MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano, om påstådda överträdelser av EU:s lagstiftning om fri rörlighet och etableringsfrihet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar 1. Sammanfattning av framställningen Framställaren uppger att svenska Skatteverket, som ansvarar för att folkbokföra personer som flyttar in i och ut ur Sverige och att utfärda svenska personnummer, har vägrat att folkbokföra en 21-årig dansk medborgare med en annan etnisk bakgrund (romsk) tillsammans med hennes dotter. Framställaren hävdar att de svenska myndigheterna agerade rättsstridigt när de strävade efter att förhindra en återförening i Sverige mellan en dansk medborgare och hennes 20-årige serbiske make. Paret gifte sig i Danmark På grund av den danska lagstiftningen, som kräver att de inblandade ska vara minst 24 år gamla, kunna försörja sig själva och ha ett hem och sin huvudsakliga anknytning i Danmark, var dock familjeåterförening inte möjligt i det landet. De ansökte därför om familjeåterförening i Sverige i enlighet med EU:s regler, och framställaren hävdar att de svenska myndigheternas vägran motiveras av etniska hänsyn. Framställaren efterfrågar därför Europaparlamentets stöd, eftersom svenska Skatteverket överträtt EU:s bestämmelser om fri rörlighet och etableringsfrihet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 22 september Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel i arbetsordningen). CM\ doc PE v08-00 Förenade i mångfalden

2 3. Kommissionens svar, mottaget den 30 augusti 2006 Framställaren uppger att svenska Skatteverket, som ansvarar för att folkbokföra personer som flyttar till Sverige och att utfärda svenska personnummer, har vägrat att folkbokföra en 21-årig dansk medborgare med en annan etnisk bakgrund (romsk) tillsammans med hennes dotter. Framställaren hävdar att de svenska myndigheterna agerade rättsstridigt när de strävade efter att förhindra en återförening i Sverige mellan den danska medborgaren och hennes 20-årige serbiske make. Paret gifte sig i Danmark På grund av den danska lagstiftningen, som kräver att de inblandade ska vara minst 24 år gamla, kunna försörja sig själva och ha ett hem och sin huvudsakliga anknytning i Danmark, var dock familjeåterförening inte möjligt i det landet. De ansökte därför om familjeåterförening i Sverige i enlighet med EU:s regler, och framställaren hävdar att de svenska myndigheternas vägran att bevilja den danska medborgarens make uppehållstillstånd och att registrera henne i folkbokföringen motiveras av hennes etniska bakgrund och är oförenlig med reglerna om fri rörlighet. Lagstiftningen Støttrup ingav ett klagomål i ovannämnda ärende till kommissionen den 21 februari Enligt klaganden hade svenska Skatteverket vägrat att registrera kvinnan i folkbokföringen med hänvisning till att hon inte hade styrkt att hon var huvudsakligen bosatt i Sverige. Svenska Migrationsverket nekade hennes make ett uppehållskort med hänvisning till att klaganden inte hade styrkt att hon hade tillräckliga tillgångar och att hon fått avslag på sin ansökan om registrering i folkbokföringen. De utfärdade även ett beslut om utvisning från territoriet mot honom. En skrivelse sändes till de svenska myndigheterna den 12 augusti 2005 i ärendet. I denna skrivelse erinrade kommissionen om reglerna i EU:s lagstiftning för medborgare i en medlemsstat som flyttar till en annan medlemsstat. Eftersom klaganden är en dansk medborgare som arbetar i Danmark har hon och hennes familj rätt att uppehålla sig i Sverige enligt bestämmelserna i direktiv 90/364/EG om rätt till bosättning, förutsatt att de täcks av en sjukförsäkring avseende alla risker i den mottagande medlemsstaten och att unionsmedborgaren har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala trygghetssystem. För att utfärda ett uppehållskort får medlemsstaten inte kräva något annat än att den sökande uppvisar ett giltigt identitetskort eller pass och styrker att han eller hon uppfyller kraven enligt ovan. Kommissionen ansåg att beslutet att inte registrera henne i folkbokföringen och att inte bevilja hennes make uppehållskort vid första anblicken verkade strida mot gemenskapsrätten. De svenska myndigheterna svarade den 17 oktober Även om Migrationsverket tycks ha omprövat sin ståndpunkt när det gäller frågan om tillgångar insisterade man på att klaganden inte hade sin egentliga hemvist i Sverige, och att hennes make hade nekats uppehållskort av detta skäl. Kommissionen kommer att sända en ny skrivelse till de svenska myndigheterna för att få mer information. PE v /7 CM\ doc

