Lugnet etapp III HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM Barnkonsekvensanalys

Relevanta dokument
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Louise Heimler. HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Skärholmsdalen

Förskolegårdarnas uppbyggnad i Fabriken och Förrådet

Barnkonsekvensanalys Detaljplan för kvarteret Bondesonen Större

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Godkänt dokument - Louise Heimler, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

Förslag till detaljplan för Lugnet etapp III (del av Södra Hammarbyhamnen 1:3) i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen, Dp

Parkförslagen, se A-G på översiktskarta nedan, presenteras med åtgärdskoncept samt preliminär kostnad. 160 lgh i radhus, stadsvillor och punkthus

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fornuddens förskola. Kumla 3:155, inom Tyresö kommun, Stockholms län

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55

PM BARNKONSEKVENSER. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Analyskarta vinteraktiviteter

TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN DNR SID 1 (8)

Detaljplan för kvarteret Skytteln, Kungsängen, Uppsala kommun

Social konsekvensanalys

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Antagande av förslag till detaljplan för Grågåsen 26 m.fl. i stadsdelen Aspudden (förskola)

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Nyproduktion av bostäder i Kv. Lugnet 3 Hammarby sjöstad

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Tomtebogård gröna kvaliteter

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder i Högsbohöjd inom stadsdelen Järnbrott i Göteborg, en del av BoStad2021

Plansamråd för Packrummet 9 och del av Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen

Avstämning planuppdrag

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola)

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET

PLANBESKRIVNING. Samrådshandling (1-5) Enkelt planförfarande

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

RANKHUS. Tillgänglighets PM (Samrådshandling, Detaljplan) Aspekter gällande utformning för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

BARNKONSEKVENSANALYS - NY DETALJPLAN FÖR KV. BONDEN MINDRE 14

Oxelbergen Kungsleden

BUN Detaljplan för Bruno Liljeforsgatan, bebyggelse, Uppsala kommun

DETALJPLAN FÖR L:a Hindsbo (kv Daggkåpan mm)

Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Social konsekvensanalys

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Fem förslag har blivit ett

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

Underlag för planuppdrag

Uppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria för planläggning av del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen

Förslag till detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1 och Snöfallet 2 m.fl. vid kv. Kölden i stadsdelen Björkhagen

Antagande av förslag till detaljplan för Ånimmen 2 mm i stadsdelen Årsta (förskola)

I Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.

Riktlinje för utomhuslek i

Detaljplan för del av kv Skattsedeln m.m. i stadsdelen Hägerstensåsen

att som svar på remiss Uppsalas parker. Riktlinjer och anvisningar till kommunstyrelsen sända upprättat förslag till yttrande.

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

Redovisning av samråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Innanhavet 2 mm i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen (skola/förskola)

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Stenyxan 8 m.m. i stadsdelen Norra Ängby (Ca 12 radhus)

Antagande av förslag till detaljplan för del av Innanhavet 2 m m i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen (skola/förskola)

Illustrationsbilaga. Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra, S-Dp (64 lägenheter) Sida 1 / 7

DETALJPLAN FÖR DEL AV KVARTERET DIRIGENTEN, AGNETEBERG 1:1 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

WORKSHOP Program för Sahlgrenska och Medicinareberget

Startpromemoria för planläggning av del av Smedslätten 1:1 i stadsdelen Äppelviken vid Korsvägen 15.

Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby

Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Ursholmen 1 i stadsdelen Hammarbyhöjden, Dp

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

Förslag till detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1, område vid kv. Skolvärdinnan i stadsdelen Hammarbyhöjden

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

Inkomna synpunkter i samband med öppet hus i Östberga november 2015 svar på hur synpunkterna har tagits om hand

Planbeskrivning. Detaljplan för Gråsiskan 9, Bollnäs kommun, Gävleborgs län

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Förslag Detaljplan för Del av kv Fader Bergström mfl och överdäckningningar i Axelsberg i stadsdelen Hägersten i Stockholm

Ny skola och sporthall Alsike Nord KS-2015/715

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

Mobilitets- och parkeringsutredning för Rosendalsgatans förskola

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Sköndal 2:1 i stadsdelen Sköndal

Plansamråd för del av fastigheten Postgården mm (Årstafältet etapp 2), SDp remissvar

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Transkript:

