Stawfordska Sällskapet Historikgrupp för Höganäs AB www.stawford.se Rapport nr 19 Fabriksbyggnader 1800-2015 Lars Dahlbom Arne Lundin 2016
Höganäsbolagets historia Kommentarer till kartor och bilder. Höganäsbolagets har en lång och delvis komplicerad historia. Det går dock att dela upp denna historia i tre tydliga utvecklingsfaser. Fas 1. 1797-1830 Företaget började sin verksamhet 1797 som ett rent gruvbolag med utvinning av den kol som fanns i höganästrakten som sitt verksamhetsmål. Denna period utmärks av en nybyggaranda av stora mått. Den industriella revolutionen hade ännu inte nått Sverige varför behovet av tunga ångpumpar och transportanordningar i Höganäs-fältet måste fyllas av egna konstruktioner. Kolflötserna var tunna och kolet var inte alltid av högsta kvalitet. Vatten fanns det däremot i stora mängder vilket i hög grad försvårade brytningen. Det tillgängliga brytområdet visade sig dessutom vara genomdraget av en mängd förkastningar. Uthålligheten i verksamheten uner denna och nästa period är mycket imponerande då man betänker att den första utdelningen till aktieägarna kunde ske först efter 48 års verksamhet. Kartorna visar de byggnader som var aktuella vid den angivna tiden. Dock är tidsangivelserna i vissa fall något svävande då det i flera fall inte gått att hitta exakta tidpunkter. De angivna årtalen kan kopplas till antingen byggstart eller igångsättning. I något fall också till beslut om byggnation. Den verksamhet som markerats för byggnaderna kan också ha ändrats genom åren. Som ett exempel blev Nya rörfabriken, byggd 1964, efter några år ändrad till takpappsfabrik. Den här typen av förändringar finns det många exempel på. Kartorna presenteras inte i samma skala eftersom utbredning av den använda delen av industriområdet varierat kraftigt genom åren. Som referens till modern tid har det befintliga vägnätet (2015) lagts in med gul färg. Samtliga bilder kommer från Höganäsbolagets historiska arkiv som aktivt hanteras av Stawfordska Sällskapet, vilket är en historiegrupp under Höganäs AB. Bilderna har valts utifrån kopplingar till kartorna. Fas 2. 1830-1910 Denna utvecklingsfas kännetecknas av insikten av att brytning av kol för försäljning aldrig skulle kunna bli en lönsam affär men att de leror som fanns tillgängliga i gruvorna, tillsammans med kolet, kunde utvecklas till en keramisk produktion. Lerorna visade sig vara väl lämpade för eldfasta tegel liksom för bruksföremål. Fas 3. 1910 - Efter 1910 påbörjades en utveckling av metallurgiska produkter och då främst järnpulver. Höganäsbolaget är i dag världsledande inom detta produktområde men vägen dit har varit snårig. Utan den uthållighet, finansiell såväl som laboratoriemässig, som har varit något av en grundbult i bolagets historia, skulle pulverproduktionen aldrig kommit att inlämmas i Höganäs AB:s produkton. Under vissa perioder var bolaget inte så renodlad som ovanstående beskrivnning låter påskina. Periodvis kan verksamheten betecknas som ett konglomerat. Under mitten av 1900-talet fanns tillverkning av plastprodukter (avloppsrör), färg för byggbranschen, takpapp, kemiska produkter, täljstenskaminer, glasull m.m.
Fabriksområde 1835 Taktegel 1828- Saltglaserat 1835- Lerkärl 1833- G:a Bruk 1825-99 Fabriksområde 1871 Magasin 1856- Halmupplag Lerkällare Slamdamm Ringugnar Glasyrkvarnar Saltugn Magasin Drejning Glasyr Ugnshus G:a Bruk 1825-99 Kontor Drejarverket Tidigare glasmagasin Lertorka G:a Iängan 18??-1902 Gasgenerator 1875-1941 Ångpannehus Gasugn III Torklada Spruthus Bråkhus Slageri Gasugn I 1875-98 Gasugn IV 1893-1945 Verkstad Brunnverkst Retortverkstad Verkstad Rundugn Modellkammare G:a gasverket 1856-99 Slageri och torklada 1856-1925 Lera Rörugnar Lerförråd Slageri Cirk-ugn G:a Rörfabriken 1872-1900 Tidigare glastillverkning 1863-69 Gasugn II 1876-1900 Maskinhus Ångpannehus Bråkhus Gasverk Tyskahusen Tvättstuga Ing.-bostad
