70 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1

70 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1

3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER 71

72 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan 2010 I Helsingborgs kommuntäckande översiktsplan, ÖP2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas Bredgatan som en del av ett område som skall utvecklas till blandad stad genom komplement i befintlig stadsbebyggelse. Direkt norrut och österut om programområdet ligger område för besöks- och personalintensiv centrumverksamhet och västerut område för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. Den planerade hamnleden tangerar programområdets södra del. Hela programområdet ligger väl inom 1,2 km radie från Knutpunkten, som är en regional nod. Inom en kilometerradie runt de tre stora regionala noderna Maria, Knutpunkten och Ramlösa ska särskilt beaktas hög exploatering med blandad bebyggelse för både boende och verksamheter. I flerbostadshusbebyggelse ska bottenvåningar förberedas för att tekniskt möjliggöra verksamhetslokaler och skapa förutsättningar för ett rikt stadsliv. Stärka i stationsnära lägen utbyggnad lokaliseras primärt till stationsnära lägen, gående, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och byten mellan färdmedel underlättas. Bli ett regionalt nav utveckla en ledande roll i Öresundsregionen, där Helsing-borg utvecklas som nav avseende infrastruktur, kommunikationer och logistik samt kultur, utbildning, handel, service och turism. Främja dynamiskt näringsliv möjliggöra för effektiva och flexibla infrastruktur- och logistiklösningar, samarbete mellan näringsliv och Campus Helsingborg samt erbjuda hög livskvalitet för boende. Utveckla samtida identitet och attraktivitet skapa sammanhang och miljöer där människor trivs och känner trygghet, utnyttja det havsnära läget och stärka attraktiviteten genom aktiviteter, arrangemang och stadsliv. Utifrån strategierna har tre profilområden mötesplatser, boendemiljöer och logistik pekats ut som de viktigaste frågorna för Helsingborgs utveckling. I översiktsplanen har strategierna preciserats och, med hjälp av profilområdena, utvecklats till ett förslag om hur mark och vatten ska användas. Växa resurseffektivt genom förtätning komplettering av bebyggelsen inom befintlig struktur möjliggör hushållning med jordbruksmarken och medför ett mer effektivt nyttjande av markresurser. Gräns för planområdet Blandad stad: Centrumutveckling Blandad stad med inriktning mot boende Blandad stad med inriktning mot kontor/ icke störande verksamhet Färjehamn Hamnområden Hamnleds korridor Huvudgata Uppsamlingsgata Tågförbindelse - personaltrafik Spårväg med hållplatser Hansdelsstråk Cykelstråk Blågrönt stråk med pocketpark H-plus området > FÖP H+, markanvändning.

73 Fördjupning av översiktplanen FÖP H+ En fördjupning av översiktsplanen, FÖP H+, har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 23 november 2011. FÖP H+ utgör, tillsammans med Imagine Helsing-borg Manualen, ett ramverk för stadsförnyelseprojektet H+, som tar sin utgångspunkt i att centrala Helsingborg ska utvecklas till en tät och attraktiv innerstad med integrerade stadsdelar. Visionen om H+ är en dynamisk, tolerant stad för arbete, boende, studier och fritid, där kollektivtrafikstråk, ett blågrönt stråk och ett nätverk av stråk och platser utgör de bärande strukturerna. FÖP H+ området som även omfattar bostads och verksamhetsområden söder om H+ området präglas idag av hamnverksamhet, infartsleder, verksamhetsområden, universitet och bostadsområden, och förslaget i FÖP H+ bygger på samexistens mellan hamn och stad. Bredgatanområdet är utpekat som blandad stad, Centrumutveckling. Område för ut-vidgning av Helsingborgs centrum med plats för handel och service i huvudstråken längs Drottninggatan - Järnvägsgatan med tvärkopplingar. Mindre grönytor och pocket parks kompletterar det blågröna stråket. En utveckling av ett stadsuniversitet som integreras med staden. Personalintensiva kontor blandas med bostäder. Till FÖP H+ finns nio tematiska PM kopplade, vilka utgör underlag inför avvägning mellan olika intressen i fördjupningen. En kort sammanfattning av respektive PM redovisas nedan. PM Offentlig service en analys av behovet av offentlig service, såsom förskolor, grundskolor, fritidsverksamhet, äldreomsorg och trygghetsboende utifrån en önskvärd utveckling med cirka 10 000 nya invånare, samt ett resonemang om framtidens service. PM Bostäder en analys om vad som styr behovet av bostäder och vilka bostadstrender vi ser i framtiden, samt en strategi för hur ett varierat bostadsutbud kan förverkligas. PM Näringsliv och detaljhandel en analys av dagens näringsliv, potentialen i en utveckling av näringslivet kopplat till Campus Helsingborg, samt studier kring trender och framtida köpkraft avseende detaljhandeln i förhållande till H+ området, Norrcity och Södercity. PM Stigande havsnivå en sammanställning av aktuell kunskap, samt förslag på skyddsåtgärder, kring klimatförändringar med stigande havsnivåer och dess effekter på grundvattennivåer och dagvattensystem, med specifika scenarier för Helsingborgs stad. PM Risker och miljöstörningar en sammanställning av slutsatser från stadens arbete, samt strategier kring begreppet uppmärksamhetsavstånd, riskdatabasens utveckling, acceptanskriterier för risknivåer, riktlinjer för bebyggelse längs med farligt godsled och samexistens mellan tillståndspliktiga verksamheter och staden. PM Kopparverkshamnen är inte relevant för detta plan-program och sammanfattas inte. PM Grönska och rekreation en strategi för hur grönska och rekreation blir en viktig del i en hållbar, hälsosam och attraktiv stad, där de sociala, stadsmässiga och ekologiska kvaliteterna utvecklas med grönska och vattenkontakt. PM Trafik Hållbar urban mobilitet strategier kring hur vi ska uppnå stadens mål att öka andelen hållbara resor och att inom H+ området öka andelen fotgängare och cyklister ytterligare. PM Kulturmiljö en kulturmiljöanalys med fokus på stadsstrukturen och bebyggelsens historiska framväxt, har genomförts för H+ området i syfte att lyfta fram kulturmiljöer som en resurs i stadsutvecklingen.

74 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 Riksintressen Helsingborgs hamn med anslutande farleder är utpekat som riksintresse, enligt Trafikverkets beslut 2010-11-17. Även kopplingarna till väg- och järnvägsnätet är av riksintresse. Riksintresset innebär att anläggningarna ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem (3 kap 8 miljöbalken). Grunden för riksintresset är container-, Roll-on/ Rolloff och färjetrafiken med stora passagerar- och godsflöden. Staten har preciserat riksintresseanspråket i rapporten Riksintresset Helsingborgs hamn, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. Hamnen är viktig för staden, både som centrum för logistik och transporter och genom de verksamheter och arbetstillfällen som är knutna till hamnen. För staden är det angeläget att kunna kombinera en välfungerande hamn med stadsutveckling av centrala och södra Helsingborg. persontrafik bör dock området för uppmarschområde och färjeläger omprövas avseende riksintresse hamn. Västkustbanan, Göteborg-Malmö, med terminal och anslutningsspår till hamnen ingår i riksintresset. Bredgatanområdet gränsar till järnvägsspåret i öster men förutsätts inte påverka utpekat riksintresse för järnväg. Hänsyn ska tas till utpekade järnvägssträckningar vid förändring och exploatering i dess närområde. Framtida HH-förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör är av riksintresse för både väg och järnväg. Helsingborgs stad har föreslagit läge för en framtida järnvägssträckning som kopplar till planerad Södertunnel vilket berör aktuellt planområde. Programområdet gränsar till Väg E4, som i egenskap av koppling till färjeläget, är av riksintresse enligt MB 3 kap 8. När en utbyggnad av Hamnleden genomförs föreslår Helsingborgs stad att riksintresset för väg flyttas från Malmöleden till Hamnleden. I fördjupning av översiktsplanen för H+ (antagen av KF 23 nov 2011) har staden tagit ställning till riksintresseanspråket och menar att funktionen för riksintresset tillgodoses om H+ byggs ut enligt föreslagen markanvändning. Oslopiren har av hamnen överlämnats till staden och fyller ingen hamnfunktion liksom intilliggande Oceanhamnsbassäng. Funktionerna kopplade till färjetrafik ska skyddas till dess att det finns en fast H-H för-bindelse. När en fast förbindelse till Danmark upprättas och det inte längre finns behov av färjetrafikering med stora godsströmmar och Riksintresse hamn, enligt Helsingborgs stads Godshamn Färjehamn Vattenområde Utvecklingsområde för godshamn Farled Anslutande järnväg, befintlig Anslutande järnväg, planerad Bangård Anslutande väg, befintlig Anslutande väg, planerad Riksintresse hamn, enligt Sjöfartsverket Landområde Vattenområde > Riksintresse hamn, hamndel eller hamnfunktionn av riksintresse