Lugnet etapp III HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM Barnkonsekvensanalys Tillhörande samrådshandling för S-Dp2012-11791 30 augusti 2013

Sammanfattning Detta är en barnkonsekvensanalys för samrådshandling Detaljplan för Lugnet etapp III. Stadsbyggnadskontoret har startat ett detaljplanearbete för att möjliggöra uppförande av bostäder, förskola och sopsugsterminal i en förlängning av Hammarby Sjöstads täta stadsstruktur. Volymerna inom kvarteret anpassas för att ge tysta och soliga gårdar, möjliggöra gångstråk genom kvarteret och möta de intilliggande offentliga rummen på ett genomtänk sätt. Kvarteret markerar Hammarby Sjöstads östliga entré och Stockholms kommuns gräns mot Nacka varför hög arkitektonisk kvalitet är särskilt viktig. På tomten ligger idag en grusad bollplan, en sopsugsanläggning och en temporär förskola som kommer att ersättas av en permanent byggnad med tillhörande förskolegård. Detaljplanen planläggs som kvartersmark och gata. Den planerade förändringen kommer kraftigt förbättra upplevelsevärden och lekvärdena på tomten Lugnet etapp III. Den största förlusten ur ett barnperspektiv är att ännu en restyta som inte är tillrättalagd försvinner. Den grusade bollplanen som rivs begränsar möjligheten för barn i området att spela boll. Det kommer att anläggas en ny bollplan i Anders Franzéns park och när den tillfälliga förskolan i kv Lagunen försvinner kommer den att ersättas av en bollplan. Byggnationen kommer också öka trycket på den befintliga strukturen av parker, platser och torg. Därför är det angeläget att fler målpunkter som parker, om än tillfälliga anordnas för fler lek och återhämtningsmöjligheter. Här bör Nacka och Stockholms kommuner samordna planeringen för att lägga till ny grönstruktur och bra förbindelselänkar i ett område som redan har brist på parkmark. Vi fortsatt utbyggnad av kvarteret ska de olika sätten att ta sig till området värnas. De interna gångstråken ner mot Lugnetparterren och Sickla park är viktiga för barn och bör liksom andra huvudstråk för barn anslutas med övergångställen på logiska platser. Generellt bör alla konfliktpunkter ges särskild uppmärksamhet eftersom de påverkar barns rörlighet i stadsdelen. Sickla park/ Ekbacken Mot Hammarbybacken Lugnetparterren Johan Vävares gata Sicklavägen är gränsen melllan Stockholm och Nacka potentiell målpunkt De primära stråken strålar ut från förskolan i kvarteret Lugnet etapp III och visar hur en del av barnen i kvarteret kommer att gå för att nå målpunkter i omgivningen. Volymbild av ÅWL Arkitekter 3

SYFTE Planområdet är en barnintensiv plats och barnens perspektiv ska därför belysas särskilt i en barnkonsekvensanalys. Syftet med analysen är att kartlägga hur platsen används och översiktligt bedöma om nya bostäder på angiven plats kan komma att få direkta eller påtagliga konsekvenser för barn. Syftet är också att bedöma vilka frågeställningar och platser som är viktiga att beakta i den fortsatta planeringen utifrån barns perspektiv. I Stockholm bor och lever närmare 150 000 människor upp till 18 år. De är i Barnkonventionens mening barn. Barn lever under mycket olika villkor och förutsättningar. En sak har dock alla barn gemensamt: de har små möjligheter att själva påverka sina villkor och föra fram sina synpunkter. Stockholms stad vill förbättra och stärka barns situation och uppväxtvillkor. Stockholm ska vara en stad som lyssnar på och tar hänsyn till alla barns behov och önskemål. Utdrag från Stockholms handlingsplan för FN barnkonvention, En god stad för barnet Stockholms stad skall arbeta för att varje barn har samma rättighet och lika värde, ingen skall diskrimineras (artikel 2) att barnets bästa skall beaktas vid alla beslut som fattas (artikel 3) att barnet har rätt att komma till tals (artikel 12) att varje barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) I denna barnkonsekvensanalys har artikel 2, 3 och 6 beaktats. I fortsatt planläggning bör barn bjudas in för att komma till tals. METOD Analysen är gjord utifrån platsbesök och studier av de planeringsunderlag som finns framtagna. Vilka behov och värden som är intressanta ur ett barnperspektiv beskrivs under rubriken Förutsättningar. Konsekvensbedömningen av förslaget är gjort utifrån hur väl barnets fysiska såsom sociala behov är tillfredställda. Observera att analysen inte omfattat interjuver med barn varför arbetet med att fånga upp barns perspektiv på sin utemiljö bör tas upp i senare planeringsskede. Ur ett barnperspektiv ligger Ekbacken inte 120 meter bort som det står i planprogrammet. För att nå dit behöver man först korsa flera gator och sedan ta sig upp för branten med trappor innan man kommit fram efter 375 meter. Illustration: E Wade 4

