Handlingsplan för Barn och Unga som Närstående på SSIH Strängnäs

Relevanta dokument
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och. Viktoriaenheten Barn som

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Se till mig som liten är

Barn som närstående/anhöriga

Barn som är närstående

Barn som är närstående

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

1 januari (HSL 2 g )

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Projekt Barn som anhöriga

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Barn som anhöriga - pyramiden

Lagstiftning kring samverkan

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barnperspektivet inom Beroendevården

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

När någon i familjen fått cancer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Rutin fast vårdkontakt

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

När någon i familjen fått cancer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Program för stöd till anhöriga

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Bästa platsen att växa upp på

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Habilitering och rehabilitering

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Våld i nära relationer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Riktlinje för bedömning av egenvård

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Psykisk funktionsnedsättning

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Arbete med närstående

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Barn som är närstående

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Vårdproduktionsutskottet

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Transkript:

1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Handlingsplan för Barn och Unga som 3 Handlingsplan Närstående på Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SSIH Barn som närstående 2014-10-01 (HSF) Handlingsplan Rutin Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Hälso- och sjukvårdspersonal 2015-10-01 Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Arbetsgruppen NäBiP projektet, Anna Åström Ann-Charlotte Sjöviker Larsson Handlingsplan för Barn och Unga som Närstående på 1. Bakgrund Barn som närstående är en grupp som den senaste tiden blivit mer tydlig i verksamhet, då fler unga patienter varit inskrivna. Forskning visar att barns välmående påverkas av att en närstående drabbas av allvarlig sjukdom och/eller avlider. 1234 Råd, stöd och information till dessa barn är avgörande för att minska risken för att barnens hälsa och utveckling ska påverkas negativt. 5 Enligt 2g Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763), HSL och 6 kap. 5 andra stycket i Patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL samt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har barn rätt till information och stöd. Den 1 januari 2010 antogs en ny lag i Hälso- och sjukvårdslagen (2g HSL) som stärker barnens rätt och innebär att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: har en psykisk störning eller funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel oväntat avlider 1 Socialstyrelsen, Barn som anhöriga, behov av information 2013 2 Socialstyrelsen. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets sluteskede.2013 3 Rostila M, Saarela JM. Time does not heal all wounds: Mortality following the death of a parent. 2011. Journal of marriage and family, 73: 236-249 4 Bylund Grenklo T. Self-injury in Teenagers Who Lost a Parent to Cancer. JAMA Pediatr. 2013;167(2):133-140. doi:10.1001/jamapediatrics. 2013.430 5 Knutsson S, Barns delaktighet genom besök hos närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. 2006

2(6) Landstinget Sörmland har antagit en bredare definition av barn som närstående, som innefattar ett barn där någon nära dem lever med eller har drabbas av de ovanstående punkterna. Barnet och dess närstående har tolkningsföreträde om vem som räknas som närstående. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barn rätt till delaktighet för att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Vid alla åtgärder som rör barn, direkt eller indirekt, ska prövningar av barnets bästa genomföras inför beslut (artikel 3,6,12). Enligt artikel 24 i konventionen har barnet rätt till bästa möjliga hälsa vilket ska beaktas i verksamhetens handlingsplan. 2. Mål och Syfte Målet är att barn och unga vuxna som är närstående till patienter inskrivna i ska ges möjlighet till information, råd och stöd utifrån ålder och mognad. Detta i enlighet med Landstinget Sörmlands riktlinje för barn och unga som närstående. Syftet med handlingsplanen är att all personal i SSIH i Strängnäs ska ha kompetens och rutiner för att uppfylla 2g HSL, 6 kap, 5 PSL och FNs barnkonvention. 3. Omfattning 4. Rutin 4.1 Identifiering Handlingsplanen gäller och omfattar all personal; sjuksköterskor, läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och dietist. Identifieringen av barn som närstående sker vid inskrivningsbesöket av läkare och PAS/ inskrivande sjuksköterska och dokumenteras i patientens journal. Finns det barn (0-18 år) eller unga vuxna i anhörig- och närståendekretsen? Vilket/vilka födelseår? Vilket nätverk finns kring barnet? Har barnen fått information tidigare om den anhörigas sjukdom, nuvarande situation och av vem? 4.2 Information Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Erbjuda den vuxne muntligt och skriftigt (se bilaga 1) stöd i att ge information, råd och stöd till barnet. Erbjuda familjesamtal till alla inom tre veckor efter inskrivning. Vid familjesamtalet uppmärksamma familjens behov av annat stöd samt de insatser som redan finns: sociala, ekonomiska, praktiska och/eller samtalsstöd. Finns behov av tolk?