75 Pågående planering av ny Hamnled med framtagande av arbetsplan och ändring av de-taljplaner längs sträckningen innebär att Oljehamnsleden inte blir en del av E4. Programområdet gränsar till Oljehamnsleden och Sjögatan och fortsatt planarbete ska utreda hur in- och utfarter kan ske till framtida Hamnled utan att riksintressets funktion påverkas. I riksintressebeskrivningen lyfts Helsingborgs stadskärna fram som hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planområdet omfattas inte av riksintressets avgränsning men i direkt anslutning till densamma varför denna måste beaktas i planeringen. Riksintresse kulturmiljö väntas inte påverkas negativt. Programområdet ingår i riksintresseområde för kustzon. Riksintresset redovisas i MB 4 kap. 1 och 4. Riksintresset omfattar Landborgen i centrala Helsingborg vilken har varit viktig för stadens utveckling. Riksintresset väntas inte påverkas. Bevarandeplan Programområdet omfattas inte av någon bevarandeplan. Bevarandeprogrammet för Helsingborgs stadskärna, antaget av kommunfullmäktige 2002, behandlar Knutpunkten, Cityhamnen och Inre Hamnen samt Järnvägsgatan i närheten av programområdet. Detaljplaner Programområdet omfattas av nio gällande planer varav fem av planerna är äldre än plan- och bygglagens genomförande 1987 och benämns stadsplaner. Flertalet av dessa äldre planer har varit ämnade för stadens verksamheter, men har präglats av olika former av industri. Följande planer gäller inom programområdet: 10753- Vann laga kraft 4 mars 1977 och reglerar användning för industrimark. 10782- Vann laga kraft 7 oktober 1977 och reglerar användning för industrimark. 13654- Vann laga kraft 31 mars 1993 och reglerar användning för kraftvärmeverk. 11437- Vann laga kraft 21 januari 1921 och reglerar användning för allmänt ändamål och mark för ledningsrätt. 13039- Vann laga kraft 24 juli 1998 och reglerar fastigheter för industriändamål samt allmän platsmark, gatumark. 15869-Vann laga kraft 30 november 2010 och reglerar användning för gatumark och allmän platsmark, park. 14964- Vann laga kraft 19 oktober 1999 och reglerar användning för verksamhet, kontor och högskola. 11858 - Vann laga kraft 20 januari 1982 och reglerar användning för järnvägstrafik och ledningsområde.

13918 76 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 1283K-6938 ÄSPL 15683 12721 12905 12720 13039 1283K-2926 ÄSPL 15869 13039 14964 10753 13039 10782 10753 10753 10782 13654 11858 15869 > Gällande detaljplaner inom aktuellt programområde. 11437

77 Miljöprofil H+ För H+ området har en särskild miljöprofil tagits fram, i syfte att höja ambitionsnivån och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling med avseende på hälsa och miljö. Miljöprofil H+ är ett ramverk och ett gemensamt stöd genom hela stadsutvecklingsprocessen med planering, byggande och förvaltning. Avsikten är att de nya stadsdelarna inom H+ ska hålla en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. Miljöprofil H+ har fem profilområden; Resurseffektiv stad effektivt nyttjande av mark och byggnader, effektiv avfallsåtervin-ning, energiöverskott inom H+ genom produktion av förnybar energi, effektiv hushåll-ning med naturresurser, minimering av klimatpåverkande utsläpp etc. Hållbart byggande och hälsosam miljö byggnader ska uppfylla minst bra val i Miljöbyggprogram SYD eller motsvarande (Helsingborgs stad är ännu inte formellt knutet till MBPS, dock har staden ambitionen att ingå i samarbetet), mark för bostäder saneras till en säker nivå, minimering av buller och föroreningar från vägtrafik, effektiv logistik etc. Tillgänglighet och hållbar urban mobilitet attraktiva transportlösningar, högkvalitativ kollektivtrafik, bilfria områden, prioriterat gång- och cykelvägnät, parkering som verktyg för att begränsa bilanvändandet, kortare restid med kollektivtrafik än med bil etc. Vatten och grönska H+ ska upplevas som blått och grönt, grönytefaktor tillämpas, blåa och gröna ytor nyttjas för ekologiska tjänster, god tillgång till friytor för boende inom H+, sociala funktioner och värden integreras med det blåa och gröna, etc. Hållbar urban livsstil Miljöprofil H+ ska verka inspirerande så att boende och verk-samma för en hållbar livsstil, engagemang och självorganisation ska stimuleras, boende och verksamma ska ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete och få återkoppling om miljöresultat etc. H+ Manualen H+ manualen som godkändes av H+ delegationen 2011 är en sammanfattning av ett arbete som inleddes 2008 med tävlingen Imagine Helsingborg, var med och forma framtidens Helsingborg. Sedan dess har flera fördjupade studier genomförts som ligger som grund till den samlade strategin. FÖP H+ stödjer H+ manualen. H+ manualen är tänkt att guida till användbara arbetsverktyg för den fortsatta planeringen såsom kartor och modeller som används i det fortsatta arbetet med utvecklingen av H+. Manualen redovisar tre huvudintentioner; Nätverket identifierar viktiga rörelser, fysiska förbindelser och platser inom området och hur området ska integreras med staden och regionen. Upplevelsen redovisar intentionerna för innehåll, kvalitet och identitet och syftar till att säkerställa rumsliga och funktionella kvaliteter inom de publika rummen inom området. Resan är redskapet för att koordinera och initiera aktiviteter inom H+ området och att tydliggöra samverkan och etappindelning och kommunicera H+ med omvärlden. PM Klimatanpassning Ett planeringsunderlag om stigande havsnivå och översvämningsrisker, PM Klimatan-passning, har tagits fram av stadsbyggnadsförvaltningen och tillstyrkts av Stadsbyggnadsnämnden i februari 2012 och avses antas i Kommunfullmäktige våren 2012. Rapporten tydliggör Helsingborgs stads ställningstaganden avseende klimatförändringens effekter. I prövningen av detaljplaner eller bygglov ska ett hundraårigt planeringsperspektiv med den dimensionerade nivån +3,5 meter över havet generellt respektive +4,0 meter över havet för samhällsviktiga anläggningar vara utgångspunkt. Förutom skydd mot översvämning handlar det om att hantera dagvatten och säkra vattenoch avloppssystem för stigande grundvattennivåer. I PM Klimatanpassning föreslås en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren och resoneras kring behovet av ansvar bland annat för beslut om åtgärder för befintlig bebyggelse.

78 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 EVAA projektet EVAA är ett paraplyprojekt inom H+, som syftar till att undersöka möjliga synergier mellan hanteringen av energi, vatten/avlopp och avfall, genom en samverkan mellan tre stora lokala aktörer. Avsikten är att hitta hållbara och integrerade systemlösningar som långsiktigt kan bidra till att H+ området genererar energiöverskott och minskar klimat- och miljöpåverkan bland annat genom minskad energi- och resursförbrukning. EVAA-projektet arbetar utifrån ett flertal principer som i huvudsak går ut på att samordna de olika processerna så långt möjligt och skapa flexibla och robusta system som går att anpassa utifrån förändrade förutsättningar och teknikutveckling. Avsikten är att H+ ska vara ett föregångsområde där ny, hållbar teknik ska bidra till att rena och minimera restprodukter, sluta kretsloppen, balansera energibehovet och energiproduktionen och minska transportbehovet. En viktig del i arbetet är att med beteendepåverkan medvetandegöra boende och verkande inom H+ området genom att skapa ett aktivitetscenter och ett system för samordnad återkoppling, liksom system för belöning till resursbesparande kunder.

79 STADSBILD, BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖ Planområdet är delvis beläget på utfyllnadsmark som togs i anspråk under industrialiseringen av staden under 1900-talet. Järnvägen kom till Helsingborg 1856 och först då började stadsdelen Söder växa fram och Södra hamnen anlades och fabrikerna flyttade in. Bredgatanområdet är en del av det Söder som lades fast i stadsplanerna från 1876 och 1881 och som därefter har bebyggts under främst åren mellan 1878-1909. Därefter har främst om- och tillbyggnader gjorts på befintlig bebyggelse inom området. Bebyggelsen uppfördes efter rutnätsstadens strikta mönster, dock utan hänsyn till att järnvägen skar diagonalt genom området. Hamnutbyggnaderna har skapat lokala strukturer som bildar en rad olika mönster utifrån funktionella och hamnbyggnadstekniska krav, men även här är rutnätet den vanligaste formen. Inom området finns ett flertal byggnader med historisk förankring som anses kunna utgöra intressanta kulturmiljöresurser identifierade i PM Kulturmiljö. Helsingborgs gamla sockerbruk inom kvarteren Castor och Pollux används idag som kontor. Byggnaderna där Campus och kontorsverksamhet huserar idag inom kvarteret Hermes 11 den tidigare Helsingborgs gummifabrik (senare Tretorn AB). Kontorshuset inom kvarteret Leda 2 huserade tidigare Skåne Hallands Utsädes AB och Kärnkaffe AB (Senare Zoégas). Dessa byggnader är några av de få kvarvarande kvarter väster om järnvägen från det sena 1800-talets industriepok. De har betydelse för berättelsen om Helsingborgs historiska utveckling och kan utgöra en resurs i en framtida bebyggelsestruktur där nytt och gammalt möts. Konsekvenser Den föreslagna bebyggelsen tar sin utgångspunkt i den bebyggelsestruktur som format stadskärnan under den senare delen av 1800-talet och tidiga 1900-talet med den kompakta stadens och hamnverksamhetens kvarter. Även strukturen som adderades i samband med utbyggnaden av hamnen och järnvägens dragning är viktig att beakta. Befintlig bebyggelse inom området avser bevaras där så är motiverat och kompletteras med nya tillägg. Kvartersstrukturen möjliggör även utblickar mot havet från centrala staden och Söder och viktiga stråk är bl. a. från Furutorpsgatan, Bryggaregatan och nedre Hol- Byggnader inom programområdet som avses bevaras och kompletteras med ny bebyggelse. Äldre foto över Rönnowsgatan och utövande verksamheter. Kulturmagasinet/Helsingborgs museer

