2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?



Relevanta dokument
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

PUBLIKATION P112 Juni Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

Förenklad GDP. God Desinfektion Praxis. Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Per Ericsson Norrvatten

Handledande exempel till QMRA- verktyget

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Per Ericsson Görvälnverket

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Efterbehandling & Distribution

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Cryptosporidium och Giardia

Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Vad är vatten egentligen?

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys (MRA) och God desinfeksjonspraksis (GDP)

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Vattenverk i Askersund kommun

GDP God Desinfektions Praxis

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Mikrobiell riskanalys för ökat ytvattenintag åt Håbo kommun

Kontrollprojekt 2015

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Dricksvatten kontroll av beredning, kritiska styrpunkter och larm

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Riskbaserad dricksvattenkontroll

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

11. DRICKSVATTENBEREDNING

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Provtagning av dricksvatten 2011

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Uppehållstid och desinfektionseffektivitet i vattenverk En litteraturstudie i dricksvattenförsörjning samt spårämnesförsök med kalk i kontaktbassänger

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Vad hände i Östersund?

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Per Ericsson Görvälnverket

Vattenbehandling för bassängbad

MRA Ett modellverktyg för svenska vattenverk

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Ny faecesdiagnostik med PCR

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2017

Framtida vattenförsörjning Örebro

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Vattenverk i Askersund kommun

Patogener i bassängbad

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Transkript:

2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott

Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska MRA

Ringsjöverket. Klorering Flockning Sedimentering Snabbfilter Långsamfilter

Ringsjöverket och Bolmenvatten Bolmen Stor sjö Skogslandskap Bra vatten Brunifiering

Uttryck och beteckningar Log-reduktion Ct-begreppet Avskiljningsgrad Mått på desinfektion 1 log = 90% tas bort 2 log = 99% tas bort 3 log = 99,9 % tas bort Första avskiljer mest! koncentration * tid Olika mikroorganismer tål olika mycket

God DesinfektionsPraxis Råvattenkvalitet (risk och sårbarhet) Reningskrav Åtgärder och övervakning Reningsstegen i vattenverket Desinfektionens effektivitet Resultat

Råvattenkvalitet - Bolmenvatten enligt GDP Historisk registrering av E-Coli (EC) og Clostridium Perfringens (CP) i råvann i siste 3 år 0 EC 1 og 0 CP 1 og/eller = 0 P 1 > 0 EC 1 eller > 0 CP 1 og/eller 0 P 1 < 3 EC 1 og < 1 CP 1 eller 0 P 1 3< EC 1 <10 eller 1< CP 1 < 3 eller 0< P 1 < 0,01 >10 EC 1 eller > 3 CP 1 eller > 0,01 P 1 Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og CP Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og P < 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 0,01 P 2 A B < 3 EC 2 3-5 EC 2 5-7 EC 2 7-10 EC 2 > 10 EC 3 og og og og eller 0,01 0,1 >0,1<0, 3 > 0,3 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 > 3 CP 3 P 2 P 2 P 2 B Ca Cb Cc Da Da Db Dc 1 Funn av angitt indikator over angitt verdi (antall/100 ml) én eller flere ganger i løpet av de siste 3 år 2 Middelkonsentrasjon (antall/100 ml) av angitt indikator over prøveperioden eller registrering av angitt nivå i mer enn 1/6 av prøvene (16,7 %) over perioden. For parasitter gjelder summen av antallet Giardia- og Cryptosporidium/l 3 Eller > 20 E Coli eller > 6 CP i enkeltprøver

Bolmenvatten, reningskrav enligt GDP Vannverk- Vannkvalitetsnivå i kilde størrelse A B C D Barrierehøyde (nødvendig log- reduksjon i vannverket totalt) < 1000 3,0b + 3,0v + 1,0p 4,0b + 4,0v + 1,5p a. 4,5b + 4,5v + 1,5p 1000 10.000 b. 4,5b + 4,5v + 2,0p 3,5b + 3,5v + 1,5p 4,5b + 4,5v + 2,0p a. 5,0b + 5,0v + 2,0p a. 5,0b + 5,0v + 2,0p b. 5,0b + 5,0v + 2,5p c. 4,5b + 4,5v + 2,5p c. 5,0b + 5,0v + 3,0p b. 5,0b + 5,0v + 2,5p c. 5,0b + 5,0v + 3,0p > 10.000 4,0b + 4,0v + 2,0p 5,0b + 5,0v + 2,5p a. 5,5b + 5,5v + 3,0p b. 5,5b + 5,5v + 3,5p c. 5,5b + 5,5v + 4,0p a. 5,5b + 5,5v + 3,0p b. 5,5b + 5,5v + 3,5p c. 5,5b + 5,5v + 4,0p a. 6,0b + 6,0v + 4,0p b. 6,0b + 6,0v + 4,5p c. 6,0b + 6,0v + 5,0p

Bidrag för åtgärder och övervakning täkt Omfattar endast nya åtgärder! Gamla åtgärder finns redan inbakade i råvattenkvaliteten Krävs att övervakningen är kopplad till direkt åtgärd Max logkredit för täkten 3b + 3v + 2p Resultat för Ringsjöverket: Övervakning av råvatten: 0,25b + 0,25v + 0,25p

Bolmenvatten, log reduktion enligt ODP Övervakning max: 1,0b + 1,0v + 0,75p Totalt max: 3,0b + 3,0v + 3,0p