3(6) 4.3 Råd och stödåtgärder 4.4 Dokumentation Vid behov ska teamsamtal med den vuxne erbjudas med eller utan barnet, samt enskilda samtal med barnet. Kontakt samordnas efter patienters/anhörigas önskemål och behov av stöd från annan instans/verksamhet, exempelvis Socialtjänst BUP BMM/BVC Förskola och skola Kurator Sjukhuskyrkan Auktoriserad tolk ska alltid användas. Låt inte barnet tolka! Vid misstanke om att ett barn far illa, gör anmälan enl. Landstinget Sörmlands gällande rutin (LS-LED08-357). Ansvarig personal ska dokumentera i patientens journal gällande identifiering, uppmärksammade behov och vidtagna åtgärder under sökord Barn som närstående. 5. Ansvar för rutinen Samtlig personal inom ansvarar för att rutinen följs. Verksamhetschef och barnrättspilot Anna Åström, ansvarar för att rutinen revideras årligen. Det åligger samtliga medarbetare att påtala eventuellt behov av revidering. 6. Miljö SSIH:s medtagna sjukvårdsmaterial och hjälpmedel ska i möjligaste mån anpassas för att respektera barnets hemmiljö. På trygghetsplatserna på Isabellagården och Solvändan ska finnas material för sysselsättning till barn i olika åldrar. SSIH externa webbsida ska kompletteras med information om Barn som närståendes rätt till råd, stöd och information.

4(6) 7. Implementering 7.1 Kompetensutveckling Utökad kunskap om hur personalen ger stöd till vuxna och barn, för att kunna hjälpa den vuxne att prata med barnen och göra dem delaktiga. (Pedagogiskkompetens) Utökad kunskap om hur man möter barn i olika åldrar och gör dem delaktiga, samt förmedlar stöd vid behov. (Barnkompetens) Utökad kunskap om barnperspektivet/barnrättsperspektivet. 7.1.2 Planerad kompetensutveckling Föreläsning sker under oktober av Åsa Stålhane om barnperspektivet och Mia Berg om att förlora en förälder. Föreläsning sker under november av grundarna till webbsidan näracancer.se, Johanna Joneklav, kurator och Katarina Bartfai Jansson, onkolog från Örebro. Om barn och föräldrars uttryckssätt i krissituationer, samt i hur man möter barn och ger åldersanpassad information om cancer. Handledningstillfällen kommer att användas för att kunna diskutera svårigheter/möjligheter kring Barn som Närstående. 7.1.3 Önskad kompetensutveckling Önskad föreläsare BRIS Akademin från Petter Ivarsson Svåra samtal med barn. 7.2 Dokumentation System Cross I samverkan med systemadministratör, Kerstin Tärnell har sökordet Barn som närstående, tagits fram. Från 1 oktober kommer de nya sökorden in i BMS och personal inom SSHI kan börja dokumentera. Representanter från arbetsgruppen är Lotta Björnsdotter och Gunilla Bertlind. Under januari 2015 kommer arbetsgruppen utvärdera sökord samt dokumentations hantering tillsammans med Kerstin Tärnell för eventuell revidering. 7.3 Informationsmaterial Patientpärmen ska innehålla en flik för anhörigstöd med information om. naracancer.se, Gapet (chattforum för anhöriga), litteraturtips och samt de böcker som finns att låna via SSIH. Patientpärmarna färdigställs av Lotta Björnsdotter och Anna Åström. Broschyrer beställs av Frida Hedengren. Informationsmaterial om Gapet tas fram av Susanne Carlsson. SSIH informationsbroschyr ska gemensamt utvecklas och väntrumsskärm ska uppdatteras med information om Barn som närstående. Ansvarig för väntrumsskärmar är Pia Vestergaard.