Förutsättningar Hammarby sjöstad planerades ursprungligen för färre barn än de som faktiskt bor här idag. Parkerna besöks på dagtid av förskole- och skolbarn som i vissa fall saknar eller har liten skolgård. Förskolorna gör även utflykter till lek i Katarina- Sofia. Nätverket av parker, av kajpromenader och torg har högt besökstryck under såväl vardag som helg, dag som kväll och många av brukarna är barn. De många besökarna innebär ett stort slitage på de allmänna ytorna. På tomten finns idag en tillfällig förskola, en 640 m2 stor bollplan, ett parti med träd och grusytor som används till parkering och sopsugstation. I det nya kvarteret planeras en förskola för ca 70 barn, en förskolegård på 380 m2, vilket innebär ca 5 m2 gårdsyta per barn. Bostadsgården på 2550 m2 innehåller ett större centralt gräsrum, sandlåda, lekskulpturer och trädplanteringar. Kvarteret omges av trädplanterade gator med trottoarer. I den täta stadsstrukturen är Sickla park/ Ekbacken det viktigaste komplementet till gårdarna. Den ligger på ett avstånd av >320 m när man går till fots. Analysen har utförts av konsulter på Landskapslaget AB inför samrådsskedet av detaljplan Lugnet etapp III. VAD ÄR BARNPERSPEKTIV? Begreppen Barnperspektiv och Barns perspektiv handlar om hur vi ser på barn och hur vi förhåller oss till barn. Vår syn på barn påverkar även hur planeringen utförs. Beroende på om vuxna anses kunna avgöra vad barn behöver eller om barnen själva behöver berätta detta utförs planeringen olika. Boverket beskriver tre olika sätt att se på begreppet barnperspektiv. Det första är barns eget perspektiv, som innebär barns egen syn på tillvaron. Det andra är vuxnas syn på vad barn behöver och det tredje handlar om samhällets generella syn på barn och deras behov. (Eriksson 2012). I denna analys har barns eget perspektiv inte ingått i arbetet. BARN UPP TILL 18 ÅR Barn är upp till förskoleåldern 0-6 år beroende av vuxna, i synnerhet när man ska förflytta sig i stadmiljön. Det innebär att det enbart finns några få miljöer där barn kan vistas obehindrat. Förutom hemmet är gården och förskolemiljön de miljöer där barnet kan röra sig utan ständigt sällskap av vuxen. Miljön nära hemmet och förskolan har mycket stor betydelse för det mindre barnet. För ett förskolebarn kan 500 meter upplevas väldigt långt. Barn i låg och mellanstadieåldern är mer självständiga. Här spelar möjligheten att röra sig längs och att korsa gator stor roll. Att kunna ta sig till skola, kompisar, bollplanen, parken och affären. Trafikmiljön är en nyckelfråga för rörelsefriheten. Tydliga, i vissa fall signalreglerade vägkorsningar, markerade cykelbanor och generösa gång och entréytor gör det enklare för barn i alla åldrar att förstå vilka spelregler som gäller i gatumiljön. Idag rör sig barn i dessa åldrar, 7-12 år också till målpunkter utanför stadsdelen för att komma till skola och aktiviteter. Hållplatser blir också viktig målpunkter för dessa barn. Att närmiljön är säker och lätt att orientera sig i påverkar denna åldersgrupp i synnerhet då den ger större rörelsefrihet. Barn i högstadie- och gymnasieåldern har också ett stort behov av att kunna röra sig mellan målpunkter som skola, hållplats och kompisar. Här spelar bra platser att sitta ifred, titta på folkliv, motionera och utöva spontanidrott en stor roll. Denna åldersgrupp är lika beroende av miljöer nära hemmet och sin närmiljö som de yngre barnen men de har en annan möjlighet att röra sig längre från hemmet. 5

