M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9
|
|
- Ann Andreasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:9 Målnummer: UM Avdelning: 1 Avgörandedatum: Rubrik: För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet krävs att sökanden följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. När huvudsyftet med unionsmedborgarens resa och vistelse är att turista ska endast viseringskodexen tillämpas. Lagrum: 1 kap. 4 a och 2 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) Artikel 20 och artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Artikel 1.1 och bilaga I i rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav Artikel 1.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemnskapskodex om viseringar (viseringskodexen) Artikel 1 a, artikel 2.2 a, artikel 3.1, artikel 5, artikel 6 och artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) Rättsfall: EU-domstolens avgörande den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl. EU-domstolens avgörande den 12 mars 2014 i mål C-456/12, O och B MIG 2013:20 REFERAT AA, medborgare i Iran, ansökte i november 2016 om enhetlig Schengenvisering för perioden den 29 november 2016 till och med den 22 februari 2017 vid Sveriges generalkonsulat i Istanbul. AA:s maka är brittisk medborgare och makarna avsåg att resa gemensamt från Turkiet till Sverige. Konsulatet beslutade den 1 december 2016 att avslå AA:s ansökan och angav som skäl för beslutet bl.a. följande. AA är iransk medborgare och skyldig att inneha visering. Han är gift med en brittisk medborgare och de avser att tillsammans resa till Sverige från Turkiet. Det finns ingen uppgift om att makan är bosatt i en annan medlemsstat än Storbritannien. AA har uppgett att avsikten med resan är att turista, besöka vänner och att hans maka eventuellt ska söka arbete. AA:s maka utnyttjar sin rätt till fri rörlighet när hon som brittisk medborgare reser till Sverige. AA, som make till en unionsmedborgare, är familjemedlem i enlighet med bestämmelserna i rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m.). För att kunna härleda rättigheter i enlighet med rörlighetsdirektivet krävs när en tredjelandsmedborgare tillsammans med en unionsmedborgare reser från ett tredje land, att unionsmedborgaren har en avsikt att flytta till Sverige. Det måste finnas något mer, utöver en viljeförklaring, som visar att
2 unionsmedborgarens avsikt att flytta till Sverige är trovärdig, såsom ett erbjudande om anställning eller liknande. AA kan därför inte härleda några rättigheter i enlighet med rörlighetsdirektivet. Ansökan om visering ska därför bedömas enligt bestämmelserna i viseringskodexen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar). Eftersom AA inte har lämnat in någon dokumentation som visar att han är etablerad i Turkiet finns rimliga tvivel om hans avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. AA överklagade konsulatets beslut och yrkade att han skulle beviljas den sökta viseringen. Han anförde bl.a. följande. Hans maka som är unionsmedborgare har rätt att resa in och vistas i Sverige i tre månader. Han har som hennes make samma rätt till inresa och vistelse eftersom han kan härleda rättigheter från henne. I rörlighetsdirektivet uppställs endast krav på att unionsmedborgaren och familjemedlemmen reser tillsammans eller att familjemedlemmen ansluter sig till unionsmedborgaren. Det finns inget krav på att unionsmedborgaren ska bosätta sig i den medlemsstat där han eller hon inte är medborgare för att omfattas av bestämmelserna i direktivet. Det enda som krävs är att unionsmedborgaren reser till en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. Rörlighetsdirektivet ska tillämpas oavsett om han och unionsmedborgaren är bosatta i en medlemsstat vid tidpunkten för ansökan eller inte. Han har gett in pass, äktenskapsbevis och flygbiljetter som visar att han och hans maka kommer att resa tillsammans till Sverige. Med dessa handlingar har han visat att hans ansökan omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Av EU-domstolens praxis följer att unionsmedborgare inte behöver svara på några frågor avseende anledningen till resan eller resans längd. Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen ( , ordförande Pettersson och tre nämndemän), biföll överklagandet och beviljade AA enhetlig Schengenvisering. Som skäl angavs bl.a. följande. AA är enligt bestämmelserna i rörlighetsdirektivet familjemedlem till en unionsmedborgare. Det uppställs inte något krav på att en unionsmedborgare måste flytta till en annan medlemsstat eller att denna redan har utövat sin rätt till fri rörlighet för att omfattas av direktivet. Prövningen av om en unionsmedborgare omfattas av direktivet eller inte omfattar endast en kontroll av om unionsmedborgaren avser att utnyttja sin rätt till fri rörlighet genom att resa till en annan medlemsstat än den där hon eller han är medborgare, eller om denna redan har utnyttjat denna rätt genom att uppehålla sig i en annan medlemsstat än den där hon eller han är medborgare. Om något av dessa villkor är uppfyllda ska unionsmedborgaren anses omfattas av rörlighetsdirektivet. Eftersom AA:s maka avser att resa till Sverige omfattas hon av direktivet. Eftersom hon omfattas av direktivet följer det att AA härleder sina rättigheter från henne. De reser vidare tillsammans från Turkiet till Sverige. AA är därför att anse som förmånstagare enligt artikel 3.1 i rörlighetsdirektivet. Mot bakgrund av de inlämnade handlingarna anser migrationsdomstolen att AA har rätt till inresa i Schengenområdet. Som familjemedlem får han vistas i Sverige i högst tre månader utan att några ytterligare villkor ställs upp. Detta gäller eftersom han reser tillsammans med sin maka som är unionsmedborgare och som i sin tur har rätt att uppehålla sig i Sverige i tre månader. Det har inte kommit fram något skäl att begränsa AA:s rätt till fri rörlighet med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa eller på grund av något missbruk av rättigheter. Därmed finns det inte några hinder mot att bevilja AA den sökta viseringen. Generalkonsulatet överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen med ändring av migrationsdomstolens dom skulle fastställa konsulatets beslut att avslå ansökan om Schengenvisering och anförde i huvudsak följande. Rörlighetsdirektivet är enbart tillämpligt i de fall då familjemedlemmen reser tillsammans med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som flyttar till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den i vilken han eller hon är medborgare. Eftersom rörlighetsdirektivet syftar till att underlätta och främja fri rörlighet för unionsmedborgare, är det inte tillämpligt vid familjemedlemmars
3 resor som inte har någon verklig förbindelse med unionsmedborgarens förflyttningar. Mot denna bakgrund omfattas inte AA:s ansökan av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Hans ansökan ska därför prövas enligt viseringskodexen. AA ansåg att överklagandet skulle avslås och vidhöll det som han tidigare anfört. Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen ( , Benson, Eriksson och Kristiansson, referent), yttrade: 1. Vad målet gäller AA har ansökt om enhetlig Schengenvisering för att tillsammans med sin maka som är medborgare i Storbritannien resa från Turkiet till Sverige. Syftet med resan har uppgetts vara att turista, besöka vänner och att hans maka eventuellt ska söka arbete. Frågan i målet är om AA:s ansökan om visering ska handläggas fullt ut enligt viseringskodexen eller om det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet kan tillämpas. 2. Utlänningslagen m.m. Av 2 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) framgår att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige (med vissa undantag, se bl.a. 8 a och 10 i samma kapitel och 3 kap. utlänningsförordningen [2006:97]) ska ha Schengenvisering eller nationell visering. Begreppet Schengenvisering definieras i 1 kap. 4 a utlänningslagen. Där sägs att med Schengenvisering avses en visering enligt viseringskodexen. Villkoren för utfärdande av Schengenvisering regleras uttömmande i viseringskodexen och det finns ingen möjlighet att ha kompletterande bestämmelser i nationell lag (jfr 3 kap. 1 utlänningslagen). I 3 a kap. utlänningslagen finns bestämmelser om uppehållsrätt för EESmedborgare m.m. I samband med införandet av ett andra stycke i 3 a kap. 2 utlänningslagen vilket reglerar att familjemedlemmar till vissa svenska medborgare omfattas av begreppet familjemedlem till EES-medborgare, uttalade regeringen bl.a. följande. En svensk medborgare kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet t.ex. genom att bosätta sig och arbeta i en annan EES-stat. Det torde inte vara tillräckligt att en svensk medborgare reser till en annan EES-stat som vanligt turist (prop. 2013/14:81 s. 42). Migrationsöverdomstolen har i MIG 2013:20 uttalat bl.a. följande. Rörlighetsdirektivets artikel 5.2 andra stycket medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som har att pröva en viseringsansökan om vilka handlingar som sökanden behöver lämna in för att styrka rörlighetsdirektivets tillämplighet, när en sökande som i det aktuella fallet lämnar uppgifter som ger anledning att anta att han eller hon omfattas av direktivet. 