5(6) 7.4 Övriga åtgärder Verksamhetschefen ansvara för att tillsätta en kurator samt ge denna kännedom om rutinen Barn som närstående. Barn som närstående ska finnas som en stående punkt på arbetsplatsträffar samt sjuksköterskemöten. Inventera vilka resurser som finns idag i Strängnäs kommun för att stödja barn i sorg.- Anna Åström. Kontaktlista för inter samt extern samverkan kan arbetas fram efter behov. Söka bidrag från olika organisationer till t.ex. litteratur. Information till hemtjänst samt personal på Isabellagården och Solvändan angående projektet Barn som närstående, ges av verksamhetschef samt patientansvarig sjuksköterka som möter barnet och familjen. 7.5 Rutinen införs 8. Uppföljning 8.1 Webbenkät/forskning 8.2 Statistik System Cross 8.3 Arbetsplatsträff 8.4 Revidering av rutin Rutinen Barn som närstående träder i kraft från den 1oktober 2014. Rutinen ska godkännas av verksamhetschef och där efter finnas tillgänglig på Landstinget Sörmlands intranät, primärvården Strängnäs under rutiner. Under hösten 2014 när den nya rutinen gäller kommer synpunkter och eventuella svårigheter med rutinen att inhämtas av projektgruppsledaren under inplanerade halvdagar 16 oktober samt 27november. Personalens kunskap gällande Barn som närstående kartlades innan rutinen togs fram via en webenkät. En uppföljande enkät kommer att genomföras våren 2015, när rutinen är införd. Forskare från Mälardalens högskola har varit närvarande vid arbetsplatsträffarna. Reflektioner och diskussioner som sker under arbetsgruppernas möten har spelats in. Kompletterande intervjuer med deltagare i arbetsgruppen kommer att genomföras. Forskarna planerar att studera effekterna genom journalgranskning och intervjuer med personal, barn som närstående och deras vuxna. I samverkan med systemadministratör, Kerstin Tärnell har sökordet Barn som närstående, tagits fram. Sökordet samt medföljande följdfrågor med tabeller kan användas för att ta fram statistik. Barn som närstående ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Rutinen kommer att utvärderas och revideras under februari 2015 av verksamhetschef Ann-Charlott Sjöviker Larsson och arbetsgruppsgruppsledare Anna Åström i samverkan med arbetsgruppen.

6(6) Bilaga 1 Broschyrer att dela ut. Vad säger jag till barnen- Cancerfonden Något allvarligt händer i ett barns närhet, råd till föräldrar och vänner - Landstinget Sörmland http://insidan.dll.se/pagefiles/62809/f%c3%b6r%c3%a4ldrar.p df Något allvarligt händer i ett barns närhet, råd till förskola och skola - Landstinget Sörmland http://insidan.dll.se/pagefiles/62809/f%c3%b6rskola_skola.pdf Naracanacer.se http://www.naracancer.se/ Gapet, chattforum för anhöriga SSIH informationsbroschyr- SSIH Vårdcentralen Strängnäs Stöd för mötet med patient, barn och unga. Checklista/Inskrivningsformulär för SSIH Tänk på det här i mötet med patient, barn och unga, Lathund i fickformat- Landstinget Sörmland. http://insidan.dll.se/pagefiles/56684/informationsbroschyr%20ti ll%20personal%20barn%20som%20n%c3%a4rst%c3%a5ende. pdf