Fabriksområde 1930 Alumo I 1918-55 XI Järnverk 1912-70 IX Byggtegel 1902-39 V Eldfast 1893-1963 Anrikningsverk 1910-18 Asktegel Snickeri 1920-1990 III 1890-1966 Ångkök 1913-47 Lab 1927-47 Eldfast 1875-98 C-lab Smedja Kärlfabrik 1828-46 II Rör 1871-1933 Tre Kronor Mek verkstad 1929-1856- VIII 1902-72 Bilaga 6. Situationskarta från 1970 IV Eldfast 1893-1946/55 Elektrod 1905-27 Elektrod d Elektrod c Elektrod b Elektrod a Lermalning Centralförråd 1917-45 Finkeramiska 1945-52 Färgtillverkning 1961-67 X Rör 1910- VI Rör 1895-1909 VII Rör 1897-1939 Fabriksområde 1970 Plastfabrik 1961-77 Svampverk II 1963- Pulververk II 1950- Alumo III 1941- Specialtegel 1963-89 Kemiska 1917/1940-75 Pulververk I 1944-63 Murbruksfabrik Murbrukslager Svampverk I Tegellager 1945- Fabrik XII 1940-82 Fabrik V 1893-1963 Servus V:a matsalen Takpapp 1970-1947- Kvartsitugn 1940-1970 Lerlada C-lab 1947- Formlada Snickeri 1920-90 Brandstation Gasgen. 1941-61 Exhall 1947- Fabr III Huvudkontor 1856- Garage Inköpsavd Fabrik VIII 1902-72 Transportavd Tekn.-kontoret Stengods 1928-2007 Mek verkstad 1929- Gamla rörfabr 1895-1969 Centralförråd 1917-45 Färgtillverkning 1961-67 Finkeramisk ugn 1945-52 Lars Dahlbom / Arne Lundin
Fabriksområde 2014 Fd Plastfabrik Sliglager 1970/1989- Järnsvampverk 2 1963- Pulververk 2 1950- Utlastning/lager 1950- Distaloy 1990- Ångcentral 1941-2007 Snickeri 1920- Astaloy 2000- Fabr XII 1940-82 V:a matsalen 1947- Murbruksfabriken 1873- (Calderys) Tegellager 1945- Ex-hall 1947- Servus 1918- C-lab 1947- HB-Hallen 1974- Huvudkontor 1856-
Östra industriområdet 1865. Schakt Besväret? 1890. Från vänster Fabrik I och Fabrik IV
1892. Östra industriområdet. Bilden tagen från schakt Besväret. Ett begravningsfölje syns på vägen som numera är Kullagatan. Asktegelfabriken 1893
1895. Från vänster: Tre Kronor, Kärlfabriken och Fabrik III, vanligen benämnd Blåkulla.
1897. Fabrik V Kärlfabriken 1900
Tre kronor 1890-talet 1900. Gamla Längan (arbetarbostäder). Skorstenen hör till Fabrik III. Tre Kronor skymtas mitt i bild.
Kärlfabriken från söder. 1900 1900. Kärlfabriken. Slambassänger. Från norr
1902. Fabrik VIII. Eventuellt bild från invigningen med tanke på årtal och flaggor. Östra industriområdet 1910
1914. Fabrik XI (Järnsvampverk I). Hitom Järnsvampverket syns Fabrik IX
1920. Anrikningsverket. Fabrik V till höger. 1920. Närmast syns Fabrik VIII:s lager. Därbakom från vänster: Ångkök, Fabrik V, Kärlfabriken och Anrikningsverket med vattentorn
1910. Fabrik VI 1930. Från vänster: Elektrodfabriker, Fabrik X och Fabrik VI.
Elektrodfabrik 1927 1921. Närmast Kärlfabriken. Längre bak från vänster: Fabrik III, Tre Kronor och Fabrik VIII.
Närmast från höger: Fabrik VIII, Tre Kronor och Fabrik III (brandskadad). Från bildens vänstra kant snett upp mot höger: Fabrik I, Fabrik II (Stengods) Fabrik IV (Elektrodfabriker) och Rörfabriker. Kärlfabriken band. 1934
Rörfabriken 1931 Östra industriområdet 1937
Järnsvampverk 1 Svamplada. 1938 Industriområdet 1938
Kemiska fabriken 1944 Kemiska fabriken brinner. 1944
Alumo 2. 1945 1945. Magnesitlador. I bakgrunden Gasgeneratorer.
1945. Centrallaboratorie, tidigare ångkök. Det nya Centrallaboratoriet var under byggnad vid den här tiden. Rivning av gamla byggnader inför byggnation av nytt centrallaboratorium. 1945
Murbruksfabriken. Ombyggnad av kalkugn. 1945 1946. Byggnation av Västra matsalen. Därbakom Järnsvamplada.
1945. Ångcentralen. Till vänster Kvarsitugn. Fabrik XII. Utbyggnad av slagaravdelning. 1946
Fabrik III 1946 Gasgeneratorer 1947
Finkeramiska fabriken, lermalningshuset. 1949 Fabrik V. 1949
Fabrik III. 1949 1949. Från vänster: Fabrik 4 och Rörfabriker.
Järnsvampverk 1. 1950 Östra industriområdet 1953