3. Viseringskodexen och rörlighetsdirektivet m.m. Unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium följer av artiklarna 20 och 21 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Av artikel 1.2 a i viseringskodexen framgår att bestämmelserna i kodexen ska tillämpas på alla tredjelandsmedborgare som är skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser och att detta ska ske utan att det påverkar rätten till fri rörlighet för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare. Vilka tredjelandsmedborgare som i princip är viseringsskyldiga framgår av rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha
4 visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (förordning (EG) nr 539/2001). Av artikel 1.1 och bilaga I i förordning (EG) nr 539/2001 framgår att iranska medborgare är skyldiga att inneha visering. Viseringskodexens lydelse innebär i praktiken en hänvisning till rörlighetsdirektivet (jfr MIG 2013:20). I rörlighetsdirektivet fastställs villkor för unionsmedborgares och deras familjemedlemmars utövande av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium (artikel 1 a). Direktivet tillämpas på alla unionsmedborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i samt på de familjemedlemmar, bl.a. make, som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren (artikel 2.2 a och 3.1). Artikel 5 i rörlighetsdirektivet behandlar rätten till inresa. I första punkten anges att utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna för kontroll av resehandlingar ska medlemsstaterna tillåta unionsmedborgare att resa in på deras territorium med giltigt identitetskort eller pass och tillåta familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat att resa in på deras territorium med giltigt pass. I andra punkten berörs viseringsskyldigheten för sådana familjemedlemmar, som inte själva är medborgare i en medlemsstat. Där föreskrivs bl.a. att de endast får åläggas skyldighet att ha visering i enlighet med rådets förordning (EG) nr 539/2001 eller i förekommande fall med nationell lag. Medlemsstaterna ska ge dessa personer all den hjälp de behöver för att få nödvändiga viseringar. Viseringarna ska utfärdas gratis så snart som möjligt på grundval av ett påskyndat förfarande. Unionsmedborgare ska ha rätt att uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium i högst tre månader utan några andra villkor eller formaliteter än kravet på att inneha ett giltigt identitetskort eller pass. Detta ska också tillämpas på familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren och som innehar ett giltigt pass (artikel 6 i rörlighetsdirektivet). Unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader om vissa i artikeln uppräknade kriterier är uppfyllda. Den berörda personen ska vara anställd eller egenföretagare i den mottagande medlemsstaten eller för egen och för sina familjemedlemmars räkning ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem under vistelsen samt ha en heltäckande sjukförsäkring. Detta tillämpas även på en familjemedlem som följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som uppfyller villkoren (artikel 7 i rörlighetsdirektivet). 4. Europeiska kommissionens handledning Europeiska kommissionen har publicerat en handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar (kommissionens beslut K(2010)1620 slutlig av den 19 mars 2010). Av handledningens förord framgår att dess syfte är att ge handläggningsanvisningar, dvs. riktlinjer, god praxis och rekommendationer, för medlemsstaternas konsulära personal och personal vid andra myndigheter med ansvar för att pröva och besluta om viseringsansökningar samt för personal vid myndigheter med ansvar för att ändra utfärdade viseringar. Vidare framgår det av handledningen att den inte är rättsligt bindande utan syftar till att säkra en harmoniserad tillämpning av de rättsliga bestämmelserna. I handledningens del III, avsnitt A finns särskilda bestämmelser för sökande som är familjemedlemmar till bl.a. EU-medborgare. När det gäller förhållandet mellan viseringskodexen och rörlighetsdirektivet anges att rörlighetsdirektivet är lex specialis till viseringskodexen och att viseringskodexen därför ska tillämpas fullt ut då rörlighetsdirektivet inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse utan hänvisar till allmänna regler.