Desinfektion av Bolmenvatten Natriumhypoklorit, dos = ca 0,71 mg/l Fritt klor i utgående vatten ca 0,11 mg/l (Totalt klor i utgående vatten ca 0,30 mg/l) Första konsument i vattenverket Tid (volym/flöde) är 40 minuter 4 seriekopplade bassänger med ledväggar i några Den effektiva tiden blir 0,7*40 = 28 min Reduktion (kemisk desinfektion max 4b + 4v + 4p) Beräkning enligt vägledningen ger Ct = 6,57 mg*min/l Beräknad log reduktion = 9,9b + 2,5v + 0,08p

Resultat från GDP Bolmenvatten GDP MRA bakterier virus protozoer bakterier virus protozoer Krav 5 5 2,5 Övervakning råvatten (log) 0,25 0,25 0,25 Åtgärder vattenverk (log) 1 1 0,75 Flockning (log) 3 3 2 2,1 3,1 3,3 Långsamfilter (log) 2 2 2 2,9 2,3 3,6 S:a beredning (log) 3 max 3 max 3 max Klorering (log) 4 max 2,5 0,08 5,6 2,3 0,2 gardia 0,0 Crypto Totalt (log) 7,25 5,75 3,33 10,6 7,7 7 Sannolikhet för smitta/år medelvärdet *10 4 (<1 OK enligt USEPA) mikro DALY (<1 totalt OK enligt WHO) 0,0005 2,2 10,5 1,2*10-4 0,1 1,8

GDP via excelformulär Dette er en beregningsmodell som er utarbeidet som verktøy for prosedyren" God desinfeksjonspraksis". Modellen er bygd opp med regneark for overvannskilder, grunnvannskilder, vannbehandling utover desinfeksjon, UV og kjemisk desinfeksjon. Tab 3.2 og 3.3 er også vist. Modellen er i hovedsak basert på JA/NEI på spørsmål, dette fremgår av modellen. B V P A Nødvendig barrierehøyde 5,00 5,00 2,50 Verdier hentes fra ark tab 3.2 B Innsjø 0,25 0,25 0,25 Ark overvannkilder Eksisterende barrierer før desinfeksjon Grunnvann løsmasser 0,00 0,00 0,00 Ark grunnvann løsmasser Grunnvann fjell 0,00 0,00 0,00 Ark grunnvann fjell C Vannbehandlingens logkreditt 3,00 3,00 3,00 Ark vannbehandling utover sluttdesinfeksjon D Nødvendig log-reduksjon i sluttdesinfeksjon; D=A-B-C 1,75 1,75-0,75 E Desinfeksjon eksisterende barriere UV 0,00 0,00 0,00 Ark UV, fratrekk Kjemisk 4,00 2,50 0,08 Ark kjemisk desinfeksjon, fratrekk Bestemme om nødvendig barrierehøyde er dekket Sum=E-D 2,25 0,75 0,83 Negative verdier viser at vannverket ikke har tilstrekkelige barrierer. Tiltak må iverksettes

MRA modellen Mikrobiologisk Risk- Analys

MRA steg 1: Välj mikroorganismer Bakterier: Virus: Protozoer: - Camplyobacter - Norovirus - Cryptosporidium - Salmonella - E.coli 0157 - Adenovirus - Rotavirus - Giardia

MRA steg 2: Karaktärisering av råvatten Mata in data (lognormalfördelning) Alternativ: Modellera avloppsvatten Finns tabellvärden i rapporten om man inte har egen data

MRA steg 3: Vattenbehandling Välj reningssteg Mata in data

MRA steg 3: Exempel flockning Antal snabbfilter Normal avskiljning Pålitlighet

MRA steg 3: Exempel klorering Dosering Egna data fritt klor ph och temperatur Bra att snegla på resultaten från GDP så att det inte blir alldeles fel

MRA resultat Log-reduktion Sannolikhet för infektion (Pinf) Årlig sannolikhet för infektion (Pinf annual) <1/10 000 OK enligt USEPA DALYs (Disability Adjusted Life Years) <1 µdaly totalt OK enligt WHO Presenteras med stapeldiagram och siffervärden

Bolmenvatten och MRA modellen

Jämförelse mellan GDP och MRA Bolmenvatten GDP MRA bakterier virus protozoer bakterier virus protozoer Krav 5 5 2,5 Övervakning råvatten (log) 0,25 0,25 0,25 Åtgärder vattenverk (log) 1 1 0,75 Flockning (log) 3 3 2 2,1 3,1 3,3 Långsamfilter (log) 2 2 2 2,9 2,3 3,6 S:a beredning (log) 3 max 3 max 3 max Klorering (log) 4 max 2,5 0,08 5,6 2,3 0,2 Gardia 0,0 Crypto Totalt (log) 7,25 5,75 3,33 10,6 7,7 7 Sannolikhet för smitta/år medelvärdet *10 4 (<1 OK enligt USEPA) mikro DALY (<1 totalt OK enligt WHO) 0,0005 2,2 10,5 1,2*10-4 0,1 1,8

Bolmenvatten med flockningsfel, MRA

Bolmenvatten med UV i stället

Bolmenvatten med UV i stället Adenovirus

Sammanfattning GDP Innehåller mycket fakta, bra att börja med MRA kan presentera resultaten på flera sätt MRA lättare att göra ändringar i som tex dålig drift Både GDP och MRA kräver viss tid Både GDP och MRA kan höja medvetenheten om vattenverkets styrkor och brister Dålig drift är en väsentlig del att studera Viktigt att fundera kring vad värdena egentligen visar Tack för att ni lyssnat!