3 4. Kommissionens kompletterande svar, mottaget den 21 september 2007 Sedan det förra meddelandet av den 30 augusti 2006 har kommissionen underrättats om att de svenska högre administrativa organen och domstolarna inledningsvis fastställt besluten att avslå de första ansökningarna från den danska medborgaren (på vars vägnar framställaren kontaktade Europaparlamentet) om att få bosätta sig i Sverige, daterade den 20 och den 24 januari 2005, och således vägrat att låta registrera henne och hennes dotter i folkbokföringen och bevilja hennes make uppehållstillstånd. Den 25 december 2005 lämnade hon in en ny ansökan för sig själv och sin make till de svenska myndigheterna, med stöd av direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Hon lämnade in bevis som styrkte att hon hade en bostad i Sverige, att hon arbetade i Danmark med en lön som kan anses tillräcklig för att försörja henne själv och hennes familj i Sverige, att hon hade startat ett företag i avsikt att bedriva verksamhet i Danmark och Sverige samt att hon hade sökt arbete i Sverige. Dessa senare ansökningar avslogs av Skatteverket den 5 juli 2006 med motiveringen att hon inte var registrerad i folkbokföringen och att hon inte hade styrkt att hon hade sin egentliga hemvist i Sverige eller hade konkreta planer på att etablera sig i landet. Hon överklagade dessa beslut till svensk domstol. Kommissionen sände en skrivelse till de svenska myndigheterna den 31 juli 2006 beträffande de nya omständigheter som hade meddelats av klaganden i ett flertal e-postmeddelanden. Ytterligare ett klagomål inkom den 10 oktober I sitt svar av den 20 november 2006 bekräftade de svenska myndigheterna sin ståndpunkt angående sina besluts lagenlighet. De svenska myndigheterna har slutligen gått med på att skriva in den danska medborgaren och hennes dotter i folkbokföringen, men de har ännu inte accepterat att registrera hennes make. Lagstiftningen Klaganden är en EU-medborgare som uppger sig ha sin hemvist i Sverige och därmed utövar friheten att röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat. Artikel 18 i EG-fördraget och direktiv 2004/38/EG är tillämpliga på henne och hennes familjemedlemmar. I artikel 7 i direktiv 2004/38/EG fastställs att unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat under längre tid än tre månader om de är arbetstagare eller egenföretagare i den mottagande medlemsstaten, alternativt är inaktiva i den mottagande medlemsstaten men har tillräckliga tillgångar för sig själva och sina familjemedlemmar för att inte bli en belastning för det sociala trygghetssystemet i den mottagande medlemsstaten under vistelsen samt har en heltäckande sjukförsäkring. Enligt artiklarna 14.2 och 16.3 i direktivet behåller unionsmedborgare denna rätt att uppehålla sig så länge de uppfyller dessa krav, och innan personerna i fråga får permanent uppehållsrätt påverkas inte stadigvarande uppehåll av en tillfällig frånvaro som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller en längre frånvaro på grund av obligatorisk militärtjänst eller av en frånvaro på högst tolv på varandra följande månader av viktiga skäl som graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning eller utstationering på grund av arbete i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. CM\ doc 3/7 PE v08-00

4 I artikel 8 i direktivet föreskrivs att den mottagande medlemsstaten får ålägga unionsmedborgare att registrera sig hos behöriga myndigheter vid uppehåll som överstiger tre månader. Ett bevis om registrering ska utfärdas omedelbart efter uppvisande av ett giltigt identitetskort eller pass samt bevis om överensstämmelse med ovannämnda krav. Något uppehållskort behövs inte längre för EU-medborgare i denna situation. Enligt artiklarna 9 och 10 i direktivet ska makar till unionsmedborgare som inte är medborgare i en medlemsstat få ett uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem senast sex månader efter det att ansökan