80 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 ländaregatan samt att möjliggöra för framtida viktiga stråk från bl. a GA-torg. De kulturhistoriska värdena i planområdet är även kopplade till de få kvarvarande resterna som visar hamnens betydelse för Helsingborg. Bredgatanområdet samt Söder har bebyggelse mellan 4-6 våningar. Ny kompletterande bebyggelse kommer gå upp till ca 5-6 våningar med möjlighet upp till 10-12 våningar på några ställen men väntas inte påverka stadsbilden negativt då det redan idag finns spår av industrialiseringen av området i form av högre skorstenar, tekniska anläggningar och byggnadsdelar. Högre byggnader skapar tillsammans med högre landmärken på området en spännande berättelse för hur området utvecklats under olika tidsepoker. Exakt placering samt fastställande av exakta höjder på bebyggelse kommer behöva studeras närmare i detaljplaneskedet. > Äldre foto över Järnvägsgatan och kvarteret Hermes i öster. Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. > Äldre foto över Bredgatan och utövande verksamheter. Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.

81 OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE Bredgatanområdet består mestadels av hårdgjorda ytor och flertalet byggnader med kontor och verksamheter. Offentlig och kommersiell service existerar inte i någon stor utsträckning inom området. En restaurang finns i anslutning till Campus inom kvarteret Hermes. Konsekvenser Inom ny planerad bebyggelse finns utrymme för en ökad offentlig och kommersiell service och då främst längs med blå-gröna stråket som även resten av stadens invånare kommer kunna ta del av. Mindre service- och butiksverksamheter möjliggörs i strategiska mötesplatser längs med kanalrummet. Även möjlighet för offentliga byggnader i form av förskola/skola samt vårdcentral och bibliotek kommer möjliggöras inom programområdet. Järnvägsgatan är en viktig länk för att koppla ihop Norr och Söder. Målsättningen är att på sikt utveckla Järnvägsgatan till ett handelsstråk och fortsatt planering ska möjliggöra för centrum/handelsverksamhet på bottenplan för bebyggelse längs med Järnvägsgatan. Annars kan konsekvensen på längre sikt bli att det saknas lämpliga lokaler för handels-verksamhet när centrum växer och det blir en svag länk med avsaknad av liv och rörelse. I första hand bör den västra delen av Järnvägsgatan mot Söder förberedas för handel för att stärka Södercity. REKREATION Bredgatanområdet består mestadels av hårdgjorda ytor och flertalet byggnader med kontor och verksamheter. Inga rekreativa ytor eller grönytor finns inom området idag. Konsekvenser Föreslagen bebyggelseutveckling inom Bredgatanområdet innebära att nya grön- och rekreationsområden tillförs som kommer alla Helsingborgare till nytta. Huvuddelen av dessa gröna ytor för rekreation och lek samlas längs det blågröna stråket som på sikt kopplar ihop Jordbodalen med Sundet. Husarplatsen söder om programområdet är planerad för en större stadsdelspark och är på sikt en nödvändig för att tillgodose behovet inom H+. Stadsparken och Furutorpsparken är också en viktigt tillgång för boende i området därför är det betydelsefullt med flera kopplingar över järnvägen och Järnvägsgatan. Det blågröna stråket är tänkt att tillgodose många olika funktioner och med olika aktiviteter placerade längs med stråket. Den breda målgruppen och med behov av både vila, lek, motion och möten kräver en medveten planering av stråket för att tillgodose beho-ven. Övergripande målsättning är att skapa en god ljudmiljö längs med stråket vilket kräver särskilda studier för bullerutbredning inom området. Grundskolor Förskolor Gymnasieskolor Vård mm Aktiviteter Kultur Primära handelsstråk > Befintlig offentliga och kommersiell service. Kajpromenad Torgplatser Parker > Parker, torgplatser och kajpromenader idag

82 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 FASTIGHETSINDELNING Inom planområdet äger staden fastigheterna Python 3, Orienten 6 och Syrien 12. Ikea fastigheter AB äger fastigheten Castor och Pollux 1, Alecta fastigheterna Hermes 10 och 11 och Leda 1 och Hemlock AB fastigheten Leda 2. Öresundskraft AB äger fastigheterna Israel 2 Leda 3 och Syrien 1. Konsekvenser En framtida fastighetsreglering med omfördelning av kvartersmark och allmän platsmark kommer behöva göras för att kunna genomföra det blågröna stråket, kanalrummet och allmän plats, gatumark men även för att reglera kvartersmark efter de nya förutsättningarna.

83 TRAFIK Gång- och cykeltrafik Ett cykelstråk går längs med Bredgatan vidare till Knutpunkten och det övergripande cykelnätet i staden. Anslutningarna i östvästlig riktning styrs till ett fåtal punkter på grund av olika barriärer. Kopplingar av gång- och cykelvägnätet österut mot stadsdelen Söder sker via den befintliga gång- och cykelbron över Malmöleden mot Tingshuset samt i befintlig gång och cykeltunnel under Järnvägen och Malmöleden i Furutorpsgatans förlängning. Helsingborgs stad har en parkeringsnorm för cyklar, antagen av Tekniska nämnden 2007. Enligt denna behövs 2,5 uppställningsplatser för cyklar per lägenhet i flerbostadshus. För kontor i centrala lägen behövs mi- nimum 0,5 plats per anställd, inklusive besöksplatser. För övrig verksamhet gäller, enligt normen, att behovet får studeras i varje enskilt fall. Konsekvenser Tillgängligheten för gående och cyklister blir bättre med ny gång- och cykelkoppling som föreslås mot Söder. Anslutningen bedöms främja en ökad användning av cykeln som transportmedel, vilket främjar en minskning av bilanvändandet. Utbyggnaderna av både Bredgatanområdet och Oceanhamnen innebär ett ökat behov av att prioritera framkomligheten för gång- och cykeltrafiken tvärs Järnvägsgatan och Drottninggatan som annars blir en allt mer påtaglig barriär. 1000 meter från Bredgatanområdets mittpunkt. Redaregatan Järnvägsgatan Terminalgatan Atlantgatan 700 m Oceangatan 250 m Malmöleden Sjögatan Bredgatan 400 m från Bredgatans mittpunkt Oljehamnleden > Bredgatanområdet. Uppskattade avstånd från Programmrådets mitt till GA-torg och Knutpunkten.

