Informationsmöte för vägföreningar i Halmstads kommun 2013-09-19
Informationsmöte för vilka? Detta möte riktar sig till er som företrädare för enskilda vägar inom detaljplanelagd tätbebyggelse. Vägar på landsbygden berörs inte av denna information.
Vad är en detaljplan och vilken betydelse har den? En detaljplan reglerar markens användning, bebyggelse (kvartersmark) och anläggningar (allmän plats). I en detaljplan anges om allmän plats inom området ska förvaltas av en enskild huvudman eller kommunal huvudman. I samband med införandet av Plan och bygglagen 1987 har tidigare planer (stadsplaner och byggnadsplaner) likställts med dagens detaljplaner. I byggnadsplaner hade allmän plats som regel enskild huvudman medan stadsplaner hade kommunal huvudman.
Vilka lagar reglerar enskilda vägar? Vägföreningarna bildades med stöd av Lagen om enskilda vägar (EVL) från 1939. EVL upphörde att gälla 1997-12-31. Vägförening är därefter gemensamhetsanläggning enligt Anläggningslagen (AL) från 1974. Förvaltningen av gemensamhetsanläggningen är samfällighetsförening enligt Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) från 1974. Vägföreningarna skulle ha omprövats vad gäller andelstalen senast 2004-12-31 för att få statsbidrag till lantmäteriförrättningen. Ombildning kan ske utan statsbidrag.
Vad är en gemensamhetsanläggning (ga)? Det är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. Flera olika anläggningar ex. väg, park, vatten-och avloppsledningar, kan ingå i samma ga. Gemensamhetsanläggning bildas och omprövas vid en lantmäteriförrättning. Rättighet för deltagande fastighet att använda anläggningen. Skyldighet att delta i kostnaderna. Andel i ga är knuten till fastigheten och följer fastighetsägaren.
Vilka viktiga uppgifter har en samfällighetsförening? Följa anläggningsbeslut, andelstalsbeslut och stadgar Kalla till och genomföra föreningsstämma Verkställa stämmobeslut Verkställa eventuell uttaxering Ajourhålla medlemsförteckning Sköta anläggningen / anläggningarna
Vägföreningar inom tätbebyggelse i Halmstads kommun
Vilka tidigare politiska beslut i Halmstads kommun reglerar enskilda vägar? 1974 (kommunsammanslagningen) Kommunen påtog sig drift- och underhåll för vägar i vägföreningar med helårsboende. 1996 (KF) Kommunen påtog sig även drift- och underhåll för vägar i vägföreningar med blandat hel- och delårsboende.
Vilka konsekvenser har de politiska besluten fått? Minskat engagemang eller helt avsaknad av styrelse Minskat engagemang när kommunen sköter driften. Svårt att rekrytera folk till styrelsen. Helt avsaknad av styrelse. Ingen medvetenhet från de boende att de bor inom vägföreningsområde. Krav på kommunen som inte omfattas av kommunens driftåtagande Ökat åretruntboende eller omedvetenhet att man bor inom vägföreningsområde medför ökade krav och förväntningar utanför kommunens driftåtagande.
Nya politiska beslut från mars 2013 (2013-03-19): Kommunstyrelsen ges i uppdrag att upprätta en prioriteringsordning över kommunens vägföreningsområden och att göra en teknisk, planteknisk samt fastighetsjuridisk utredning av respektive vägförening enligt denna prioriteringsordning. Respektive utredning utgör beslutsunderlag för beslut om eventuellt kommunalt övertagande av huvudmannaskapet.
forts. politiska beslut från mars 2013: Anläggningarna ska hålla en kommunal normalstandard vid kommunalt övertagande av huvudmannaskapet. Kostnader för upprustning till normalstandard ska bekostas av fastighetsägarna genom uttag av gatukostnadsersättning enligt PBL.
forts. politiska beslut från mars 2013: I vägföreningsområden som efter utredningen kvarstår med enskilt huvudmannaskap kommer endast att driftas av kommunen under förutsättning att: de håller en kommunal normalstandard samt att de tecknar ett driftsavtal med kommunen (dvs föreningen måste vara formellt bildad och vara en juridisk motpart).
Vad är gjort? En arbetsgrupp av tjänstemän har tillsatts som för närvarande arbetar fram en prioriteringsordning (dvs. i vilken ordning respektive vägförening kommer att utredas) samt en kommunal normalstandard för anläggningar.
Vad händer sedan? När kommunen beslutat sig för en prioriteringsordning och en normalstandard för anläggningarna, kommer man att påbörja den första utredningen av en vägförening.
Vad innebär en utredning? Vid en utredning kommer kommunen att göra en tillståndsbedömning av de anläggningar vägföreningen ansvarar för. Kommunen kommer även att undersöka den plantekniska delen av vägföreningen (ex. hur många detaljplaner berörs?). Slutligen kommer kommunen att undersöka den fastighetsjuridiska delen av vägföreningen (ex. vem äger marken under gemensamhetsanläggningen?) Utredningen ligger sedan till grund för kommunens beslut att överta huvudmannaskapet eller inte.
Vad händer efter utredningen? Om kommunen beslutar att överta huvudmannaskapet så påbörjar man en planprocess för att ändra huvudman i detaljplanen och parallellt gör man en gatukostnadsutredning. Både detaljplaneprocessen och gatukostnadsutredningen regleras i Plan-och bygglagen och ska samrådas med de berörda fastighetsägarna. Om kommunen beslutar att inte överta huvudmannaskapet så kommer ett driftsavtal att diskuteras med vägföreningen.
Vad kan ni göra? Informera era medlemmar om det kommande arbetet. Ett enklare informationsmaterial kommer att delas ut på detta möte. Hålla er informerade via vår hemsida där uppdaterad information kommer att läggas upp fortlöpande. Kommunen kommer att hålla ett motsvarande informationsmöte som dagens möte för mäklare.
Tidplan Det finns ett drygt 30-tal berörda vägföreningar och det är ett omfattande arbete som krävs för respektive vägförening från flera olika förvaltningar i kommunen. Detta är starten på en process som kommer att pågå under en längre period.