen för nämnderna. Utöver uppdrag omfattar den strategiska planen också nämndernas ekonomiska ramar samt kommunens övergripande investeringsbudget. Nämndernas planer för att nå den strategiska planens uppdrag samt ekonomiska ramar beskrivs i en Uppdragsplan för varje nämnd/styrelse. Denna sträcker sig över samma period som den strategiska planen, det vill säga fyra år. Uppdragsplanen ska därutöver beskriva nämndens övergripande ansvarsområde och utgöra nämndernas uppdrag till förvaltningarna. Verksamhetsplanerna sträcker sig över ett (1) år och ska ge svar på hur verksamheten planerar för att verkställa nämndernas uppdrag under det kommande året. UPPFÖLJNING Under verksamhetsåret ges vid tre tillfällen en för kommunen sammanställd återkoppling av kommunens mål, givna uppdrag, verksamhet och ekonomi för kommun samt koncernen; tertial 1 (T1), tertial 2 (T2) samt årsredovisning. En ekonomisk avstämning ska rapporteras vid varje nämndsammanträde. Uppdragsplan samt verksamhetsplan anger hur uppdrag förväntas återrapporteras ÖP 10-15 år Kommunfullmäktige Den politisk viljeinriktning inom utpekade områden. Program 5 år Kommunfullmäktige En plan per utpekat område, med ambitionsnivå och målsättning. Flerårsbudget, ekonomi 4 år Kommunfullmäktige Strategisk plan för madat perioden prioriterade områden, utifrån ÖP och program. Uppdragsplan 4 år Nämnd En uppdragsplan, utifrån den strategiska planen. Nämndens uppdrag och vad ska verkställas/genomföras för att nå den strategiska planen. Verksamhetsplan 1 år Hur ska verksamheten genomföra de uppdrag som nämnden har att verkställa. Hur uppföljning ska ske fastställs i varje dokument. Samlad analys vid tre (3) tillfällen; Tertial 1, Tertial 2 samt Årsredovisning. 4
UTVECKLINGSOMRÅDEN 2017-2020 5
SKOLA OCH FÖRSKOLA Kommunens utgångspunkt är att tillsammans ge skolan och förskolan förutsättningar att bli bättre för alla barn genom bra arbetsmiljö i form av lokaler och utomhusmiljö, genom rimliga arbetsvillkor för personalen och möjligheter för dessa att göra ett bra jobb. En tillgänglig kulturskola och simskola är också viktiga beståndsdelar. Skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge det är pedagogiskt motiverat och föräldrarna vill. För utvecklingsområdet är Skolprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Alla barn ska känna ökad trygghet, arbetsro och hälsa PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Lärarens tid med barn och elever Likabehandling SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Under 2016 färdigställs en ny förskola i centrala Söderköping. Under perioden ska ytterligare nya förskoleavdelningar projekteras, med byggstart mot slutet av budgetperioden, inklusive nya förskolelokaler i Mogata och förberedelse för ytterligare förskolelokaler i Snöveltorp/Luddingsbo. Barn- och utbildningsnämnden får fortsatt ett riktat uppdrag att arbeta med att öka lärarens tid med direkt undervisning eller elevnära arbete. Insatser som kan göras är till exempel samordnad administration, central rättning av nationella prov och förbättrat IT-stöd. Särskilda medel avsätts för att förbättra det pedagogiska ledarskapet, genom att ge chefer färre anställda att leda. Kommunens omvärldsbevakning inom skolområdet samt kunskapsutvecklingen inom skolan kring nya metoder och pedagogisk utveckling ska fortsätta och intensifieras. Majoriteten ser det som särskilt viktigt att stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättras. Satsningar på tidiga insatser och tidig läsförståelse ska fortsätta. För att möjliggöra fortsatta satsningar på skola och förskola ska förutsättningarna för en mer samlad verksamhet inom förskola och skola utredas vidare. I och med byggnation av ny förskola ska förskoleverksamhet med få avdelningar samordnas. Kommunen gör under perioden en riktad satsning för att öka personaltätheten i kommunens förskolor samt minska gruppstorlekarna. Ytterligare åtgärder ska göras för att öka elevunderlaget i Sankt Anna skola under perioden. En av åtgärderna är att öka föräldramedverkan i skolans verksamhet och marknadsföringen av skolan. Pågående uppdrag från 2016: Under 2015 togs beslut om renovering av Brobyskolan och Bergaskolan, där båda ska stå färdiga senast under 2018. Dessa projekt ska slutföras. ANSVAR BUN BUN BUN BUN 6
ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST Alla människor, så långt det är möjligt, vill vara självständiga och klara sig utan hjälp - kommunens insatser ska bidra till att öka den enskildes självständighet och skapa förutsättning för människor att leva fria och rika liv. En god rehabilitering, tillgång på korttidsplatser, stort inflytande för den äldre och omsorg om kommunens medarbetare skapar förutsättningar för en hög kvalitet inom äldreomsorgen. En förutsättning för utveckling inom den sociala omsorgen är god uppföljning av kvalitet och ekonomi och ett långsiktigt tänk där onödiga kostnader ska undvikas. Socialtjänsten skall fungera på ett sådant sätt att invånare söker stöd i ett tidigt skede. Socialtjänsten skall vara mer service än mottagare av anmälningar. För utvecklingsområdet är Äldreprogram och Program för Social omsorg och hälsa styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Barn och ungdomars psykiska hälsa ska öka PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Systematisk samverkan och kvalitetsarbete Integration och sociala sammanhang SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Ett systematiskt kvalitetsarbete kräver att kommunen noga följer upp verksamhetens resultat. För att nå en optimal måluppfyllelse och god uppföljning är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan samtliga förvaltningar. En gemensam handlingsplan för att öka den psykiska hälsan hos barn- och ungdomar ska därför tas fram. Insatser för att säkerställa en god integration är av största vikt. Kommunen prioriterar åtgärder som leder till utbildning och egen försörjning. I arbetet med integration och sociala sammanhang spelar idéburna organisationer en viktig roll. Särskilt ansvar ska kommunen ha att skapa arenor för kontakt. Under perioden ska även en frivilligcentral organiseras. Pågående uppdrag från 2016: Under mandatperioden påbörjade satsningar inom rehabilitering, hemtjänst och personalförsörjning ska fortsätta och övergå till ordinarie verksamhet. Ambitionen är att höja kvaliteten för den äldre, förbättra arbetsmiljön för de anställda, minska genomströmningen av timvikarier och att öka andelen tid hos brukaren. Pågående uppdrag från 2016: Utifrån den boendeutredning Socialnämnden genomför under 2016 ska planeringen för att tillskapa fler boendeplatser (särskilt boende) centralt i Söderköping samt ett samlat centralt korttidsboende med rehabilitering fortsätta. Det centrala korttidsboendet samt två nya LSS-boenden ska vara på plats under budgetperioden. Detaljplaner för nytt centralt demensboende ska fastställas senast 2018. Omvandling av Stenbrinken till ett generationsboende med hög tillgänglighet och tillgång till vårdpersonal ska påbörjas. 7 ANSVAR BUN SN ÖFN SN BUN ÖFN SN SN SBN RAB
ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV Näringslivets utveckling är central för utveckling av välfärden och möjlighet att skapa arbetstillfällen. Därför ska Söderköpings kommun ge en god service för näringslivet genom ett tydligt, okomplicerat och positivt bemötande. Söderköpings kommun har ett bra läge för fler företag att vilja etablera sig på orten. När det gäller insatser mot arbetslöshet är ungdomar särskilt prioriterade. För utvecklingsområdet är Arbetsmarknads- och näringslivsprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler företag ska lockas till kommunen PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett aktivt arbete för att ständigt förbättra företagsklimatet Aktiv marknadsföring av Söderköping som etableringsort SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Arbetet med ett tiopunktsprogram för ett förbättrat företagsklimat ska fortsätta och arbetsmarknads- och näringslivsrådet och den samverkansöverenskommelse som framarbetats med näringslivets organisationer ska vara en grund i det arbetet. Under kommande år prioriteras insatser när det gäller bemötande, möten och dialog, upphandling, myndighetsutövning och entreprenörskap/skola. Söderköpings stadskärneförening och Söderköpings kommun formar ett samarbete kring en etableringssamordnare. Tanken är att etableringssamordnaren skall engagera stadens fastighetsägare och hjälpa till med rekrytering och etablering av nya lokalhyresgäster i syfte att dels förstärka handelsstråken i Söderköping och också öka handeln genom att butiker som kan samverka lokaliseras närmare varandra i mer ändamålsenliga lokaler. Tanken är även att etableringssamordnaren ska kunna vara en resurs vid marknadsföring av kommunens industriområden. Flera tomter på Slussportens industriområde har sålts och planeringen för fler möjliga etableringsplatser för nytillkommande företag måste fortsätta. Nya industriområden ska detaljplaneras. Utveckling av besöksnäringen i kommunen är prioriterat och under 2016 kommer en turist- och besöksnäringsstrategi att arbetas fram för hela kommunen med en plan för en långsiktig turismutveckling, i samklang med övriga regionens besöksnäringsstrategi. I den ingår Sankt Anna skärgård som är ett av Söderköpings och regionens starkaste varumärken. ANSVAR SN SBN BUN SBN 8
INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ En bra och tillgänglig infrastruktur i kommunen är en förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och verka i kommunen. Bygget av den nya sträckningen av E22 förbi Söderköping kommer att påbörjas inom den närmaste femårsperioden. Kommunen ska aktivt bevaka såväl de möjligheter som potentiella farhågor som finns med vägens sträckning för att utfallet ska bli det bästa möjliga för kommunen och dess innevånare. Planeringen för en framtida spårbunden förbindelse till Norrköping ska fortsätta och ett sammanhängande cykelnät i kommunen ska utvecklas. Målsättningen är att 90 % av hushållen i kommunen ska ha tillgång till fiber 2020. De havsmiljöer, sjöar och andra vattendrag som finns i kommunen ska ha en hög vattenkvalitet. För utvecklingsområdet är Miljöprogram, Trafikprogram och Program för IT-infrastruktur styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Minska energianvändningen i kommunala fastigheter PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Medvetenhet i den kommunala organisationen om energianvändning och energieffektivisering Samtliga kommunala fastigheter ska energioptimeras och drivas med fossilfria energikällor SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Vid nybyggnation och renovering av kommunala lokaler ska möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor alltid beaktas och planeras för. Det ska finnas tydliga och konkreta miljökrav vid upphandling. En åtgärdsplan ska tas fram för anpassning av kommunala fastigheter som fortfarande drivs med fossila energikällor. Alla kommunala verksamheter ska ha en planering för minskad energianvändning. Nya metoder för energieffektivisering ska prövas och spridas. Underhållet av kommunens fastigheter och anläggningar ska succesivt öka. Ett tillräckligt underhåll är nödvändigt, inte bara ur energiperspektivet utan ur alla hållbarhetsperspektiv. Pågående uppdrag från 2016: Planeringen av den nya sträckningen av E22 fortsätter och under 2017 kommer sannolikt vägplanen att skickas in för fastställelse. Kommunen ska medverka i planeringsprocessen för att tillgodose de kommunala intressena, inte minst i form av nya entréer till staden och kopplingar mot befintliga vägar, samt aktivt bidra till att minska tiden från fastställelse till byggstart. ANSVAR RAB RAB RAB SBN 9
SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSBYGGANDE Kommunens planering ska främja en hållbar utveckling såväl i staden som på landsbygden, och ta tillvara Söderköpings kommuns utvecklingspotential. Med bas i översiktsplanen ska en ny fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad tas fram, som tar sikte på den sammanhållna staden. Kommunen behöver ta ett samlat grepp över idrottsanläggningarna och den unika potential och resurs som finns i Sankt Anna skärgård ska tas till vara. I all bostadsplanering och planering av nya kommunala lokaler så ska alla fem perspektiven i hållbar utveckling finnas med, såväl de ekonomiska, etiska, estetiska och sociala (segregation, blandad bebyggelse) som de ekologiska (energi, klimatanpassning mm). Det ska vara en prioriterad uppgift för alla kommunens politiker och medarbetare att kommunen har en fungerande integration av såväl nyanlända som nyinflyttande medborgare. För utvecklingsområdet är Bostadsförsörjningsprogrammet det övergripande styrdokumentet. Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen innehåller riktlinjer för den fysiska planeringen. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler bostäder ska byggas PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Planläggning i framkant God samverkan med aktörer på bostadsmarknaden SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Den fördjupade översiktsplanen för staden ska arbetas fram och antas av kommunfullmäktige under 2017. Detaljplanering ska fortsätta enligt översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. Kommunens planberedskap ska motsvara 3-4 gånger behovet utifrån uppsatt mål. Kommunen prioriterar områden där det finns möjlighet till en blandad och integrerad bostadsproduktion. Samhällsbyggnadsnämnden ska hålla en hög servicegrad och takt i planeringen i samarbetet med andra exploatörer än kommunen med stöd i riktlinjerna för marktilldelning och exploatering. Flaskhalsar i plan- och byggprocessen fram till inflyttningsklar bostad ska kartläggas och en åtgärdsplan för kommunens arbete med att åtgärda dessa ska verkställas. I en fördjupad vision för Tyrislöt kommer förutsättningarna att utveckla området att arbetas fram. Det rör sig om allt från utvecklad camping, olika boendeformer och boendemiljöer, besöksanläggning, marina till offentliga investeringar i infrastruktur. Ett detaljplanearbete för en cykelväg mellan Lagnö och Tyrislöt kommer att starta. Pågående uppdrag från 2016: Kommunens idrottsanläggningar ska fortsätta utvecklas. Vikingavallen ska genomgå en välbehövlig upprustning, och konstfrusen isbana ska tillföras. Planeringen för en ny multihall ska fortsätta, liksom utvecklingen av såväl friluftsområdena vid Alboga som Ramunderberget/Petersburg ANSVAR SBN SBN SBN 1
KOMMUNENS ORGANISATION För att nå de politiska ambitionerna och realisera översiktsplanen krävs en ständig utveckling av den kommunala verksamheten. De områden som fokus ligger på är personalpolitik som tar tillvara de resurser som finns i form av kommunens medarbetare och strategier för att fortsätta säkerställa en god ekonomisk styrning. En offentlig upphandlingsverksamhet är ytterligare ett sådant, att skapa förutsättningar för bra uppföljning och kontroll av verksamheten och som genom tydliga formulerade krav i kommunens upphandling bidrar till att fler miljö- och näringslivspolitiska mål uppnås. För utvecklingsområdet är Personalpolitiskt program, Upphandlingsprogram, Finansprogram och Mark- och fastighetsprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Söderköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsplats PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett tydligt chefs- och ledarskap med ett ansvarstagande medarbetarskap En modern arbetsplats SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Kommunfullmäktiges beslut om rätten till heltid ska verkställas 2017 och borttagandet av de ofrivilliga delade turerna ska