lämnades in. Ett intyg om inlämnad ansökan för detta ska utfärdas omedelbart, efter uppvisande av ett giltigt pass, en handling som styrker familjeanknytning samt beviset om registrering eller, i avsaknad av ett registreringssystem, ett annat bevis på att den unionsmedborgare som de följer med eller ansluter sig till har hemvist i den mottagande medlemsstaten. Kommissionen anser att de svenska myndigheternas vägran att bevilja den danska medborgarens man uppehållsrätt kan synas strida mot direktiv 2004/38/EG. Dessutom kan kravet att vara folkbokförd i Sverige också stå i strid med bestämmelserna i detta direktiv. Därför har kommissionen registrerat ett klagomål mot Sverige under nummer 2007/4081 och undersöker nu möjligheten att föreslå att ett överträdelseförfarande inleds mot Sverige. 5. Kommissionens andra kompletterande svar, mottaget den 25 november 2008 Sedan sitt meddelande av den 21 september 2007 anordnade kommissionen den 21 november 2007 ett möte med de svenska myndigheterna för att diskutera de kvarstående frågorna. Efter en tillfredsställande lösning av frågan om framställarens och hennes dotters uppehållsrätt är två frågor fortfarande olösta, nämligen a) de svenska myndigheternas underlåtenhet att bevilja framställarens make uppehållstillstånd och b) den allmänna frågan om kravet på registrering i folkbokföringen. De svenska myndigheterna föreslog att de två kvarstående frågorna skulle diskuteras med de berörda departementen i ljuset av kommissionens ståndpunkt och att man därefter skulle rapportera tillbaka till kommissionen om resultatet. Genom en skrivelse av den 29 januari 2008 har de svenska myndigheterna åtagit sig att ändra lagstiftningen när det gäller den dubbla skyldigheten för unionsmedborgare att registrera sig i) hos Migrationsverket (om de avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader), och ii) i folkbokföringen, som sköts av Skatteverket, för att kunna åtnjuta flera rättigheter kopplade till uppehållsrätten. Sverige har särskilt planerat en översyn av registreringsbestämmelserna i folkbokföringslagen respektive utlänningslagen så att dessa förfaranden överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2004/38/EG. De svenska myndigheterna förklarar att de nödvändiga reformerna, i synnerhet ändringarna av folkbokföringslagen, förväntas träda i kraft den 1 juli 2010, samtidigt som en översyn av bestämmelserna om registrering av uppehållsrätt i utlänningslagen inleddes våren PE v /7 CM\ doc

5 När det gäller situationen för framställarens make förklarade de svenska myndigheterna att Migrationsverket ännu inte har fattat beslut om hans uppehåll. Kommissionen kommer att överväga att utfärda en formell underrättelse angående Sveriges underlåtenhet att registrera framställarens make och huruvida bestämmelserna om registrering av unionsmedborgare är förenliga med direktiv 2004/38/EG. 6. Kommissionens tredje kompletterande svar, mottaget den 22 januari 2010 Efter sina tidigare meddelanden har kommissionen beslutat att gå vidare med ett överträdelseförfarande mot Sverige. Den 23 november 2009 sände kommissionen en formell underrättelse till Sveriges ständiga representation vid EU. 7. Kommissionens fjärde kompletterande svar, mottaget den 6 maj 2011 Den 23 november 2009 sände kommissionen en formell underrättelse till Sverige. De svenska myndigheterna svarade den 27 januari 2010 och bifogade hundratals sidor med svenska betänkanden och utkast till lagstiftning. Efter att ha granskat den omfattande dokumentationen uppmanade kommissionen de svenska myndigheterna att tillhandahålla uppdateringar om ändringarna i folkbokföringslagen och utlänningslagen samt eventuella andra åtgärder som vidtas för att följa direktiv 2004/38/EG i detta avseende. Den 8 mars 2011 svarade de svenska myndigheterna att de förväntar sig att slutföra det förberedande arbetet under sommaren Kommissionen behåller kontakten med de svenska myndigheterna och följer utvecklingen noga. 8. Kommissionens femte kompletterande svar, mottaget den 30 augusti 2012 Efter sina tidigare meddelanden har kommissionen underrättats om att framställaren ligger i skilsmässa. När det gäller kravet på migrerande EU-medborgare att registrera sig hos Migrationsverket uppger de svenska myndigheterna att de