Bandel 118 Sträckan Polcirkeln och Nattavaara mellan km

Investering Nord Sida 1 (12) Dokumentnummer Handläggare Sweco Granskad Sweco Rev Godkänd Sweco Rev Datum Elin Andersson Handläggare (beställare) Helena Skoglund Granskad (beställare) B Östen Finnberg Godkänd (beställare) B 2015-07-02 Senaste revidering / datum. Carin Forsberg Peter Nilsson B/2015-07-07 MALMBANAN Kapacitetsförstärkning Malmbanan Bandel 118 Sträckan Polcirkeln och Nattavaara mellan km 1250+590 1251+525 Gällivare kommun, Norrbottens län SAMRÅDSUNDERLAG för prövning av vattenverksamhet Uppdragsnummer Sweco: 7501193000

Sida 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Sökanden 3 Kontaktperson 3 Bilagor 3 BAKGRUND OCH SYFTE 4 Samråd 4 OMRÅDESBESKRIVNING 6 Naturmiljö 6 Riksintressen och Natura 2000 6 Övriga miljöintressen 9 Miljökvalitetsnormer 9 Gällande planer 9 Hydrologiska uppgifter 9 Rådighet 9 PLANERAD VERKSAMHET 9 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 10 PROCESSENS FORTSÄTTNING 11 KÄLLOR 12 Tryckta 12 Elektroniska 12

Sida 3 (12) INLEDNING Kraven på Malmbanan har ökat då både längre och tyngre tåg kommer att trafikera banan. En kapacitetsökning till 32,5 tons axellast utreds nu av LKAB tillsammans med Trafikverket. En erfarenhetsdrift med axellasten 32,5 ton kommer att genomföras under ett år med planerad start 1 september 2015. Efter bandel 118 mellan Polcirkeln och Nattavaara, i Gällivare kommun, Norrbottens län, finns skyddsvärda våtmarker på båda sidor om järnvägen. För att säkra stabiliteten längs järnvägen planerar Trafikverket att schakta och gräva ur våtmarken efter en del av järnvägssträckan (ca 410 m på östra sidan, och ca 920 m på västra sidan), för att sedan ersätta dessa massor med bärkraftigare friktionsjord. Enligt den bedömning som gjorts kommer den planerade åtgärden innebära att ca 2 050 m 2 av våtmarksområdet av klass 1 (västra sidan) och ca 4 600 m 2 av våtmarksområdet av klass 3 (östra sidan) grävas ur och ersätts med bärkraftigare friktionsjord. Totalt kommer ca 6 650 m 2 att påverkas av planerade åtgärder. Trafikverket tolkar här våtmarksområdet som ett vattenområde. Åtgärden innebär därmed vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Trafikverket kommer därför att söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för verksamheten. Till ansökningarna ska bifogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-processen startas nu i och med detta samråd med länsstyrelsen och andra intressenter. Sökanden Ärendemottagningen Trafikverket region nord Box 810 781 28 Borlänge Organisationsnummer: 202100-6297 Kontaktperson Peter Nilsson Trafikverket Telefon: 070-316 19 70 peter.nilsson@trafikverket.se Bilagor Bilaga 1. Sändlista Bilaga 2. Urgrävning plan km 1250-500 1251-000 Bilaga 3. Urgrävning plan km 1251-000 1251-525 Bilaga 4. Urgrävning normalsektion

Sida 4 (12) BAKGRUND OCH SYFTE Malmbanan sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge. Malmtåg, persontåg och godståg kör på den ca 50 mil långa banan. Norra omloppet (Kiruna-Narvik) fraktar ca 15 miljoner nettoton malm per år. Södra omloppet (Luleå-Boden-Gällivare-Kiruna) fraktar ca 7 miljoner nettoton malm per år. Malmbanan är den enda järnvägen i Sverige som idag tillåter 30 tons axellast och 8 600 ton tunga tåg. Banan är enkelspårig och elektrifierad. Trafikeringskraven längs den ca 50 mil långa banan har ökat då både längre och tyngre tåg kommer att behöva trafikera banan till följd av utökad gruvverksamhet. En kapacitetsökning till 32,5 tons axellast utreds nu av gruvbolaget LKAB tillsammans med Trafikverket. Projektet kallas STAX 32,5 (aktuell bandel Stambanan genom övre Norrland). Trafikverket har utfört geotekniska undersökningar längs hela malmbanan för att utreda vilka åtgärder som kommer att krävas för att klara den högre axellasten. Efter bandel 118 mellan Polcirkeln och Nattavaara, mellan km 1250+590 1251+525 finns våtmarker på båda sidor om järnvägen. Se figur 1 för en översiktlig orientering. Trafikverket planerar att till viss del gräva ut våtmarkerna och ersätta massorna med bärkraftigare friktionsjord. Åtgärderna är nödvändiga för att säkra stabiliteten längs malmbanan. Samråd Trafikverket tolkar här våtmarksområdet som ett vattenområde. Trafikverket bedömer att schaktning och urgrävning i våtmarksområdet även kommer att medföra arbete i vattenområde, vilket innebär att det kommer att krävas ett tillstånd för vattenverksamhet från mark- och miljödomstolen, enligt 11 kap miljöbalken. Inför upprättandet av tillståndsansökningarna ska Trafikverket samråda med dem som berörs av projektet. Samråd innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd ska i första skedet ske med Länsstyrelsen, markägare och andra som kan vara särskilt berörda, till exempel berörda samebyar. Om Länsstyrelsen beslutar att planerad verksamhet kan innebära betydande miljöpåverkan ska samråd ske i en s.k. utökad krets. Då det inte bedöms osannolikt att Länsstyrelsen kommer att fatta ett beslut om att verksamheten innebär en betydande miljöpåverkan har Trafikverket valt att direkt gå ut i samråd med en utökad krets, bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, se bilaga 1 för sändlista.

Sida 5 (12) Figur 1. Översiktskarta.

Sida 6 (12) OMRÅDESBESKRIVNING Boendemiljö Närmsta bostadshus finns ca 440 m nordost om området för de planerade schakt- och urgrävningsarbetena, i byn Koskivaara (Holmen). Totalt finns ca 15 bostadhus i byn Koskivaara. Koskivaara ligger ca 60 km söder om Gällivare. Malmbanan passerar genom Koskivaara, och i byn finns även en mötesstation. Naturmiljö Länsstyrelsen i Norrbottens län har inventerat samtliga våtmarksområden i länet (Länsstyrelsen 2004). Våtmarker har under våtmarksinventeringen definierats som: Våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 % av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande, för att man skall kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag, de räknas som våtmarker trots att de saknar vegetation. Grundvattenytan i området bedöms ligga i eller strax under markytan. Väster om järnvägen finns ett våtmarksområde av klass 1 och öster om järnvägen våtmarksområde av klass 3 (enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering), se figur 2 och 3. Klass 1 är den högsta naturvärdesklassen. Dessa objekt har mycket höga naturvärden och utgör de mest skyddsvärda våtmarkerna. Klass 3 objekten har vissa kända naturvärden. Våtmarksområdet till väster (klass 1) kallas Keskusvuoma; 3 km V Koskivaara. Hela våtmarksområdet är ca 2 718 ha. Enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering utgörs Keskusvuoma av ett flackt myrmosaiklandskap med låg profil. Objektet avgränsas i norra delen av väg och järnväg. Skogarna i norra delen är påverkade av det moderna skogsbruket och flera fastmarksholmar är avverkade i anslutning till byn Koskivaara. Här har även ett par diken grävts ut i strängflarkkärren. Våtmarkerna Keskuvuoma, Nåttålimape och Lautavuoma ingår i ett större sammanhängande våtmarkskomplex med miljöer där djur- och växtlivet är rikt. Flera intressanta biotoper förekommer som stora och öppna strängflarkkärr där fågelliv är rikt. Inslag av rikkärr ingår där rödlistade arter påträffades. Här finns större bäcksystem med väl utvecklade bäckmader vilka sammanbinder våtmarkerna och skapar helhetsmiljöer för en myllrande våtmark. Öster om objektet ligger det 410 m höga berget Lomotivaara. Våtmarksområdet till öster (klass 3) kallas Våtmark NO Lomontivaara; 2 km SO Koskivaara. Hela våtmarksområdet är ca 89 ha. Söder om våtmarksobjektet finns berget Lomontivaara. På den östra sidan om malmbanan rinner ett mindre skogsdike. Diket rinner genom våtmarksområdet av klass 3 och mynnar efter ca 1,7 km i Råneälven. Riksintressen och Natura 2000 Råneälven är en större outbyggd skogsälv. Råneälvens vattensystem har skydd enligt Natura 2000. Råneälven är 30,1 km lång och är därmed Sveriges största kustmynnande skogsälv. Råneälven flyter till största delen genom obebodda skogs- och myrmarker. Råneälven är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i vattendraget kan finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet: flodpärlmussla, grön flodtrollslända, lax, stensimpa och utter. Råneälven är även utpekat som riksintresse för naturvård. Det mindre skogsdike som rinner från malmbanan och efter ca 1,7 km mynnar i Råneälven omfattas dock inte av Natura 2000. Inga andra utpekade riksintressen berörs av de planerade schakt- och urgrävningsarbetena.

Sida 7 (12) Figur 2. Miljöförutsättningar vid området för planerade åtgärder, i skala 1:30 000.

Sida 8 (12) Figur 3. Miljöförutsättningar vid området för planerade åtgärder, i skala 1:10 000.

Sida 9 (12) Övriga miljöintressen Området tillhör Unna tjerusj fjällsamebys vinter-, vårvinter-, vår-, sommar- och höstland samt Gällivare skogssamebys vår-, sommar-, höst och året-runt-land. Inga kända kulturmiljöintressen berörs av de planerade schakt- och urgrävningsarbetena. Miljökvalitetsnormer Råneälven (SE737998-174134) har fastställda miljökvalitetsnormer gällande ekologisk och kemisk status (VISS, Vattenkartan). Den ekologiska statusen i Råneälven bedöms som måttlig. Enligt riskbedömningen finns det ingen risk att den ekologiska statusen inte uppnås till år 2015. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) bedöms ej uppnå god status. Enligt riskbedömningen finns det ingen risk att den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) inte uppnås till år 2015. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är klassad som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. För kvicksilver överskrids gränsvärdet i vattenförekomsten med stor sannolikhet som följd av atmosfäriskt nedfall. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. Gällande planer Aktuellt område ligger inom Gällivare kommuns översiktsplan utställelsehandling 2014. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med planerna. Inga detaljplaner berörs. Hydrologiska uppgifter Området tillhör Råneälvens huvudavrinningsområde (SE737998-174134) och delavrinningsområdet Ovan Torisbäcken (739482-173602). Rådighet Trafikverket har enligt Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 2 kap, 1 och 4 rådighet över den vattenverksamhet som behövs för järnväg. Mark utanför järnvägsfastigheten kommer att tas i anspråk. Trafikverket planerar att upprätta avtal med berörda markägare. PLANERAD VERKSAMHET Stabilitetsberäkningar har visat att befintlig konstruktion inte uppfyller kraven för dagens trafikering med 30 tons axellast utan förstärkning. Banan är längs sträckan belägen på låg bank i torvjord. Banken har på stora delar av sträckan sjunkit ner i torven. Bankroppens profil och resultat från geotekniska undersökningar som genomförts vid sidan om spåret tyder på att tryckbankar tidigare utförts, men att de sannolikt till stor del sjunkit ner i den lösa jorden bredvid spåret. Schaktning, urgrävning, utskiftning och eller nedpressning av våtmarkerna kommer att ske på båda sidor om malmbanan, på en sträcka av ca 410 m på östra sidan (km 1251+115 1251+525), och på en sträcka av ca 920 m på västra sidan (km 1250+590 1251+510). Åtgärderna utförs på båda sidor med en bredd av 4 m i basen och 5 m i ytan. Utskiftningen bedöms ske till djup ca 1,8 m. Det betyder att ca 2 050 m 2 av våtmarksområdet av klass 1 påverkas och ca 4 600 m 2 av våtmarksområdet av klass 3 påverkas. Totalt kommer ca 6 650 m 2 att grävas ur och ersätts med

Sida 10 (12) bärkraftigare friktionsjord. Fyllning är teoretisk då fyllningsmassorna kommer att bukta ut mot våtmarkerna. Mängden kan komma att bli något större än den beräknade. Utskiftning och eller nedpressning syftar till att ersätta torven med bärkraftigare friktionsjord. Tjockleken av den återfyllda jorden ska vara minst 1,8 m. Utskiftning avbryts om friktionsjord påträffas på mindre djup än 1,8 m. Återfyllning sker då till markytan. Utskiftning/nedpressning utförs enligt typritning i bilaga 3. Återfyllning sker med krossmaterial eller sprängsten enligt AMA 13 med kornstorlek 0 600 mm. Utskiftning och eller nedpressning sker etappvis med kontinuerlig schakt och återfyllning under vatten. Schakt i längsled får maximalt utföras 4 m längs spåret (mätt i markytan). Avstånd mellan utskiftningsfront på höger och vänster sida om spåret måste vara minst 10 m. Torv ner till ca 1 m djup grävs upp och läggs på ett materialskiljande lager (geotextil), som sedan läggs mot alternativt på tryckbanken. Massorna packas med skopa. Uppgrävda schaktmassor placeras så att de inte eroderar och orsakar grumling. Återfyllnadsmassor lyfts på plats med skopa och pressas mot botten. Återfyllnaden utförs med minst 1,8 m fyllnad av krossmaterial eller sprängsten förutsatt att inte friktionsjord påträffas på mindre djup i schakten. Figur 4. Beräkningsexempel på förstärkning genom massutskiftning/nedpressning. Påverkan på de våtmarksområden som ej omfattas av åtgärderna ska undvikas. Inga åtgärder genomförs som förändrar det hydrologiska sambandet mellan våtmarkerna jämfört med hur det ser ut idag. Körvägar och upplagsytor dimensioneras av entreprenören. Schaktetapper (schakt-återfyllning) måste ske under tid då järnvägen är fri från tåg. Schakten måste vara återfylld vid tågpassage. Grävning och andra grumlande arbeten ska utföras så att effekterna av grumling minimeras. Detta utförs genom val av lämplig tidpunkt (tidig vår, vinter eller höst) och vid lågvattenstånd. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Den kommande MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga skydds- och försiktighetsåtgärder vid den planerade schaktningen, urgrävningen, utskiftningen och eller nedpressningen av de två våtmarkerna. Väsentliga frågor att hantera i MKB:n är påverkan på de två våtmarksområdena, utsläpp till vatten, påverkan på det mindre skogsdike som mynnar i

Sida 11 (12) Råneälven samt påverkan på boendemiljön. Övriga miljöintressen i närområdet, vilka bedöms påverkas i mindre omfattning eller inte alls, kommer behandlas mer översiktligt. Påverkan från arbetsmaskiner i samband med den planerade schaktningen, urgrävningen, utskiftningen och eller nedpressningen, bedöms endast medföra en tillfällig bullerstörning för de boende i Koskivaara. Närmsta bostadshus finns ca 440 m nordost om området för de planerade åtgärderna. Bedömd påverkan kommer att behandlas ytterligare i den kommande MKB:n. Påverkan på våtmarkerna kommer lokalt att bli stora, då massor från våtmarkerna grävs ut och ersätts med bärkraftigare material. Miljökonsekvenserna bedöms i huvudsak kunna begränsas till att bli lokala. Dock kommer en viss påverkan på hydrogeologin i våtmarkerna bli bestående. En mindre del av den totala arealen av de båda våtmarksområdena kommer att påverkas negativt. Efter att projektet färdigställts bedöms förutsättningarna för naturmiljön att vara liknande som idag. I den kommande MKB:n beskrivs de skydds- och försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas för att inte påverka gynnsam bevarandestatus för aktuella arter och naturtyper i de båda våtmarksområdena. Konsekvensbeskrivningen kommer att omfatta såväl byggnads- som driftsskedet. En viktig grund till MKB:n är det som kommer fram vid samråd under processen. Det mindre skogsdike som identifierats i framtaget kartmaterial har ej kunnat noteras i fält. Flödet i bäcken antas därmed som litet. Det bedöms därmed inte föreligga någon risk att eventuella partiklar transporteras via den mindre bäcken till Råneälven. Inga särskilda skyddsåtgärder för att minska risken för grumling planeras i anslutning till det mindre skogsdiket. För att begränsa eventuell påverkan planeras grumlande arbeten att utföras under vintertid då marken är tjälad. Ytterligare skyddsåtgärder kan komma att föreslås i den kommande MKB:n. En viss risk finns för förorening av våtmarkerna från miljöfarliga ämnen, främst oljor och bränslen, som hanteras under arbetet. I den kommande MKB:n kommer skydds- och försiktighetsåtgärder för att minska risken för påverkan på naturmiljön att beskrivas. Vid upphandling av entreprenadtjänster ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). Trafikverket har vid antagande av entreprenör sällt krav, bl.a. på att kemiska produkter, material och drivmedel ska förvaras på sådant sätt att spill och läckage av farliga ämnen till miljön undviks. Drivmedelstankar och behållare ska vara märkta, godkända vid besiktning samt skyddade för påkörning. Fordon som används ska ha miljöanpassad hydraulolja och slangbrottsventil. Trafikverket ställer även krav på att entreprenören ska ha beredskap för nödlägessituationer. Det ska finnas tillgång till absorptionsmedel och saneringsväska i samtliga arbetsfordon. Entreprenören ska ha dokumenterade åtgärder och rutiner för olyckor. Driftstörningar, tillbud och olyckor som kan påverka miljön ska omgående rapporteras till Trafikverket. PROCESSENS FORTSÄTTNING Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyresen tar därefter ställning till om verksamheten antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta beslut kan påverka om ytterligare samråd behöver genomföras och omfattningen av den fortsatta processen med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndshandlingar. Därefter lämnar Trafikverket in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen. I ansökningarna ingår en teknisk beskrivning av den planerade verksamheten och en miljökonsekvensbeskrivning. När mark- och miljödomstolen fattar beslut om tillstånd kan de ställa villkor på verksamheten.

BILAGA 1. SÄNDLISTA SÄNDLISTA Berörda fastigheter och nyttjanderättsinnehavare Gällivare Meurisvare 3:1 Sveaskogs förvaltnings-aktiebolag Torsgatan 4 105 22 STOCKHOLM info@sveaskog.se Berörda samebyar Unna tjerusj fjällsameby (tidigare Sörkaitums sameby) Kjell-Åke Pittsa Östra Kyrkallén 2 982 35 GÄLLIVARE kjell-ake@littak.se Sametinget Box 90 98122 KIRUNA kansli@sametinget.se Sveriges Geotekniska Institut (SGI) 58193 LINKÖPING sgi@swedgeo.se Skogsstyrelsen 55183 JÖNKÖPING skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Gällivare skogssameby Johan Persson Östra Kyrkallén 2 982 32 GÄLLIVARE jp@edde.se Föreningar Naturskyddsföreningen i Norrbotten Urpo Taskinen Byavägen 51 957 23 Juoksengi urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se Norrbottens ornitologiska förening Ordf. Ulf Öhman Kompanivägen 35 974 44 LULEÅ ulf.ohman00@bredband.net Myndigheter Gällivare kommun 982 81 GÄLLIVARE post@gallivare.se Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG havochvatten@havochvatten.se Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 LULEÅ norrbotten@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM registrator@naturvardsverket.se