5 I punkt 1 anges att följande tre frågor ska besvaras jakande för att en person ska omfattas av rörlighetsdirektivet och dess tillämpning. 1. Kan viseringssökanden härleda några rättigheter från en EU-medborgare? 2. Omfattas viseringssökanden av definitionen familjemedlem? 3. Följer viseringssökanden med eller ansluter sig till EU-medborgaren? Handledningen innehåller vissa handläggningsanvisningar för de särskilda undantagen från de allmänna bestämmelser i viseringskodexen som ska tillämpas när det har fastställts att viseringssökanden omfattas av rörlighetsdirektivet och att inga undantag från viseringskravet ska göras (del III avsnitt A punkt 3). I punkt 3.3 anges att medlemsstaterna ska ge tredjelandsmedborgare, som är familjemedlemmar till EU-medborgare och som omfattas av direktivet, all hjälp de behöver för att få en nödvändig visering. Detta ska tolkas som att det ska säkerställas att medlemsstaterna vidtar alla lämpliga åtgärder för att se till att skyldigheterna i fråga om rätten till fri rörlighet uppfylls och ger dessa viseringssökande bästa möjliga förutsättningar att erhålla en inresevisering. I punkt 3.6 anges bl.a. följande. För att bevisa att han eller hon har rätt att få en inresevisering utfärdad i enlighet med rörlighetsdirektivet måste den sökande bevisa att han eller hon omfattas av direktivet genom att visa upp s.k. styrkande handlingar med relevans för de tre frågorna ovan. Det är en etablerad EU-rättslig princip på området för fri rörlighet att viseringssökande har rätt att välja med vilka handlingar de vill styrka att de omfattas av direktivet. Medlemsstaterna får dock begära särskilda handlingar, men får inte neka andra styrkande handlingar. I punkt 3.7 anges bl.a. följande. Den tillämpliga bevisbördan inom ramen för viseringsansökan i enlighet med rörlighetsdirektivet är dubbel. Det är till att börja med upp till viseringssökanden att bevisa att han eller hon omfattas av direktivet. Viseringssökanden måste kunna uppvisa styrkande handlingar enligt ovan, eftersom han eller hon måste kunna lägga fram bevis till stöd för sitt anspråk. Om sökanden inte kan lämna sådana bevis kan konsulatet besluta att sökanden inte har rätt till den särskilda behandlingen enligt direktivet. Inga ytterligare handlingar får begäras angående syftet med resan och försörjningen för sökandens uppehälle (t.ex. bevis på logi, bevis för resekostnaden), vilket återspeglas i undantaget för familjemedlemmar till EU-medborgare när det gäller att fylla i vissa av fälten i formuläret för viseringsansökan. 5. EU-domstolens praxis EU-domstolen har i en dom den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl., uttalat att rörlighetsdirektivet hindrar medlemsstater från att uppställa krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att en unionsmedborgares make, som inte själv är unionsmedborgare, ska omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Domstolen uttalade även att rätten till fri rörlighet för unionsmedborgare ska tolkas som rätten att lämna en medlemsstat i syfte att, på samma villkor, etablera sig i en annan medlemsstat än den där unionsmedborgaren själv är medborgare (punkt 68). Vidare uttalade domstolen att rörlighetsdirektivet inte ger alla tredjelandsmedborgare rätt att resa in och uppehålla sig i en medlemsstat, utan bara de som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet genom att bosätta sig i en annan medlemsstat än den där de själva är medborgare (punkt 73). EU-domstolen har i en dom den 12 mars 2014 i mål C-456/12, O och B, uttalat bl.a. följande. Artikel 21.1 FEUF ska tolkas så, att i en situation där en unionsmedborgare har utvecklat och befäst ett familjeliv tillsammans med en tredjelandsmedborgare under en verkningsfull vistelse, med stöd av och i överensstämmelse med villkoren enligt bl.a. artikel 7.1 och 7.2 i
6 rörlighetsdirektivet, i en annan medlemsstat än den där han eller hon är medborgare, ska direktivets bestämmelser tillämpas analogt när nämnda unionsmedborgare, tillsammans med sin familjemedlem, återvänder till sin ursprungsmedlemsstat. Domstolen uttalar vidare att bestämmelserna i rörlighetsdirektivet inte ger tredjelandsmedborgare några självständiga rättigheter. De rättigheter tredjelandsmedborgare eventuellt ges i unionsrättens bestämmelser om unionsmedborgarskap utgör härledda rättigheter till följd av att en unionsmedborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet (punkt 36). Det är endast då en unionsmedborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet genom att bosätta sig i en annan medlemsstat än den där han eller hon är medborgare som en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till denne tillerkänns en härledd uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet (punkt 39). Syftet och skälen för en härledd uppehållsrätt är att det skulle undergräva unionsmedborgarens fria rörlighet att inte erkänna en sådan rätt, eftersom denne då skulle avskräckas från att utöva sin rätt till inresa och uppehåll i den mottagande medlemsstaten (punkt 45). Ett sådant hinder uppstår endast om unionsmedborgarens vistelse i den mottagande medlemsstaten är så verkningsfull att han eller hon kan utveckla eller befästa ett familjeliv i den medlemsstaten (punkt 51). En unionsmedborgare som utövar sina rättigheter enligt artikel 6.1 i rörlighetsdirektivet har inte för avsikt att bo i den mottagande medlemsstaten