avser att avskaffa denna bestämmelse i utlänningslagen. Detta kommer att göras i samband med den pågående översynen av införlivandet av direktiv 2004/38/EG i den svenska rättsordningen. Kommissionen följer noga situationen i Sverige och utfärdade den 21 juni 2012 ett motiverat yttrande mot Sverige för underlåtenhet att korrekt införliva direktivet. En rapport från en särskild undersökningskommitté om anpassningen av svensk lagstiftning till direktivet väntas lämnas in till regeringen senast i september Eventuella ändringar av lagstiftningen kommer inte att träda i kraft förrän i januari Kommissionens sjätte kompletterande svar, mottaget den 20 september 2013 Den 21 december 2012 svarade de svenska myndigheterna på kommissionens motiverade yttrande. I samband med den pågående översynen av införlivandet av direktiv 2004/38/EG i den svenska rättsordningen har den svenska regeringen lagt fram ett lagförslag (Ds 2012:60) som antogs av regeringen den 9 januari I detta förslag tillkännagav den svenska CM\ doc 5/7 PE v08-00

6 regeringen sin avsikt att förelägga riksdagen ett ändringsförslag i syfte att upphäva det särskilda kravet för unionsmedborgare att registrera sig hos Migrationsverket. Ändringsakten skulle träda i kraft den 1 juli En ändrad version av den svenska utlänningslagen (2005:716) trädde i kraft den 1 augusti Kommissionen är nu i färd med att utvärdera lagen i syfte att avgöra om de antagna ändringarna är i linje med EU:s lagstiftning, särskilt bestämmelserna i direktiv 2004/38/EG. Vidare har kommissionen nyligen mottagit flera frågor och klagomål som rör de svårigheter som svenska och andra EU-medborgare upplever i samband med registrering i folkbokföringen. I detta sammanhang har kommissionen fått kännedom om en pågående allmän översyn av folkbokföringslagen (1991:481) som är planerad till Det är dock ännu inte klart vad följderna av denna översyn skulle bli i en situation som den som har tagits upp av framställaren. Förenligheten mellan svensk lagstiftning och/eller praxis och EU-rätten, i synnerhet bestämmelserna om fri rörlighet för personer och tjänster, behöver granskas ytterligare. För att bedöma situationen i dess helhet behövs mer information. Slutsats Kommissionen avser att ta kontakt med de svenska myndigheterna. 10. Kommissionens sjunde kompletterande svar, mottaget den 29 augusti 2014 Efter skriftväxling mellan kommissionen och de svenska myndigheterna och det överträdelseförfarande som kommissionen inledde i november 2009 har den svenska regeringen vidtagit åtgärder för att åtgärda den första frågan som togs upp av kommissionen i den formella underrättelsen och som avsåg vägran att bevilja uppehållsrätt till framställaren och hennes familjemedlemmar. Den andra frågan, som rörde de dubbla förfarandena för registrering hos Migrationsverket och i folkbokföringen i strid med direktiv 2004/38/EG, kvarstod emellertid fortfarande. Det särskilda kravet för migrerande EU-medborgare som vill stanna längre än tre månader i Sverige på att registrera sig hos Migrationsverket har först helt nyligen avskaffats. Detta gjordes i samband med översynen av införlivandet av direktiv 2004/38/EG i den svenska rättsordningen. Ändringsakten (2014:198) trädde i kraft den 1 maj Kommissionen ansåg att den situation som framställaren tagit upp nu hade lösts till följd av denna lagändring och beslutade därför den 23 juli 2014 att avsluta det ovannämnda överträdelseförfarandet, efter att ha informerat klaganden i vederbörlig ordning. När det gäller de svårigheter som svenska och andra EU-medborgare upplever i samband med registrering i folkbokföringen (och som hänvisas till i kommissionens tidigare meddelande) har det inte varit möjligt att fastställa, på grundval av de uppgifter som framställaren har lämnat, om den pågående allmänna översynen av folkbokföringslagen (1991:481) kan inverka på den särskilda situation som framställaren tagit upp. PE v /7 CM\ doc

7 Slutsatser Den fråga som framställaren tagit upp anses ha lösts genom den ovannämnda lagändringen. Utskottet för framställningar kommer att informeras om utvecklingen när det gäller registrering i den svenska folkbokföringen i samband med framställningarna 1098/2010 och 1183/2010, som specifikt behandlar denna fråga. CM\ doc 7/7 PE v08-00