Tillgångsanalys Tillgången på friytor inom stadsdelen är låg, mindre än 25 %. I dagsläget är andel friyta per person i kv Lugnet 10-20 kvm vilket motsvarar området runt Vintertullstorget och Lilla Essingen. I parkplan för Södermalm anges att bristen i viss mån kan kompenseras genom närheten till nackareservatet. Då forskning visar att parker bör ligga på ca 200 meters avstånd för att utnyttjas i vardagen har hammarbysjöstad en brist på tillgången till kvartersparker. Om ett barn måste ta sig mer än 500 m till parken, bollplanen och natur blir besöken mer sällsynta och de mindre barnen måste gå i vuxet sällskap. För många vuxna är Hammarby sjöstads stora attraktion närheten till vatten där det finns rika möjligheter att uppehålla sig och promenera, något som också uppskattas av större barn (12-18 år). Den generella bristen på stadsdelsparker ställer större krav på intensiv skötsel och kontinuerliga upprustningar av de parker som finns. Enligt Södermalms Parkplan har närområdet (inom 500 m) en brist på skridskobana, bollplan, badmöjligheter, gröna oaser och fler lekmiljöer. De lekytor och bollplan som planeras i den nya Anders Franzéns Park kompletterar stadsdelen som helhet men hamnar även den > 200 meter från Lugnet III. Den tillfälliga Kanalvägsparken kan bli ett gott komplement till befintlig grönstruktur med plana gräsytor, odling och varierade planteringar. Den viktigaste målpunkten i närområdet (<500 meter) är Sicklaparken/Ekbacken som innehåller en mellanstor lekplats och ett varierat eklandskap. I kvarteret Lugnet III är gångavståndet till Ekbacken, vilken erbjuder lek, god ljudkvalitet, promenader, ro, och enkel bollek drygt 300 meter. Avståndet till parkens början är kortare men p.g.a topografin blir sträckan man tar sig till fots längre eftersom man måste ta sig upp via trappor eller ramp. Gångavstånd till parklek, bollplaner, vild skogskänsla är > 1000 meter och detaljplanen tillför inga nya sådana målpunkter. En utflykt till Hammarbybacken eller Nackareservatet kräver minst en halvdagsutflykt för en förskolegrupp. Förskolegrupper åker även på utflykt till t.ex. Sofia-Katarina för att leka. Sickla park med Ekbacken är kanske den viktigaste parken och målpunkten för barn i kv Lugnet. Parken har högt besökstryck från barn. För att komma dit måste man först runda några hus som här vid Vävar Johans gata. Bilder från Google 6

Stockholms riktlinjer för tillgång till parker och naturområden enligt den Gröna promenadstaden är : Inom 200 meter: grön oas, lek (naturlek eller lekplats), område med god ljudkvalitet, sitta i solen, promenader Inom 500 meter: blomprakt, bollspel/bollek, parklek, picknick, pulkaåkning Inom 1000 meter, eller enkelt nåbart med kollektivtrafik: bad (utomhusbad), djurhållning, odling, löpträning, skogskänsla, utsikt, vattenkontakt, vild natur, skridskoåkning Lugnetparterren erbjuder stora ytor nära vatten, planteringar, utblickar och solsken. Området har stora upplevelsevärden i synnerhet för större barn. Från vattnet finns gångförbindelse genom kvarteren fram til Lugnet etapp III. Hammarbybacken och Nackareservatet ligger >500 meter från kv Lugnet. För större barn är området tillgängligt både på fritiden och som en del av skolverksamheten. För små barn blir ett besök från förskolan en halvdagsutflykt. 7

Barnkonsekvenser UTFORMNING OCH TILLGÅNG Ur ett barnperspektiv är gården och kvarteret, utformningen av trottoarer och gångstråk, närheten och innehållet i parker och naturmark särskilt betydelsefulla för hur barn kan nyttja och röra sig i staden. Gården och kvarteret- Nära Bedömningen är att gården på kvartersmark lugnet III kommer att kunna erbjuda både lek, vila och en viss upptäckarmöjlighet. Genom den planerade landskapsarkitekturen finns gröna rum att springa i, sinnlig småskalig växtlighet och dagvatten att leka med när det regnat. Den inhägnade förskolegården har begränsad storlek med ca 5kvm/barn, jmf med förskolegårdar i ytterstaden med 25 kvm/barn. Med den lilla gården blir det därför viktigt att barngruppen kan röra sig på ett säkert sätt till andra målpunkter i stadsdelen. I planbeskrivningen beskrivs att förskolegården är nedsänkt i förhållande till resten av gården, i samma nivå som gatan och att förskolans lokaler får en lägre och avvikande utformning till bostadhusen. Ur ett barnperspektiv visar det tydligt var man hör hemma och att det är barnens revir. Närmiljön får stora värden för barn genom utformningen av de sammanhängande gårdsrummen. Närområdet Den planerade förändringen innebär att gatorna färdigställs med tydliga trottoarer och övergångställen vilket bättre knyter ihop kvarteret med omgivande målpunkter. Den befintliga bollplanen försvinner vilket kanske är den största förlusten när kvarteret byggs. Tomten som idag har en tillfällig karaktär efter sanering av miljöfarliga massor erbjuder en spännande i-väntan-på yta något som försvinner när den bebyggs. En ny förskola ersätter den tillfälliga och blir ett landmärke och orienteringspunkt på Vävar Johans gata. Det inre gångsystemet som börjar vid Lugnets allé slutförs genom byggandet av Lugnet III vilket ökar tillgängligheten för fler åldrar. Den tillfälliga Kanalvägsparken blir ett positivt komplement till Sickla park för barnen i det nya kvarteret. Lite längre bort- Inom 1000 meter Byggandet av Anders Franzéns park blir ett viktigt tillskott i Hammarbysjöstad. Med en bollplan och lekområden blir det en målpunkt för barn i alla åldrar. Nära= ständig vistelse, förskolebarn är särskilt beroende av närmiljön. Detaljutformning, variation och möjlighet till olika lek Närområdet= ofta och spontana besök. Målpunkter inom 500 m har stor betydelse för barn i alla åldrar. Stråken mellan målpunkter är av stor vikt. Lite längre bort= ibland, målpunkter som är värda en utflykt men också planering. Viktigt för större barn att kunna ta sig på egen hand. Mindre barn behöver sällskap av vuxna inom 1000 m Nära= > 50 m Närområdet= 200-500 m Lite längre bort= inom 1000 m Avståndet har betydelse för hur ofta barn besöker park och natur. Park som ligger 200 meter från hemmet eller förskolan besöks oftare men ända upp till 500 m kan ge relativ god tillgänglighet för barn. 8

Viktiga aspekter inför den fortsatta planeringen Med sitt läge i utkanten av Hammarbysjöstad, gränsen av Stockholms kommun och de stora vägarna runtom är kvarteret Lugnet ganska långt ifrån park och natur. Det är önskvärt att göra en mellankommunal studie av möjligheterna för barn att nå olika målpunkter. Förutom miljöer och aktiviteter som sker på allmänplatsmark inbegriper det även skol och fritidsaktiviteter i Nacka såväl som Stockholm. T.ex. ligger Svindersviken på kortare avstånd än Hammarbybacken. Bristen på bollplaner vore också en god sak att samordna mellan kommunerna. I konfliktpunkten där sopbilar korsar gångstråk måste i detaljutformningen studeras så att utspringning från gård undviks och gångytor där barn uppfattar att de är säkra inte blir otydliga vid korsningar. Betänk att räcken snarare uppmanar till vistelse och klättring än att hindra passage. Minska vägarnas barriäreffekt genom att samordna lägen för övergångställen över Vävar Johansgata, Båtbyggargatan och Skeppsmäklargatan. De bör lokaliseras vid de viktigaste gångstråken mellan förskola och Sickla park samt mot Lugnetparterren och planskilda korsningen under Sicklavägen. Den planskilda korsningen under Sicklavägen är en viktig länk för att nå områden och aktiviter på Nackasidan. Särskild omsorg bör ges passagen för att barn och ungdomar ska känna sig trygga när de går och cyklar. Nästa steg för att beakta barns perspektiv är att involvera förskoleverksamheten i att utvärdera planen och ge förslag på förbättringar i närområdet. Passagen under Sicklavägen och vidare upp i studentområdet är ett exempel på stråk som bör samordnas mellan kommunerna Redan idag skulle det igenväxande partiet i Nacka kunna nyttjas som lekyta. Illustration E. Wade 10