under sådana former som skulle vara gynnsamma för att utveckla eller befästa ett familjeliv i den medlemsstaten. Det förhållandet att unionsmedborgarens familjemedlemmar, som är tredjelandsmedborgare, inte beviljas en härledd uppehållsrätt vid hans eller hennes återvändande till den medlemsstat som vederbörande kommer ifrån kommer således inte att avskräcka unionsmedborgaren från att utöva sina rättigheter enligt artikel 6. Däremot riskerar det att uppstå ett sådant hinder när unionsmedborgaren har för avsikt att utöva sina rättigheter enligt artikel 7.1 i direktivet. En sådan vistelse i en mottagande medlemsstat vittnar nämligen i princip om att det rör sig om bosättning, och därmed om en verkningsfull vistelse för unionsmedborgaren i den medlemsstaten. Under en sådan vistelse är det naturligt att ett familjeliv utvecklas och befästs i den medlemsstaten (punkt 52 och 53). Kortare vistelser som faller under artikel 6, såsom helger eller semestrar, kan inte ge upphov till en härledd uppehållsrätt för en unionsmedborgares familjemedlem, inte ens vid en kumulering av kortare vistelser (punkt 59). 6. Migrationsöverdomstolens bedömning AA är gift med en unionsmedborgare och har uppgett att han avser att resa till Sverige med sin maka. Syftet med resan är att turista, besöka vänner och att hans maka eventuellt ska söka arbete. Eftersom AA är iransk medborgare är han skyldig att ha Schengenvisering när han reser in i eller vistas i Sverige. Viseringskodexen reglerar de villkor som ska vara uppfyllda för att en visering ska beviljas. Dessa villkor får dock inte påverka rätten till fri rörlighet för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare. Detta innebär i praktiken en hänvisning till rörlighetsdirektivet (jfr MIG 2013:20). Bestämmelserna i rörlighetsdirektivet ger inte tredjelandsmedborgare några självständiga rättigheter. De rättigheter tredjelandsmedborgare kan ges i unionsrättens bestämmelser om unionsmedborgarskap utgör härledda rättigheter till följd av att en unionsmedborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet (se EU-domstolens dom C-456/12). Om en unionsmedborgares inresa och vistelse bedöms omfattas av rörlighetsdirektivet ska en ansökan om visering från en familjemedlem till denne handläggas i enlighet med det påskyndade förfarandet i direktivet och inte fullt ut enligt viseringskodexen. För att AA:s ansökan om visering ska handläggas i enlighet med det påskyndade förfarandet krävs således att han kan härleda rättigheter enligt rörlighetsdirektivet till följd av att hans maka utövar sin rätt till fri rörlighet. Som angetts ovan har EU-domstolen angående härledd uppehållsrätt från en unionsmedborgare som efter att ha vistats i en annan medlemsstat återvänder
7 till den medlemstat där han eller hon är medborgare uttalat att det endast är då en unionsmedborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet genom att bosätta sig i en annan medlemsstat än den där han eller hon är medborgare som en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till denne tillerkänns en härledd uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet. Grunden för en härledd uppehållsrätt är enligt domstolen att det skulle undergräva unionsmedborgarens fria rörlighet att inte erkänna en sådan rätt, eftersom denne då skulle avskräckas från att utöva sin rätt till inresa och uppehåll i en annan medlemsstat. Ett sådant hinder uppstår dock enligt domstolen endast om unionsmedborgarens vistelse i denna medlemsstat är så verkningsfull att han eller hon kan utveckla eller befästa ett familjeliv i den medlemsstaten. Kortare vistelser under tre månader, såsom helger eller semestrar, kan enligt domstolen inte ge upphov till en härledd uppehållsrätt för en unionsmedborgares familjemedlem (EU-domstolens dom C- 456/12). Migrationsöverdomstolen anser att samma synsätt måste tillämpas vid bedömning av om en tredjelandsmedborgare, som är familjemedlem till en unionsmedborgare, omfattas av det påskyndade förfarandet enligt rörlighetsdirektivet vid inresa på medlemsstaternas territorium. Enligt Migrationsöverdomstolen ska tredjelandsmedborgaren visa att han eller hon har för avsikt att följa med eller ansluta sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. Det är ostridigt att AA ska resa med sin maka till Sverige. Det krävs dessutom att han visar att makan avser att vistas i Sverige under sådana former som skulle vara gynnsamma för att utveckla eller befästa ett familjeliv, dvs. att det är fråga om en verkningsfull vistelse, för att han ska kunna härleda rättigheter enligt rörlighetsdirektivet från henne. Eftersom huvudsyftet med makans resa och vistelse uppgetts vara att turista innebär inte uppgiften att makan eventuellt ska söka arbete i Sverige att det är styrkt, i den mening som avses i viseringskodexen, att makans avsikt är att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse. AA kan därför inte härleda rättigheter enligt rörlighetsdirektivet från henne. Hans ansökan om visering ska därför inte handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet. Migrationsdomstolen skulle alltså ha prövat AA:s ansökan om Schengenvisering endast utifrån viseringskodexens bestämmelser. Den tid som AA ansökan om visering avser har numera passerat. Målet ska därför avskrivas från vidare handläggning. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avskriver målet från vidare handläggning. Sökord: Litteratur: Prop. 2013/14:81 s. 42; Europeiska kommissionens handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar (kommissionens beslut K(2010)1620 slutlig av den 19 mars 2010)