84 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 En koppling för gångtrafiken över Malmöleden mot GA torg påverkar inte genheten mot GA torg och den lokala kollektivtrafiken. GA torg har en funktion som en viktig kollektivtrafikpunkt för stads- och regionbussar. Beroende på hur bra man löser kollektivtrafiken i anslutning till Bredgatanområdet påverkas också behovet av en gångkoppling över Malmöleden. En gångkoppling över Malmöleden är komplicerad och svår att lösa på ett sätt som motsvarar tillgänglighetsbehoven för funktionsnedsatta vilket innebär att inriktningen bör vara en god kollektivtrafik genom Bredgatanområdet. Utvecklingen av Bredgatanområdet medför ett ökat kontaktbehov mot gamla Husarregementet och vidare söderut mot Planteringen. Detta kan hanteras i nuvarande signal-korsning eller ske planskilt över Oljehamnleden. Likaså medför utvecklingen i områdena ett ökat tryck på tillgänglighet ner på tågperrongerna via södra delen av Knutpunkten där behov av fler cykelparkeringar är stort. Kollektivtrafik Bredgatanområdet har viss närhet till både kollektivtrafiken vid Knutpunkten men även till kollektivtrafiken på Söder och det övergripande vägnätet men anslutningarna styrs till ett fåtal punkter på grund av olika barriärer. Kollektivtrafik med hög framkomlighet föreslås i ett första skede gå i direkt anslutning till pro-gramområdet i något eller båda av de två gatustråken. I ett längre perspektiv när Södertunneln är byggd kan buss- och senare även spårtrafik gå längs med Järnvägsgatan. Konsekvenser Ny bebyggelse inom programområdet ökar underlaget för kollektivtrafiken. En konse-kvens av detta är att ytorna för biltrafiken får anpassas efter behovet av yta för gång, cykel och kollektivtrafik. Konsekvenserna blir olika beroende på hur kollektivtrafiken dras. En störningsfri miljö i det blå-gröna stråket är inte förenlig med busstrafik genom Bred-gatan samtidigt som det skulle vara det genaste alternativet för bussen. En dragning av busslinjen via västra delen av programområdet på parallellgatan till Sjögatan är ett möj-ligt alternativ ett annat alternativ är via Rönnowsgatan i programområdets östra del. Närmare studier huruvida Rönnowsgatan kan rymma busstrafik kommer analyseras framöver, positivt är att upptagningsområdet blir bra i ett tidigt skede med befintlig bebyggelse och en framtida gc-koppling till GA-torg. En busslinje genom parallellgatan i områdets västra del kommer något längre från befintlig bebyggelse i ett tidigt skede men kommer att ligga i anslutning till ny bebyggelse inom områdets förtsa utbyggnadsetapp. En kombination av båda alternativa bussdragningarna kan även vara en möjlig lösning. Samtliga alternativ behöver utredas mer i detalj där motstående intressen vägs mot var-andra för att hitta en fullgod lösning som passar både en önskad stadsutveckling och kollektivtrafikresenärernas behov. Biltrafik Flera planerade infrastrukturprojekt kommer att ha betydelse för trafikutvecklingen inom området såsom Hamnleden, framtida Södertunnel och en framtida fast HH-förbindelse. Även färdigställandet av Österleden och omgestaltning av Drottninggatan/Järnvägsgatan samt en framtida spårväg bedöms ha betydelse för trafikutvecklingen på programområdet. Förutsättningarna för utvecklingen inom Bredgatanområdet skiljer betydligt om Södertunneln finns eller inte. Det innebär att den trafiklösning som skapas för Bredgatanområdet måste fungera såväl före som efter att Södertunneln byggs. När beslut om dessa tas är ännu inte känt varför fortsatt planarbete behöver ta hänsyn till eventuella osäkerheter. Bredgatanområdet nås med bil från Bredgatan via Oljehamnsleden. Rönnowsgatan fungerar idag som infartsgata till parkering och för tillgänglighet för varutransporter till kringliggande fastigheter. Oljehamnsleden och Sjögatan är av riksintresse för vägtrafiken, en del av väg E4, och ansluter till uppmarschområdet vid färjeläget för trafik mellan Helsingborg och Helsingör. Sjögatan utgör också en del av den planerade Hamnleden som ska samla alla transporter till och från hamnen, industrierna och färjorna och förbinda hamnområdena med det nationella vägnätet utanför tätorten. Sjögatan har en känslig trafiksituation på grund av den direkta närheten till färjornas in- och utfart. En koppling till centrum med bil kan bara passera Sjögatan och ansluta till Järnvägsgatan vid Trädgårdsgatan söder om Knutpunkten. Detta är en kapacitetsmässigt ansträngd korsning där i princip all kollektivtrafik i Helsingborg passerar.

85 Konsekvenser En exploatering inom Bredgatan enligt programförslaget innebär en ökning av trafiken till och från området. Ett fullt utbyggt programområde väntas generera sammanlagt ca 12 600 bilresor. En öppning av Terminalgatan för genomgående trafik till Järnvägsgatan innebär en ök-ning av biltrafiken i centrala Helsingborg och mer genomfartstrafik på de redan belastade Drottninggatan, Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan. Då i princip alla stadsbussar och regionbussar i Helsingborg passerar i den punkten, äventyras framkomligheten för bussarna, vilket skulle ge stora konsekvenser för kollektivtrafiken. Vidare utredningar krävs, såsom trafikflödessimuleringar, som tydliggör bland annat kapacitetspåverkan på kollektivtrafiksystemet samt gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet. När Södertunneln byggs kommer bil- och kollektivtrafik inte behöva trafikera Terminalgatan utan kommer att gå utmed Järnvägsgatan istället. Kopplingen av biltrafik från Sjögatan till Bredgatanområdet i två punkter bedöms vara viktig för tillgängligheten inom området men måste också ses i sitt sammanhang och påverkas av behovet av en god framkomlighet på E4 (Sjögatan). Vidare utredningar med kapacitetsflödessimuleringar och kapacitetspåverkan på övrig trafik från Sjögatan behövs. För att det blågröna stråket ska kunna utgöra en lugn och störningsfri allmän plats för boende, verksamma inom området och övriga Helsingborgare är en förutsättning att biltrafiken genom stråket minimeras. Inte minst eftersom det på ömse sidor av Bredgatan förekommer vissa bullerstörningar. Enligt stadens gällande parkeringsnorm, antagen av Tekniska nämnden 2007, bör Bredgatanområdet ligga inom parkeringszonen stadskärnan, under förutsättning att goda förbindelser skapas till kollektivtrafiken vid Knutpunkten och på Söder. Med tidig busstrafik som försörjer området samt goda kommunikationer till Söder och GA-torg med bra bussförbindelser avses goda kommunikationer skapas redan i ett tidigt skede. Ett genomsnittligt behovstal för bostäder är 0,65 bilplatser per lägenhet inklusive besöksparkering. För verksamheter är parkeringsnormen olika beroende på verksamhetens art, så att kontor genererar ett behov av 9,1 platser per 1000 m 2 BTA, inklusive besökare, butiker 27,5 platser per 1000 m 2 och hotell 0,2 platser per rum. Stadens parkeringsnorm är vägledande och visar bara på ett minimikrav, därutöver är det upp till varje verksamhetsutövare att bestämma slutgiltigt antal p-platser utöver p-normens minimikrav. En parkeringsstrategi för H+ utarbetas under våren 2012 med syfte att kunna antas politiskt under året. Strategin ska redovisa målsättningar som acceptabla gångavstånd mellan parkering och boende, besöksparkering nära målpunkter, markparkering infogad i stadsmiljön på allmän plats men inte på kvartersmark samt robusta och kostnadseffektiva parkeringslösningar dimensionerade för att möjliggöra samnyttjande. Utifrån resonemanget i utkast till parkeringsstrategi kan ett samutnyttjande av parkeringar möjliggöra ett minskat parkeringsplatsbehov för verksamheter, med hänsyn till att verksamheternas behov varierar under dygnet beroende på karaktär. Konsekvenser Enligt stadens parkeringsnorm uppgår parkeringsbehovet inom Bredgatan som helhet till ca 2200 bilplatser, beräknat på en total exploatering om ca 1000 bostäder, ca 130 000 m 2 kontor, 33 000 m 2 utbildning och ca 5 000 m 2 service/handel/offentlig service. Vid ett samutnyttjande av parkering till verksamheter skulle det totala parkeringsbehovet kunna minskas till ca 1960 bilplatser. Parkering

86 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 VERKSAMHETER - OMGIVNINGSPÅVERKAN Bredgatanområdet ligger i anslutning till flertalet verksamheter vilket betyder att dessa verksamheters omgivningspåverkan kommer vara styrande för utformning och funktionsinnehåll för kommande ny bebyggelse för att uppnå en trygg och god boendeoch stadsmiljö. I programområdets närhet finns flera pågående verksamheter som i olika grad påverkar sin omgivning. I FÖP H+ redovisas alla verksamheter som i olika grad påverkar H+ området. Verksamheternas omgivningspåverkan redovisas avseende risk för olycka och miljöstörningar. I miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP H+ konstateras att buller är den dimensionerande faktorn. Verksamheternas omgivningspåverkan avseende risk sammanfattas där det är möjligt i ett uppmärksamhetsavstånd angivet i meter, dvs den zon inom vilken verksamheter störning kan behöva beaktas och utredas vidare. Omgivningspåver-kan avseende buller från verksamheter och trafik beskrivs mer ingående under rubriken Ljudmiljö nedan. Reningsverket Öresundsverket - Helsingborgs stads kommunala avloppsreningsverk, ligger i anslutning till programområdet. Inom reningsverket finns en biogasanläggning som producerar biogas till stadsbussarna samt en gasolcistern. Öresundsverket togs i drift 1974 och tar emot 70 000 m3 vatten varje dygn. Reningsverket påverkar sin omgivning framför allt genom luktstörningar, men utgör även en risk genom smittspridning samt biogasproduktion och gasolhantering. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (riskavstånd) på 120 meter mellan gasolcistern och känslig bebyggelse vara rimligt. Enligt Utredning Öresund (Sweco 2011) visar spridningsberäkningar inte på några allvarliga eller stora luktproblem från reningsverket förutsatt att en övertäckning och luktreduktion av de mest luktande anläggningsdelarna, främst de delar som rör slambehandling samt rensgallerbyggnad och sandfång. Vidare föreslås en begränsning av markanvändningen inom Bredgatan så att bostäder inte medges inom 200 meter från bas- 9. 10. 1. Öresundsverket 2. Gasolcistern 3.Västhamnsverket 4. Pelletsladan 5. Kombiterminalen 6. Kraftvärmeverket Israel 7. Västhamnen 8. Sjögatan 9. Uppmarschområdet 10. Järnvägen 11. Malmöleden 7. 1. Gasolcistern 2.Västhamnsverket 3. Pelletsladan 4. Kombiterminalen 5. Kraftvärmeverket Israel 6. Sjögatan 7. Uppmarschområdet 2. 8. 11. 1. 6. 3. 4. 1. 5. 3. 6. 2. 5. 5. 4. 7. > Verksamhetsområden i närheten av planområdet. Markerat i rött är verksamheter med omgivningspåverkan avseende risk > Uppmärsamhetsavstånd avseende risk utifrån de verksamheter med omgivningspåverkan

