Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköping 2008
Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 8 1 INLEDNING 9 1.1 DET RÄTTSLIGA PROBLEM SOM ÄR FÖREMÅL FÖR AVHANDLINGEN 9 1.2 ALLEMANSRÄTTEN I DEN RÄTTSVETENSKAPLIGA DISKUSSIONEN 10 1.3 BILDEN AV ALLEMANSRÄTTEN 16 1.4 ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK 20 1.5 AVHANDLINGENS SYFTE 22 1.6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET VID ARBETET MED AVHANDLINGEN 24 1.6.1 Om juridisk metod. 24 1.6.2 Om kunskap och förståelse 26 1.6.3 Om arbetet med denna avhandling 29 1.6.3.1 Allemansrätten - ett rättsinstitut 29 1.6.3.2 Disposition 32 1.7 ALLEMANSRÄTTEN i DOMSTOLARNAS PRAXIS 34 1.7.1 Inledning 34 1.7.2 Tre rättsfall 36 1.7.2.1 RÅ 2000 not 184 36 1.7.2.2 RH 1989:111 37 1.7.2.3 MÖD2005:16 37 1.8 AVGRÄNSNINGAR 39 2 ALLEMANSRÄTTEN - SEDVANERÄTT? 41 2.1 INLEDNING 41 2.2 SEDVANERÄTT OCH EMPIRISKA INSLAG I RÄTTSVETENSKAPEN 42 2.3 SEDVANAN OCH SEDVANERÄTT 43 2.3.1 Vad är sedvanerätt? 43 2.3.2 Sedvanerätt som tolkningsunderlag 46 2.3.3 Sedvanerätt som rättsregel 49 2.3.4 Domstolarnas argumentation kring den sociala normen att i viss utsträckning nyttja annans mark 52 2.3.5 Sedvanerätt - en del av rätten i ett föränderligt samhälle 56 2.3.6 Sedvanerätt och rättspraxis 57 2.3.6.1 Inledning 57 2.3.6.2 Allemansrättens historiska ursprung 58 2.3.6.3 Rättspraxis roll i "skapandet" av sedvanerätt 63 2.4 ALLEMANSRÄTTEN - SEDVANERÄTT 67 3 ALLEMANSRÄTTEN - EN DEL AV EN REGLERING SYFTANDE TILL LÄMPLIGT MARKNYTTJANDE (FÖR ÄNDAMÅLSENLIG MARKANVÄNDNING) 70 3.1 INLEDNING 70 3.2 ALLEMANSRÄTTEN OCH ÖVERVÄGANDEN SOM GÖRS I DOMSTOLEN 70 3.2.1 Syfte och intresseavvägningar i ärenden rörande marknyttjande 70 3.2.2 Intresseavvägningen i domstolen 71
3.3 ÄGANDERÄTT TILL MARK 74 3.3.1 Inledning 74 3.3.2 Den moderna äganderättens födelse 75 3.3.3 Äganderättsbegreppet i rättsvetenskaplig litteratur 79 3.3.3.1 Introduktion 79 3.3.3.2 Diskussionen i svensk rättsvetenskaplig litteratur om äganderätten 79 3.3.3.3 Markägarens befogenheter 85 3.4 REGLERING AV MARKANVÄNDNING - EN DEL AV ÄGANDERÄTTENS SOCIALA DIMENSION 88 3.4.1 Konflikt markäganderätt - reglering av marknyttjande? 88 3.4.2 Markanvändningsregleringens syften 89 3.4.2.1 Inledning 89 3.4.2.2 Markanvändningsreglernas många intressen och syften - en kort översikt 90 3.4.2.3 Från syfte till ändamål 94 3.4.2.3.1 Inledning 94 3.4.2.3.2 Plan- och bygglagen i förhållande till annan lagstiftning 95 3.4.2.3.3 Miljöbalken i förhållande till annan lagstiftning 98 3.4.2.3.4 Avslutande kommentarer om plan- och bygglagens och miljöbalkens förhållande till annan markanvändningslagstiftning 101 3.4.2.4 Lämplig användning av mark 101 3.5 ALLEMANSRÄTTEN - SOM DEL AV REGLERINGEN AV MARKANVÄNDNINGEN 105 TOLKNING OCH ARGUMENTATION - UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN TOPISK METOD 108 4.1 INLEDNING 108 4.2 ALLMÄNT OM TOPIK 109 4.3 SAMHÄLLET SOM ETT GEMENSAMT PROJEKT... I' 3 4.3.1 Allmänt 113 4.3.2 En uppfattning om rätten i ett gemenskapsprojekt 1 17 4.4 HERMENEUTIK OCH JURIDIK 118 4.5 SUBJEKTIVITET OCH TOLKNING ZS.'.'...'.'.'.'.'...Z. I 25 4.6 EN TOPISK METOD FÖR UPPSTÄLLANDE AV EN SYSTEMATIK FÖR DISKUSSION OM ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK 126 4.6.1 Introduktion 126 4.6.2 Juridisk argumentationsteori...127 4.6.3 Topik "'"" _"""' /j/ 4.7 SÖKANDE EFTER OMSTÄNDIGHETER AV BETYDELSE FÖR AVGÖRANDE AV ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK, I RÄTTSFALL 137 4.7.1 Inledning 137 4.7.2 Åskådliggörande av tillvägagångssättet genom applicerande även topisk metod på rättsfallet RH2001:32 138 4.7.3 Diskussion om vad som framkommer vid en sådan analys som företas i denna avhandling 141 4.7.4 Avslutande diskussion 142 5 ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT 145 5.1 INLEDNING 145