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:22
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:22 Målnummer: UM263-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-12-14 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: När en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en
BESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2013-10-02 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 8595-12 1 KLAGANDE och MOTPART Sveriges ambassad i Dhaka Gulshan-2, House 1, Road 51 Dhaka 1212 Bangladesh ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:5
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:5 Målnummer: UM3926-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-03-03 Rubrik: En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014 2019 Utskottet för framställningar 29.9.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1240/2013, ingiven av Rodica Ionela Bazgan, rumänsk medborgare, om den fria rörligheten
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2017-03-03 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3926-16 1 KLAGANDE Sveriges ambassad i Bangkok MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolens dom 2016-05-24
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 Målnummer: UM895-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2008-05-29 Rubrik: Lagrum: För att beviljas uppehållstillstånd som tredjelandsmedborgare med ställning
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15 Målnummer: UM8875-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-04 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 4 utlänningslagen
MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART medborgare i Iran Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen,
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:24
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:24 Målnummer: UM6068-14 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-24 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Vid överklagande av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen
Rättsavdelningen SR 44/2017
1 (5) Rättsavdelningen 2017-12-28 SR 44/2017 Rättsligt ställningstagande angående ansökan om uppehållstillstånd vid anknytning till en anhörig med uppehållsrätt Sammanfattning Uppehållstillstånd kan inte
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:10
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:10 Målnummer: UM10802-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-05-10 Rubrik: För att en EES-medborgares familjemedlem, som är tredjelandsmedborgare, ska
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-11-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1546-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 29 november 2012
BESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2015-08-27 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9246-14 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud för 1 och 2: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2010:5
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2010:5 Målnummer: UM5461-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2010-03-24 Rubrik: En EES-medborgare har uppehållsrätt i Sverige om denne är att betrakta som
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2010 K(2010) 5559 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 16.8.2010 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning
viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)
Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015
Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015 Promemoria Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag
DOM Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN DOM 2015-12-22 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 7389-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens dom den 4 september 2015 i mål
DOM Meddelad i Stockholm
DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8098-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Rättsavdelningen SR 25/2017
1 (13) Rättsavdelningen 2017-06-13 SR 25/2017 Rättsligt ställningstagande angående ansökan om uppehållstillstånd från en EES-medborgare, en medborgare i Schweiz eller en person som är varaktigt bosatt
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 Målnummer: UM8434-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-09-01 Rubrik: Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 andra stycket
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2012-05-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10802-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 76 Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen,
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena
Promemoria
Promemoria 2019-01-15 Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit I promemorian lämnas förslag som syftar till att motverka vissa allvarliga följder av ett avtalslöst
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.5.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0830/2006, ingiven av Tobias King, brittisk medborgare, om Storbritanniens tillämpning