verkställas senast 1 januari 2018. Kompetensutveckling som utgår från verksamhetens behov och föränderlighet är, och blir, en allt viktigare förutsättning för att vi ska klara våra uppdrag. Inom områden där framtida kompetensbehov föreligger ska detta ske genom fleråriga kompetensutvecklingsplaner. Genom avtal ska specialistutbildning och olika typer av vidareutbildning möjliggöras. Strategier för en friskare arbetsplats, tillsammans med en åtgärdsplan, ska tas fram och genomföras under perioden, i syfte att minska sjukfrånvaron samt att göra arbetsmiljön bättre. Under perioden ska även riktlinjer för tillsättning, ersättarplanering och avslut av chefer tas fram, samt en åtgärdsplan för att ytterligare förbättra chefs- och ledarskapet i kommunens organisation genomföras. Pågående uppdrag från 2016: För att klara en självfinansieringsgrad på 60 % över perioden krävs ett fortsatt arbete med att hitta alternativa ekonomiska lösningar och extern finansiering av investeringar. Här ingår att se över det kommunala fastighetsinnehavet för att göra en bedömning av vad som är strategiskt och ekonomiskt klokt att behålla eller avyttra, men också ett arbete för att ständigt effektivisera den kommunala verksamheten. ANSVAR SN BUN SN SBN BUN SN SBN 1
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 1
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Nästan 80 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter och andra utjämningsbidrag. Skatteintäkternas storlek är beroende av beslut av Riksdagen, omvärldens utveckling, arbetsmarknad och kommunens befolkningsutveckling. Den ekonomiska rapporten från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar på att trots låg inflation, som begränsar skatteunderlagets tillväxt är utvecklingen fortsatt stark. En stark inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Genom en ökad befolkning kan kommunen öka skatteintäkterna. I den befolkningsprognos som ligger till grund för skatteintäkternas utveckling har det antagits att det byggs drygt 250 nya bostäder under de kommande fyra (4) åren. I nybyggnationen ingår endast byggnation av bostäder för permanentboende. Nytillskottet av bostäder generar, under perioden, en genomsnittlig befolkningsökning med 120 personer per år, en årlig ökning av 0,8 procent. Nedan redovisas den prognostiserade befolkningsutvecklingen. BEFOLKNINGSPROGNOS Förändring 2016- Befol kning per 31/12 2016 2017 2018 2019 2020 2020 Årlig förändring Antal i % Antal i % 0 år 149 154 158 161 165 16 11% 4 2,7% 1-5 år 855 866 865 877 887 32 4% 8 0,9% 6 år 191 180 192 186 189-2 -1% 0-0,2% 7-15 år 1 505 1 555 1 559 1 591 1 622 118 8% 29 2,0% 16-18 år 465 456 479 496 504 39 8% 10 2,1% 19-64 7 704 7 751 7 723 7 746 7 752 48 1% 12 0,2% 65-69 1 056 1 022 1 032 1 013 984-72 -7% -18-1,7% 70+ år 2 417 2 504 2 570 2 642 2 722 305 12,6% 76 3,2% Summa 14 341 14 487 14 578 14 712 14 825 484 3,4% 121 0,8% Befolkningsprognosen visar att åldersgrupperna barn och ungdomar samt äldre ökar mest. Denna positiva utveckling innebär utmaningar för organisationen då exempelvis nya verksamhetslokaler behöver anpassas och nya byggas. Samtidigt ger anpassade lokaler ökade förutsättningar att fortsätta förbättra och utveckla kvalitén och servicenivån i verksamheterna. 1
KOMMUNENS INTÄKTER Kommunen ekonomiska utrymme är starkt korrelerad med befolkningsutvecklingen, vilket styr skatteintäkterna. I genomsnitt innebär en årlig ökning av befolkningen med 120 personer ökade skatteintäkter om 5 mkr per år. Mellan åren 2016 och 2017 ökar skatteintäkterna med 50 mkr, där drygt 7 mkr är en konsekvens av de aviserade extra 10 välfärdsmiljarder. SAMMANSTÄLLNING FINANSEN Budget Budget Budget Budget Budget Finansförvaltning 2016 2017 2018 2019 2020 Skatteintäkter 759 900 809 300 832 900 862 100 890 300 Finansnetto -13 700-9 300-11 700-13 100-13 800 Resursfördelning -7 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Avskrivningar -23 300-24 900-25 800-27 300-27 900 Pensioner & Försäkringar -19 600-16 600-18 900-21 100-23 600 Rambudget 696 300 753 500 771 500 795 600 820 000 KOMMUNENS NETTOKOSTNADER Kommunens personalkostnader bedöms öka årligen med 2,2 procent och övriga kostnader med 1 procent. Sammantaget innebär det en underliggande kostnadsökning, allt annat lika, med 1,7 %. Mellan åren 2016 och 2017 bedöms demografiförändringen innebära ökade volymer som motsvarar en kostnadsökning om 5,1 mkr. Nämnderna kompenseras med 75 % av demografiförändringen. De politiska inriktningarna när det gäller såväl satsningar som anpassningar finns beskrivet under särskilda uppdrag tidigare i dokumentet. FÖRÄNDRINGAR I BUDGETRAM + ökad ram - minskad ram (tkr) SBN SN BUN Ö verför Revision myndare Total förändring mellan 2016-2017 1 400 13 300 12 300 5 400 200 100 8 800 Förändring i % jmf 2016 4,2% 5,7% 4,7% 9,2% 29,9% 2,9% 8,4% Varav demografiförändring 0 4 200 400 0 0 0 0 Förändring i % jmf 2016 0,0% 1,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Varav löner & KPI 500 4 600 5 200 1 200 0 100 1 400 Förändring i % jmf 2016 1,5% 2,0% 2,0% 2,1% 1,3% 2,9% 1,3% Varav särskilda uppdrag 900 4 600 6 700 4 200 200 0 7 400 Förändring i % jmf 2016 2,7% 2,0% 2,6% 7,1% 28,6% 0,0% 7,1% Under perioden 2017-2020 uppgår kommunens genomsnittsresultat till 2,2 % av skatteintäkterna och självfinansieringen är c:a 60 % 1
SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR Budget Budget Budget Budget Budget (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Finansförvaltning 696 300 Samhällsbyggnadsnämnd -34 600 Socialnämnd -232 200 Barn och utbildningsnämnd -258 900 Servicenämnd -58 500 Revision -700 Överförmyndarnämnd -1 800 Kommunstyrelsen -104 800 Avgiftsfinansierad verksamhet 0 Kommunens resultat 4 800 Resultat i % av skatteintäkter 0,6% 753 500 771 500 795 600 820 000-36 000-36 600-37 200-37 800-245 500-255 200-264 700-273 900-271 200-280 200-289 900-299 600-63 900-65 200-66 600-67 900-900 -1 000-1 000-1 000-1 900-1 900-2 000-2 000-113 600-115 100-116 500-117 600 0 0 0 0 20 500 16 300 17 700 20 200 2,5% 2,0% 2,0% 2,3% 1
INVESTERINGAR För att möta ökade volymer planeras för nya förskolor, F-6 skola samt LSS-platser. Under perioden avsätt även medel för en upprustning och nya faciliteter på Vikingavallen och påbörja byggnation av en multihall. Därutöver finns medel avsatta för renovering och ombyggnationer av befintliga verksamhetslokaler. Totalt avsätter kommunen 250 mkr under perioden för investeringar i kommunala fastigheter. De särskilda satsningarna ovan, inryms i investeringsramen enligt tabell. INVESTERINGSRAM Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Totalbudget Barn och utbildningsnämnd 1 500 1 500 1 500 1 500 6 000 Kommunstyrelsen 68 000 67 500 69 500 53 000 258 000 Revision 0 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd 0 0 0 0 0 Servicenämnd 23 650 40 850 12 450 30 450 107 400 Socialnämnd 1 000 1 000 1 000 1 000 4 000 Avgiftsfinansierad verksamhet 13 800 25 800 4 800 4 800 49 200 Totalsumma 107 950 136 650 89 250 90 750 424 600 Kommunens totala investeringsutgift under perioden uppgår till 424,6 mkr. Finansieringen sker i huvudsak via tre komponenter, kassaflöde genererat av verksamheten, extern upplåning samt försäljning av fastigheter. Försäljningen är kopplat till det särskilda uppdrag som är omnämnt ovan, bedömningen är att det under perioden skulle generera 45 mkr till kommunens kassa. Den externa upplåningen budgeteras till drygt 170 mkr under perioden. Omfattningen är starkt korrelerad med verksamhetens kassaflöde samt utfallet av försäljningen. En upplåning om 170 mkr innebär att kommunen vid periodens slut har en låneskuld uppgående till 640 mkr. Med denna upplåningsnivå och de budgeterade resultatnivåerna uppfylls det långsiktigt målet om en genomsnittlig självfinansieringsgrad på investeringar under perioden uppgående till 60 procent. 1
-17-
18