Promemoria Stöd för utsatta kvinnor i Makedonien Anteckningar från möte med programhandläggare NN, företrädare för organisationen Kvinna till Kvinna i Makedonien, den 16 oktober 2013. Vid mötet deltog Ambr X och Aamb Y. Kvinnofrågor i Makedonien NN berättade att nuvarande National Strategy for Prevention and Protection of Family Violence omfattade åren 2012 till 2015. Den tidigare strategin som omfattat åren 2008 till 2011 hade varit fullt beroende av finansiering från andra länder då varken regeringen eller Ministry for Labour and Social Policy (MLSP), som hade ansvar för frågorna, hade avsatt medel för implementeringen. En av de viktigaste frågorna som återstod kring den nya strategin var tilldelningen av medel i statsbudgeten för implementering av strategin. En National Coordination Body for the Prevention and Protection from Family Violence hade inrättats och bestod av representanter från relevanta myndigheter, civilsamhället och internationella organisationer. En fråga, utöver budgetfrågan, som återstod var koordinationen mellan involverade myndigheter som skulle implementera strategin, likväl som att genomföra lämplig uppföljning och utvärdering. Sist, men inte minst, var det strategiska tillvägagångssättet när det gällde att erbjuda skydd för våldsoffer bristfälligt. Stödet för utsatta kvinnor var därmed otillräckligt och mycket få ärenden hade tagits upp i domstol. En process som i genomsnitt tog två år. I många ärenden gjordes inte ens någon anmälan om misshandel. Bidragande orsaker till att det var så få som anmäldes, trodde NN, kunde vara olika faktorer, såsom; den långdragna proceduren, misstro mot rättssystemet och de små möjligheterna att faktiskt få stöd och skydd, samt rädsla för att information om anmälan skulle nå fel personer och situationen skulle förvärras. NN exemplifierade med en kvinna, vars man var borgmästare, som med tvång hade hämtats av sin make från ett härbärge där hon sökt skydd. Han hade fått reda på var hon höll sig gömd genom information som läckt ut. Några försök till vittnesskydd i andra länder hade gjorts, men NN hade inte hört talas om något ärende där det faktiskt genomförts.
Sveriges Ambassad Promemoria 2(5) Våld riktat mot kvinnor var, enligt NN, fokuserat på våld i hemmet, medan andra typer genderbaserat våld inte gavs någon uppmärksamhet alls. Mest förekommande var våldssituationer där maken/partnern var förövaren. I två ärenden hade modern varit den som misshandlat sitt barn. Det fanns även exempel där andra släktingar varit förövare. NN berättade även att sammanslutningen ESE 1 hade genomfört en undersökning om våld i hemmet år 2008. 2 Enligt denna undersökning var de tre mest vanliga formerna av våld i hemmet fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Varannan kvinna i Makedonien var utsatt för psykiskt våld och var sjätte kvinna var för fysiskt våld, medan var tionde kvinna var ett offer för sexuellt våld. I Makedonien fanns det ett antal organisationer som arbetade med genderfrågor och stärkande av kvinnors rättigheter. Samtliga ägnade sig åt lobbyverksamhet på lokal och nationell nivå och flera av dem erbjöd även kostnadsfritt rättslig hjälp samt psykologstöd samt i några få fall härbärgering. Härbärgen Antalet härbärgen i Makedonien var långt ifrån tillfredsställande. De flesta kvinnor som bodde i frivilligorganisationers härbärgen var 35-40 år gamla. Officiellt, enligt strategin, skulle det i Makedonien finnas sju härbärgen, men så var inte fallet i verkligheten. Det var mycket svårt att få information om antalet verksamma härbärgen. Det enda som var säkert var att MLSP hade öppnat ett härbärge på hemlig ort. Den hemliga orten till trots hade invigningen visats på TV. Kvinnor ville vanligtvis inte flytta till just detta härbärge bland annat då det tog lång tid att få en plats där. Kvinnan måste först genomgå en utredning hos polisen och sociala myndigheter. En sådan utredning kunde ta omkring en månad att genomföra. Hope Crisis Center var en organisation som bland annat arbetade med utsatta kvinnor och som fick visst statligt stöd. De hade en SOS hotline dit personer i akuta situationer kunde ringa. Hope kunde även erbjuda stödsamtal med 1 Association for Emancipation, Solidarity and Equality of Women 2 http://www.esem.org.mk/pdf/publikacii/ostanati/2008/%d0%96%d0%b8%d0%b2%d 0%BE%D1%82%20%D0%B2%D0%BE%20%D1%81%D0%B5%D0%BD%D0%BA% D0%B0%20- %20%D0%B1%D1%80%D0%BE%D1%88%D1%83%D1%80%D0%B0.pdf
Sveriges Ambassad Promemoria 3(5) psykologer. Härbärget som drevs av Hope fanns i centrala, men kunde endast ta emot kvinnor för en tid om 24-48 timmar. Eftersom så kort tid erbjöds var det stor omsättning och plats kunde oftast erbjudas. Macedonian Women s Rights Center (MWRC) var en frivilligorganisation som hade kontor i kommunen Kisela Voda i. De kunde erbjuda stöd till kvinnor i utsatta situationer i form av samtal med psykolog. Organisationen drev tidigare även ett härbärge i en stad utanför. Ambassaden nåddes av information den 29 oktober att härbärget stängdes veckan före på grund av bristande budget. Härbärget hade, innan stängning, 22 bäddar i ett hus som kommunen lånade ut hyresfritt. Under tiden en kvinna bodde där erbjöds kurser och stöd med att söka arbete för att hon kunna klara sig själv efter sex till tolv månader. Det hade dock varit svårt att hitta arbetstillfällen för kvinnorna och om något arbetstillfälle erbjöds så var det ofta med en låg lön (omkring 150 euro/månad), vilket innebar att kvinnan ändå inte kunde betala hyra och mat i ett eget boende. Många kvinnor hade därför stannat längre tid vid härbärget, än de tillåtna 12 månaderna, eller gått tillbaka till samma situation som varit innan när de tolv månaderna passerat. Med det begränsade antalet platser och kvinnor som stannade längre tid än avsett hade härbärget oftast varit fullbelagt och de hade vid flera tillfällen varit tvungna att säga nej till kvinnor som sökte skydd. Organisationen MWRC arbetade helt utan stöd från den Makedonska staten och var beroende av bidrag från bland annat organisationer, ambassader och enskilda personer. Organisationer Samtliga organisationer i Makedonien (se lista nedan) arbetade, enligt NN, med stärkande av kvinnors rättigheter, men några kunde även erbjuda direkt stöd till kvinnor i utsatta situationer. NN rekommenderade främst ESE och MWRC för kvinnor som var i behov av stöd av psykolog. ESE var den ledande aktören i genderfrågor i Makedonien. ESE var en sammanslutning av organisationer och de kunde erbjuda kostnadsfri rättslig hjälp assistans och stöd av psykolog till enskilda. ESE var, enligt NN, en bra källa till mer information i kvinnofrågor.
Sveriges Ambassad Promemoria 4(5) ESE Association for Emancipation, Solidarity and Equality of Women, "Maksim Gorki" 20 Macedonia Tel: +389 2 3298 295; +389 2 3298 296 Fax: +389 2 3211 453 www.esem.org.mk Organisationen Hope kunde erbjuda stödsamtal med psykolog samt härbärgering för, som längst, 48 timmar. Crizis Center HOPE SOS 02-15 315 Tel: +389 2 3175 516 info@krizencentar.org.mk sovet@krizencentar.org.mk MWRC "SHELTER CENTER" 3, ul. Bozidar Adzijata 1-1/6 Macedonia Tel: +389 2 2772 400 www.mwrc.com.mk Organisationen MADI, Macedonian Association for Development and Integration har kontor i och erbjöd stöd och rådgivning av psykolog. ul. Debarca 3, I övrigt kunde stöd till enskilda personer i form av kostnadsfri rättslig hjälp och rådgivning erbjudas av följande organisationer: Owo Sveti Nikole Ul. Cvetan Dimov br. 14 2220 Sveti Nikole +389 32 444 620 www.womsvetinikole.org.mk Women s center Kumanovo 3 Härbärget stängdes v 43, men organisationens arbete i fortsatte.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(5) Ul. Mosha Pojade br. 16 1300 Kumanovo Tel +389 31 411 088 National Council for Gender Equality, 11 Oktomvri 17 Tel +389 2 3134 390 Fax +389 2 3238 184 www.sozm.org National Network to End Violence against Women and Domestic Violence Voice against Violence, Ul. Bozidar Adzijata 1-1/6 Tel +389 2 2772 400 www.glasprotivnasilstvo.org.mk Roma association LIL arbetade med romska kvinnors och barns rättigheter och då främst inom området utbildning och civilregistrering. Kostnadsfri rättslig hjälp inom området registrering erbjöds. Luka Gerov bb Mesna Zaednica Dame Gruev Tel/fax +389 2 2031 201 Organisation of Women Aureola (Struga) var mest inriktad på informationsspridning och projekt för att stärka albanska kvinnors rättigheter och arbetade inte direkt för kvinnor i akuta situationer. Kej 8 Noemvri br. 16, 6330 Struga Tel +389 46 787 347 Akcija Zdruzenska i arbetade uteslutande med lobbyverksamhet för stärkande av kvinnors rättigheter. Ul. Vasko Karajanov 2-1/4 Tel/fax +389 2 3215 660/661