DELGENERALPLANEN KAITANS-IVISNÄS Sammanfattning av planförslaget Ärende nr 184/10.02.02/2015 4587/10.02.02/2011 Datum 26.9.2016 Område nr 840300 Esbo stadsplaneringscentral Generalplanenheten 1
Publicering på webben: www.esbo.fi/planlaggning Kundtjänst tfn 09 816 25000 Sammanställd av: Anu Ylitalo, arkitekt Ritva Helminen-Halkola, forskningschef Salla Karvinen, planeringsingenjör Ross Snell, planeringsingenjör Seija Jernfors, planeringsingenjör Paula Kuusisto-Hjort, generalplaneingenjör Tanja Hämäläinen, specialplanerare Heidi Ahlgren, landskapsarkitekt Sanna Jaatinen, specialplanerare Laura Malm-Grönroos, forskare Sami Suviranta, namnforskare Niina Laasonen, energiingenjör Mirella Seppä, planeringsassistent Omslagsbild: Tuomo Näränen 2
INLEDNING Delgeneralplanområdet Kaitans-Ivisnäs är beläget i det område i Esbo där Västmetrons förlängning byggs, mellan metrostationerna i Finno och Sökö och i storområde Esboviken. Områdets ställning i stadens och traktens stadsstruktur kommer att förändras när Västmetron blir klar. Bakgrunden till den ökande exploateringen är avtalen och besluten om Västmetron till Stensvik. Det första beslutet om stationerna och markanvändningen i deras omgivning fattades av fullmäktige i maj 2008, som beslutade att metron ska byggas till Mattby och att planeringen av metron till Stensvik ska inledas så att den kan byggas genast när metron till Mattby är färdig. Även statens och Helsingforsregionens kommuners avtal om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende har påverkat delgeneralplaneringen. Fullmäktige godkände avtalet 29.9.2014. Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för metrons förlängning förutsatt att Esbo förbinder sig att utöka planläggningen av bostadstomter. Dessutom ska de nya bostadstomterna placeras i områden som lätt kan nås med kollektivtrafik och i synnerhet längs befintliga och framtida spårvägskorridorer. Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för byggandet av en förlängning av Västmetron med en finansieringsandel på 30 procent, dock högst 240 miljoner euro, som ska betalas 2017 2020. Villkoret är att Esbo förbinder sig att utöka planläggningen av bostadstomter 2016 2019 med 25 procent mätt i våningsyta jämfört med gällande avsiktsförklaring. För att den markanvändningspotential som Västmetrons andra skede erbjuder ska genomföras snabbare har staden som mål att planlägga bostadstomter för ca 70 000 invånare i metrozonen. Detta är fler invånare än vad generalplanen för södra Esbo bygger på. För att detta mål ska nås måste flera nya delgeneralplaner utarbetas för metrozonen. Beredningen av delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs är sålunda en del av ett större projekt som omfattar områdena från Mattby till Stensvik och som inkluderar planering på många nivåer och i många sektorer. Planområdet är också en del av det större visionsområdet Finno-Kaitans och en del av en näringszon vid Västerleden och metron som ska utvecklas. När stadsstyrelsen godkände målsättningarna för delgeneralplanen Finno 29.11.2010 (området invid) beslutade stadsstyrelsen att uppmana teknik- och miljösektorn att starta arbetet med en vision för verksamhet och markanvändning i det större området Finno-Ivisnäs, i vilket planområdet Kaitans-Ivisnäs till största delen ingår. Samtidigt beslutade stadsstyrelsen att målet är att visionsområdet ska ha 20 000 invånare och att delgeneralplanområdet Finnos andel av dessa beräknas vid den fortsatta planeringen. Avsikten med delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs är att precisera delgeneralplanen för södra Esbo, vars noggrannhet och dimensionering i planområdet inte är tillräcklig för en ökad exploatering och för att göra tjänsteutbudet mångsidigare runt den framtida metrostationen. Generalplanen har dimensionerats för färre än 2 000 nya invånare i planområdet. Stadsstyrelsen beslutade emellertid 25.3.2013, samtidigt med beslutet om delgeneralplanens mål och planeringsprinciper, att området ska planläggas för ca 6 000 nya invånare. Om området planläggs till ett lokalcentrum som är kopplat till metron och stationen, kommer detta att främja de justerade riksmålen för områdesanvändning i synnerhet i fråga om trafik, bostadsproduktion, stävjande av klimatförändringen och förenhetligande av samhällsstrukturen. Målen för områdesanvändning trädde i kraft 1.3.2009. 3
4
INNEHÅLL INLEDNING...3 INNEHÅLL...5 FÖRTECKNING ÖVER ANNAT MATERIAL...6 SAMMANFATTNING...8 5
UTRDENINGAR OCH RAPPORTER ÖVER PLANOMRÅDET FÖRTECKNING ÖVER ANNAT MATERIAL Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaavan kunnallistekninen tarkastelu, Destia, 2.6.2016 Iiviskallion viitesuunnitelma, Arkitekter Anttila & Rusanen Ab, Ramboll, 17.6.2016 Rajaoja - hulevesimallinnus. Sito 26.6.2015. Kaitaan kaupunkirakenteellinen tarkastelu, Esbo stadsplaneringscentral, Sanna Jauhiainen, 15.5.2015, ändrad 10.6.2015 Kaitaan keskustan ja lähiympäristön viitesuunnitelma, Arkkitehtuuritoimisto B&M Oy, 5.5.2015 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava, maisema-analyysi, stadsplaneringscentralen, Petri Kangassalo, 7.2.2014 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava-alueen kulttuuriympäristöselvitys, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 1/2014 Hannusjärven valuma-alueen sekä Hannusmetsän rakentamisedellytysten ja vaikutusten selvitys, AAR ja Ramboll, Tammikuu 2014 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava, hulevesien käsittely ja vaikutukset Hannusjärven tilaan, Ramboll, 13/12/2013 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaavan luontoselvitys, Miljöforskning Yrjölä Ab, 30.10.2013 Hannusjärven valuma-alueselvitys, nykytilanne, Ramboll, 8/2013 Resultat för delgeneralplaneområdet av enkäten Harava år 2013 samt granskning av andra invånaråsikter, Anniina Lehtonen Tiivistyvä Kaitaa. Kaitaa - Iivisniemen pientaloalueiden analyysi ja täydennysrakentamismahdollisuuksien tarkastelu, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 9/2012 Kaitaan metroaseman kaupunkikuvallinen ja toiminnallinen tarkastelu, Arkkitehdit Mauri Korkka Kirsti Rantanen, 22.3.2012 Målen för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs, tilläggsmaterial: Väestö, asuminen, julkiset palvelut, päivittäistavarakauppa ja työpaikat, stadsplaneringscentralen, 15.10.2012 ÖVRIGA UTREDNINGAR OCH RAPPORTER Länsimetron jatkeen alueen liikenne-ennusteet ja Espoonlahden toimivuustarkastelut, Ramboll, 9.5.2016 Turvalliset rakentamiskorkeudet Helsingin rannoilla vuosina 2020, 2050 ja 2100. Helsingfors stad, Fastighetskontoret, 13.1.2016. Finnoon osayleiskaavan onnettomuusriskiselvitykset -yhteenveto. Esbo stadsplaneringscentral 2016. Espoon kaupungin ja Helsingin seudun väestöprojektiot 2015-2050. Raportteja Espoosta 1/2015. Kaupunkitutkimus TA Oy Seppo Laakso och Päivi Kilpeläinen och Esbo stads faktaproduktion. Ympäristömeluselvitys. Finnoon osayleiskaava ja Suomenojan voimalaitos, Espoo. Promethor, 24.6.2014. Selvitys liito-oravien ja maankäytön suunnittelun yhteensovituksesta Espoonlahden ja Matinkylän alueilla, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 5/2014 Espoon perinneympäristöt 2014, Esbo miljönämnds publikationer 3/2014 Finnoon liikenne-ennusteen päivitys, WSP Finland Ab, 22.1.2014 Espoonlahden ja Matinkylän suuralueiden liito-oravaelinympäristöjen ja yhteyksien kartoitus 2012-2013, Miljöforskning Yrjölä Ab, 28.8.2013 Liito-oravien radioseuranta Espoonlahden ja Matinkylän suuralueilla 2013. Miljöforskning Yrjölä Ab. Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 4/2014. Kaitaan ja Hannuksen alueen luontoselvitys, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 11.1.2013. Pyöräilykaupungin kehittäminen Länsimetron jatkeella Kaitaa - Kivenlahti, Strafica Oy, 17.12.2012 Länsimetron jatkealue, kaupallinen tarkastelu, Ramboll, 10.12.2012 Etelä-Espoon linja-autoliikenteen varikkoselvitys, Esbo stad, Trafix Oy, 15.8.2012 Länsimetron jatke, hankesuunnitelma Matinkylä-Kivenlahti, Esbo stad, 22.5.2012 Suomenlahdentien pohjoisen linjauksen yleissuunnitelma, Esbo stad, 5.3.2012 Kt 51 (Länsiväylä) tiejärjestelyt liittyen Länsimetroon. Tiesuunnitelma, Nylands NTM-central, Esbo stad, Ramboll Finland Ab, 2012 Kaitaantien katusuunnitelma, Esbo stad, 2012 Metron jatkeen maanalainen asemakaava, Espoon luontoselvitykset 2012, Miljöforskning Yrjölä Ab, 2012. Finnoon liikenne-ennusteet, Trafix Oy, 14.11.2011 Djupsundsbäckenin luontoselvitys, SITO Oy, 5.9.2011 Suomenlahdentien rakentamisenaikaiset vaikutukset ja rakentamisaikataulu, WSP Finland Ab, juni 2011 Finnoon osayleiskaavan vaikutusten selvittäminen, SITO Oy / Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy, 10.3.2011 Espoon kaupan palveluverkkoselvitys ja -suunnitelma 2030, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 3/2011 Matinkylä Kivenlahti metro, alustava yleissuunnitelma, Esbo stad, 2011 Kevyen liikenteen väylien kehittämisohjelma, Tekniska centralen, 2011 Suomenojan alueen kaupallinen kehittäminen, Liikenteen verkolliset tarkastelut, Strafica Oy ja SITO Oy 30.6.2010. Suomenlahdentien, Finnoonsillan ja Kaitaantien yleissuunnitelma, januari 2010 6
Palvelujen järjestämisen ja palveluverkon tavoitetila 2020, Esbo stad, 2010 Suomenojan tulvakartoitus- ja tulvareittiselvitys, FCG Planeko Oy, 2.3.2009 Espoon lintuvesien pesimälinnuston seuranta ja viitasammakkoselvitys 2008, Esbo miljönämnds publikationer 1/2009 Suomenlahdentien yleissuunnitelma, WSP Finland Ab, 2009 Espoon virtavesiselvitys 2008, osa 1: Espoon virtavesi-inventointi. Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 1a/2009 Finnoo: kaupan kehityskuva, mitoitus ja menestystekijät, liikepaikka-analyysi, Entrecon, 15.12.2008 Suomen luontotyyppien uhanalaisuus, Raunio, A., Schulman, A. & Kontula, T. (red.). Finlands miljöcentral, Helsingfors. Suomen ympäristö 8/2008 Finnoon liikenneselvitys 2008, Esbo stadsplaneringscentrals undersökningar och utredningar B 89: 2008 Viitasammakon inventointi Espoossa keväällä 2006, Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 8/2006 Espoon arvokkaat geologiset kohteet, Petrell, L. Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 2/2006 Metro-/raideyhteys välillä Ruoholahti-Matinkylä - Ympäristövaikutusten arviointiselostus, Jaakko Pöyry Infra Maa ja Vesi Oy, Ramboll Finland Ab, Strafica Oy, december 2005 Tulvaongelma Espoossa. Espoon tulvatyöryhmä, 6.10.2005 Finnoonlahden hoito- ja käyttösuunnitelma, Luonnos 2. E.ON Finland Oyj och Esbo vatten, 9.10.2003 Muutokset Espoon arvokkailla luontokohteilla 2003, Hirvonen, M-L. Esbo miljönämnds publikationer 2/2003 Espoon perinneympäristöselvitys. 2003, Raatikainen, K. ja Vaittinen, M. Esbo miljönämnds publikationer 1/03. Espoon eteläosien lepakkokartoitus, Sivonen, Y. Esbo miljönämnds publikationer 3/2002 Espoon arvokkaat luontokohteet, kokonaisraportti. Esbo miljönämnds publikationer 2/1987 7
SAMMANFATTNING Allmän beskrivning av området Planområdet är cirka 250 hektar stort och ligger mellan stadscentrumen Esboviken och Mattby. Planområdet gränsar till Västerleden i norr, delgeneralplanen Finno i öster, havsstranden i söder och villaområdet Hannusträsk i väster. I planområdet bor omkring 3 500 invånare och där finns 450 arbetstillfällen. Planområdet delas av matargatan Kaitansvägen i en nordlig och sydlig del. Området norr om Kaitansvägen är i huvudsak obebyggt skogsområde. Norr om Kaitansvägen runt Hannusträsket ligger också ett mindre och oenhetligt villaområde och Hannusåkers småindustriområde, som är avskilt från resten av bebyggelsen. Planområdets södra del består främst av villaområdena Kaitbacken och Sälviken och det lilla centrumområdet Ivisnäs. Ivisnäs är ett homogent höghusområde från 60-talet. Husen är relativt låga och i området finns ett litet köpcenter. Bland särdragen i planområdets södra del kan nämnas havsstranden och de lummiga miljöerna kring bäckarna som rinner genom området. I områdets mitt ligger också Kaitansdalen, ett vidsträckt och delvis parkaktigt område i öst-västlig riktning. Planeringssituationen Godkända landskapsplaner som leder delgeneralplanläggningen i planområdet: Nylands landskapsplan samt Nylands första, andra och tredje etapplandskapsplan. I landskapsplanerna är planområdet i sin helhet område för tätortsfunktioner. Området längs stranden har beteckningen behov av en friluftsled och genom området går en huvudavloppsledning till Finno. En del av området har betecknats som område för tätortsfunktioner som ska förtätas och genom området har en tunnel för metron reserverats. Dessutom har Villa Rulludd i landskapsplanen beteckningen område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. I Finno anvisas en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. I området gäller generalplanen för södra Esbo, i vilken planområdet främst är reserverat för olika slags bostadsområden, arbetsplatsområden och rekreationsområden. Ett spår med stationer har ritats in med två alternativa sträckningar (placeringen är ungefärlig men förbindelsen i sig är bindande). I generalplanen har planområdet dimensionerats för mindre än 2 000 nya invånare, dvs. totalt ca 5 500 invånare i hela planområdet. Största delen av planområdet har detaljplan, med undantag av Hannusskogen norr om Hannusträsket. De byggda områdena har planlagts till ganska glesa villaområden där tomternas exploateringsgrad varierar mellan 0,1 och 0,3. Endast Ivisnäs centrum har huvudsakligen planlagts huvudsakligen med högre exploateringsgrad till område för flervåningshus. I området är detaljplanen för Kaitans metrostation anhängig. Med denna plan och undersöks parallellt med delgeneralplanen kompletterande bebyggelse och anslutningarna till den framtida metrostationen. Bakgrund Bakgrunden till delgeneralplanen Kaitans Ivisnäs och till målen för ökad exploatering i området är de avtal och beslut som gäller Västmetron och dess fortsättning. Enligt dessa ska en metrolinje med station byggas i området. Det första beslutet om stationerna vid Västmetrons förlängning och stationernas markanvändning fattades efter att fullmäktige i maj 2008 beslutade att metron ska byggas till Mattby och att planeringen av metron till Stensvik ska inledas genast så att den kan byggas genast när metron till Mattby är färdig. Planeringen av markanvändningen i delgeneralplanområdet har även påverkats av statens och Helsingforsregionens kommuners avtal om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende. Stadsfullmäktige i Esbo godkände avtalet 29.9.2014. Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för metrons förlängning förutsatt att Esbo förbinder sig till att utöka planläggningen av bostadstomter. Dessutom ska de nya bostadstomterna placeras i områden som lätt kan nås med kollektivtrafik och i synnerhet längs befintliga och framtida spårvägskorridorer. Delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs har konstateras vara nödvändig eftersom generalplanen för södra Esbo varken är tillräckligt detaljerad eller rätt dimensionerad för utvecklingen av markanvändningen runt Kaitans metrostation. Delgeneralplanens innehåll Delgeneralplanens mål är att utöka boendet i den framtida metrostationens nära omgivning. I delgeneralplanen möjliggörs en utökning av boendet genom planläggning av nya bostadsområden och förtätning av nuvarande villaområden samt för vissa villaområdens del också genom att höja exploateringsgraden och göra dem mera stadsmässiga. Inga nya arbetsplatser kommer att anvisas i planområdet, utan de större arbetsplatsområdena kommer i huvudsak att vara belägna i Finno. Planutkastets markanvändning utgår från gångavstånd på 300 och 600 m från stationen och inom dessa områden kommer de nya reserveringarna för bostäder att ligga och där kommer även strukturförändringarna att vara som störst i jämförelse med nuläget. Även villaområdena längre bort ligger bara inom ca en kilometers radie från den framtida stationen. Därför tillåter delgeneralplanen att även de exploateras. 8
Delgeneralplanen gör det möjligt att utveckla områdena kring metrostationen och Ivisnäs köpcenter till ett tätt lokalcentrum med mångsidig service, till vilket man enkelt och tryggt kan ta sig till fots eller med cykel från hela planområdet. Delgeneralplanen tillåter centrumfunktioner även norr om Kaitansvägen och möjliggör därför att dessa områden ansluts till centrumområdet både vad gäller verksamheter och stadsbild. Delgeneralplanen tryggar möjligheterna till rekreation bland annat genom att inget byggs i de centrala delarna av Hannusskogen och genom att i enlighet med stadsstyrelsens målbeslut öka möjligheterna för allmän rekreation vid Hannusträskets stränder. Kaitansdalen kan utvecklas till ett fungerande parkområde, så att rekreationsförbindelserna förbättras. Den viktigaste av dessa är kvalitetscykelvägen. Strandpromenaden har ritats in i delgeneralplanen. Delgeneralplanen tryggar de viktigaste rekreations- och naturvärdena samt de ekologiska korridorerna och naturens mångfald. När delgeneralplanen genomförs kommer det på hela planområdet att erbjudas plats för 9 500 invånare, varav 6 000 nya invånare. Planområdets exploateringsgrad är ca 0,2. Områdets exakta byggrätter fastställs inte i delgeneralplanen utan de preciseras i detaljplaneringen som framskrider stegvis. Delgeneralplanens verkningar Bedömningen av planens verkningar har gjorts av Esbo stads stadsplaneringscentral. Hänsyn har tagits till de sektorer som är av betydelse när det gäller planläggningsarbetet. Experter från trafik- och detaljplanenheterna och generalplaneringens forskningsenhet har bidragit med bakgrundsinformation och deltagit i sammanställningen av verkningshelheter. Bedömningen av verkningarna har gjorts utifrån utredningar om området och expertis i sektorerna. Bedömningen av verkningarna har preciserats och uppdaterats under planeringens gång. 9