Hur arbetsterapeuter arbetar med att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning. En kvantitativ studie

Instiutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp VT-terminen 2015 Hur arbetsterapeuter arbetar med att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning. En kvantitativ studie How occupational therapists are working towards gaining people with autism spectrum disorder to typical pursuits. A quantitative study Författare: Helena Molberg Sara Svensson Handledare: Karin Johansson

2 Sammanfattning Bakgrund: I dagens samhälle är kunskapen om autismspektrumtillstånd begränsad. Nästan hälften av personer med funktionsnedsättning är inte delaktig i en sysselsättning. Delaktighet i en sysselsättning är viktig och har betydelse för personers välmående. För att främja möjlighet till en gott liv ska arbetsterapeuten stödja klienters förmåga till delaktigheten i sysselsättning. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva arbetsterapeuters arbete med att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning. Metod: En kvantitativ metod tillämpades. Insamling av data gjordes med webbenkäter där frågorna var utformade för att svara på studiens syfte. Icke-slumpmässigt urval med ett strategiskt lämplighetsurval användes. Inklusionkriterier för deltagarna var att de skulle vara verksamma arbetsterapeuter och arbetskonsulenter inom habilitering, arbetsförmedlingen eller arbetsinriktad verksamhet. 40 enkäter skickades ut men endast 32 svarade. Insamlad data analyserades i Excel och Microsoft Word. Resultat: Kartläggningen visar att hälften av arbetsterapeuternas interventioner leder ofta/alltid till sysselsättning. De flesta deltagare var nöjda med de resurser de hade för att få klienterna till sysselsättning. Deltagarna gör en bred kartläggning av klienterna vid första mötet och de vanligaste interventionerna var hjälpmedel och anpassning av social miljö. 16 av deltagarna ansåg att deras arbete inte skiljde sig om klienten hade haft en tidigare sysselsättning eller inte. Slutsats: Studiens resultat tyder på att riktlinjer för hur arbetsterapeuter ska arbeta för att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning borde ses över. Sökord: Autistic Disorder, Occupational therapy, Typical pursuits

3 Abstract Background: In today s society the knowledge of autistic disorder are limited. Almost half of the people with autistic disorder are not involved in typical pursuits. Participation in typical pursuits is relevant for peoples well-being. To promote the opportunity to have a good life the occupational therapy must support clients ability to participation in typical pursuits. Objective: The purpose with this study was to identify and describe occuapational therapists work in getting people with autistic disorder to typical pursuits. Method: Quantitative method was applied. Collecting data were done by web surveys with questions relevant to the purpose of the study. No-random sample with a strategic suitable sample was used. Inclusion criteria for participations were that they would be active as occuaptional therapists and employments conculents in rehabilitation, Arbetsförmedlingen or job oriented activities. 40 questionnaires were sent out but only 32 responded. Collected data were analyzed in Excel and Microsoft Word. Results: Identify shows that half of the occupational therapists' interventions often/always lead to typical pursuits. The most of the participants were satisfied with the resources they had to get clients into typical pursuits. Participants make a big identify of clients at the first meeting and the most common interventions were self-help devices and adaptation of the social environment. Conclusion: The results of the study indicate that guidelines for occupational therapists work with people with autistic disorder needs to be reviewed. Keywords: Autistic Disorder, Occupational therapy, Typical pursuits

4 Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 2. Bakgrund... 8 2.1 Vikten av delaktighet i en sysselsättning... 8 2.2 Autismspektrumtillstånd... 9 2.3 Arbetsterapi i relation till autismspektrumtillstånd... 10 2.4 Svenska sammanhang... 11 2.5 Specifikation av problemområde... 12 3. Syfte... 13 4. Material och Metod... 13 4.1 Design... 13 4.2 Deltagare/försökspersoner... 13 4.3 Datainsamling... 14 4.4 Databearbetning... 15 5. Etiska aspekter... 16 6. Resultat... 17 6.1 Första mötet... 17 6.2 Sysselsättningar arbetet riktas mot... 18 6.3 Interventioner som utförs... 18 6.4 Interventioners påverkan på sysselsättning... 20 6.5 Betydelsen av tidigare sysselsättning... 21 6.6 Aktivitetsbedömning... 22 6.7 Samarbete med företag/förening och samarbetspartners... 23 6.10 Sammanfattning av resultat... 24 7. Diskussion... 25 7.1 Resultatdiskussion... 25 7.1.1 Sysselsättning och intervention... 25 7.1.2 Tidigare sysselsättning... 26 7.1.3 Aktivitetsbedömning... 26 7.1.4 Finns det tillräckligt med resurser för att få klienter till sysselsättning... 27 7.2 Metoddiskussion... 28 7.2.1 Motiv till vald metod... 28

5 7.2.2 Eventuella problem under datainsamling och databearbetning... 28 7.2.3 Studiens styrkor och begränsningar... 29 7.3 Förslag på studier... 30 8. Slutsatser... 31 9. Tack... 31 10. Referenslista... 32 Enkäten Bilaga 1... 34 Missivbrev Bilaga 2... 36 Påminnelsebrev Bilaga 3... 37

6 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Intresse vid första möte...17 Figur 2: Sysselsättningar.....18 Figur 3: Interventioner.....19 Figur 4: Leder interventionerna till sysselsättning... 20 Figur 5: Skiljer sig arbetet åt....21 Figur 6: Aktivitetsbedömning... 22 Figur 7: Samarbete....23

7 1. Inledning Vårt examensarbete handlar om hur arbetsterapeuter arbetar med att få personer med autismspektrumtillstånd (AST) till sysselsättning. I studier har vi sett att tillgången till sysselsättning för personer med AST är begränsade. Under vår tid på arbetsterapeututbildningen har denna fråga inte dykt upp och vi tyckte det därför skulle vara intressant att ta reda på mer om detta område samt att se hur arbetsterapeuter arbetar med möjliggöra sysselsättning för personer med AST. Vi märkte i början av vårt arbete när vi sökte efter litteratur att det inte fanns så många forskningsstudier som handlade om just detta. Vi insåg då att det behöver göras flera studier som handlar om autismspektrumtillstånd och åtgärder för att få dessa människor till sysselsättning. Under våren 2015 har Sveriges Television AB gjort en dokumentär som heter Den som får finnas där problemet med det svenska samhället och arbetsmarknaden tas upp för personer med autismspektrumtillstånd. Detta tycker vi är jätteviktigt att uppmärksamma och med denna uppsats vill vi se hur arbetsterapeuter arbetar med att få personer med AST till en sysselsättning.

