Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun www.katrineholm.se
1 Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Handlingsprogrammet beskriver hur Katrineholms kommun ska arbeta långsiktigt och systematiskt för ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det sammanfattar resultatet av flera utredningar, analyser och planer inom områdena skydd mot olyckor, brottsförebyggande arbete och krisberedskap. Detaljerade analyser och åtgärdsplaner finns i de underliggande dokumenten: Risk- och sårbarhetsanalys 2015 för Katrineholms kommun Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst: Direktionens vilja 2016 2020 Samverkansavtal mellan Katrineholms kommun och Polismyndigheten 2015 2 Inriktning Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i. Kommunen ska verka för ett högt säkerhetsmedvetande och för att reducera risker. Invånare, besökare och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. För att uppnå ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare ska kommunen ta ett samlat grepp om allt arbete mot kriser, olyckor och brott. Genom ett systematiskt, långsiktigt och målmedvetet arbete ska det inträffa färre oönskade händelser i kommunen. Konsekvenserna av oönskade händelser som ändå inträffar ska bli mindre. Kommunen, företag och medborgare ska öka sin förmåga att hantera oönskade händelser.
3 Riskbild Katrineholm Vart fjärde år kartlägger kommunen vilka oönskade händelser som kan inträffa i Katrineholm och hur de kan påverka människor, miljö och verksamheter. I detta arbete brukar man tala om vardagshändelser, allvarliga händelser och extraordinära händelser beroende på hur händelserna påverkar enskilda och samhället i stort. Vardagshändelser är olyckor och andra oönskade händelser som förväntas inträffa flera gånger per år i kommunen och som kan ge stora konsekvenser för de människor som påverkas men begränsade konsekvenser för samhället. Allvarliga händelser inträffar sällan men kan ge stora konsekvenser för många människor och viktiga verksamheter i samhället. Extraordinära händelser är mycket ovanliga men kan orsaka omfattande störningar i viktiga samhällsfunktioner som påverkar många människor, företag och verksamheter. Gränserna mellan dessa är inte helt tydliga.
Sannolikhet Vardagshändelser Händelser med stora konsekvenser för enskilda människor men med små konsekvenser för samhället: till exempel fallolycka, trafikolycka, lägenhetsbrand, bilstöld. Allvarliga händelser Händelser som påverkar många människor och verksamheter: till exempel en brand i ett vårdboende eller en järnvägsolycka med farligt gods. Extraordinära händelser Händelser som orsaka störningar i viktiga samhällsfunktioner: till exempel elavbrott, snöstorm eller förorenat dricksvatten. Konsekvens Kommunen måste förbereda sig för att kunna hantera alla typer av händelser. Ur kommunens analys växer en riskbild fram som vägleder kommunens arbete med att förebygga oönskade händelser och öka förmågan att hantera de oönskade händelser som inträffar. 3.1 Olyckor Varje år skadas människor vid olyckor i hemmiljö och på fritiden. Fallolyckor drabbar ofta äldre människor och kan få stora konsekvenser för den enskilde. Eftersom många olycksrisker är åldersberoende kan man förvänta sig att det inträffar fler olyckor när medelåldern i kommunen stiger. Det finns också många sjöar i Katrineholms kommun. Tillbud och olyckor inträffar varje år vid bad, under båtturer och på isar. Bristande vattenvana, simkunnighet och isvett kan leda till att personer kommer till skada. Alkoholpåverkan kan förvärra situationen.
I Katrineholm strålar flera större vägar samman. Olyckor med enstaka fordon leder varje år till att människor dör eller skadas allvarligt. På vägarna går transporter med farligt gods till industrier och terminaler i kommunen eller mellan orter utanför kommunen. Katrineholm är också en järnvägsknut med omfattande person- och godstrafik. Exempel på allvarliga händelser i trafiken är en bussolycka eller tågolycka med många skadade eller en olycka med farligt gods på väg eller järnväg. I värsta fall kan en olycka med farligt gods påverka stora delar av tätorten och störa samhällsviktiga verksamheter vilket kan leda till en extraordinär händelse. Bostadsbränder inträffar varje år och kan medföra personskador och egendomsskador. En större brand i en publik lokal, en skola, en vårdinrättning eller en industri skulle kunna påverka många människor och leda till andra allvarliga konsekvenser. Skogsbränder kan ge stora egendomsskador och kräva långvariga insatser från räddningstjänsten. 3.2 Sociala risker och brottslighet Det finns bostadsområden i kommunen där arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg. Tidvis är det oroligt där, särskilt i slutet av sommaren inför skolstarten. Bristande språkkunskaper, låg grad av självförsörjning och segregerat boende är faktorer som kan bidra till känslor av maktlöshet och utanförskap. I förlängningen kan detta leda till ohälsa, social oro och brottslighet. Missbruk av narkotika och dopingmedel förekommer och försäljningen av dessa är en viktig inkomstkälla för kriminella personer. Alkohol är inblandat i många händelser som leder till polisingripande. Våldshandlingar i nära relationer mellan människor är vanliga, till exempel misshandel eller sexuellt utnyttjande. Både män och kvinnor kan drabbas, men det är vanligare att kvinnor blir utsatta vid upprepade tillfällen eller behöver söka vård till följd av misshandel. Stöld och inbrott är vanliga brott. De drabbar människor ekonomiskt men också känslomässigt genom att brottsoffren känner sig kränkta och otrygga. Klotter och skadegörelse förfular miljön och kan leda till att vissa platser förslummas. Mängdbrottslighet blir ett samhällsproblem om medborgarna förlorar förtroendet för samhällets förmåga att skydda dem från brott.
Rekrytering av unga till kriminalitet pågår i kommunen. Människor som begår brott i unga år är i riskzonen. Familjen, bostadsmiljön och skolan spelar roll men också personliga egenskaper. Ju fler riskfaktorer som finns runt den unga desto större är faran att hen kommer att hamna i kriminalitet. Försök till rekrytering till våldsbejakande grupper kan inte uteslutas i kommunen. Kommunen behöver uppmärksamma frågan och följa utvecklingen. Människors upplevelse av livskvalitet bygger mycket på hur trygga de känner sig i samhället. Upplevd otrygghet kan bero på att det finns källor till otrygghet i samhället men även på brist på kunskap om verkliga förhållanden. 3.3 Störningar i viktiga samhällsfunktioner Störningar i viktiga samhällsfunktioner kan snabbt påverka många människor och samhällsviktiga verksamheter. Händelser som drabbar elförsörjning, elektroniska kommunikationer, vatten, fjärrvärme eller avlopp får konsekvenser för hela samhället och kan snabbt bli allvarliga eller extraordinära. Tekniska fel och ledningsbrott kan störa försörjningen av dricksvatten och fjärrvärme och mottagningen och reningen av avloppsvatten. Samhället är extremt beroende av el och en omfattande störning i elförsörjningen kommer att få konsekvenser för alla människor och samhällsfunktioner. Vissa verksamheter har installerad reservkraft och på andra platser kan man koppla in mobila reservkraftverk för att minska konsekvenserna. Trots detta kan en omfattande och långvarig störning i elförsörjningen bli mycket allvarlig.
Nästan alla privata och offentliga verksamheter i kommunen är beroende av IT och elektroniska kommunikationer. Ett avbrott i kommunens IT-system skulle påverka många viktiga samhällsfunktioner. Användningen av kontanter minskar i och med att allt fler betalningar sker med elektroniska system. Ett avbrott i de elektroniska betalningssystemen i Sverige skulle snabbt leda till stora problem med att handla varor och betala räkningar. Extremt väder kan störa elförsörjningen, telekommunikationerna och trafiken. Det kan påverka både enskilda människor och viktiga samhällsfunktioner som hemtjänst och räddningstjänst. Samhället är beroende av transporter. Många transporter sker på vägarna och är beroende av att det finns drivmedel till bilar, lastbilar och bussar. En omfattande och långvarig störning i försörjningen av drivmedel skulle kunna leda till en extraordinär händelse.
3.4 Klimatförändringar Klimatet förväntas generellt bli varmare. Nederbördsmängderna kommer att öka och ökningen kommer att bli störst på vintern och våren. Nederbörden kommer i högre grad som regn medan mängden snö kommer att minska. Fler extrema väderhändelser kan förväntas. Skyfall kan bli vanligare och leda till fler och allvarligare översvämningar. Långa perioder med värme och torka kan bli vanligare och öka risken för fler och större skogsbränder. Värmeböljor kan också vara påfrestande för äldre personer och för personer som har olika sjukdomar. 4 Skydd mot olyckor Kommunen ska arbeta för att människors liv och hälsa samt egendom och miljö har ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Den enskilde har ett stort ansvar i detta arbete. Med den enskilde menas alla människor, men även alla företag, organisationer och myndigheter. Den enskilde själv har det primära ansvaret för att skydda liv, egendom och miljö. Den enskilde har också ansvaret att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder för att förhindra olyckor och begränsa konsekvenser av de olyckor som inträffar. I Katrineholms kommun finns Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) som ägs gemensamt av Katrineholms och Vingåkers kommuner. Huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att förhindra och begränsa olyckor. I andra hand ska VSR kunna gripa in när den enskilde själv inte klarar att hantera situationen. VSR har ett handlingsprogram som beskriver vilken förmåga kommuninvånarna kan förvänta sig av VSR idag och på några års sikt. Kommunen har formulerat mål för arbetet för skydd mot olyckor.
Kommunen vill bland annat att: antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor ska minska över tid allmänheten ska få ökad kunskap och större förmåga att förebygga och hantera olyckor arbetet ska vara olycksförebyggande där män och kvinnors, flickor och pojkars säkerhet står i centrum För att nå dessa mål måste kommunen och VSR nå fram till den enskilde. Tillräckligt många måste förstå sin roll och sitt eget ansvar och känna sig motiverade att ta detta ansvar. Det behövs kommunikationsinsatser som anpassas till olika målgrupper. För att nå fram behöver VSR informera på många olika vägar: egen personal, försäkringsbolag, frivilliga organisationer, hemtjänst och grannsamverkan. VSR ska prioritera barn, ungdomar och äldre i det förebyggande arbetet. Hemmiljön ska prioriteras eftersom en majoritet av bränderna inträffar i hemmiljö eller under fritidsaktiviter.
5 Brottsförebyggande arbete Det behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete i kommunen. Det är ett långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och att på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete. Kommunen ska ha en nära dialog med räddningstjänsten, polisen och andra aktörer. Det brotts- och skadeförebyggande rådet har i uppdrag att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet. I det rådet ingår säkerhetschef och förvaltningschefer från kommunen, polis och räddningstjänst samt det kommunala bostadsbolaget. Det brottsförebyggande arbetet sker med ett samverkansavtal mellan kommunen och polisen som grund och med stöd av flera nätverk. Det är viktigt att också involvera föreningsliv och frivilligorganisationer i arbetet. Kommunen och polisen har kommit överens om hur de ska arbeta gemensamt inom prioriterade områden. Två områden har pekats ut som särskilt viktiga: brottsförebyggande arbete och arbete för att motverka social oro. Arbete sker konkret inom olika delområden: Motverka organiserad brottslighet Minska narkotikaanvändningen Färre våldsbrott Mindre klotter och skadegörelse Förebygga inbrott och stölder God skol- och ungdomsmiljö Social insatsgrupp är ett samarbete mellan socialförvaltningen, polisen och skolan som används för att möta individer som är på väg in i ett kriminellt beteende. Det finns ett nätverk bland fastighetsägarna i kommunen som hjälper kommunen att nå ut med information om det brottsförebyggande arbetet och om särskilda händelser och åtgärder.
Det kommunala bostadsbolaget och kommunens förvaltningar genomför trygghetsvandringar tillsammans med polisen och ibland även med räddningstjänsten. Trygghetsvandringarna går genom olika stadsdelar eller kring särskilda platser som skolor och torg. Räddningstjänsten håller särskild uppsikt kring skolorna vid lov och särskilda helger för att förebygga brott. Kommunen har en handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism. Mycket av arbetet sker förebyggande bland annat med utbildning till kommunens personal. Det ska också finnas möjligheter till stöd för personal och anhöriga som känner oro för enskilda personer.
6 Krisberedskap Kommunens övergripande mål för arbetet med krisberedskap är att öka förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet utan avbrott samt att stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. Katrineholms kommun undersöker vart fjärde år vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur de kan påverka medborgarna och samhällsviktiga verksamheter. Denna risk- och sårbarhetsanalys lägger grunden för arbetet med att förebygga risker och undanröja hot för att bidra till ökad trygghet och säkerhet. Bland annat ska kommunen: utreda behovet av reservkraft vid ett elavbrott och ta fram en plan för att tillgodose detta ta fram plan för nödvattenförsörjning av samhällsviktig verksamhet i kommunen, särskilt omsorgsverksamheten ta fram en plan för drivmedelsförsörjning i samhällsviktig verksamhet som bedrivs av kommunen genomföra riskanalyser inriktade på informationshantering och IT inom kommunens samhällsviktiga verksamheter revidera krisledningsplanen och övnings- och utbildningsplanen utveckla arbetet med att integrera klimatanpassning i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Katrineholms kommun har en krisledning som kan leda och samordna åtgärder och insatser vid en extraordinär händelse. I krisledningen ingår dels förtroendevalda politiker i krisledningsnämnden, dels tjänstemän fördelade på en krisledningsgrupp där kommundirektören är chef och ett ledningsstöd som leds av en stabschef. Kommunens förtroendevalda och anställd personal deltar i utbildning och övning för att de ska kunna lösa sina uppgifter i krisorganisationen. Kommunen har även ett lokalt krishanteringsråd där andra viktiga aktörer i kommunen deltar som ett extra stöd i händelse av kris eller samhällsstörning.
I en kris måste kommunen i första hand använda sina resurser för att trygga de mest utsatta människorna i samhället som inte kan klara sig själva. Övriga måste i stor utsträckning klara sig själva med stöd av närstående och med vägledning av samhällets information. För att detta ska fungera måste den enskilde ha en god egen beredskap för att stå emot och hantera störningar i olika samhällsfunktioner. Rubrik Eventuell underrubrik Datum: Handläggare: