Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten till fri rörlighet, det vill säga att fritt kunna bo, arbeta, studera, exportera eller importera varor, erbjuda tjänster eller etablera sig i vilket EU-land som helst. Företag och privatpersoner som stöter på sådana problem, orsakade av en myndighet, får avgiftsfri hjälp av Solvit. Hjälpen fungerar som ett alternativ till en rättslig process och många gånger kan problemet lösas snabbare än om den klagande går den formella vägen och anmäler hindret till kommissionen eller till en nationell domstol. Solvit arbetar för att lösa hindret inom tio veckor. Det finns ett Solvitcenter i varje EU-land samt i Norge, Island och Liechtenstein. Det svenska Solvitcentret organiseras av Kommerskollegium, som har i uppdrag att verka för en väl fungerande inre marknad. Genom anmälningarna till Solvit får Kommerskollegium insyn i vilka problem som EU-medborgare stöter på i Sverige och övriga EU-länder. Myndigheten arbetar ofta vidare med problem som Solvit inte kan lösa. Det svenska Solvitcentret nås via e-post solvit@kommers.se, via hemsidan www.kommers.se/ solvit och på telefonnummer 08-690 48 00. Anmälan av hinder ska göras genom att fylla i ett formulär på www.solvit.eu. Solvit arbetar kontinuerligt med att informera företag och privatpersoner om vilken hjälp de kan få från Solvit. Hjälp oss gärna genom att gilla Solvit på Facebook, tipsa och twittra. Områden där Solvit har kommit tillrätta med problem hinder för varuimport och -export hinder för tjänstehandel etablering som egenföretagare erkännande av yrkeskvalifikationer och examensbevis tillträde till utbildning socialförsäkringstillhörighet rättigheter på arbetsmarknaden import och registrering av motorfordon Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet Solvitcenter som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se Kommerskollegium, maj 2015 första tryckningen. ISBN: 978-91-88201-01-0

Inledning Solvit är en informell problemlösningsmekanism som initierats av EU-kommissionen i syfte att snabbt och pragmatiskt komma tillrätta med hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Solvit finns representerat med ett kontor i varje EUland och också i EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. I Sverige finns Solvit hos Kommerskollegium, som har i uppdrag att verka för en väl fungerande inre marknad. Till Solvit kan företag och privatpersoner anmäla hinder som de upplever att myndigheter orsakar genom att inte tillämpa EU-rätten korrekt. Hindret kan också bestå i att den nationella lagstiftningen inte stämmer överens med EU-rätten. Solvit är ett snabbt och kostnadsfritt alternativ till att få sin sak prövad i domstol. Solvit kan inte utfärda sanktioner utan arbetar informellt genom att föra dialog med de myndigheter som berörs. Målsättningen är att finna en lösning på det anmälda problemet inom tio veckor. Om detta inte lyckas så finns möjligheten att vända sig direkt till EU-kommissionen. I de fall där hindret beror på att den nationella lagstiftningen inte är i linje med EUrätten uppmärksammar Solvit regeringen på problemet i syfte att nå en lösning. Varje år gör Solvit Sverige en sammanställning av ett antal ärenden i syfte att beskriva verksamheten. Årets sammanställning har gjorts av utredaren Lena Nordquist. Antalet inkomna ärenden till Solvit 2014 ökade något jämfört med 2013. Liksom de senaste åren har merparten (cirka 86 %) av ärendena rört hinder för privatpersoners fria rörlighet på den inre marknaden, en fördelning som avspeglas såväl i Solvitnätverket i stort som i denna rapport. De vanligaste ärendena är relaterade till socialförsäkring, uppehållsrätt och erkännande av yrkeskvalifikationer. När det gäller hinder för privatpersoner i Sverige har svårigheten att få personnummer fortsatt att spela en stor roll. Denna svårighet utgör ett komplext, strukturellt problem som genom Solvit har uppmärksammats i olika sammanhang och på olika nivåer, men där någon lösning ännu inte har nåtts. Antalet ärenden som rör fri rörlighet för varor har minskat under året och antalet ärenden som rör tjänster är fortsatt lågt. Detta beror sannolikt inte på att den fria rörligheten på dessa områden fungerar friktionsfritt utan troligare på att budskapet om Solvit inte har nått ut till företagen på samma sätt som till privatpersoner. Nedan följer några exempel på hinder som privatpersoner och företag stött på under det gångna året. 1

Fri rörlighet för personer Den avgjort största kategorin av anmälningar till Solvit utgörs av hinder för den fria rörligheten för personer. För att EU-medborgare ska kunna flytta till, bo och arbeta i andra medlemsländer är det viktigt att hinder på detta område röjs. Den fria rörligheten för personer erbjuder möjligheter för medborgarna och är nödvändig för företag som är beroende av arbetskraft och kompetens. För svenskt vidkommande har svårigheterna för hitflyttade EUmedborgare att folkbokföra sig och få ett personnummer fortsatt att utmärka sig under året. Problemet är strukturellt och beror på att det finns en konflikt mellan EU-rätten och de nationella reglerna för att tilldela personnummer. Ett annat strukturellt problem som Solvit Sverige hanterar har visat sig genom ärenden som rör långa handläggningstider för beslut som omfattas av EUrätten. När Solvit identifierar hinder som kräver en förändring hos en myndighet eller i en lagstiftning är det möjligt att arbeta vidare på en lösning inom ramen för det så kallade Solvit+-förfarandet, vilket innebär att Solvit vänder sig till den part som kan genomföra den förändring som behövs. Exempel på de ovan beskrivna strukturella problemen, men också andra ärenden på området, följer här. Överskriden tidsfrist för handläggning hos myndigheter Det finns EU-bestämmelser om EU-medborgarnas rättigheter, men också att myndigheters beslut om dessa rättigheter ska fattas inom viss tid. Sådana bestämmelser finns när det gäller uppehållsrätt enligt det så kallade rörlighetsdirektivet 1 och när det gäller beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt yrkeskvalifikationsdirektivet 2. Solvit Sverige har under året fått flera anmälningar relaterade till dessa områden. En tysk medborgare hade ansökt om att få sin permanenta uppehållsrätt registrerad i Sverige. När Migrationsverkets beslut dröjde, vände hon sig till Solvit. Solvit kontaktade Migrationsverket och påpekade att handläggningstiden hade överskridit den tidsfrist som är bestämd av EU-rätten. Migrationsverket hänvisade till hög arbetsbelastning och att information om aktuella handläggningstider fanns på myndighetens webbplats. Enligt denna information tog ett ärende om uppehållsrätt mer än dubbelt så lång tid än vad som är tillåtet enligt EUreglerna på området 3. Solvit kunde inte lösa det enskilda fallet och det strukturella problemet som dessutom tydliggjorts genom informationen på webbplatsen fanns kvar. Ärendet stängdes mot denna bakgrund som olöst med avsikten att arbeta vidare på problemet i stort. En lärare i moderna språk, med examen från Belgien, hade ansökt om att få sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige. Läraren vände sig till Solvit eftersom hon ansåg att Skolverkets krav på språkkompetens var oklara och att myndigheten inte behandlade ansökan inom den tid som föreskrivs i EU-reglerna 4. Solvit kontaktade Skolverket och påpekade att den föreskrivna handläggningstiden var överskriden. Skolverket informerade då om att deras handläggningstider vid tillfället var 6 9 månader och att detta också framgick på deras webbplats. Solvit kunde inte lösa detta ärende heller, men fortsätter att arbeta för en generell lösning på det strukturella problemet. Att myndigheterna inte skyndsamt nog fattar beslut i ärenden som omfattas av EU-rättsliga bestämmelser strider mot dessa. Solvit bedömer att myndigheternas brott mot reglerna om tidsfrister inte kan rättfärdigas med hänvisning till brist på resurser. Det är därför viktigt att de kommer tillrätta med de långa handläggningstiderna. Fransk medborgare nekad kurs i svenska för invandrare Många ärenden som anmälts till Solvit Sverige under 2014 har handlat om personer som nekats folkbokföring i Sverige och därmed inte fått ett svenskt personnummer. Solvit Sverige känner sedan tidigare till dessa svårigheter och arbetar fortlöpande med att uppmärksamma regeringen och berörda myndigheter på frågan genom det så kallade Solvit+- förfarandet. Personnummer krävs i många olika sammanhang och ett är då EU-medborgare vill läsa svenska för invandrare (SFI), anordnad av kommunen som de flyttat till. Så var fallet för en fransk medborgare som hade flyttat till sin blivande man i Stockholm. På Stockholms stads webbplats fann hon information om att den som vill studera SFI måste ha ett fullständigt personnummer, det vill säga vara folk- 2

bokförd i Sverige. Hon hörde av sig till Solvit, som gjorde bedömningen att EU-medborgare har rätt till SFI-utbildning även om de inte är folkbokförda i Sverige. Solvit kontaktade Stockholms stad för att diskutera kravet på personnummer och föra fram sin bedömning. Diskussionen ledde till att den franska medborgaren fick läsa SFI och att informationen på webbplatsen ändrades. Liknande ärenden har anmälts till Solvit från andra delar av landet där kommuner nekat EUmedborgare SFI-utbildning mot samma bakgrund som Stockholms stad. Solvit har hjälpt till i de enskilda fallen, och arbetar vidare i dialog med berörda myndigheter och departement för att nå en lösning på nationell nivå. Felaktiga spanska regler om sjukförsäkringskort En arbetslös spansk medborgare hade flyttat till Sverige för att söka arbete. För att kunna få ett svenskt personnummer behövde han ett sjukförsäkringskort, så kallat EHIC, som gällde i minst ett år från hemlandet Spanien. Men mannen nekades sjukförsäkringskort från spanska myndigheter trots att han tillhörde det spanska socialförsäkringssystemet. Istället fick han ett provisoriskt hälsokort som gällde i 15 dagar. Enligt en ny spansk lag kunde arbetssökande endast få ett provisoriskt hälsokort utfärdat, giltigt som längst i 90 dagar. En person som vistas längre än 90 dagar i ett annat land räknades inte längre som bosatt i Spanien. Solvit konstaterade att de spanska reglerna om bosättning utgjorde ett brott mot EU-rätten 5. Solvit kunde inte lösa detta enskilda ärende, men Solvit Spanien avsåg att uppmärksamma EU-kommissionen på att den spanska lagen inte var förenlig med EUrätten. Ärendet är ett exempel på att felaktig nationell lagstiftning kan identifieras av Solvit och på så sätt bli synlig i det berörda EU-landet som har möjlighet att ändra den. Även EU-kommissionen kan arbeta för en lagändring genom diskussioner med EU-landet och, om nödvändigt, ta ärendet till EU-domstolen. Ersättning för vård i annat EU-land En svensk medborgare, bosatt och socialförsäkrad i Frankrike, kontaktade Solvit med anledning av att hans dotter blivit sjuk under sin studievistelse i Sverige. Hon lades in akut på sjukhus och räkningen för detta betalades av pappan. Han begärde sedan ersättning från franska myndigheter eftersom dottern fortfarande var socialförsäkrad där. De franska myndigheterna beslutade dock att inte ersätta kostnaderna eftersom de ansåg att det var fråga om planerad vård. I sådana fall ska patienten i förväg lämna in en så kallad S2-blankett i det land personen är socialförsäkrad, vilket i detta fall inte skett. Solvit kontaktade de franska myndigheterna och påtalade att EU-rättsliga bestämmelser om samordning av sociala förmåner 6 säger att en försäkrad person som vistas i en annan medlemsstat ska ha rätt till nödvändig vård under vistelsen där. Kostnaderna ska sedan ersättas av den medlemsstat där personen är försäkrad. Detta ska motverka att en försäkrad person tvingas åka hem för att få vård innan den planerade vistelsen är slut. Detta resonemang får också stöd i praxis från EU-domstolen. 7 Dialogen mellan Solvit och den franska myndigheten resulterade i att familjen fick ersättning för sina utlägg. 3

Höga krav på språkkunskap för läkare i Spanien En svensk läkare fick sina yrkeskvalifikationer erkända i Spanien. För att kunna utöva sitt yrke behövde han också registrera sig vid en lokal myndighet. Han nekades registreringen på grund av att han inte uppfyllde spanska språkkrav. Läkaren ifrågasatte beslutet mot bakgrund av att han bara skulle behandla skandinaviska patienter vid en särskild klinik. Att ställa språkkrav vid sidan om erkännandet av yrkeskvalifikationen är i enlighet med EU-rätten - om det kan motiveras. Kravet är ofta motiverat inom sjukvården med hänsyn till patientsäkerheten. En springande punkt i just detta ärende var huruvida ett krav på spanska kunde vara motiverat när anmälaren bara skulle behandla ickespansktalande patienter. Solvit bedömde dock att myndighetens krav var motiverat eftersom den registrering som läkaren hade ansökt om gjorde att han kunde arbeta i hela Spanien, och inte bara lokalt. Visumansökningar för EUmedborgares familjemedlemmar som inte är EU-medborgare Under året har Solvit Sverige fått in flera anmälningar från personer som har haft problem med visumansökningar till olika EU-länder. Anmälningarna har gällt EU-medborgares familjemedlemmar som kommer från länder utanför EU. I några fall har den aktuella ambassaden inte prövat ansökan mot bakgrund av EU-rätten. I andra fall har ambassaden ställt alltför stora krav på dokumentation. EU-rätten säger att dessa visumansökningar ska handläggas gratis och så snart som möjligt. I dessa ärenden har Solvit kontaktat berörda ambassader och i flera av ärendena har den sökande därefter fått tillfälle att lämna in en ny ansökan för att prövningen ska kunna göras i enlighet med EU-rätten. 4

Fri rörlighet för varor Antalet ärenden som handlar om fri rörlighet för varor har minskat stadigt de senaste åren. Vad skälet till detta är finns inget absolut svar på, men vi vet att många företag inte känner till Solvit. Ytterligare en förklaring kan vara att företag väljer att tillmötesgå krav som myndigheter ställer, till exempel anpassar en produkt, oavsett om företagets uppfattning är att det strider mot EU-rätten eller inte. Solvit informerar kontinuerligt om hur företag kan få hjälp att lösa hinder. Ett återkommande område där hinder och oklarheter ofta uppstår är produktmärkning. Nedan följer ett exempel på ett sådant ärende. Krav på märkning av bijouterier Ett svenskt företag kontaktade Solvit med anledning av att det hade bötfällts på grund av felaktig märkning av bijouterier i Italien. Det gällde brister i uppgifter om bijouteriernas materiella sammansättning och produktnamn - som båda dessutom skulle anges på italienska. När det gällde produktsammansättningen kunde Solvit konstatera att det finns EU-rättsligt stöd för att kräva att dessa uppgifter ska finnas på det nationella språket i det land där varan säljs. När det gäller krav på produktnamn finns däremot inget sådant stöd i EU-rätten, utan det är ett otillåtet hinder för den fria rörligheten. Det visade sig dock att de italienska böterna hade delats ut med anledning av angivande av produktsammansättningen och inte med anledning av att produktnamnet inte angetts på italienska. Den italienska myndigheten hade enbart rekommenderat att produktnamnet skrevs ut på italienska. Samtidigt som Solvit kunde konstatera att inget EU-rättsligt brott hade begåtts när det gäller utdelande av böterna förtjänar det dock att påpekas att även en muntlig rekommendation om märkning skulle kunna vara otillåten enligt EU-rätten. Det avgörande för om en myndighetsåtgärd ska betraktas som ett otillåtet hinder mot den fria rörligheten är vilken effekt åtgärden har. Eftersom effekten av en rekommendation kan bli att ett företag känner sig tvunget att följa den skulle rekommendationen kunna betraktas som ett otillåtet hinder. 5

Fri rörlighet för tjänster Problem med anknytning till fri rörlighet för tjänster utgör en mycket liten del av anmälningarna till Solvit Sverige. Exemplet nedan har anknytning till e-handelsområdet, ett område som är av växande betydelse för företagen. Möjligen kommer detta relativt nya område generera fler hinder framöver där Solvit skulle kunna hjälpa till. Problem för företag att få tillgång till allmänna uppgifter Ett svenskt företag sålde sjökortstjänster via en app. Som underlag till sin produkt behövde de tekniska uppgifter från den polska staten. Det rörde sig om uppgifter som EU-länderna enligt det så kallade PSI-direktivet 8 ska lämna ut på begäran. Syftet med EU-reglerna är bland annat att främja konkurrens. Det svenska företaget hade svårt att få kontakt med den relevanta myndigheten för att göra sin förfrågan och när den väl var gjord tog det lång tid att få fram uppgifterna. Företaget vände sig till Solvit som kunde påskynda processen hos de polska myndigheterna så att företaget fick de uppgifter som behövdes. 6

Fri rörlighet för kapital Den minsta ärendekategorin hos Solvit är den för fri rörlighet för kapital. Det beror möjligen på att hindren på detta område faktiskt inte är så vanliga. Exemplet nedan handlar om hur överföring av pengar mellan olika EU-länder kan försvåras när nationell lagstiftning ställer krav på den som tar emot pengarna. Problem vid överföring av pensionsförsäkring En person kontaktade Solvit för att han hade problem att föra över sin pensionsförsäkring från Sverige till Storbritannien. Svårigheten låg i att hitta ett försäkringsbolag i Storbritannien som ville ta över försäkringsuppdraget eftersom detta förde med sig skyldigheter som ställdes upp från svenska myndigheters sida. Skyldigheterna rörde krav på försäkringsbolaget att till Skatteverket redovisa vissa skatterelaterade uppgifter om försäkringsvärdet, vilket försäkringstagaren såg som ett hinder för den fria rörligheten inom EU. Solvit kunde konstatera att kraven fanns i den svenska skattelagstiftningen och att kraven utgjorde ett hinder vid överföring av pensionsförsäkringar mellan medlemsländer. Skatteområdet faller dock till stora delar utanför EU-rätten och hinder som uppstår till följd av att ett medlemsland vill säkra sitt underlag för beskattning bedöms ofta vara motiverade, trots att de försvårar den fria rörligheten. Solvit bedömde i detta fall att de svenska kraven inte stod i strid mot EU-rätten. 7

Noter 1 Direktiv 2004/38/EG 2 Direktiv 2005/36/EG 3 Direktiv 2004/38/EG 4 Direktiv 2005/36/EG 5 Artikel 11 i förordning 883/2004 6 Artikel 19.1 i förordning 883/2004 7 C-326/00, C-145/00 och C-173/09 8 Direktiv 2003/98/EG

2015 05 Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se