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 Målnummer: UM8008-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-10-30 Rubrik: En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat
InfoCuria Domstolens rättspraxis
Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran
BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november
3. Gällande rätt m.m.
2 (6) Vad som i huvudsak behandlas i detta rättsliga ställningstagande är frågan om avvisning av EES-medborgare med stöd av 8 kap. 2 första stycket 2 UtlL är förenlig med rörlighetsdirektivet. Enligt bestämmelsen
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-02-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7309-13 1 KLAGANDE Polismyndigheten i Skåne Gränspolisenheten 205 90 Malmö MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen,
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:16 Målnummer: UM4516-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-10 Rubrik: Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas bör en helhetsbedömning
DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom
DOM Meddelad i Stockholm MIGRATIONSOVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.
KAMMARRATTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 6 2007-06-08 Meddelad i Stockholm Sida 1 (3) Må1 nr UM 1 16-07 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART medborgare i Turkiet Ombud: OVERKLAGATAVGORANDE
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2012-06-04 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8875-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 77 2. 05 Ombud och offentligt biträde för 1 och 2: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 26 april 2018 Publicerad den 3 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2018:67 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga
BESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-03-18 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 425-16 1 KLAGANDE OCH MOTPART Polismyndigheten MOTPART OCH KLAGANDE Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.8.2011 KOM(2011) 516 slutlig 2011/0223 (COD) C7-0226/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 810/2009 av den 13
Kommittédirektiv. Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Dir. 2006:4
Kommittédirektiv Särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Dir. 2006:4 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:19
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:19 Målnummer: UM6594-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-12 Rubrik: En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:12
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:12 Målnummer: UM16070-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2019-08-29 Rubrik: Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:6
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:6 Målnummer: UM2908-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9 Målnummer: UM9681-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: Om det finns ett land som uppfyller kriterierna för ett s.k. säkert tredjeland
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål
Kommittédirektiv. Lagliga vägar för att söka asyl i EU. Dir. 2016:8. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv Lagliga vägar för att söka asyl i EU Dir. 2016:8 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån ett brett angreppssätt analysera förutsättningarna
Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)
HFD 2016 ref. 39 Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende. 3, 4 och 26 folkbokföringslagen (1991:481),
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens
BESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 BESLUT 2011-12-13 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 3812-11 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm,
Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012
1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:19
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:19 Målnummer: UM1004-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-04-19 Rubrik: En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i
betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning
1 (7) Rättsavdelningen 2017-02-27 SR 04/2017 Rättsligt ställningstagande angående betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning Sammanfattning
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:17 Målnummer: UM6579-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-08-03 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Vid överklagande av ett överföringsbeslut enligt Dublinförordningen
Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik
Gerhard Wikren Hakan Sandesjö Utlänningslagen med kommentarer Attonde upplagan Norstedts Juridik Innehält Förord 9 Förord till tredje upplagan 9 Förord till attonde upplagan 10 Inledning 13 Tidigare utlänningslagstiftning
Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen. Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2016 Peter Hultqvist Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet)
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2014:5