87 sängerna i biosteget, i det fall luftningsbassängerna inte täcks över, vilket bedöms minimera smittspridningsrisken. Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning kommer att utgöra underlag för ett inriktningsbeslut för hur staden anpassar reningsverket för att möjliggöra en utbyggnad inom H+ området. Hamnverksamhet Helsingborgs Hamns verksamhet, med bäring på programområdet, omfattar HH-farled med uppmarschområde, en kombiterminal och Västhamnen, med hantering av containrar och omlastning av gods. Hamnens funktion är av riksintresse, se vidare under rubriken Tidigare ställningstaganden; Riksintressen, samt under rubriken Ljudmiljö. HH-farled färjetrafiken mellan Helsingborg-Helsingør är omfattande, med cirka 46 000 anlöp per år, eller cirka var tolfte minut under hela dygnet. För färjetrafiken och uppmarschområdet, liksom för Sjögatan/väg E4 som är tillfartsväg till färjeläget, utgör transporter av farligt gods en risk som berör programområdet. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för farligt gods, (WUZ 2011), bedöms ett uppmärksamhetsavstånd på 30 meter mellan känslig bebyggelse och upp-marschområdet tillräckligt, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. Färjeterminalen genererar buller som påverkar programområdet, dels genom mo-torljud från trafiken till och från färjeläget och på uppmarschområdet, dels genom fläkt- och motorljud från färjetrafiken. Kombiterminalen togs i drift 2005 och hanterar gods i containrar som omlastas mellan tåg och lastbil samt mellan tåg och båt i Västhamnen. Under år 2009 omlastades 60 000 enheter till eller från tåg, och godsvolymerna ökar stadigt. Den huvudsakliga omlastningen, cirka 80 procent, sker mellan landbaserade transporter. Inom kombiterminalen hanteras farligt gods, som vid en olycka skulle kunna påverka programområdet. Även farligt gods som ska söderut måste idag passera kombiterminalen för att växlas om. Med ett nytt triangelspår vid Sydhamnsgatan kan godstransporter till Kopparverkshamnen ledas direkt söderut vilket skulle minska olycksrisken. Enligt Riskanalys för kombiterminal, (WUZ 2011), bedöms den sammanvägda risken från kombiterminalen och de transporter av farligt gods som går på Sjögatan/ väg E4 behöva ett uppmärksamhetsavstånd på 40 meter mellan känslig bebyggelse och Sjögatans östra körbanekant, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. I FÖP H+ anges att stadens samlade bedömning för planering av bebyggelse längs Hamnleden bör inte understiga 50 meter från vägkant utan utredning kring särskilda åtgärder. Enligt Rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill färdvägar rekommenderade för farligt gods WUZ 2011 visar riskanalysen att det är en acceptabel risknivå för normalkänslig bebyggelse (bostäder och kontor) på 20-30 meter från Hamnledens vägkant. Buller från kombiterminalen kommer från dragfordon, lastbilar och arbetsmaskiner som flyttar om containrar, vilket innebär relativt höga momentana ljudnivåer. Västhamnen omfattar lastning och lossning av containrar, samt pelletshantering. Verksamheten har ingen omgivningspåverkan utöver buller, se vidare under rubriken Ljudmiljö. Energianläggningar Reservvärmeverk Israel - värmeverket förbränner olja och gas och utgörs av en hetvat-tenpanna och en pumpanläggning till fjärrvärme. Verkets huvudsakliga funktion idag är för topp- och reservlast samt som fördelningsstation i stadens fjärrvärmenät. Uppmärksamhetsavståndet 700 meter bygger på ett schablonvärde för fastbränsleeldade förbrän-ningsanläggningar med en tillförd effekt av 250 MW enligt Boverkets riktlinjer Bättre plats för arbete. Anläggningen används idag sporadiskt och frågan kring var och när reserv- och spetsproduktionen i fjärrvärmecentralen skulle kunna flyttas till en annan plats kommer att studeras vidare framöver. Befintlig pumpstation inom fastigheten för distribution av fjärrvärme till staden planeras i så fall att finnas kvar. Med tanke på den korta drifttiden, några 100 timmar/år kan den totala emissionen av stoft från fjärrvärmeverket Israel anses mycket låg enligt uppgift från Öresundskraft och väntas därmed heller inte påverka programområdet nämnvärt.

88 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 Värmeverket Israel kommer inte att flyttas inom en snar framtid. Verket används sporadiskt men likväl lagras tjockolja och naturgasledningar kommer hit från Västhamnsverket. Då anläggningen används ytterst någon/några gånger per år och anläggningen fungerar som reservvärmeverk bör stadens föreslagna uppmärksamhetsavstånd på 50 meter till närmaste bebyggelse kunna minskas till ca 30 meter. Bebyggelsen närmast kommer även kunna fungera som en skärm för bakomliggande bebyggelse. Fjärrvärmeverket Israel väntas inte utgöra någon större riskpåverkan på ny planerad bebyggelse. Påverkan på kringliggande bebyggelse kommer då att begränsas till de byggnader som ligger närmast verket. Bullret från reservkraftvärmeverket Israel genereras av två oljepannor och en pumpan-läggning för fjärrvärmedistribution. Normalt är endast pumpanläggningen för fjärrvär-medistribution i drift vid anläggningen. Pannorna (olja och biogas) hjälper upp vid eventuella driftsstörningar på Västhamnsverket samt när ytterligare värme eller el behöver produceras. Anläggning är även försedd med ventilationsaggregat vilket medför att den stundtals avger relativt höga ljudnivåer även när pannorna inte är i drift. Västhamnsverket Västhamnsverket är den viktigaste av Öresundskrafts anläggningar i Helsingborgs hamn för produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Anläggningen är ett kraftvärmeverk med en ångpanna för biobränsle, med eldningsolja som stödbränsle, vilken förbrukar cirka 200 000 ton biobränsle per år. Inom anläggningen finns en värmepump med köldmedium som vid en brand kan orsaka förgiftning. Ämnet hanteras i en invallad cisterntank och bedöms inte utgöra någon risk utanför anläggningen. I övrigt bedöms inte Västhamnsverket innebära några risker för sin omgivning, varför något uppmärksamhetsavstånd avseende risk inte anges. I samband med förbränning sker utsläpp av olika typer av luftföroreningar, såsom kväveoxider, svaveloxider, stoft, koldioxid och olika typer av kolväten. Omgivningen påverkas endast marginellt, då utsläpp görs på hög höjd. Svaveldioxidmätningar genomförs årligen i centrala Helsingborg och miljökvalitetsnormen klaras med marginal. Pelletsladan - I anslutning till Västhamnsverket lagras biobränsle i form av pellets, vilken transporteras dit med båt. Pelletslagret påverkar programområdet och större delen av södra Helsingborg genom risken för storbrand, vilket kan medföra spridning av strålning, rök och sot under flera veckors tid.. Enligt Riskanalys Pelletslada granskningshandling (Grontmij 2011) är sannolikheten att en storbrand ska inträffa cirka en gång per 200 år. Det bedöms vara mer sannolikt att branden begränsas till en mindre yta, än att branden sprids till att omfatta större delen av lagret. Konsekvenserna vid en mindre brand är betydligt mindre och ger ett kortvarigt brandförlopp. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (med avseende på konsekvens) på 400 meter mellan pelletsladan och känslig bebyggelse vara rimligt. En sårbarhetsanalys för staden som helhet är under utarbetande och kommer att ge underlag för vad konsekvenserna skulle bli vid en storbrand med fokus på hur samhällsviktiga funktioner i staden kan påverkas. Ackumulatortank - Tanken är placerad på motsatt sida om Västhamnsverket. Ackumulatortankens funktion är att utjämna förbrukningsvariationer. Den 60 meter höga ackumulatortanken säkrar också tryckhållningen i fjärrvärmesystemet. I denna lagras cirka 36 000 kubikmeter varmvatten. Fjärrvärmenät - Mellan Västhamnsverket och Israel går fjärrvärmeledningar delvis ovan mark. Enligt uppgifter från Öresundskraft är temperaturen i fjärrvärmeledningarna inom Västhamnsverkets anläggning ca 110 115 C och trycket ca 10-12 bar. Västhamnsverket alstrar buller, i huvudsak fläktljud, som påverkar programområdet. Riktvärdena enligt gällande tillstånd innehålls vid närmaste bostadshus, dock överskrids riktvärdena för delar av området mellan Sjögatan och Bredgatan.

89 Konsekvenser Omgivningspåverkan på planområdet avseende risk är uppmärksamhetsavståndet för farligt godsled för Hamnleden dvs Sjögatan samt uppmärksamhetsavstånd för hantering av farligt gods på kombiterminalen. Stadens samlade bedömning är ett uppmärksamhetsavstånd på 50 meter från vägkant till bebyggelse. Risknivåerna kan minska och avståndet krympa om ett skydd uppförs mellan Sjögatan och planerad lokalgata. Fördjupad riskanalys bör utreda om skärm är tillräcklig eller särskilda åtgärder krävs på fasader närmast lokalgatan. Föreslaget skydd bör även kunna verka förebyggande och minimera olycksrisken utifrån en olycka med Ackumulatortanken. Reservvärmeverket innebär att ett mindre uppmärksamhetsavstånd krävs till ny bebyg-gelse om inga särskilda åtgärder genomförs. I samband med detaljplaneläggning av områden närmast reservkraftvärmeverket kommer fördjupade studier att genomföras. Luktstörningar från Öresundsverket kommer behöva åtgärdas innan inflyttning sker i planområdet.

90 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 LJUDMILJÖ I en stad finns en komplex ljudmiljö med många olika typer av ljud och buller. Buller är det som uppfattas som icke önskvärt ljud. Buller är ett växande samhällsproblem som kan påverka människors hälsa negativt och därför krävs extra omsorg vid planering av ny bebyggelse. I FÖP H+ konstateras att den dimensionerande påverkan från omgivningen för ny bebyggelse inom H+ området är buller. En omfattande kartering av buller från omgivande verksamheter och trafikleder har genomförts och det finns god kunskap om den komplexa bullersituationen inom området. Inom H+ projektet har Helsingborgs stad valt att använda begreppet omgivningsbuller för att belysa den samlade bullersituationen. Programområdet syftar till en utvidgning av Helsingborgs centrum med en blandstad som ligger i direkt anslutning till flertalet verksamheter som staden är beroende av. Området påverkas av både trafik- och industribuller vilket betyder att ny bebyggelse ska anpassas i både utformning och funktionsin-nehåll för att uppnå en attraktiv och god boende- och stadsmiljö. De anläggningar som bedöms ha störst influens avseende buller på programområdet är Helsingborgs hamnverksamhet och Västhamnsverket (kraftvärmeverk) och reservkraftvärmeverket Israel. Även trafikbuller och järnvägsbuller från kringlig-gande gator så som Sjögatan/hamnleden samt Järnvägsgatan/Oljehamnsleden på-verkar programområdet. Bullerpolicy Riktlinjer och strategier Olika riktvärden gäller för buller från trafik respektive industriverksamhet. Riksdagen beslutade 1997 om riktvärden för trafikbuller för framtida transporter (proposition 1996/97:53) och Naturvårdsverket har 1978 tagit fram riktvärden för externt industribuller vid nyetablering av verksamheter (SNV RR 1978:5 rev 1983). Det finns dock inga antagna lagar eller förordningar för industribuller, utan de allmänna råd med angivna riktvärden som Naturvårdsverket tagit fram är vägledande i första hand för etablering av industri. 1. 2. 1.Färjetrafiken 2. Trafik uppmarschområdet 3. Sjögatan 4. Oljehamnsleden 5. Kombiterminalen 6. Västhamnsverket 7. Västhamnen 8.Krafvärmeverket Israel 9. Malmöleden 10. Järnvägen Boverket har formulerat principer för hur avsteg från riktvärden för trafikbuller kan hanteras. Principerna ger möjlighet att vid planering av bostäder i centrala och kollektivtrafiknära lägen hänvisa till en tyst eller ljuddämpad sida av bostaden, i de fall ljudnivån överstiger gällande riktvärden på den bullerutsatta sidan. Riktvärden trafikbuller vid bostäder: 3. 9. > 55 db(a) ekvivalent nivå vid fasad > 30 db(a) ekvivalent nivå inomhus > 45 db(a) maximal nivå inomhus nattetid > 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats 10. 6. 7. 5. 8. 4. Riktvärden externt industribuller: ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får uppgå till > 50 db(a) dagtid > 45 db(a) kvällstid > 40 db(a) nattetid. > 55 db(a) maximal ljudnivån utomhus nattetid

91 Eftersom det inte finns någon vägledning för hur industribuller ska hanteras i den fysiska planeringen har Helsingborgs stad valt att utarbeta ett förslag till bullerpolicy, vilken avses behandlas av Stadsbyggnadsnämnden och Miljönämnden under våren 2012. Bullerpolicyn utgår från gällande riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller och föreslår en tillämpning av dessa som syftar till att ge vägledning vid planering och bostadsutbyggnad inom H+ området. I policyn redovisas hur Helsingborgs stad ska hantera industribuller och trafikbuller vid planering av ny bostadsbebyggelse. Avsikten är att säkerställa en god ljudmiljö för boende och en god bebyggd miljö. Bullerpolicyn följer i huvudsak Boverkets avstegsprinciper avseende trafikbuller, vilka föreslås gälla även för externt industribuller inom området. Detta innebär att riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller ska gälla utomhus utanför öppningsbart fönster till sovrum och vid uteplats/vistelsezoner. Staden föreslår dock en skärpning av kraven avseende sovrum mot ljuddämpad sida. I bullerpolicyn finns även resonemang kring att bra ljudmiljöer ska kunna uppnås också på allmän platsmark inom områden som är bullerutsatta. Bullerkällor Programområdet är omgivet av verksamheter som alstrar buller av olika slag. De verk-samheter som i första hand påverkar Bredgatanområdet är trafikbuller från Sjögatan, Järnvägsgatan, Oljehamnsleden och järnvägsbuller från Västkustbanan. Andra bullerkällor är färjeterminalen, färjetrafiken, Västhamnsverket samt hamnverksamheten inom Västhamnen och kombiterminalen. Bullerkällorna utgörs främst av fartyg, dragfordon, lastbilar, arbetsmaskiner som drar eller lyfter containrar, kranar, truckar, fläktar och färjetrafik och ger upphov till ljud av varierande karaktär, inklusive lågfrekvent buller och momentana slagljud. Även järnvägsbuller och trafikbuller från kringliggande gator såsom Sjögatan och Järnvägsgatan påverkar programområdet. Hamnverksamhet är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken för vilken Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Helsingborgs hamn lämnade in en tillståndsansökan 2003 och fick ett tillståndsbeslut med prövotidsvillkor 2008. Länsstyrelsens tillståndsprövning av hamnverksamheten pågår och Helsingborgs hamn samverkar med Helsingborgs stad för att få till stånd villkor som är förenliga med stadens stadsutvecklingsplaner. En förutsättning för att kunna bygga blandad stad med bostäder inom H+ området är att staden och verksamhetsutövaren kommer överens med tillsynsmyndigheten i villkorsformuleringen om på vilka platser ljudnivån ska mätas och vilka riktvärden som ska uppfyllas. En gemensam ståndpunkt för Helsingborgs stad och Helsingborgs hamn är att trafiken på uppmarschområdet bör definieras som trafikbuller och hanteras på samma sätt som övrigt trafikbuller i staden. Även färjorna bör definieras som en trafikled, då den täta färjetrafiken är att betrakta som en flytande bro.

92 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 Verksamheten inom uppmarschområdet utgörs enbart av fordonstrafik till och från färjorna, varför bullret har karaktären av trafikbuller. Färjetrafiken, inklusive trafiken till och från färjorna, går dygnet runt och verksamheten överskrider de riktvärden som gäller för externt industribuller. Av den direkt hamnrelaterade verksamheten ligger kombiterminalen närmast Bredgatanområdet. Arbetet omfattar främst omflyttning av containrar, vilket ger relativt höga momentana ljudnivåer. Verksamheten pågår normalt mellan 06-22, vilket innebär att en timma under morgonen berörs av de strängare riktvärden som gäller under nattetid. Västhamnen, med verksamhet i stort sett dygnet runt ger upphov till de högsta ljudnivåerna. Inom Västhamnen pågår framförallt lastning och lossning av containrar från fartyg men även hantering av pellets, varvid alla kategorier av ljud förekommer. Reservkraftvärmeverk Israel Bullervillkoren enligt anläggningens tillstånd innehålls vid alla typer av drift. Ljudutbredningen från Israel med drift av värmepannorna kan innebära problem med att klara riktvärden vid en utbyggnad med bostäder inom Universitetsområdet närmast reservvärmekraftverket. En drift med båda pannorna pågår visserligen under väldigt begränsad tid på året. Utredning pågår om att flytta pannorna vilket i så fall innebär att det är enbart pumpstationens ljudutbredning att förhålla sig till samt ventilationsfläktar med 100 procent effekt under varma sommarperioder. Konsekvenser En exploatering enligt programförslaget genererar i sig inga bullerstörningar till omgivningen. Programområdet är dock beläget i direkt närhet till trafikleder och verksamheter som alstrar buller, varför bebyggelsen inom området måste anpassas till utformning och innehåll så att goda boende- och vistelsemiljöer skapas. Särskilda studier av lågfrekvent och högfrekvent buller från behöver genomföras, i syfte att klarlägga eventuella behov av byggnadstekniska åtgärder. I ett längre perspektiv när väl Södertunneln är byggd väntas trafikförhållandena att bli gynnsammare och även trafikbullret att minska. Programområdets föreslagna kvartersstruktur väntas minimera trafikbullrets spridning inåt området som väntas få en tyst och bullerdämpad sida. Här kommer även det blågröna stråket att ligga med störningsfria park-, mötes- och lekytor och rekreationsmöjligheter. Utformning av bebyggelsens struktur, in- och utfarter och bebyggelsens funktioner ska tillsammans skapa förutsättningar för en aktiv hamn med de utpekade funktionerna enligt riksintresset. Enligt stadens bedömning inkräktar inte planprogramsförslaget på ytor avsedda för hamnfunktion. Bebyggelsestruktur i planprogrammet visar främst en princip för hur området ska byggas upp av bebyggelsekvarter gator, platser och stråk och i kommande detaljplanearbete kommer strukturen studeras mer i detalj. Hamnens verksamhet bullrar och planerad bebyggelse måste anpassas så att goda ljudmiljöer uppnås inomhus, vid uteplatser och vistelseytor. Bullersimuleringar visar att en kvarterstruktur ger de bästa förutsättningarna för att få tysta sidor och bullerdämpade innegårdar. I det fortsatta planarbetet kommer olika höjder och variationer på kvartersstrukturer att studeras för att också få en varierad och intressant stadsbild. Bebyggelsen kommer att nyttjas för att skärma av buller som kommer från flera håll för att få tysta sidor mot innegårdarna. En etappvis utbyggnad innebär att varje etapp måste klara att hantera omgivningsbullret från alla väderstreck vilket kommer styra bebyggelsens struktur och utformning. Bredgatanområdet måste utformas så att den pågående hamnverksamheten inte begränsas och att de utpekade funktionerna i riksintresset inte påverkas negativt. Utformning av bebyggelsens struktur, inoch utfarter och bebyggelsens funktioner ska anpassas för att hamn och ny bebyggelse med bostäder ska kunna samexistera. Då buller är den faktor som skulle kunna verka begränsande för hamnens verksamhet, är det av största vikt att bullersituationen beaktas. Programförslagets utformning bygger på att villkoren i hamnens miljötillstånd medger bullermätning på uteplatser och vistelseytor. Utifrån de principer som anges i förslaget till bullerpolicy för H+ området är stadens bedömning att en utbyggnad enligt programförslaget inte innebär något hinder för hamnens funktion och således inte medför någon påtaglig skada på riksintresset.