8 2. Bakgrund Under arbetets gång har det varit svårt att översätta det svenska ordet sysselsättning till engelska. Det engelska ordet behövdes för att ha i titeln samt till användning för att söka artiklar. Det är ett väldigt brett begrepp där inget engelskt ord motsvarar den svenska betydelsen. Flera begrepp dividerades fram och tillbaka och till slut fick vi hjälp av en universitetsadjunkt på Karolinska Institutet som har arbetet i USA, och nämnde att typical pursuits var ett bra alternativ, vilket gjorde att vi valde att använda det ordet. Detta ord innefattar betalt arbete, praktik, utbildning och daglig verksamhet. 2.1 Vikten av delaktighet i en sysselsättning Avtalad aktivitet är enligt Christiansen & Townsend (2010) aktiviteter som vanligtvis förekommer i avtalad tid och riktar sig till betald produktivitet eller formell utbildning. Avtalad aktivitet menas också med att det är något en individ gör utanför hemmet och styrs normalt av ett tydligt kontrakt som sträcker sig över långa perioder, inklusive särskilda skyldigheter avseende starttid, sluttid och mängden lön eller någon annan belöning. Sysselsättningar så som arbete, utbildning, praktikplats och daglig verksamhet, går under denna kategorisering eftersom detta görs under en avtalad tid. För att en sysselsättning ska bli meningsfull krävs det att personen är engagerad och delaktig. Enligt International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är delaktighet en individs engagemang i sin livssituation (Gustavsson, 2004). Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA, 2012) menar att människans upplevelser och förståelser av omvärlden är en förutsättning till aktivitet och delaktighet och att människans utveckling är beroende av aktivitet och delaktighet. Delaktighet i aktivitet är både personlig och kontextuell, där den kontextuella menas till att miljön kan antingen begränsa eller möjliggöra personens delaktighet i aktivitet. Den personliga delen formas av delaktigheten i en aktivitet som en individ engagera sig i och påverkas av personens unika motiv, roller, vanor, förmågor och begränsningar. En person måste därför ha viljan och engagemang att utföra en sysselsättning för att kunna vara och känna sig delaktig (Kielhofner, 2012). Wing (2012) berättar att efter avslutad skoltid är det viktigt för vuxna med AST att ha en regelbunden, daglig sysselsättning. Med sysselsättning avses dagliga aktiviteter som utförs utanför hemmet som kan vara betalt arbete, obetalt arbete (praktikplats), utbildning och daglig verksamhet. Socialstyrelsen (1992) beskriver daglig verksamhet som en strukturerad, målinriktad kontinuerlig verksamhet där utgångspunkten är från individuella behov,

9 förutsättningar och intressen. Den skall tillgodose behovet av ett ordnat liv med en fast struktur som innebär att veta precis vad man skall göra, när man skall göra och med vem man skall göra saker med. Socialstyrelsen (1992) nämner vidare att verksamheten skall vara förankrad i samhället och bygga på lokala förhållanden som bland annat geografiska förutsättningar, näringslivets struktur och kulturella traditioner. Den måste även organiseras så att den kan vara med i samhällets förändringsprocess. En del dagliga verksamheter står för habilitering, där det används insatser med pedagogisk, social, fysisk, psykologisk och arbetshabiliterande inriktning (Socialstyrelsen, 1992). Deltagarna på en daglig verksamhet kan få en habiliteringsersättning för att de är närvarande. En del dagliga verksamheter arbetar för att få ut sina deltagare på praktik och andra riktar in sig på sysselsättningar som är arbetsliknande men inga av dessa betalar ut någon lön till sina deltagare. Detta kan dock skilja lite från kommun till kommun (Stockholms stad, 2015). För att personer med AST ska kunna lyckas på en arbetsplats är det viktigt att ha insatta och medkännande arbetsgivare och toleranta arbetskollegor på arbetsplatsen (Wing, 2012). Dock finns det dålig kunskap om autismspektrumtillstånd i samhället, vilket gör att det är svårt för människor med denna diagnos att ta sig ut på arbetsmarknaden samt att få en sysselsättning (Gillberg, 2011). 2.2 Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn av flera olika diagnoser och ingår i den senaste versionen av Diagnostic and Statistics Manual of Mental Disorders, DSM-5, som ges ut av American Psychiatric Association. De diagnoser som ingår i AST är asperger syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning (Autism, 2015). AST utvecklas i tidig ålder och kvarstår hela livet. AST definieras med symtom som innefattar att inte kunna känna eller förstå empati, begränsad förmåga att kunna kommunicera samt begränsad variation i beteende och intressen. Symtomen varierar i svårighetsgrad från person till person (Nordin & Gillberg, 2005). Personer med autismspektrumtillstånd kan ha specifika intressen som de är extra duktiga på. I en artikel av Hough (2014) nämns att deras förmåga att fokusera på ett specifikt intresse kan medföra drivkraft till andra kollegor på arbetsplatsen och att de börjar tänka outside the box. I DSM-5 tas det upp två problemområden som en person måste uppfylla för att en autismdiagnos ska kunna ställas. Det första området är begränsning i social kommunikation och socialt samspel, vilket handlar om att det finns begränsningar i socioemotionell ömsesidighet, ickeverbal kommunikation och i personliga relationer (Autism, 2015).

10 Ömsesidigt socialt samspel bygger på att kunna ta in andra perspektiv och att förstå andras tankar och känslor. För att kunna det måste förståelse och användandet av blick, ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonläge och satsmelodi användas samt att kunna läsa av sammanhang i samspel med andra. Dessa förmågor är påtagligt nedsatta i alla autismspektrumtillstånd. De har även svårt med den språklig kommunikation där de har särskilt svårt att förstå begrepp som inte är exakta, dubbeltydiga eller ord med olika betydelse i olika sammanhang (Socialstyrelsen, 2010). Det andra området är begränsade repetitiva mönster, intressen och aktiviteter, vilket handlar om stereotyper eller upprepningar i tal, motorik eller i sättet att använda föremål. Det handlar också om överdrivet fasthållande vid rutiner och ritualiserande beteendemönster samt begränsade intressen (Autism, 2015). De problemområden som nämnts ovan gör att det är svårt för människor med autismspektrumtillstånd att ta sig ut på arbetsmarknaden samt att få en sysselsättning (Gillberg, 2011). 2.3 Arbetsterapi i relation till autismspektrumtillstånd Delaktighet i en sysselsättning har stor betydelse för den sociala kontexten och även önskvärt för vårt välbefinnande (Kielhofner, 2012). Arbetsterapeuter som arbetar med personer med autismspektrumtillstånd behöver vara insatt i personens problematik för att förstå, stötta och hjälpa personen till meningsfulla aktiviteter. Eftersom tillståndet varierar från varje individ kan man inte dra några generella slutsatser. Arbetsterapeuter ska se varje människa som en unik varelse och ska respektera och behandla personen därefter och se personens kompetent med förmåga till självbestämmande i frågor som rör dennes liv (FSA, 2012). Målet med arbetsterapi ska vara att stödja en personens förmåga till aktivitet och delaktighet som ska främja möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta sker med fokus från personens egen syn på sin situation och sina behov gemensamt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. För personer med AST är det viktigt att ha ett strukturerat schema dagligen och det ska vara klart och tydligt med visuell och adekvat hjälp. Miljön där sysselsättningen ska utföras ska vara lugn och rofylld samt att det ska finnas tillräckligt med enskilt utrymme för personen. (Wing, 2012). Detta är något som vi som arbetsterapeuter kan stödja personerna med genom bland annat olika kognitiva hjälpmedel och anpassning av miljön. Waite (2013) nämner att arbetsterapeuter är bra på att se personens styrkor och försöker då matcha ihop personen med dennes färdigheter, förmågor, talang och intresse och sedan med tillgängliga arbetsmöjligheter. På en arbetsplats är det viktigt att arbetsgivare anpassar sina

11 perspektiv om personer med AST och även där kan arbetsterapeuter hjälpa till för att stödja dessa förändringar på arbetsplatsen, uppmuntra mångfalden av neurologiska diagnoser på arbetsplatsen och hjälpa vuxna med autismspektrum professionellt (Hough, 2014). 2.4 Svenska sammanhang Mänskliga rättigheterna säger att alla människor är födda fria och har lika värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna innehåller regler som bildar ett grundskydd för människans värdighet och dessa regler behöver vara uppfyllda för att varje människa ska kunna leva ett värdigt liv (Hedlund, 1996). Det finns även skrivet i de mänskliga rättigheterna att den svenska staten har som skyldighet att vidta åtgärder för att minska arbetslösheten i Sverige samt att alla individer har rätt till ett arbete och skydd mot arbetslöshet (Svenska FN-förbundet, 2015). De mänskliga rättigheterna säger även att alla ska ha rätten till utbildning som är en del av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, samt i barnkonventionen (Svenska FN-förbundet, 2015). I Sverige finns det lagar som stöttar och hjälper personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning, samt att behålla sin sysselsättning när de har blivit tilldelad en. Nedan beskrivs tre av dessa lagar och hur det kan påverka sysselsättningen för personer med autismspektrumtillstånd. LSS- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målet med denna lag ska vara att möjliggöra ett så vanligt liv som möjligt för den enskilde personen trots sitt funktionshinder. I lagen finns det 3 personkretsar, om individen hamnar under någon av dessa har hen möjlighet att få stöd och service. Den första personkretsen som faller in i vårt intresse är för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Denna lag gör det möjligt för personer med autismspektrumtillstånd att få en sysselsättning. Insats dagligverksamhet är för de personerna som hamnar under personkrets 1 och 2 inom LSS. För varje individ som hamnar under LSS lagen kan individen begära att få en individuell plan. I denna plan ska alla beslutande och planerade insatser finnas. En gång om året ska denna plan omprövas och det är kommunen och landstinget ansvar att informera varandra om de åtgärder som gjort mellan individen och instanserna (SFS 1993:387). Detta gör att personer med autismspektrumtillstånd har rätt med lag som stöd till sysselsättning, och att kommun och landsting är skyldiga om personen vill följa upp åtgärderna.

12 Lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) För att skydda personer med funktionsnedsättning i arbete så finns lagen om anställningsskydd, denna lag säger att en uppsägning måste ha en saklig grund och att nedsatt prestationsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte räknas som en saklig grund (Inghammar, 2007). Vid uppsägning ska en person med nedsatt arbetsförmåga och som tidigare blivit beviljad av arbetstagaren särskild sysselsättning, gå förbi turordning och få behålla sitt arbete (SFS 1982:80). Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsförhållandena ska vara anpassade efter människors olika förutsättningar både fysiska och psykiska och varje arbetstagare ska ha möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och utveckling inom verksamheten. Om det skulle finnas risk för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen ska arbetsgivaren ändra eller ersätta för att risken undanröjs. Arbetsgivaren ska hela tiden vara uppdaterad på hur arbetsmiljön ser ut på arbetsplatsen och vidta åtgärder för att förbättra (SFS 1977:1160). 2.5 Specifikation av problemområde Det finns väldigt få studier gjorda i området om hur arbetsterapeuter ska arbeta med denna grupp människor för att hjälpa dem till sysselsättning. Detta fast arbetsterapeuter är den yrkesgrupp som ska vara experter på att få personer till meningsfulla aktiviteter och sysselsättning, då de ser till hela människan och utgår från klientens önskemål (FSA, 2012). Personer med funktionsnedsättning har inte samma självklarhet till en sysselsättning som personer utan en funktionsnedsättning har. En undersökning av Myndigheten för delaktighet var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 55 % år 2013, vilket kan jämföras med den övriga befolkningen som låg på 79 %, (Handisam, 2014). Handisam (2014) nämner att Mindre än hälften av kommunerna prioriterar ungdomar med funktionsnedsättning vid fördelning av sommarjobb, (s. 23). Hur kommer det sig att vi har dessa siffror i Sverige när det finns riktlinjer och lagar som ska göra att alla människor ska ha samma möjlighet till sysselsättning? I en studie av Vogeley, Kirchner, Gawronski, Tebartz van Elst & Dziobek (2013) har det visats att hög arbetslöshet hos personer med autismspektrumtillstånd kan leda till social isolering, dåligt självförtroende, stress och depression. Det är viktigt att få mer kunskap om detta område för att ge bättre förutsättningar för personer med en funktionsnedsättning.

13 3. Syfte Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeuters arbete med att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning. 4. Material och Metod 4.1 Design En kvantitativ studie valdes då det ger svar till studiens syfte, som är att kartlägga och beskriva arbetsterapeuters arbete med att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning. En kvantitativ studie har en hög reliabilitet då mätningen är stabil och alla deltagare har samma förutsättningar när de svarar på en enkät (Trost, 2012). Ett objektiv ställningstagande har tagits under datainsamlingen och databearbetningen för att inhämta information på ett sätt som gör att studien kan återupprepas av utomstående personer (Olsson & Sörensen, 2011). Enkätens validitet blir högre om frågorna mäter det de skall mäta och ingenting annat (Trost, 2012), därför lades stor vikt i utformningen av enkäten. 4.2 Deltagare/försökspersoner Ett icke slumpmässigt urval med lämplighets anpassning valdes, vilket menas med att man engagerar personer vartefter de blir tillgängliga och tills man i förväg har fått en bestämd sampelstorlek (DePoy & Gitlin, 1999). Inklusions- och exklusionskriterier användes för att begränsa urvalet. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle ha en arbetsterapeututbildning i grunden. De skulle arbeta med personer med autismspetrumtillstånd på arbetsförmedlingen, habiliteringsenheter eller arbetsinriktad verksamhet runt om i Sverige. Dessa områden valdes då vi fått tips från tidigare handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen. På arbetsinriktad verksamhet arbetar arbetsterapeuter under titeln arbetskonsulenter. Detta ansågs inte var något problem då de har en arbetsterapeututbildning i grunden. Varför just dessa tre verksamheter valdes var för att de är verksamma inom problemområde. En förfrågan om deltagande skickades ut till flera arbetsterapeuter runt om i Sverige där en kort information om uppsatsen och tillvägagångsättet var beskrivet. Ville de delta skickades sedan ett missivbrev ut (se bilaga 2) där syfte stod med samt att det var frivilligt att delta. En länk till webbenkäten fanns med i missivbrevet. Enkäten (se bilaga 1) skickades ut till hela Sverige för att få så många deltagare som möjligt. Deltagarna som ville delta i studien blev tillslut 32 stycken. Det var 26 arbetsterapeuter, 4 arbetskonsulenter och 2 övriga som arbetade som

14 arbetscoach och handledare. 19 deltagare kom från Svealand, 10 kom från Götaland och 3 kom från Norrland. 19 deltagare arbetade inom habilitering, 5 inom arbetsförmedlingen, 5 på daglig verksamhet, 2 på arbetsinriktad verksamhet samt 1 på övrig arbetsplats. 4.3 Datainsamling Insamlingen skedde med webbenkäter (se bilaga 1) som skickades till arbetsterapeuter och arbetskonsulter. Innan enkäten skickades ut godkändes enkäten av handledaren. Enkäten testades på en arbetsterapeut inom habiliteringen innan den skickades ut till resterande deltagare. Denna arbetsterapeut upplevde frågorna som relevanta och begripliga, det enda testpersonen nämnde var att autismspektrumtillstånd är mer korrekt att använda än endast autismspektrum. Testpersonen som valdes var inom habilitering för att få feedback från en verksam arbetsterapeut inom det område studien riktade sig mot och för att försäkra att frågorna inte skulle kunna misstolkas. Enligt Trost (2012) är det viktigt att enkätfrågorna är formulerade på ett sätt så att deltagarna inte kan missuppfatta dem då det kan leda till låg validitet. Studiens reliabilitet blir högre om man använder sig av vanliga och begripliga ord, som gör att deltagarna förstår frågan på ett korrekt sätt. Med webbenkäter är det tidssparande, kostnadseffektivt och snabba responser, samt att man får svaren direkt på till exempel Excel, vilket gör och behöver därför inte lägga in dem i efterhand. Webbenkäter fylls ofta i med färre obesvarade frågor, vilket leder till mindre förlorad data (Bryman, 2011). I enkäten fanns frågor som var nominalskalor, vilket menas att variablerna kan bara namnges och grupperas, och det fanns inget samband mellan förhållandena till variablerna (Borg & Westerlund, 2012). I enkäten fanns underfrågor, som var öppna frågor, till svarsalternativen på några frågor, detta för att få en bredare bild och förståelse för varför de gör på olika sätt. Med det plockades sedan kodord ut i den kvalitativa datan för att hitta olika samband och gemensamma nämnare. Enkäten med tillhörande missivbrev (se bilaga 2) skickades ut till 40 verksamma arbetsterapeuter och arbetskonsulenter runt om i Sverige. Efter två veckor skickades ett påminnelsebrev ut (se bilaga 3). Det genererade i att 32 svar kom in, vilket gav ett bortfall på 8 personer. Detta beskrivs som externt bortfall, då personen av olika skäl inte kan delta i undersökningen. Ett internt bortfall uppstod också, där personer inte svarade på vissa frågor (Olsson & Sörensen, 2011). Enkäten (se bilaga1) bestod av 20 frågor varav 5 av dessa var öppna frågor, där deltagarna skulle beskriva något tydligare. Trost (2012) menar att öppna frågor kan ge värdefull information som i sin tur kan hjälpa oss vid analys av materialet. Inledningen av enkäten bestod av sakfrågor och bakgrundsfrågor som enligt Patel och

15 Davidson (2011) är vanligt vid utformning av en enkät. Sakfrågor ger svar på faktiska förhållanden medan attitydfrågor uppmanar till att deltagaren tar ställning till påståenden (Trost, 2012). Detta kan antingen vara med svarsalternativ som alltid, ofta, ibland och aldrig eller svarsalternativ som JA och NEJ. Ett exempel på detta från enkät är frågan Hur ofta leder interventioner till sysselsättning? med svarsalternativ alltid, ofta, sällan och aldrig. 4.4 Databearbetning Studien består av kvotskala, nominal- och ordinalskala, där nominalskala är den som använts mest i enkäten. I genomförandet av databearbetningen togs hänsyn till det interna bortfallet, vilket är att deltagarna inte har svarat på vissa frågor och till det externa bortfallet, då deltagarna av olika skäl valt att inte delta i studien (Olsson & Sörensen, 2011). Resultatet beskrevs i stapeldiagram som skapats i Excel. Diagram är den vanligaste metoden för beskrivning av kvantitativ data och fördelen med dessa är att de är förhållandevis lätta att tolka och förstå (Bryman, 2012). Under en fråga, Leder interventioner till sysselsättning, fanns svarsalternativen aldrig, ibland, ofta och alltid. Det var få deltagare som svarat aldrig eller alltid och därför gjordes en dikotomisering. Dikotomisering kallas det när fler variabler reduceras till två variabler (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhaden, 2003). På denna fråga lades svarsalternativen aldrig och ibland ihop, som tolkades som negativa samt svarsalternativen ofta och alltid, som tolkades som positiva. Det material som kom fram från enkäten är både av kvalitativ-och kvantitativ form. Enkäten innehöll fem öppna frågor där deltagarna fick svara mer fritt. För att få fram viktig data från det kvalitativa materialet kodades varje fråga för sig i Microsoft Word. Genom att koda kunde genomgående mönster ses som deltagarna svarat. Kodning av data innebär att man måste läsa igenom materialet flera gånger och utifrån det formulera gemensamma teman i svaren (Bryman, 2012). I varje fråga där likartade teman hittades kodades den med en färg. Att ha öppna frågor är en fördel då deltagarna får svara med sina egna ord och inte tvingas svara med de ordval som enkäten är utformad i samt att man får utforska områden eller teman som man kanske inte är insatt i (Bryman, 2012). När alla enkätsvararen hade kommit in, numrerades alla enkäten för att på så vis undvika inläsningsfel när överföring av datan gjordes (Trost, 2012). Då deltagarna inte var så pass många valdes resultatet att redovisas i diagram för att få svar på syftet. Patel och Davidson

(2011) menar att om deltagarantalet är under 50 bör man inte jämföra då det kan ge en felaktig bild av resultatet. 16 5. Etiska aspekter I enkäten måste en tydlig beskrivning av studien finnas. Den ska innehålla vad syftet är med studien och vad resultatet ska användas till, vilket gör att deltagarna är medvetna om vad undersökningen ska handla om och vad syftet är med den. Enkäten ska också informera att deltagandet av studien är anonymt och att det är frivilligt samt att det är tystnadsplikt (Bryman, 2011). Med utgångspunkt från Olsson & Sörensen (2011) och Bryman (2011) har arbetet utgått från de fyra etiska forskningsprinciperna informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I missivbrevet (se bilaga 2) fick deltagarna information om studiens syfte och metod. Det framgick i missivbrevet att deltagandet var frivilligt och att undersökningen kommer att hanteras med konfidentialitet samt att det endast kommer att används till vår studie. Det fanns vissa frågor som kunde tänkas vara obligatoriska, men eftersom det är en frivillig studie var detta inte möjligt, då arbetet utgår från informationskravens och samtyckeskravens etiska riktlinjer. Under examensarbetet har hänsyn till Karolinska Institutets etiska regler tagits för att säkerställa att uppsatsen genomförs på korrekt sätt (Borell & Erikson, 2013; Karolinska Institutet, 2014). Utifrån de filosofiska grundantaganden i FSA (2012) har vi som arbetsterapeuter skyldighet att se människor som en aktivt och utvecklingsbar person, där stöttning till aktivitet och delaktighet ska främja möjligheterna till att leva ett så bra liv som möjligt. Därför anses det viktigt att denna studie genomfördes, för att se om arbetsterapeuter följer dessa grundtaganden och vad de gör för att uppnå dessa.

17 6. Resultat 6.1 Första mötet Här redovisas vad deltagarna lägger stor vikt vid ett första möte med en klient. Alla deltagare har fått svara flera alternativ för att få med allt de är intresserade av. Figur 1: Intresse vid första möte. Den visar vad deltagarna var intresserade av vid ett första möte med klienten. I figur 1 visas det att det var jämt fördelat mellan de olika svarsalternativen, förutom övrigt. Under fliken övrigt räknar några av deltagarna upp medicinering, sensoriska funktioner, klientens ekonomi och om klienten har haft något stöd tidigare eller hjälpmedel i sin vardag. Utifrån deltagarnas svar kan det läsas av som att vid ett första möte med en klient var det intressant att se många delar av klienten för att få en bra karläggning om dennes förutsättningar men det vanligaste deltagarna svarade att de är intresserade av att ta reda på var klientens intresse, tidigare erfarenhet och kognitivaförmågor.

18 6.2 Sysselsättningar arbetet riktas mot I detta diagram redovisas vilka sysselsättningar som deltagarna riktar sitt arbete mot. Deltagarna har fått svara flera alternativ för att få fram om de arbetar mot flera sysselsättningar. Figur 2: Sysselsättningar. Denna figur visar vilka sysselsättningar deltagarna riktar sitt arbete mot. Det som kan läsas i denna figur är att det är ganska jämt fördelat mellan betalt arbete, praktikplats med 23 deltagare samt daglig verksamhet med 22 deltagare medan utbildning inte är lika många som riktar in sig på 15 deltagare. På övrigt vilket var 5 deltagare var det lönebidragsanställning som deltagarna tog upp. 6.3 Interventioner som utförs Här redovisas resultatet av vilka interventioner som görs på deltagarnas arbetsplats. Deltagarna har fått svara med flera alternativ, för att kunna ange flera interventioner som de gör i sin arbetsroll.

19 Figur 3: Interventioner. Figuren visar vilka interventioner deltagarna gör med sina klienter för att få dem till en sysselsättning. Resultatet visar att anpassning av social miljö är vanligast då 28 av deltagarna jobbar med detta, hjälpmedel var det 25 av daltagarna som jobbade med, lite efter kommer anpassning av fysisk miljö där 22 av deltagarna jobbade med detta. Arbetsträning var det hälften av deltagarna som arbetade med. På övrigt svarade 7 att de arbetade med bland annat handledning av personal och familj, energiskattning samt lära ut strategier och rutiner i vardagen till sina klienter. Från den kvantitativa datan från intervention med hjälpmedel kunde ett mönster ses där deltagarna gjorde ergonomianpassningar med arbetsstol och arbetsbord. Det som också stack ut var struktur och planering, vilket gjordes med kognitiva hjälpmedel så som appar till mobilen, scheman, kalender, checklistor och tidsstöd. Anpassning av både fysisk och social miljön kunde det ses ett mönster där det gjordes anpassning av ergonomin med höj- och sänkbara arbetsbord och arbetsstolar. Det framkom att det även gjordes avskärmning av miljön för att skapa en lugnare och en mer trivsam miljö för klienten, samt att det även kunde göras bostadsanpassningar. Information, handledning och råd till arbetsledare och kollegor var också ett återkommande mönster. En deltagare uttryckte: Minimerar störande intryck, organisera arbetsytor, information och råd till arbetsledare/handledare, förenklar uppgifter

20 Med arbetsträningen kom det fram ett mönster där deltagarna tar upp att klienterna ska få träna på sin arbetsförmåga, arbetsuppgifter och hur det fungerar på en arbetsplats. En deltagare uttryckte sig så här: Det är ett sätt att få arbetslivserfarenhet och träning i hur det fungerar ute på arbetsplatser 6.4 Interventioners påverkan på sysselsättning Digramet redovisar hur ofta deltagarnas interventioner med klienter leder till sysselsättning. Figur 4: Leder interventionerna till sysselsättning. Denna figur visar hur ofta interventionerna leder till sysselsättning som deltagarna utför. Figur 4 visar att 14 av deltagarna har svarat att interventioner de gör för att stötta personer till sysselsättning bara leder ibland eller aldrig till någon sysselsättning för klienten, medan 15 av deltagarna svarade att det oftast eller alltid leder till en sysselsättning för klienterna. I denna fråga fanns ett bortfall på 3 deltagare som valde att inte svara på denna fråga. En underfråga till denna var, vad tror du ditt svar beror på? Utifrån svaren beskriver deltagarna viktiga delar. Det deltagarna tar upp var bra och noggrann kartläggning av klienten, att det måste föras en dialog mellan arbetsterapeuten och arbetsgivare för att öka förståelsen om vad funktionsnedsättningen innebär och hur denna påverkar arbetssituationen samt om klientens förutsättningar. Det kom även fram att det är viktigt att kollegor på arbetsplatsen också får information och stöd kring funktionsnedsättningens innebörd. Deltagarna uppger att samarbetet mellan deltagarnas arbetsplatser och företag/föreningar har också en roll till att klienterna ska få en sysselsättning och att klientens motivation är viktig.

21 Av det deltagarna uppger framkommer det också att det är dålig förståelse i samhället för personer med AST och att det är svårt att hitta en arbetsplats som är tillräckligt engagerade och som en deltagare förklarar så är det ett problem att få sysselsättning på grund av: Personens förmågor samt arbetsmarknadens krav på att man ska vara produktiv, effektiv, och kunna fungera socialt I frågan Tycker du att du har de resurser som behövs för att få personer med AST till sysselsättning? visade resultatet att 27 av deltagarna tycker att de har de resurser de behöver för att kunna genomföra interventioner med sina klienter, för att på så sätt bidra med bästa stöd till att klienten ska få en sysselsättning. 6.5 Betydelsen av tidigare sysselsättning Här redovisas deltagarnas svar om deras arbete med att stötta personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning skiljer sig åt om klienten tidigare haft en sysselsättning. Figur 5: Skiljer sig arbetet åt. Figuren visar om deltagarna tycker att arbetet skiljer sig åt om klienten har haft en tidigare sysselsättning eller inte. Figur 5 visar att hälften av deltagarna svarade att deras arbete inte skiljer sig alls om klienten tidigare haft en sysselsättning utan att de arbetar på samma sätt för att får klienten ut till sysselsättning igen. Resterande 13 deltagare besvarade frågan att arbetet för att få klienten till sysselsättning skiljer sig åt om klienten tidigare haft en sysselsättning. Även på denna fråga fanns ett bortfall på 3 deltagare, då de valde att inte svara på denna fråga.

22 Tidigare sysselsättning verkar vara en viktig del i arbetet med en klient. Resultatet från den kvalitativa datan från frågan Skiljer sig arbetet åt om klienten har haft en sysselsättning tidigare från en klient som inte har det? visade det sig att hälften tyckte att det inte skiljde sig, medan 13 tyckte att det skiljde sig. Även om de är ett fler antal deltagare som har svarat att det inte skiljer sig åt, är tidigare sysselsättning ändå en viktig del hos klienten, eftersom detta är något som de allra flesta tittar på vid ett första möte. De som hade svarat att arbetet skiljer sig åt på denna fråga fick beskriva varför de svarat som de gjort. Utifrån den kvalitativa datan av denna fråga har ett upprepande mönster kommit fram. Deltagarna menar att med tidigare sysselsättning blir det lättare att se vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Detta gör att de inte behöver börja från början med att ta fram klientens intresse/förutsättningar. Detta gör att man kan lägga upp en plan utifrån klientens förutsättningar och intressen och om klienten inte har haft några tidigare sysselsättningar tar det ofta längre tid att nå en sysselsättning. En deltagare uttryckte sig så här: Viktigt att ta tillvara på de erfarenheter som getts tidigare. Vad var bra/mindre bra? Vad behöver förändras för att det ska fungera bättre? 6.6 Aktivitetsbedömning Nedan redovisas deltagarnas svar om de gör en aktivitetsbedömning av sin klient innan de börjar med interventioner som ska leda till sysselsättning. Figur 6: Aktivitetsbedömning. Denna figur visar om deltagarna gör en aktivitetsbedömning innan de genomför en intervention.

23 Figur 6 visar att de flesta av deltagarna gör en aktivitetsbedömning av sina klienter innan de startar en intervention som ska leda till sysselsättning. Det fanns även ett lite mindre antal som inte gjorde en aktivitetsbedömning innan intervention med en klient. 6.7 Samarbete med företag/förening och samarbetspartners Nedan redovisas om deltagarna har ett samarbete med någon förening/företag för att få personer med autismspektrumtillstånd till sysselsättning vilket detta stapeldiagram visar. Figur 7: Samarbete. Figuren visar om det finns något samband mellan deltagarnas arbetsplatser och föreningar/företag. Figur 7 visar att en stor andel av deltagarna har ett samarbete med ett företag eller förening som erbjuder sysselsättning till deltagarens klienter. Det vanligaste samarbetet är med kommunen och privata företag. Ett mindre antal svarade att de inte har något samarbete alls med ett företag eller förening. Även i denna fråga fanns ett litet bortfall där en deltagare inte svarade på frågan. Det framkom i resultatet att deltagarna samarbetar främst med kommuner och privata företag, med 21 deltagare respektive 16 deltagare. Men de samarbetar även med brukarorganisationer, landsting. 2 deltagare svarade övrigt och i det menade dem Arbetsförmedlingen, Försäkringskassa och skola.

24 6.10 Sammanfattning av resultat Vid första mötet visade det sig att det var intressant för deltagarna att se många delar av klienten för att få en bra kartläggning. Resultatet från den kvalitativa datan från frågan Skiljer sig arbetet åt om klienten har haft en sysselsättning tidigare från en klient som inte har det? visade det sig att 16 deltagare tyckte att det inte skiljde sig, medan 13 deltagare tyckte att det skiljde sig. Det visades sig att de allra flesta deltagare utför en aktivitetsbedömning innan man börjar med interventioner. De vanligaste sysselsättningar som deltagarna arbetade mot var praktik, arbete och daglig verksamhet. De vanligaste interventionerna som gjordes var hjälpmedel och anpassning av miljön. Med hjälpmedel arbetar de med att framförallt att strukturera upp klientens vardag. Anpassning av miljön utförs för att skapa en lugn och trivsam miljö för klienten, eftersom personer med AST kan ha svårt med mycket ljud och rörelse omkring sig. 15 av deltagarna har svarat att interventionerna ofta eller alltid leder till sysselsättning, medan 14 svarade att interventionerna ibland eller aldrig leder till sysselsättning. För att interventioner ska kunna leda till sysselsättning är det viktigt att göra en bra och noggrann kartläggning av klienten. 25 deltagare svarade att de har samarbete med företag/förening där det vanligaste samarbetet var med kommunen och privata företag. Det kommer fram att det finns en för dålig förståelse i samhället om funktionsnedsättningen och vad denna innebär för en person och att det är svårt för dem att få en sysselsättning. Det visar dock att de flesta deltagare tycker att de har tillräckligt med resurser eller i viss mån, vilket borde resultera i goda resultat med arbetet med sina klienter.

25 7. Diskussion 7.1 Resultatdiskussion 7.1.1 Sysselsättning och intervention I resultatet (se figur 2) kom det fram att det var mindre än hälften av deltagare som riktade in sitt arbete och interventioner för att få sina klienter in i sysselsättningen utbildning. Detta kan tros bero på att deltagarnas målgrupp var mellan 16-65år och har då i de flesta fallen gått ut grundskolan och nionde klass, vilket betyder att skolplikten inte finns längre och det är inte obligatoriskt med vidare utbildning i Sverige (SFS 2010:800). De vanligaste sysselsättningarna är betalt arbete och praktikplats. Förr var det inte lika självklart att vara självständig och att ha en sysselsättning som arbete eller praktikplats, utan då var det viktigare med den sociala interaktionen med vänner och familj (Henninger & Taylor, 2012). I resultatet (se figur 3) hittades ett intressant fynd, det var mer än två tredjedelar som svarade att de förskriver hjälpmedel och anpassar miljön på olika sätt men endast hälften av deltagaren arbetstränar med klienterna för att förbereda dem inför en sysselsättning och förändring i livet. Kielhofner (2012) menar att för att genomgå en förändring i livet sker det en process som innefattar 3 områden i individen viljekraften, vanebildning samt utförandekapacitet. För att lyckas med en förändring så kan individen behöva stöd och anpassning i olika miljöer i form av hjälpmedel samt bostadanpassning men även träna och upprepa olika moment för att lära sig och få in en nya vana. Autism (2015) säger att personer med autismspektrumtillstånd föredrar att ha rutiner och vanor i sina aktiviteter. En viktig aspekt för arbetsterapeuter ute i de olika verksamheterna är att ta vara på och att träna in nya vanor och rutiner hos klienten som de kan ha nytta av i sin sysselsättning. Första mötet med en klient med autismspektrumtillstånd är ett viktigt möte. Personer med AST har ofta sociala svårigheter med kommunikationen och kan ha svårt att ha ögonkontakt med arbetsterapeuten, därför är det viktigt för arbetsterapeuten att ha goda kunskaper för vad autism är samt ha förståelse för tillståndet (Autism, 2015). I resultatet (se figur 1) framgår det att deltagarna i studien vid första mötet är intresserade av att kartlägga väldigt mycket av sina klienter. De vill veta om klientens styrkor och svagheter och ställer då frågor som handlar om kommunikation, p-adl, kognitiva färdigheter, hemma situation och flera som framkommer i studiens resultat. Waite (2013) säger att arbetsterapeuter är bra på att ta reda på och se personers färdigheter, förmågor, intressen samt se möjligheter för klienten. Enligt FSA (2012)

26 ska arbetsterapeuter ha ett holistiskt synsätt, där varje individ är unik och ska få möjlighet till att leva ett så gott liv som möjligt. Resultatet från denna studie tyder på att detta följs. 7.1.2 Tidigare sysselsättning Ett fynd i resultatet (se figur 5) var att 13 deltagare har svarat att arbetet skiljer sig åt om en klient har haft en tidigare sysselsättning. Deltagarna menar att det är lättare att hitta en sysselsättning eftersom klienten vet vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Att klienten har haft en sysselsättning tidigare gör att arbetet inte behöver börja från början genom en noggrann kartläggning av förutsättningar och intressen. Detta gör att man kan avgränsa sökandet och på så vis tar det inte lika lång tid att hitta en sysselsättning som passar klienten. I en studie av Henninger och Taylor (2012), där författarna under en tid följt personer med AST, framgår det att i vuxenålder betonas framgång med att uppnå praktiskt självständighet och få en sysselsättning i samhället. Betydelsen av tidigare sysselsättning har också visats i en studie att det är vanligare att unga personer med AST som är engagerad i skolan får anställning när de blir vuxna (Schall, Wehman & McDonough, 2014). Många av deltagarna har svarat att de anpassar både fysiska och sociala miljön för att möjliggöra klientens förmågor. Detta gör att klienten blir delaktig i sysselsättningen, men för att detta ska kunna uppfyllas måste klienten själv ha viljan och engagemang att utföra en sysselsättning. För att klienten ska vara och känna sig delaktig är det viktigt att tänka på personliga delarna som gör klienten engagerad så som roller, vanor, förmågor och begränsningar. Det är också viktigt att se till det kontextuella sammanhanget genom att ta bort begränsningar och istället skapa möjligheter i miljön för klienten (Kielhofner, 2012). Detta gör deltagarna även genom interventioner med kognitiva hjälpmedel för att strukturera upp vardagen för klienten. 7.1.3 Aktivitetsbedömning Aktivitetsbedömning är en viktig del inom arbetsterapi då klientens styrkor och svagheter i aktivitetsutförandet framkommer, vilket också kan hjälpa arbetsterapeuter att se vilken eller vilka slags intervention som behöver utföras (Law, Baptiste, Carswell, McColl, Polatajko & Pollock, 2006). Det som framkommer i studiens resultat (se figur 6) är att 25 av deltagarna gör en aktivitetsbedömning, vilket anses som positivt. Varför en aktivitetsbedömning görs är för att ge en helhetsbild av klientens förmågor i utförande av en uppgift eller handling. Detta ska leda till att kunna främja möjligheten till aktivitet och delaktighet för att klienten ska kunna leva ett så gott liv som möjligt (FSA, 2012). För att de interventioner, som sedan

27 kommit fram efter en aktivitetsbedömning, ska kunna leda till sysselsättning är det viktigt att göra en bra och noggrann kartläggning av klienten. Genom hela arbetesprocessen ska klienten få vara delaktig och utgångspunkten ska vara från klientens perspektiv, där dennes syn på sin situation och sina behov är i fokus (FSA, 2012). För att få en klarare syn på vad en klient klarar av bra samt klarar av mindre bra är en aktivitetsbedömning ett alternativ. Genom detta kan klientens begränsningar och resurser framkomma och bli tydligare. 7.1.4 Finns det tillräckligt med resurser för att få klienter till sysselsättning I resultatet framkommer det att deltagarna tycker att det finns bra tillgång till resurser i deras arbete, vilket borde resultera i goda resultat med att få sina klienter till sysselsättning. Men det är ungefär hälften som har svarat att interventionerna ofta eller alltid leder till sysselsättning, och hälften har svarat att interventionerna ibland eller aldrig leder till sysselsättning (se figur 4). Om det nu finns resurser borde kanske siffran vara högre på att det ofta eller alltid leder till sysselsättning. Detta kan så klart påverkas av andra kringliggande faktorer, som klientens engagemang och motivation och samarbetet mellan arbetsterapeuten och klienten. För att kunna skapa en bra relation och samspel mellan varandra är det viktigt att ha en god kommunikation. En grundläggande förutsättning för detta är att ha öppenhet för att skapa ett lugn (Nilsson, 2007). Nilsson (2007) nämner vidare att det finns flera aspekter där fel i kommunikation kan uppstå, så som avsikt och tolkning, antydningar och dubbla budskap. Det är väldigt viktigt att vara tydlig i kommunikationen med personer med autismspektrumtillstånd, eftersom de har begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation och socialt samspel (Autism, 2015). En annan viktig aspekt som kan ha påverkat resultatet av tillgängligheten av resurser är formuleringen av frågan i enkäten, där frågan ställdes om deltagarna själva tyckte de hade de resurser som behövdes. Hade frågan formulerats utifrån ett samhällsperspektiv hade resultatet kanske sett annorlunda ut. Det visar i resultatet att ett samarbete med förening/företag görs med 25 av deltagarna, vilket är en fördel för att få klienterna till sysselsättning. Det vanligaste samarbetet var mellan arbetsterapeuterna och kommunen och privata företag. I resultatet kommer det även fram att det finns en dålig förståelse i samhället om funktionsnedsättningen och vad denna innebär för en person. Gillberg (2011) nämner att kunskapen om AST är mycket ojämn och varierar mellan olika verksamheter. Även om kunskapen inom institutioner är god finns det ofta en organisatorisk problematik, vilket gör det svårt för de som önskar hjälp att komma förbi alla hinder som finns i deras vardag. Arbetsterapeuter arbetar med att möjliggöra aktivitet och delaktighet för att varje unik person

28 ska kunna leva ett så gott liv som möjligt (FSA, 2012). Självklart är det mycket som spelar in i en arbetsprocess, så som motivationen hos klienten att vilja utföra en sysselsättning, att hitta en arbetsgivare som är villig att möjliggöra för dessa personer och arbetsterapeutens arbete med klienten. Det är viktigt att ta hänsyn till klientens förmågor för att skapa en miljö som passar just denne, samtidigt som det också är viktigt att ta hänsyn till omgivningens hinder och resurser för att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet (FSA, 2012). 7.2 Metoddiskussion 7.2.1 Motiv till vald metod En kvantitativ metod valdes för att möjliggöra kartläggning av arbetsterapeuters arbete med att få personer med AST till sysselsättning, vilket var syftet med studien. Med den kvantitativa metoden var alla deltagare anonyma och det medför att vi som forskare använder ett opartiskt synsätt, vilket är avsikten med kartläggningen i studien (Olsson & Sörensen, 2011). 7.2.2 Eventuella problem under datainsamling och databearbetning En kvantitativ studie gjordes där webbenkäter har använts. Detta gjorde det viktigt att formulera frågor som inte kunde misstolkas. Eftersom vi människor kan tolka frågor på olika sätt kan det hända att svaret inte besvarar frågans syfte eller att frågan inte besvaras alls (Malterud, 2009). Antalet deltagare som ville delta var 40 stycken, utav dessa var det endast 32 som valde att delta. Detta gav oss ett externt bortfall på 8 personer. Under genomgången av materialet kom det fram ett internt bortfall, då en del deltagare valt att inte svara på vissa frågor. Detta är någonting som ska tas i akt. Hade det gjorts obligatoriska frågor för att få svar på alla frågor hade interna bortfallet inte funnits, men då ställs frågorna istället mot etiska överväganden om att studien inte längre är frivillig. Detta kan medföra att deltagarna känner sig tvingade och istället välja att inte svara alls på enkäten. Obligatoriska frågor valdes därför att inte användas. Om obligatoriska frågor ändå skulle använts, hade ett svarsalternativ med Vet ej varit ett alternativ, för att deltagarna på så vis inte skulle behöva svara på någonting de inte vill. Tanken var att jämföra olika variabler med det material som kom fram, men eftersom det var svårt att hitta deltagare generellt blev det även svårt att hitta deltagare inom olika arbeten med en jämn fördelning som kunde ge en jämförande bild på hur dessa arbetar. Det var även svårt att hitta en jämn fördelning av de olika yrkestitlarna, där 26 var arbetsterapeuter, 4 arbetskonsulenter och 2 övriga yrkestitlar. Detta gjorde det begränsande att jämföra olika