5.2 VEM ÄR ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT? 145 5.2.1 Utövaren 145 5.2.2 Kanalisatören 146 5.2.3 Utövaren i kollektivet 146 5.3 UTÖVARENS NYTTJANDE 147 5.3.1 Den enskilde individen som utövare 147 5.3.2 Nyttjandet som en konkret fysisk verksamhet. 148 5.3.3 Den juridiska personen som utövare? 149 5.3.3.1 Det rättsliga problemet 149 5.3.3.2 Den juridiska personens möjlighet att rättshandla 150 5.3.3.3 Den juridiska personen som utövare av allemansrätten? 152 5.3.3.4 Den juridiska personen som nyttjar mark under åberopande av allemansrätten i rättspraxis 152 5.3.4 Annan näringsidkare som nyttjar mark under åberopande av allemansrätten 154 5.3.5 Utövaren och utövningen av allemansrätten 155 5.4 KANALISATÖRENS NYTTJANDE 156 5.4.1 Kanalisatören i doktrinen 156 5.4.2 Diskussion om kanalisatören i rättspraxis 157 5.4.2.1 Kanalisatörens sedvanerättsliga ställning 157 5.4.2.2 Kanalisatören i Forsränningsfallet 158 5.4.2.3 Kanalisatören i Vitlavsplockarfallet 160 5.4.3 Kanalisation i rättspraxis rörande konflikt involverande grannelagsrättsliga regler 161 5.4.4 Kanalisatören och kanaliseringen av allemansrätten 163 5.5 UTÖVARENS i KOLLEKTIVET NYTTJANDE 164 5.6 BETYDELSEN AV ATT BEAKTA ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT I DISKUSSIONEN OM ALLEMANSRÄTTENS INNEHÅLL 165 ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT OCH DE TRADITIONELLA GRÄNSERNA FÖR ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE 167 6.1 INLEDNING 167 6.2 STRAFFRÄTTSLIGA REGLER OCH ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE 167 6.2.1 Inledning 167 6.2.2 Kort brottsbeskrivning 167 6.2.2.1 Tagande av olovlig väg 167 6.2.2.2 Besittningsrubbning enligt 8 kap. 11 brottsbalken 169 6.2.2.3 Skadegörelse 173 6.2.2.4 Åverkan 174 6.3 DE STRAFFRÄTTSLIGA REGLERNA OCH ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT 177 6.3.1 Inledning 177 6.3.2 De straffrättsliga reglerna och utövaren 177 6.3.3 De straffrättsliga reglerna och utövaren i kollektivet 178 6.3.4 De straffrättsliga reglerna och kanalisatören 179 6.3.5 De straffrättsliga reglerna som en "yttersta gräns "för allemansrätten 180 6.4 SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA REGLER OCH ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE... 182 6.4.1 Inledning 182 6.4.2 Allmänt om skadestånd 183 6.4.2.1 Skadebegreppets systematisering 183
6.4.2.2 Kausalitetsbegreppet 6.4.2.3 Samverkande skador I 86 6.4.3 Skadeståndsrättsliga överväganden avseende allemansrättsligt nyttjande ^7 6.5 DE SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA REGLERNA OCH ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT 189 6.5.1 Diskussion om betydelsen av en utpekbar skadevållare 189 6.5.2 De skadeståndsrättsliga reglerna som en ' 'yttersta gräns' 'för allemansrätten 191 6.6 EN FRAMÅTBLICKANDE SUMMERING l^2 7 ALLEMANSRÄTTENS GRÄNSER I EN SEDVANERÄTTSLIG KONTEXT I' 6 7.1 INLEDNING 196 7.2 ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETER I RÄTTSPRAXIS 196 7.2.1 Inledning 196 7.2.2 RH 2001:32 197 7.2.3 Ab-323/77 198 7.2.4 RÅ 1994 not 581 201 7.2.5 RÅ 1991 not 313 203 7.2.6 RÅ 2000 not 20 205 7.2.7 MÖD 2005:16 208 7.2.8 RÅ 1995 not 334 210 7.2.9 NJA 1979 s 21 212 7.2.10 Ab- 432/77 214 7.2.11 RÅ 1999 not 21 216 7.2.12 De allemansrättsliga aktiviteterna 217 7.3 DISKUSSION OM DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA 222 7.3.1 Aktiviteter i naturen - aktiviteter i naturen i rekreationssyfte 222 7.3.1.1 Inledning ' 222 7.3.1.2 Utövning av friluftsliv 223 7.3.1.3 Allemansrättsliga aktiviteter som inte avser utövning av friluftsliv? 224 7.3.2 Rätt att ta väg 225 7.3.3 Rätt att uppehålla sig på annans mark 228 7.3.4 Göra upp eld, laga mat, hämta vatten för kaffekokning 229 7.3.5 Rätt att röra sig på annans vatten 229 7.3.6 Rått att tillgodogöra sig naturprodukter. 230 7.4 EN FÖRSKJUTNING AV ALLEMANSRÄTTENS INNEHÅLL - VAD AVSER AKTIVITETERNA?.233 7.5 DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA OCH DE ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTEN 236 8 EFTER VILKA LINJER LÖSES KONFLIKTER MELLAN ALLEMANSRÄTTSLIG ANVÄNDNING AV MARK OCH ANNAN MARKANVÄNDNING? 238 8.1 INLEDNING 238 8.2 EN PR ESUMTION - ALL MARK ÄR ALLEMANSRATTSLIGTTILLGÄNGLIG'--!---^3» «. 2.1 Markens allemansrättsliga tillgänglighet, som den framträder i rättspraxis 238 8.2.2 Strändernas tillgänglighet 243 185
8.2.3 Annan marks tillgänglighet 245 8.2.4 Fortsatt diskussion om markens allemansrättsliga tillgänglighet 249 8.3 VAD BRYTER PRESUMTIONEN? 250 SJ. 1 Hemfridszonen 250 8.3.2 Jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring 251 8.3.3 Andra näringar 252 8.3.4 "Biologiska" hänsyn 253 8.4 LINJER, SOM KONFLIKTLÖSNINGEN STYRS UTEFTER 253 8.4.1 Tillgodoseende av intresset/ värdet av att mark ska användas lämpligt 253 8.4.1.1 Inledning 253 8.4.1.2 Grundpresumtionen 254 8.4.1.3 Samexistens 254 8.4.2 Tillgodoseende av andra intressen/ värden 260 8.4.2.1 Inledning 260 8.4.2.2 "Rättvisa" 261 8.4.2.3 Värdet av att upprätthålla förtroendet för av myndighet given dispens 264 8.4.2.4 Värdet av att upprätthålla det allmännas beslutanderätt över marken 266 8.4.2.5 Värdet av att upprätthålla rättssäkerheten 267 8.5 ALLEMANSRÄTTEN - EN DEL AV EN RÄTTSLIG REGLERING SYFTANDE TILL LÄMPLIG MARJCANVÄNDNING FÖR HUSHÅLLNING MED RESURSER? 267 9 SÄRSKILT OM TALERÄTT I MÅL RÖRANDE ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK 271 9.1 TALERÄTTEN - SOM DEL I SKYDDET FÖR ALLEMANSRÄTTEN 271 9.2 DET ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTETS STÄLLNING SOM SVARANDEPART...271 9.3 DET ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTETS TALERÄTT 274 9.4 DE PROCESSUELLA TALEREGLERNA SOM SKYDD FÖR ALLEMANSRÄTTEN? 278 10 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 281 10.1 INLEDNING 281 10.2 ALLEMANSRÄTTENS SEDVANERÄTTSLIGA NATUR 282 10.3 ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT 283 10.4 DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA 284 10.5 EN GRUNDPRESUMTION - ALL MARK ÄR ALLEMANSRÄTTSLIGT TILLGÄNGLIG 286 10.6 ALLEMANSRÄTTEN - SOM EN DEL AV ÄGANDERÄTTENS SOCIALA DIMENSION? 287 10.7 ALLEMANSRÄTTEN i FÖRÄNDRING? 288 SUMMARY 292 KÄLLFÖRTECKNING 300