93 Ljudutbredning (ekvivalent nivå 40 db(a) för värmeverket israel, momentandrift, enbart pumpstation. Ljudutbredning (ekvivalent nivå 40 db(a) för värmeverket israel, med normal drift, enbart pumpstation. Ljudutbredning (ekvivalent nivå 40 db(a) för värmeverket israel, med samtidig drift av båda pannorna.

94 / Förutsättningar och konsekvenser / Bredgatan 1:1 Analys av genomförda bullersimuleringar Bullersimuleringar har genomförts för den struktur som redovisas i planprogrammet för bredgatan resp. Oceanhamnen. Beräkningarna har utförts med antagandet att det är ljudnivåer nattetid som är dimensionerande för industribullret (vilket tidigare utredningar indikerat). Industribuller Bullersimuleringar för industribuller nattetid visar att fasad närmast mot Sjögatan/hamnleden uppnår 50-55 dba ekv 2m ovan mark. Närmast reservkraftvärmeverket är det också en bullernivå på 55 dba ekv 2m ovan mark. I övrigt är bullernivån mindre än 40 dba ekv. Trafik till färjeläget (uppmarschtrafik) samt färjetrafik Maxnivåerna för industribuller är närmast Sjögatan har beräknats som trafikbuller. Bullerberäkningar för 60-65 dba och med föreslagen be-byggelsestruktur trafiken har utgått från 10 000 fordon på Sjögatan i denna simulering sprids bullret in i öppningarna Bredgatan, H+ (10% tung trafik) 21 000 fordon på Industribullerutredning Järnvägsgatan vilket ger 55-60 dba på delar av innergårdarna. Bullernivån minskar i norra delen mot Sjögata till 40-45 (10% tung trafik) samt 6000 fordon Innan på Terminalgatan (3 % tung trafik). Ljud från Västra hamnen, Israel dba. samt Närmast reservkraftvärmeverket uppnår max- Södertunneln Västhamnsverket ljudet 45-50 dba. Industribuller är bullerkällor från verksamheterna Västra hamnen, kombiterminal, Västhamnsverket och ÖVRIGT reservkraftvärmeverk Israel Ekvivalent ljudnivå natt vid fasad Bullersimuleringar på högre nivåer ger för hälften av områdets fasader på 45-50 dba ekv och hälften av fasaderna på 50-55 dba ekv. 3 2 1 3 5 7 31 50 49 49 43 9 10 1 58 57 51 61 2 57 57 51 61 3 57 57 50 61 4 57 57 50 61 5 57 57 50 61 6 57 57 50 61 7 57 57 50 61 1 53 53 46 59 2 52 52 46 59 3 52 52 46 59 4 52 52 46 59 5 52 52 46 59 6 52 52 46 59 7 52 52 46 59 1 52 52 47 59 2 52 52 47 59 3 52 52 47 59 4 52 52 48 58 5 52 52 48 58 6 53 53 48 58 7 54 54 49 58 1 41 41 40 38 2 49 49 49 43 4 50 50 49 43 5 50 50 49 49 6 51 51 49 51 7 51 51 48 52 8 51 51 48 53 9 51 51 49 53 10 52 51 49 53 8 5 2 4 6 8 1 34 34 29 39 2 34 34 29 39 3 35 35 30 39 4 35 35 30 38 5 34 34 29 38 6 33 33 28 38 7 34 34 28 38 1 40 40 36 42 2 40 40 36 41 3 42 42 38 41 4 33 33 29 39 5 34 34 29 38 1 55 55 55 54 2 55 55 54 52 3 55 55 55 52 4 55 55 55 52 5 55 55 55 52 1 28 28 24 31 2 29 29 24 31 3 29 29 24 31 4 28 28 24 28 5 28 28 24 28 6 28 28 24 28 7 28 28 24 28 8 28 28 24 28 9 28 28 24 28 10 28 28 24 28 11 28 28 7 24 28 12 28 28 24 28 13 28 28 24 28 14 28 28 24 28 15 28 28 24 28 16 28 28 24 28 17 28 28 24 28 6 18 28 28 24 28 4 Ekvivalent ljudnivå natt 1 64 78 1 54 69 2 64 78 2 54 69 3 64 77 3 54 69 Bredgatan L A,eq (dba), H+ 1 4 64 77 2 4 54 69 5 64 76 5 54 69 Industribullerutredning 6 63 76 6 54 69 7 63 75 7 54 69 Utbredning natt samt nivåer 1 61 78 vid fasad 1 61 67 2 61 77 2 62 67 Ljud från Västra hamnen, 3 Israel 61 77 4 samt 3 62 67 3 4 61 76 4 62 67 > 65,5 5 61 76 5 62 67 Västhamnsverket 6 60 75 7 60 74 60,5-65,5 Ljudnivå 2 m över mark 1 54 70 1 51 63 2 54 70 2 54 66 55,5-60,5 3 54 70 6 3 55 68 5 4 54 70 4 56 68 5 54 70 5 56 68 ÖVRIGT 50,5-55,5 6 54 70 Utbredningskartan visar ljudnivåerna 7 inklusive 54 70 fasadreflexer. Kolumner i tabell 45,5- visar våning, 50,5 ljudnivå 1 46dag, 55 ljudnivå 1 57 69 kväll 2 52 63 2 58 69 ljudnivå natt samt 40,5- maximal 45,5ljudnivå vid 3 53fasad 63 (frifältsvärden) 3 58 68 4 53 63 4 59 68 5 54 63 5 60 68 <= 40,5 7 6 54 63 6 61 68 7 54 63 7 61 68 8 54 63 8 61 68 9 54 63 9 61 68 10 55 63 10 61 67 8 11 61 67 1 53 64 2 54 67 PROJEKTNUMMER Maximal ljudnivå 3 55 67 10771 4 55 67 5 56 67 L A,Fmax (dba) 6 57 67 BILAGA 7 57 67 8 57 66 27 9 57 66 10 57 66 9 11 57 66 HANDLÄGGARE > 65 12 57 66 13 57 65 Magnus Ingvarsson 14 57 65 60-65 15 57 65 16 57 65 GRANSKAD 55-60 17 57 65 Torbjörn Appelberg 18 57 64 19 57 64 50-55 20 57 64 DATUM 2012-02-15 45-50 > Ljud från 1 28vägtrafikbuller, 27 23 1 31 maximal 31 30 29 nivå. Scenario 2022. 2 28 27 23 28 3 28 28 24 28 4 28 28 24 28 5 28 28 24 28 19 28 28 24 28 20 29 28 24 28 2 33 32 31 30 3 32 32 30 28 4 43 43 42 40 5 44 44 42 41 0 12,5 25 50 75 100 125 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 40-45 <= 40 Bredgatan, H+ Trafikbullerutredning Utbredning samt nivåer vid fasad Ljud från vägtrafik, färjetrafik samt uppmarsch Ljudnivå 2 m över mark ÖVRIGT Utbredningskartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Kolumner i tabell visar våning, ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå från trafik vid fasad (frifältsvärden) Maximal ljudnivå L A,Fmax (dba) 12 67 70-75 > Ljud 13 61från 67 vägtrafikbuller, 65 - ekvivalent 70 nivå vid fasad. 14 61 66 15 61 66 60-65 Utbyggnadsetapp 16 61 66 1. 17 61 65 18 61 65 19 61 65 20 61 65 1 44 57 2 47 61 3 48 62 4 48 62 5 50 63 6 51 63 7 51 65 8 52 65 9 52 65 10 52 65 10 11 52 65 12 52 64 13 52 64 14 52 64 15 52 64 16 52 64 17 52 64 18 51 63 19 51 63 20 51 63 0 12,5 25 50 75 100 125 m PROJEKTNUMMER 10771 BILAGA 24 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 > 80 75-80 55-60 <= 55 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE m > Ljud från vägtrafikbuller, ekvivalent nivå vid fasad. Scenario 2022. 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

95 Trafikbuller Bullersimuleringen för Bredgatanområdet visar att det är avgörande hur bebyggelsen sluter mot Sjögatan/Hamnleden för att få bra ljudmiljöer. En skärm Bullernivåerna närmast Sjögatan/Hamnleden på 2 meter ovan mark når upp till över 65 dba ekv mellan Sjögatan/Hamnleden och lokalgatan skulle medan det är lägre på gårdarna med 45-50 dba ekv sänka bullernivån i marknivå och för delar av fa-saden och mindre ytor med 50-55 dba ekv. Maxljudet för samt troligtvis förhindra att en del ljud smiter in på trafikbuller ger 75-80 dba som sprids in på gårdarna lokalgatorna i öst-västlig rikt-ning. Höga byggnader med nivåer upp mot 65-70 dba. Bullersimulering på som sticker upp ovanför övrig bebyggelse kommer att högre nivåer ger 60-65 ekv på fasader mot väster Sjögatan och högre bebyggelse med fasad mot väster får krav enligt bullerpolicyn. Ytterligare studier kommer behöva särskilda åtgärder i fasad för klara uppställda en nivå 55-60 dba ekv. Detta gäller även fasad mot att göra av bullerkällorna framförallt maxljudens karaktär och varaktighet. söder närmast reservkraftvärmeverket. Bredgatan, Fasader H+ mot Järnvägsgatan når upp till 60-65 dba Industribullerutredning och fasader mot Innan Södertunneln norr når i vissa lägen 45-50 dba. Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket I Bredgatanområdet är det i södra delen källor vid Israel som dominerar ljudnivåbidragen, Ekvivalent medan ljudnivå det natt för vid fasad västra delen främst är verksamheten ÖVRIGT vid containerhanteringen på andra sidan gatan som dominerar. 3 2 1 3 5 7 1 58 57 51 61 2 57 57 51 61 3 57 57 50 61 4 57 57 50 61 5 57 57 50 61 6 57 57 50 61 7 57 57 50 61 1 53 53 46 59 2 52 52 46 59 3 52 52 46 59 4 52 52 46 59 5 52 52 46 59 6 52 52 46 59 7 52 52 46 59 1 52 52 47 59 2 52 52 47 59 3 52 52 47 59 4 52 52 48 58 5 52 52 48 58 6 53 53 48 58 7 54 54 49 58 1 41 41 40 38 1 2 49 49 49 43 3 50 49 49 43 4 50 50 49 43 5 50 50 49 49 6 51 51 49 51 7 51 51 48 52 8 51 51 48 53 9 51 51 49 53 10 52 51 49 53 9 10 8 5 7 10 28 28 24 28 16 28 28624 28 > Ljud från industribuller, maximal nivå. Scenario 2022. 1 28 27 23 28 2 28 27 23 28 3 28 28 24 28 4 28 28 24 28 5 28 28 24 28 6 28 28 24 29 2 4 6 8 1 34 34 29 39 2 34 34 29 39 3 35 35 30 39 4 35 35 30 38 5 34 34 29 38 6 33 33 28 38 7 34 34 28 38 1 40 40 36 42 2 40 40 36 41 3 42 42 38 41 4 33 33 29 39 5 34 34 29 38 1 55 55 55 54 2 55 55 54 52 3 55 55 55 52 4 55 55 55 52 5 55 55 55 52 1 28 28 24 31 2 29 29 24 31 3 29 29 24 31 4 28 28 24 28 5 28 28 24 28 6 28 28 24 28 7 28 28 24 28 8 28 28 24 28 9 28 28 24 28 11 28 28 24 28 12 28 28 24 28 13 28 28 24 28 14 28 28 24 28 15 28 28 24 28 17 28 28 24 28 18 28 28 24 28 19 28 28 24 28 20 29 28 24 28 1 31 31 30 29 2 33 32 31 30 3 32 32 30 28 4 43 43 42 40 5 44 44 42 41 6 44 44 42 46 Ekvivalent ljudnivå natt 1 58 57 51 61 2 57 57 51 61 3 57 57 50 61 L A,eq (dba) 1 4 57 57 50 61 Bredgatan, H+ 5 57 57 50 61 6 57 57 50 61 Industribullerutredning 7 57 57 50 61 1 53 53 46 Utbredning natt samt nivåer 2 52 52vid 46 59fasad 3 52 52 46 59 Ljud från Västra hamnen, 3 4 52 Israel 52 46 59 samt > 65,5 5 52 52 46 59 6 52 52 46 59 Västhamnsverket 7 52 52 46 59 60,5-65,5 1 34 34 29 39 2 34 34 29 39 3 35 35 30 39 2 4 35 35 30 38 5 34 34 29 38 6 33 33 28 38 7 34 34 28 38 1 40 40 36 42 2 40 40 36 41 4 3 42 42 38 41 4 33 33 29 39 5 34 34 29 38 1 52 52 47 59 1 55 55 55 54 2 52 52 47 59 2 55 55 54 52 3 52 52 47 59 6 3 55 55 55 52 Ljudnivå 2 55,5- m över 60,5 mark 5 4 52 52 48 58 4 55 55 55 52 5 52 52 48 58 5 55 55 55 52 50,5-55,5 6 53 53 48 58 ÖVRIGT 7 54 54 49 58 Utbredningskartan 45,5- visar 50,5 ljudnivåerna 1 inklusive 41 41 40 38 fasadreflexer. 1 28 28 24 31 2 49 49 49 43 2 29 29 24 31 Kolumner i tabell visar våning, ljudnivå dag, ljudnivå kväll 3 49 49 3 29 29 24 31 ljudnivå natt samt 40,5- maximal 45,5 ljudnivå vid 4 50fasad 49 43(frifältsvärden) 4 28 28 24 28 5 50 50 49 49 5 28 28 24 28 7 6 51 51 49 51 6 28 28 24 28 <= 40,5 7 51 51 48 52 7 28 28 24 28 8 51 51 48 53 8 28 28 24 28 9 51 51 49 53 10 52 51 49 53 4 1 28 27 23 28 2 28 27 23 28 3 28 28 24 28 PROJEKTNUMMER 4 28 28 24 28 Maximal ljudnivå 5 28 28 24 28 10771 6 28 28 24 29 7 28 28 24 30 8 29 28 24 30 BILAGA L A,Fmax (dba) 9 29 28 24 30 10 29 28 24 30 27 9 11 29 28 24 30 12 29 28 24 30 13 29 28 24 30 HANDLÄGGARE > 65 14 29 29 24 30 Magnus Ingvarsson 15 29 29 24 33 16 29 29 25 33 60-65 17 29 29 25 33 GRANSKAD 18 29 29 25 33 19 30 29 25 34 Torbjörn Appelberg 55-60 20 30 30 25 34 DATUM 2012-02-15 0 12,5 25 50 75 100 125 m JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 50-55 45-50 40-45 <= 40 Bredgatan, H+ Industribullerutredning Utbredning natt samt nivåer vid fasad Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ljudnivå 2 m över mark ÖVRIGT Utbredningskartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Kolumner i tabell visar våning, ljudnivå dag, ljudnivå kväll ljudnivå natt samt maximal ljudnivå vid fasad (frifältsvärden) Maximal ljudnivå L A,Fmax (dba) > 65 9 28 28 28 > Ljud 10 från 28 28 24industribuller, 28 ekvivalent 60-65 nivå vid fasad. Utbyggnadsetapp 8 11 28 28 24 28 12 28 28 24 28 55-60 1. 13 28 28 24 28 14 28 28 24 28 15 28 28 24 28 16 28 28 24 28 17 28 28 24 28 18 28 28 24 28 19 28 28 24 28 20 29 28 24 28 1 31 31 30 29 2 33 32 31 30 3 32 32 30 28 4 43 43 42 40 5 44 44 42 41 6 44 44 42 46 7 45 45 43 47 8 45 45 43 48 9 46 46 43 48 10 46 46 43 48 10 11 46 46 43 48 12 46 46 43 48 13 47 46 43 48 14 47 47 43 48 15 47 47 43 48 16 47 47 43 48 17 47 47 43 48 18 47 47 43 48 19 47 47 43 48 20 47 47 43 48 0 12,5 25 50 75 100 125 m PROJEKTNUMMER 10771 BILAGA 22 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 50-55 45-50 40-45 <= 40 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE > Ljud från industribuller, ekvivalent nivå vid fasad. Scenario 2022. 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE