Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014
Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om vetenskapens metodik och teoribildning medan filosofin är en vetenskapsgren som behandlar de grundläggande frågorna för forskningen och för tillvaron. Beroende på vilket filosofiskt synsätt olika forskningstraditioner och dess forskare omfattas av ger det konsekvenser för hur verkligheten/världen, människan, samhället och kunskap uppfattas. Skillnader i filosofiska uppfattningar, såväl ontologiskt, epistemologiskt som metodologiskt kommer till uttryck inom olika vetenskapsteoretiska inriktningar. Det innebär att frågor som: vad kan vi nå kunskap om, hur kan vi nå kunskap och hur kan vi förhålla oss till kunskapen, är centrala och ges olika förklaringar beroende på vilken forskningstradition som ger svaret. Andra centrala frågor inom vetenskapen som ges olika svar beroende på filosofiskt synsätt är hur forskaren som subjekt inverkar på forskningsobjektet. Kursen syftar till att du ska fördjupa dig i delar av vetenskapsteorin samt träna dig i att planera ett eget forskningsarbete. Under kursen behandlas hur olika vetenskapsteoretiska perspektiv präglar både vad som kan forskas om och hur forskning kan bedrivas. Du kommer också att få tillfälle att läsa mer om olika datainsamlingsmetoder. Under kursen ska du bland annat utarbeta en forskningsöversikt. Kontaktuppgifter Om du har frågor om kursens innehåll (schema, litteratur etc.) eller närvaro kontakta kursansvarig lärare Ulf Olsson, e-post: ulf.olsson@edu.su.se. Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering kontakta kursadministratör Emmi-Lotta Fagerlund, e-post: emmi.fagerlund@edu.su.se. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha förmåga att: Visa god kännedom om centrala metodbegrepp, Visa medvetenhet om relationen mellan forskningsfrågor, valet av teoretiskt perspektiv och metod, Känna till hur forskningsansatser inbegriper ställningstaganden till epistemologiska och metodologiska frågor, Kunna använda metodbegrepp vid kritisk granskning av forskningslitteratur. Examination Kursen examineras genom två skriftligt individuella inlämningsuppgifter. Varje deluppgift kommer att betygsättas separat men vägs sedan samman till ett betyg för hela kursen där forskningsplanen väger tyngst. A) Kritisk granskning av vetenskapliga artiklar I denna uppgift ska du välja ut fyra stycken forskningsartiklar som på något sätt belyser det ämne som du vill skriva din kommande uppsats om. Artiklarna ska vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter och kan vara av både kvantitativ och kvalitativ art. Skriv en text där du redogör för: Vilka likheter och skillnader finns det i forskningsdesignen (hur de planerat och utfört sin forskning) mellan de olika artiklarna?
Hur beskrivs forskningsansatsen (hur de gått tillväga) och vilka delar i forskningsdesignen framträder? Vilka centrala metodbegrepp framträder och hur förhåller sig författaren till dessa? Vilken typ av kunskap förmedlar artikel? Vad vill författaren säga något om? Vad är det vi lär oss genom att läsa artikeln? Hur kan artiklarna relateras till olika ontologiska/epistemologiska/metodologiska ståndpunkter? Den text du lämnar in ska vara ca 4sidor lång (enkelt radavstånd, Times New Roman 12) med en framsida. Ange även sidhänvisningar i dina referenser. Texten ska läggas ut på Mondo senast den 1 oktober. Förbered dig på att presentera din granskning vid andra seminarieträffen. B) Forskningsplan Den andra uppgiften innebär att du ska skriva en forskningsplan om ca 5-7 sidor som ska vara inlämnad på ett publikt forum i Mondo senast den 1 november. I forskningsplanen ska du precisera och designa din egen kommande studie. Inled med att formulera ett problemområde som du vill undersöka i din uppsats. Med utgångspunkt i detta problemområde ska du skriva en text där du diskuterar hur studien påverkas av olika metodologiska val, inkludera minst 3 olika metoder i din text. Vad innebär valet av metod x, z och y för utvecklingen av studiens forskningsdesign? Vilka epistemologiska ställningstaganden ryms inom metod x, z och y? Vilka centrala begrepp ryms inom de olika metoderna och vad innebär dessa för dig som forskare? Vilken typ av forskningsfrågor blir möjliga? Hur hanterar du urvalsproblematik utifrån de olika metodologiska valen? Vilka överväganden behöver du göra kring datainsamling och databearbetning? Vilken typ av kunskap blir möjlig att nå om ditt problemområde? Forskningsplanen ska avslutas med en diskussion/sammanfattning där du tar ställning för en specifik metod och argumenterar för ditt val och vad den kommer att tillföra din studie för kunskap liksom vad den inte kan bidra med kunskap om. I denna avslutande del ska du också slutligen formulera det syfte och de frågeställningar som du vill få kunskap om via den valda metoden. Argumentera också för varför du tycker just denna kunskap är viktig. Inför det sista seminariet ska du också förbereda dig för en presentation av din forskningsplan. Du ska även läsa tre andra forskningsplaner och fungera som kritisk vän på en forskningsplan där du genomför en konstruktiv granskning som presenteras på 20 min och som inleder diskussionen i en större grupp. Kurslitteratur Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerup.
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Yin, Robert (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber. Dessutom tillkommer ett urval av artiklar samt litteratur efter lärarens anvisningar. Speciallitteratur Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Egen vald litteratur i samråd med kursansvarig lärare. Referenslitteratur Hultén, Pernilla, Hultman, Jens & Eriksson Lars Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. A Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i
beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna yrkeserfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.)