Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter November 2006 Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om fukt och mikroorganismer (1) med stöd av miljöbalken. I dessa ges vägledning för bedömning av när fukt och mikroorganismer i bostäder eller lokaler kan innebära olägenhet för människors hälsa. Det här meddelandebladet har tagits fram som ett komplement till de allmänna råden. Meddelandebladet vänder sig i första hand till personer som arbetar med tillsyn av miljö och hälsoskydd. Sammanställningen är tänkt som en hjälp i kontakten med fastighetsägare, boende och brukare av offentliga lokaler, t.ex. skolor och förskola. I meddelandebladet beskrivs de hälsoeffekter som kan uppträda i samband med fuktproblem i byggnader. Här ges också kortfattad information om tillvägagångssätt vid den här typen av problem och aktuell lagstiftning. För dig som vill läsa mer finns referenser och förslag på fördjupningslitteratur. Inledning Att regelbundet vistas i byggnader med fuktproblem kan innebära hälsorisker. En dålig inomhusmiljö kan medverka till hälsoproblem som luftvägsinfektioner och mer diffusa symtom som irritation i ögon och luftvägar, hosta och trötthet samt förvärra vissa överkänslighetsreaktioner för personer med astma eller allergi. Ungefär vart tredje barn och var fjärde vuxen i Sverige har någon form av allergisjukdom eller annan överkänslighet. Den som är överkänslig reagerar oftare för brister i inomhusmiljön än andra. Enligt en uppskattning som presenteras i Miljöhälsorapport 2005 (2) kan mer än 1 000 fall årligen av astma bland små barn, upp till fyra års ålder, knytas till fuktproblem i bostaden. Enligt resultat från den nationella miljöhälsoenkäten (BMHR03) (2) angav 17 procent av barnens föräldrar att det funnits synliga fuktskador i bostaden och drygt tre procent rapporterade mögellukt under de senast tre månaderna. I de hem där föräldrarna rapporterat att det fanns synliga fuktskador, mögelväxt och/eller mögellukt var det vanligare att föräldrarna också rapporterade att barnet hade symtom från luftvägar och hud. Information: Marie Becker, Enheten för hälsoskydd, tel 08-555 532 43
Inomhusmiljöns påverkan på människan är ett komplext område där en rad faktorer samverkar. Vilka specifika föroreningar som gör att människor får symtom eller besvär är i många fall svårt att ta reda på. Forskningen är dock entydig: Fuktproblem i byggnader utgör en hälsorisk. Mot bakgrund av det vi vet i dag är det av stor vikt att fuktproblemen tas på allvar och att det sprids kunskap om de hälsorisker som finns så att befintliga problem kan åtgärdas och framtida problem förebyggas. I miljömålet God bebyggd miljö (3) finns ett delmål för inomhusmiljön som anger att år 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Vi har ännu inte några preciserade delmål som rör fukt och mikroorganismer. I den senaste miljömålspropositionen (4) framför regeringen att det för närvarande saknas underlag för att omformulera delmålet. Men man anser att på sikt bör delmålet om inomhusmiljön ses över så att även frågor om fukt och mögel och andra potentiella hälsorisker lyfts fram. Hälsorisker med fuktproblem i byggnader Det är väl dokumenterat att fuktproblem i byggnader kan ge negativa hälsoeffekter. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Flera sammanställningar som rört hälsoeffekter av fuktiga byggnader har gjorts under senare år där man gått igenom den vetenskapliga litteraturen som rör samband mellan fukt i byggnader och hälsa. Slutsatserna från dessa kunskapsgenomgångar NORDDAMP (5) och EUROEXPO (6) är att risken för astmasymtom är ungefär fördubblad bland vuxna som bor i fuktiga hus (s.k. damp buildings). Det finns också rapporter om samband mellan fuktproblem och mer ospecifika symtom som trötthet, huvudvärk och luftvägsinfektioner. I en sammanställning (7) som rörde barn och fukt i byggnader bedömdes riskökningen som något högre, och symtomen var ofta upprepade episoder av pipande och väsande andning. Både en norsk (8) och två svenska studier (9,10) visar en riskökning för astmasymtom hos små barn som bor i hem med tecken på fukt och mögelskador. I Miljöhälsorapport 2005 (2) ges en aktuell kunskapsredovisning när det gäller olika miljöfaktorers betydelse för ohälsa hos barn i Sverige. I rapporten redovisas också resultaten från en nationell miljöhälsoenkät (BMHR03), som besvarades av 30 000 föräldrar med barn i åldrarna åtta månader, fyra år och 12 år. Hälsorisker i samband med fuktiga byggnader redovisas i rapportens kapitel om inomhusmiljö. Orsaker till hälsoeffekterna Brister i inomhusmiljön visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att människor får symtom eller besvär. Det kan handla om befintliga fuktproblem eller om äldre fuktproblem som inte åtgärdats på rätt sätt. 2
De exponeringar som förknippas med fuktiga byggnader är mikrobiologiska faktorer, bl.a. mögel och bakterier, allergen från kvalster samt flyktiga organiska ämnen som avges på grund av kemiska eller mikrobiologiska processer, t.ex. från fuktpåverkade material. Emissioner som beror på fukt kan fortgå också efter det att fukten har torkats ut. Kvalster har ibland nämnts som en huvudorsak till hälsoproblem i samband med fuktiga byggnader. Det är dock bara en av flera förklaringar till problemen. Mögel I alla inomhusmiljöer finns en normalflora av mögelsvamp. Förekomsten av mögelsporer inomhus följer vanligtvis årstidsvariationen i uteluften. Mögelsporerna uppträder särskilt då luftfuktigheten är hög, framförallt under hösten. Om den relativa luftfuktigheten är högre än 70 procent, kan mögelsvampar börja växa. Mögelsvampen slutar att växa vid lägre relativ luftfuktighet än 70 procent, men den dör inte. Mögelsporer innehåller allergener som kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. I de flesta fall då människor upplever besvär rör det sig förmodligen inte om allergi mot mögel. I sporer och cellväggar förekommer även andra ämnen, t.ex. glukaner, som satts i samband med hälsoeffekter. Många mögelsvampar kan, under vissa tillväxtförhållanden, producera mykotoxiner (mögelgifter; t.ex. mögelsvampar som Stachybotrys atra, Aspergillus, Penicillium och Fussarium). Mögelsvampen kan också avge flyktiga organiska ämnen, vilket bland annat kan orsaka dålig lukt. Bakterier Även bakterier förekommer naturligt i inomhusmiljön. Normalt sett innebär det inte något problem för en frisk människa. Bakterier kräver hög relativ luftfuktighet för att kunna växa. Bakterierna kan, liksom mögelsvamparna, överleva även vid lägre relativ luftfuktighet och kan börja växa igen då luftfuktigheten stiger. Liksom mögel kan de producera toxiner eller andra hälsopåverkande ämnen samt ge upphov till dålig lukt. Kvalster Förekomst av husdammskvalster kan vara ett tecken på dåligt inomhusklimat. De mikroskopiskt små spindeldjuren trivs i varma, fuktiga miljöer och förökar sig lätt när förhållandena är de rätta. Djurens avföring är starkt allergiframkallande. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Fuktproblem i byggnader eller byggkonstruktioner kan ge upphov till nedbrytningsprocesser där olika ämnen frigörs från material som finns i byggnaden. I inomhusluften förekommer till exempel flyktiga organiska ämnen som kan ha betydelse för uppkomsten av hälsobesvär. Några källor till VOC är byggnadsmaterial, kopieringsapparater, rengöringsmedel, tobaksrök och mikrobiell växt. Formaldehyd är det enda enskilda ämne där det finns en riskbedömning som är relevant för de halter som kan förekomma inomhus i bostäder, skolor och liknade byggnader. Att bedöma hälsorisker Hälsoriskbedömningar går ut på att avgöra om specifika ämnen kan orsaka hälsobesvär hos människor och i så fall vid vilka nivåer människor påverkas. I dag vet vi att det 3
finns ett samband mellan att regelbundet vistas i fuktiga byggnader och förekomsten av olika luftvägssymtom. Däremot känner vi inte till vilka ämnen som orsakar hälsoeffekter eller vilka mekanismer som är betydelsefulla. Vissa symtom är diffusa och därför svåra att härleda. Trötthet, hosta och huvudvärk kan ha en mängd olika förklaringar. Ett tecken på att hälsoproblemen beror på inomhusmiljön är att problemen uppkommer då en individ vistas i en specifik inomhusmiljö, medan han eller hon är symtomfri i andra miljöer. I de fall inomhusmiljön misstänks bidra till ohälsa, finns en rad faktorer som skulle kunna orsaka besvär. Inomhusluften innehåller hundratals olika ämnen, t.ex. partiklar från inrednings- och byggnadsmaterial, fibrer, pollen, mögel, svampsporer och flyktiga organiska ämnen. I luften finns också damm och föroreningar från de människor som vistas i lokalerna (t.ex. virus och bakterier) samt från den verksamhet som äger rum i byggnaden, t.ex. irriterande ämnen från rengöringsmedel, pälsdjur eller cigarettrök. Inomhusluftens kvalitet påverkas dessutom av temperatur, luftfuktighet och luftrörelser. Föroreningar från utomhusluften kan också vara en bidragande orsak till dålig inomhusmiljö. Vad är en fuktig byggnad? Fuktiga byggnader är ett vagt begrepp som kan vara kopplat till såväl fukt i luften som fukt i konstruktionen. Det vanligaste sättet att definiera en fuktig byggnad är utifrån synliga faktorer som mögel, fuktfläckar, kondens på insidan av fönstren, vattenskada eller lukt. Synligt mögel eller kondens på fönstren kan vara en indikation på hög relativ luftfuktighet inomhus. Problemen kan förvärras på grund av dåligt fungerande ventilation, dåligt isolerade byggnader eller brister i byggnadskonstruktionen. Synligt mögel kan också bero på vattenskador. Dålig lukt och mögellukt kan vara ett tecken på fukt som finns dold i byggnaden. I dessa fall krävs ingrepp i konstruktionen för att kunna identifiera problemet. Fuktproblem kan också uppstå genom verksamheter som avger fukt, framför allt om ventilationen är bristfällig. Bakomliggande orsaker De främsta orsakerna till att fuktskador uppstår i en byggnad är felaktig projektering och/eller felaktigt utförande vid uppförandet av byggnaden. I en studie har man analyserat i vilket skede av byggprocessen som byggfel uppstår. Resultatet visar att cirka 50 procent av byggfelen uppkommer vid projekteringen (11). Det finns exempel på konstruktioner som ofta ger upphov till fuktskador. Sådana konstruktioner förekommer både i äldre fastigheter (1960-70-tal) och nybyggnationer (12). Genom åren har våra vanor, t.ex. när det gäller dusch och tvätt, ändrats och beteendet är inte alltid anpassat till byggnadens/lokalens förutsättningar. Behovet av god ventilation har också ökat, t.ex. på grund av nya byggnadsmaterial, inredningsdetaljer, konsumentprodukter och datorer som avger föroreningar. Fukt i en byggnad kan komma från olika källor: 4
Byggfukt (fukt i betong, blött byggnadsmaterial). Nederbörd (regn, snö). Markfukt (bristande dränering, dåliga fuktspärrar). Verksamhetsfukt (dusch, tvätt, städning, matlagning, luftfuktare). Vattenskador/utläckande vatten (läckande installationer, översvämningar m.m.). Problemen med fukt i byggnaden kan öka om ventilationen är otillräcklig. Den relativa luftfuktigheten inomhus beror på ånghalten utomhus (RF), på hur mycket fukt vi själva producerar inomhus och på vilken luftomsättning det är i rummet. Hög luftfuktighet inomhus är ofta ett tecken på bristande ventilation, framförallt om det inträffar under vintern. Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktion och material, vilket i sin tur kan ge upphov till mögel- eller bakterieväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä. Fuktpåverkan kan också leda till kemiska emissioner från byggnadsmaterial. Tecken på fuktproblem Ofta upptäcks inte fuktproblemen förrän det börjar lukta illa i byggnaden. Men det är viktigt att notera att alla mögelsvampar inte avger klassisk mögellukt. Exempel på fuktmarkörer är: Synliga vattenskador på golv, väggar och tak, t.ex. bubblor i mattor eller golvsläpp samt mögelfläckar eller färgförändringar. Förekomst av vissa fuktälskande insekter i torra utrymmen (t.ex. hoppstjärtar och silverfisk). Kondens på insidan av fönster. Fuktiga material eller hög fuktighet i byggnadskonstruktionen, uppsvällda skarvar i golvspånskivor. Lukt. Vem har tillsyn och för vad? Bostäder och offentliga verksamheter Privatpersoner som misstänker fuktproblem i sin bostad kan vända sig till kommunen för att få råd och information, t.ex. till miljökontoret, byggnadskontoret eller konsumentvägledningen. Det finns också information av mer allmän karaktär hos centrala myndigheter som Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket. Men det är ägaren av en fastighet eller byggnad som har ansvaret för att åtgärda fukt- och mögelproblem i byggnaden och för att förebygga hälsoproblem för dem som vistas i den. Hyresgäster och bostadsrättsinnehavare vänder sig i första hand till fastighetsägaren, bostadsrättsföreningen eller motsvarande för att få fuktproblem utredda och åtgärdade. 5
Är man medlem i hyresgästföreningen kan man också vända sig till dem för information och eventuellt stöd. Småhusägare kan vända sig till konsulter med byggnadsteknisk kompetens eller s.k. skadeutredare för att få hjälp med undersökningar och förslag på åtgärder. Den som har ett hus som är yngre än 25 år men byggt före 1989 och som misstänker fuktproblem i sin byggnad kan kontakta Fonden för fukt- och mögelskador (s.k. Småhusskadenämnden) för information och eventuellt bidrag till undersökningar och åtgärder. När det gäller verksamheter och lokaler som omfattas av miljöbalkens (13) bestämmelser, t.ex. bostäder samt skolor, daghem och andra offentliga lokaler, är det miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande myndighet som ansvarar för tillsynen och bedömer om en störning är en olägenhet. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för tillsynen enligt plan- och bygglagen (14), lagen om tekniska egenskapskrav (15) och förordningen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) (16). Arbetsplatser Arbetstagare som är missnöjda med sin arbetsmiljö och inte får gehör hos sin arbetsgivare kan vända sig till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket har bland annat till uppgift att kontrollera att arbetsgivaren lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen (17) och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Denna kontroll sker vanligtvis genom inspektion. Arbetsmiljöverket finns regionalt på 11 orter i landet. Man vänder sig till det distrikt som har tillsyn över arbetsplatserna i den aktuella kommunen. Att tänka på vid tillsyn Enligt miljöbalken måste tillsynsmyndigheten ha en skälig misstanke om att klagomål är befogade innan man uppmanar den som ansvarar för verksamheten (fortsättningsvis kallad verksamhetsutövare), t.ex. en fastighetsägare, att undersöka eller åtgärda eventuella problem. Det innebär att tillsynsmyndigheten, inledningsvis, kan behöva skaffa sig information om fastigheten, göra en besiktning och kanske även genomföra mätningar för att bedöma om ett klagomål/problem är relevant. Som vägledning vid bedömning av om fukt och mikroorganismer kan utgöra olägenheter för människor hälsa har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd (1). Enligt dessa bör tillsynsmyndigheten beakta bl.a. om det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål, mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande, fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, och 6
fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Om tillsynsmyndigheten bedömt att ett klagomål är befogat eller att det föreligger olägenhet för människors hälsa är det verksamhetsutövarens eller fastighetsägarens sak att, om det behövs, göra mer grundliga utredningar och se till att eventuella problem åtgärdas. Tillsynsmyndighetens roll i ett andra steg blir att följa upp om lämnade råd och eventuella krav på undersökningar eller åtgärder genomförs. Ställer myndigheten krav på undersökningar kommer man senare att behöva granska och bedöma undersökningsresultat och åtgärdsförslag. Beroende på vilken kompetens och erfarenhet tillsynsmyndigheten själv har tillgång till, kan man i komplicerade ärenden behöva anlita extern expertis (t.ex. med byggnadsteknisk-, mikrobiologisk- eller miljömedicinsk kompetens) för detta. I råden om fukt och mikroorganismer (1) ges också exempel på indikationer som kan föranleda krav på undersökningar, t.ex.: synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter, omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca 5 C eller lägre, om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m 3 luft, eller om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar ca. 45 % relativ luftfuktighet vid 21 C. Tillsynsmyndigheten kan också ställa krav på undersökningar t.ex. om det finns anledning att misstänka att det finns växt av mikroorganismer på svåråtkomliga ytor eller i byggnadskonstruktionen. I sådana fall kan det vara rimligt att kräva att en byggnadsteknisk undersökning görs. I vissa fall kan det även vara befogat att kräva att provtagning och analys görs för att kunna få förekomsten av fukt eller mikroorganismer bekräftad. Dessutom kan prover behöva tas för att konstatera en skadas omfattning. Undersökningar kan också behöva göras för att lokalisera källan till mikrobiell lukt och för att utreda orsaken till lukten. När det är dags för åtgärder För att åtgärda fuktproblem i byggnader krävs i allmänhet att man anlitar sakkunniga inom byggnadsteknik. Det är ofta nödvändigt att göra en fuktskadeundersökning, där man utreder orsakerna till skadan och tar ställning till vilka saneringsåtgärder som är lämpliga. Byggnadsmaterial som skadats av fukt och mikroorganismer, t.ex. bakterier eller mögelsvampar, behöver oftast bytas ut mot torra och rena material. Om det inte är möjligt måste utrymmen och material som varit blöta torkas ut. Det förekommer att material som inte byts ut behandlas med antimögelmedel (t.ex. fungicider). Enligt miljöbalken är det verksamhetsutövaren som skall visa att de åtgärder som görs är lämpliga och i sig inte innebär olägenheter för människors hälsa. Om skadat material 7
inte byts ut finns risk att luktproblem kvarstår eller återkommer. Det finns också risk att det kan uppstå växt av mikroorganismer och lukt om materialet blir fuktigt igen. Vid sanering av fuktskador frigörs en mängd partiklar t.ex. sporer och annat. Det är viktigt att skydda brukarna, förhindra att föroreningar sprids i byggnaden och se till att ventilationsanläggning och byggnaden i övrigt inte smutsas ner. Detta gäller även om brukarna evakueras under saneringsarbetet. Exempel på ett generellt tillvägagångssätt vid undersökningar Som redan har nämnts ovan krävs ofta en grundlig undersökning om man ska kunna konstatera om det finns fuktskador i en byggnad, kunna bedöma omfattningen på skadorna och föreslå lämpliga åtgärder. I många fall behöver man anlita en sakkunnig person för detta. Det finns ett flertal skrifter som mer utförligt beskriver såväl orsaker till fuktproblem, undersökningsmetodik som olika mätmetoder. Några exempel är Fukthandboken (18), Att undersöka innemiljön (19), Problem med inomhusklimatet, utredningar, mätningar, åtgärder (20) och Skapa sund innemiljö, utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler (21). Nedan ges exempel på hur tillsynsmyndigheten stegvis kan gå tillväga för att skaffa sig ett underlag för att bedöma den här typen av problem. Inledningsvis kan myndigheten ställa några kontrollfrågor : Notera skälen, d.v.s. klagomålen. Vilken typ av besvär rör det sig om? När började klagomålen? Har andra klagat tidigare? Är den som klagar nyinflyttad eller ny i lokalerna? Förekommer besvären endast i den aktuella inomhusmiljön? Kan besvären relateras till lokalerna? Har något hänt med byggnaden? Avgränsa - var i byggnaden är lukten/problemen tydligast? Är fastighetsägaren/förvaltaren kontaktad? Känner man till vad fastighetsägaren gjort för att åtgärda problemet? Kontakta verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren och informera om det framförda klagomålet och hör efter om några undersökningar eller åtgärder genomförts. Det är lämpligt att också informera sig om vilken typ av byggnad det rör sig om, riskkonstruktioner, typ av ventilationssystem och om det förekommit fuktskador. Om man måste göra en kontroll på plats/inspektion: Be boende/brukare att inte vädra innan besöket. Kontrollera och kalibrera ev. mätinstrument. Börja med att känna efter om det luktar. Titta efter synliga tecken på fukt. 8
Kontrollera översiktligt ventilationsanläggningen, t.ex. var finns till- och frånluftsventiler, är tilluftsventilerna öppna, kan det vara kortslutning. Fundera över möjliga spridningsvägar för lukt och tänk på att skadan inte behöver finnas där lukten är som tydligast. Tala med olika människor som vistas i lokalen. Hur upplever de miljön? Tänk på att tak, grund, golv, väggar, isolering och bjälklag är sårbara punkter när det gäller fuktproblem. Några enkla mätningar som kan göras vid en inledande besiktning är att kontrollera temperatur och relativ fuktighet, ute och inne. En jämförelse av den absoluta fuktigheten mellan inom- och utomhusluften kan visa om fukttillskottet inomhus är högt. Om det finns tecken på fuktskador kan man kontrollera fuktvariationen i ytan på t.ex. golv, väggar och tak med en fuktindikator. Variationer i utslag kan vara tecken på olika fuktinnehåll. Tänk på att indikatorn även kan ge utslag beroende av materialets densitet och av närvaro av t.ex. armeringsjärn och vattenledningsrör. Med ett annat instrument (resistiv fuktgivare) kan man också mäta fuktkvoten i lättåtkomligt trämaterial, som golvlister, syllar och reglar. Man kan behöva hämta in ytterligare information: Kontrollera om den obligatoriska ventilationskontrollen har utförts och om eventuella anmärkningar har åtgärdats. Studera, om möjligt, konstruktionsritningar och eventuella riskkonstruktioner i grund, tak och väggar. Exempel på mätmetoder Som nämnts tidigare behövs oftast att en särskild sakkunnig anlitas vid en grundligare undersökning, det gäller inte minst om det krävs mätningar eller andra tekniska undersökningar. I de fall det finns standardiserade mätmetoder är det lämpligt att sådana väljs. Kontroller och mätningar ska alltid dokumenteras noga, det gäller t.ex. kalibrering, mätpunkter, mätmetod, relevanta yttre omständigheter och provsvar. Undersökningarna innebär vanligen att materialprover tas för bestämning av fukthalten i material och för att kontrollera växt av mikroorganismer. Undersökningarna kan också omfatta grundligare kontroll av ventilationssystemets funktion och eventuellt mätning av luftens koncentration av olika flyktiga organiska ämnen för att påvisa mögelförekomst och kemiska emissioner. I skriften Att undersöka innemiljön (19) finns utförliga beskrivningar av olika mätmetoder och deras tillämpbarhet. I vissa fall kan det vara lämpligt att undersöka klagomålen med hjälp av en skriftlig enkät. Det finns några olika typer av enkäter som används vid den här typen av utredningar, se exempel under mer att läsa. Lagar och föreskrifter i korthet Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Lagen (14) gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk och byggprodukter. Enligt andra paragrafen ska byggnadsverk under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla tekniska egenskapskrav i fråga om bl.a. hälsa och miljö. Byggprodukter ska vara lämpliga för avsedd användning. Lagen reglerar också 9
vem som får utföra funktionskontroll av ventilationssystem samt vad den kommunala nämnden får göra om funktionskontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter. Boverkets byggregler (BBR) Kraven på fuktskydd finns i Boverkets byggregler i avsnitt 6.5 (22). I det inledande avsnittet ställs allmänna krav på byggnader, Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Enligt förordningen (15) ska nya byggnaders ventilationsanläggningar besiktigas innan de tas i bruk, därefter ska vissa byggnaders anläggningar kontrolleras återkommande med olika tidsintervall. Byggnadens ägare ansvarar för att funktionskontrollen genomförs. Besiktningen ska göras av en behörig besiktningsman som sedan utfärdar ett intyg. Brister i ventilationen ska åtgärdas inom ett halvår. Miljöbalk Miljöbalken (12) är en ramlagstiftning där ett stort antal lagar som rör miljö och hälsoskydd har arbetats in. Miljöbalken omfattar en mängd olika verksamheter t.ex. skolor, daghem, vårdinrättningar och bostäder. Olägenheter för människors hälsa, egenkontroll och undersökningar I miljöbalken finns krav på att den ansvarige (det kan vara fastighetsägaren eller den som ansvar för den verksamhet som bedrivs) ska ha den kunskap som behövs om de hälso- och miljörisker som kan vara förknippade med verksamheten och som kan innebära en olägenhet för människors hälsa eller för miljön (2 kap. 2 MB). Med olägenhet menas en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 MB). Särskild hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker, barn och äldre (23). Enligt grundkraven på egenkontroll (26 kap. 19 ) ska den som ansvarar för verksamheten eller vidtar en åtgärd, utan någon uppmaning från tillsynsmyndigheten, följa miljöbalkens regler. Den ansvarige är också skyldig att göra de undersökningar som kan krävas i samband med t.ex. klagomål på inomhusmiljön (26 kap. 22 MB). Om inte brister åtgärdas, kan den ansvarige riskera vite, d.v.s. böter (26 kap. 14 ). Ett beslut av miljö- och hälsoskyddsnämnden överklagas i första hand till länsstyrelsen (19 kap.1 ). Socialstyrelsens allmänna råd Tillsyn enligt miljöbalken, fukt och mikroorganismer. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om fukt och mikroorganismer (1). Råden vänder sig i första hand till kommunernas tillsynsmyndighet, d.v.s. den nämnd som utövar den operativa tillsynen över miljö- och hälsoskyddet i kommunen. 10
Arbetsmiljölag Arbetsmiljölagen (16) omfattar alla anställda samt skolans elever från år ett och uppåt. Enligt lagen är det arbetsgivarens ansvar att personalen inte tar skada av inomhusmiljön. Medarbetarna är dock skyldiga att medverka. Parterna ska samverka för att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på arbetsgivaren för att förbättra arbetsmiljön. Möjligheter finns även att ställa krav på fastighetsägare eller byggentreprenör. Inom arbetsmiljöområdet har begreppet ohälsa en liknande innebörd som olägenhet för människors hälsa har inom hälsoskyddsområdet. Arbetsmiljöverket utfärdar, med arbetsmiljölagen som stöd, föreskrifter och allmänna råd. Det finns bl.a. en föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Enligt den är arbetsgivaren skyldig att ta fram en arbetsmiljöpolicy, undersöka risker, utarbeta handlingsplaner och ha rutiner för uppföljning. 11
Referenser: 1. Socialstyrelsens allmänna råd, Tillsyn enligt miljöbalken - fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21). 2. Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting;2005. 3. SOU 2000:52. Framtidens miljö- allas vårt ansvar. Betänkande från Miljömålskommittén. 4. Prop 2004/2005:150. Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag. 5. Bornehag C G, Blomquist G, Gyntelberg F, Järvholm B, Malmberg P, Nordvall L, et al.. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on association between exposure to dampness and health effects, NORDDAMP. Indoor Air 2001;11:72-86. 6. Bornehag C G, Sudell J, Bonini S, Custovic A, Malmberg P, Skerfving S, et al.. Dampness in Building as a Risk Factor for Health Effects, EUROEXPO. A multidisciplinary review of the litterature (1998-2000) on dampness and mite exposure in buildings and health effects. Indoor Air 2004;14:243-57. 7. Peat J K, Dickerson J & Li J. Effects of damp and mould in the home on respiratory health: A review of the literature. Allergy 1998;53:120-28. 8. Nafstad P, Oie L, Mehl R, Gaarder P I, Lodrup-Carlsen K C, Botten G, Magnus P & Jaakkola J J. Residentila dampness problems and symptoms and signs of broncchial obstruction in young Norwegian children. Journal of Respiratory Critical Care Medicine 1998;157:410-14. 9. Emenius G, Svartengren M, Korsgaard J, Nordvall L, Pershagen G & Wickman M. Indoor exposures and recurrent wheezing in infants; A study in the BAMSE cohort. Acta Paediatrica 2004;93:899-905. 10. Bornehag C G, Sundell J, Hägerhed-Engman L, Sigsggard T, Janson S, Åberg N; DBH Study Group. 'Dampness' at home and its association with airway, nose, and skin symptoms among 10,851 preschool children in Sweden: a crosssectional study. Indoor Air 2005;15 Suppl 10:48-55. 11. Nevander L E, Elmarsson B. Fukthandbok, praktik och teori. Stockholm: Svensk byggtjänst; 1994/2001, andra reviderade utgåvan. 12. Småhusskadenämnden (Fonden för fukt och mögelskador) (webbsida). (hämtad 2006-10-03). Tillgänglig på http://www.smahusskadenamnden.se/fuktproblem.html. 13. Miljöbalk (1998:808). 14. Plan- och bygglag (1987:10). 15. Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. 16. Förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. 17. Arbetsmiljölag (1977:1160). 18. Nevander L E, Elmarsson B. Fukthandbok, praktik och teori. 2 uppl, 2tr. Stockholm: Svensk byggtjänst; 2001. 19. Samuelson I, Fransson J, Gustafsson H, Hilling R, Rosell L, Thorstensen E, Tobin L. Att undersöka inomhusmiljön. Borås: Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut; 1999. SP Rapport 1999:01. 20. Sundell J, Kukkonen E, Skåret E, Valbjörn O. Problem med inomhusklimatet. Utredningar, mätningar, åtgärder. Stockholm: Byggforskningsrådet; 1997. Anslagsrapport A8:1997. 12
21. Skapa sund innemiljö, utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler. Stockholm: Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) och Svenska Kommunförbundet;2004. 22. Boverkets byggregler (BFS 1993:57 t.o.m 2006:12) 23. Prop 1997/98:45. Miljöbalk. Del 1. Mer att läsa: SOU 2005:55. Bättre inomhusmiljö. Slutbetänkande av Byggnadsmiljöutredningen. Skydda ditt hus mot fuktskador En kunskapsöversikt vid nybyggnad. Karlskrona: Boverket; 2004. Björk F, Mattsson B, Jóhannesson G. Skador i småhus Gamla beprövade misstag? Erfarenheter från Småhusskadenämnden. Stockholm: Avd. för byggnadsteknik, Inst. För byggvetenskap. Kungliga tekniska högskolan;2001. Anslagsrapport 2001:6. Småhusskadenämnden (Fonden för fukt och mögelskador) [webbplats]. Bor du i fukt- eller mögelhus, informationsbroschyr [hämtad 2006-10-03]. Tillgänglig på http://www.smahusskadenamnden.se. Sjuka hus-problem i svenska grundskolor. En kommunstudie. Institutet för bostads- och urbanforskning; 2003. Forskningsrapport 2003:2. Fuktmätning i betong, manual. Version 4. Sveriges byggindustrier; 2004. Stockholms innemiljöenkät. [webbsida].[citerad 2006-12-20]. Tillgänglig på: http://www.ammuppsala.se/upload/file/pdf/stockholms%20innemiljenk%20t.pdf. MM-enkäter, inneklimat. [webbsida].[citerad 2006-12-20]. Tillgänglig på: http://www.orebroll.se/uso/pagewide 16288.aspx. Fuktproblemer i skoler og barnhager Anbefalinger for helsetjenestens håndtering. Norge: Nasjonalt folkhelseinstitut; 2002. Mold Remediation in Schools and Commercial Buildings. U.S. A: U S Environmental Protection Agency; 2001. 13
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden av principiell betydelse samt uppgifter om att projektmedel kan sökas. Denna information (art nr 2006-1-18) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publicerat. Den kan även beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2006