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2014:5 Målnummer: UM9643-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2014-03-20 Rubrik: Lagrum: En utlänning har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11 Målnummer: UM421-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-05-10 Rubrik: En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket
DOM Meddelad i Stockholm
2015-06-03 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014 i mål
ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.2.2015 ARBETSDOKUMENT om införande av en rundresevisering och om ändring av konventionen
DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 december 2014 (*)
Sida 1 av 16 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 december 2014 (*) Unionsmedborgarskap Direktiv 2004/38/EG Unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig
DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm
Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,
Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU
INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR
INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående
3. Gällande rätt m.m. 2 (11)
2 (11) Direktivets huvudsakliga syfte är att tredjelandsmedborgare som varit bosatta i en medlemsstat under en längre tid ska kunna få en särskild rättslig ställning vilken bland annat innebär att de ska
DOM 2012-08-30 Meddelad i Göteborg
Migrationsdomstolen, Avd 2 DOM 2012-08-30 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 6014-12 E, UM 6015-12 E Enhet 2:2 1 KLAGANDE Mohammad Abdul Gafur Talukder, 19430402 Misses Rokea Bekom, 19440320 Jublee Bagan Lane,
Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit. Jenny Wulker Roos (Justitiedepartementet)
Lagrådsremiss Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 mars 2019 Morgan Johansson Jenny Wulker
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:19
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:19 Målnummer: UM3009-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-10-18 Rubrik: Om en anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd och status som
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:44
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:44 Målnummer: UM2184-07 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-07-26 Rubrik: I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:18
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:18 Målnummer: UM721-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-04-20 Rubrik: I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn
DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 12 mars 2014 (*)
Sida 1 av 12 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 12 mars 2014 (*) Direktiv 2004/38/EG Artikel 21.1 FEUF Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier Personer som omfattas
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 Målnummer: UM2929-15 UM2930-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-07 Rubrik: En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte
DOM MOTPART, 82 MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Avdelning 1 DOM Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART, 82 Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 5 december 2008 i mål nr UM 3231-08,
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97); SFS 2018:72 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Regeringen föreskriver 1 i fråga om
Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Ds 2016:3 Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress:
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2017-01-31 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1963-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolens dom 2016-03-07 i mål nr UM
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM77. Översyn av EU:s viseringskodex. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s viseringskodex Justitiedepartementet 2014-05-05 Dokumentbeteckning COM (2014) 164 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionskodexen
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut
DOM Meddelad i Stockholm
DOM 2017-08-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 4516-16 1 KLAGANDE MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolens dom 2016-06-02 i mål nr UM 1077-16 SAKEN
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:25
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:25 Målnummer: UM8477-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-09-15 Rubrik: Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (1989:547); SFS 2002:146 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap. 6,
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:21
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:21 Målnummer: UM83-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-02 Rubrik: Ett beslut om att ta en utlänning i förvar kan inte överklagas på nytt om beslutet
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2006:219 Utkom från trycket den 11 april 2006 utfärdad den 30 mars 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen
DOM Meddelad i Stockholm
Migrationsöverdomstolen 2016-12-08 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8640-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens dom den 20 oktober 2015
L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning
L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning 8.12.2007 RÅDETS BESLUT av den 6 december 2007 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland,