Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitets-säkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Avgränsning... 3 Begränsningar... 3 Faroanalys... 4 Dos-responssamband... 5 Exponeringsanalys... 7 Riskkarakterisering... 8 Beräknade resultat... 8 Simulerade resultat... 9 Diskussion... 10 Slutsatser... 11 Referenser... 12 Bilaga 1... 13 Bilaga 2... 14 Bilaga 3... 15 Bilaga 4... 16 2

Sammanfattning Då människan exponeras för radon kan det i värsta fall orsaka lungcancer. Det bedöms att radon orsakar omkring 500 lungcancerfall i Sverige varje år. Riksdagen har beslutat att alla svenska bostäder år 2020 ska ha en radonhalt lägre än 200 Bq/m 3. Därmed är det av största intresse att få information om vad en sänkning av radonhalten i bostäder medför. I hälsoriskanalysen uppskattas, med hjälp av tidigare genomförda studier, hur många lungcancerfall som skulle kunna sparas vid en sänkning av radonhalten från dagens riktvärde 400 Bq/m 3 till en lägre halt på 200 Bq/m 3. Denna rapport visar att en sänkning av gränsvärdet ger drygt 100 fall färre drabbade i lungcancer i Sverige varje år. 1

Inledning Något många människor i vårt samhälle fruktar att få är diagnosen cancer. Det är ett känslomässigt laddat ord som oftast förknippas med elände och eventuell död då det inte alltid går att bota. Studier har genom åren påvisat olika källor som kan vara en bidragande orsak till att utveckla cancer, allt från livsmedel till strålning från solen. Vi kan med våra vanor och rutiner välja att inte utsätta oss för många av dessa risker, frågan är bara vad vi gör med de källor som vi varken kan se, känna eller lukta och som finns där omedvetet runt omkring oss. För två miljarder år sedan skapades vår berggrund här uppe i Skandinavien av stelnad magma från jordens inre kärna. Ett grundämne som forslades med upp till ytan som följd av detta var grundämnet uran. Väder, vind och istid har sedan under åren krossat och spridit ut uran som mineraliskt berggrund över större områden i Skandinavien. Halten av grundämnet är relativt hög i Sverige då stora delar av berggrunden kan innehålla uran. (MOMKAB) Då uran sönderfaller bildas tillslut den lukt och färglösa gasen radon. Förutom nämnda egenskaper har radon visat sig vara radioaktivt vilket ökar risken för lungcancer då vi människor omedvetet andas in gasen. Okunskap under åren har även gjort att vi omedvetet byggt husgrunder och väggar till bostäder med innehållande uranmineral som samtidigt avger radon. Undertrycket i våra bostäder gör att radon från berggrunden sugs in i husen genom markkonstruktioner och tilluft vilket och ökar koncentration, strålningsdos och risken för cancer mer än det naturliga. (MOMKAB) I Sverige drabbas årligen 2800 personer av lungcancer och av dessa är 500 orsakade av radonexponering. Radon kan beroende på geografiska förutsättningar och byggnadskonstruktion vara ett hälsoproblem i allmänna fastigheter och våra privata hem. (Socialstyrelsen) Syfte Detta hälsoriskanalysarbete är producerad i lärande syfte om kunskapen att skriva en fullständig riskanalys inom ämnet hälsa. Allt vad hälsoriskanalysen innefattar är tanken att var och en personligen ska kunna utföra framtiden. Bortsett från syftet inlärning, är denna rapport gjord för att undersöka sambandet mellan att exponeras för radon och risken att drabbas av lungcancer. Metod Till en början väljs ett ämne efter gruppens vilja som innefattar en hälsorisk. På egen hand och från begränsad litteratur ska gruppen själva förstå svårigheterna och problemen med att skriva hälsoriskanalysen. Litteratur som fakta och statistik om ämnet lungcancer av radonexponering i svenska bostäder, letas fram ur vetenskapliga rapporter och studier som presenterar forskning inom området. Därefter genom egna ansatta antaganden, avgränsningar samt begränsningar av hälsorisken plockas ett dos-respons samband fram ur rapporter som beskriver det valda scenariot. Dos-respons kurvan tillsammans med statistik om den exponerade gruppen används sedan för att kunna beräkna ett teoretiskt antal sparade liv till följd av att man sänker exponeringen från 400 till 200 Bq/m 3. I rapporten kommer följande hypoteser att användas vid analys av resultatet. H 0 : En förändring i den relativa risken kommer inte att förändra antalet drabbade. H 1 : En förändring i den relativa risken kommer att förändra antalet drabbade. H 0 : RR 200 db/m 3 = RR 400 db/m 3 2

H 1 : RR 200 db/m 3 RR 400 db/m 3 Avgränsning Vi valde att undersöka hur radonhalten i bostadshus, i Sverige, påverkar risken för att drabbas av lungcancer. För att minska osäkerheten i undersökningen, valde vi att undersöka bostadshus i Sverige, eftersom vi kunde hitta ett par avhandlingar och rapporter som gjorts med Svenska förutsättningar(johansson, 1982; Pershagen, et al. 1994). Det har i rapporter visats att lungcancerrisken ökar mer för rökare som utsätts för radon än för ickerökare(pershagen, et al. 1994). Detta har vi valt att inte koncentrera undersökningen på, utan tittar översiktligt på lungcancerrisken för båda grupperna samtidigt. Frågeställningen som rapporten kommer att utgå ifrån ser ut som följer: Hur många liv räddas om man sänker radonhalten i alla bostäder i Sverige?. Vi valde att undersöka minskningen av radonexponeringen från 400 till 200 Bq/m 3. Anledningen till valet av just dessa exponeringar är att riktvärdet i svenska bostäder sänktes från 400 till 200 Bq/m 3 den 9 juli 2004(Socialstyrelsen). Vi förutsätter att exponeringen är exakt 400 Bq/m 3 i alla hus innan den analyserade sänkningen, och att när gränsen sänks, sjunker exponeringen till exakt 200 Bq/m 3 i alla hus. En annan avgränsning som gjordes var att inte titta på bidragande faktorer till ökad förekomst för lungcancer hos rökare jämfört med icke-rökare, som utsetts för radon. Dock finns det rapporter som påvisar på att rökning bidrar till en ökad risk. Det vill säga; det finns en antydan till synergieffekt mellan de två riskkällorna(pershagen, et al. 1994). Vid beräkning av dos-respons-sambandet vägdes några punkter fler gånger än andra, eftersom dessa hade ett smalare konfidensintervall, och därmed är mer pålitliga. Begränsningar Faktorer som begränsar vår exakthet är bristen på statistik om exakt hur många som är exponerade, och för vilken dos, i Sverige. Detta på grund av brist på information om antalet boende i radonutsatta bostäder, och antalet bostäder. Dessutom vet vi inte hur fördelningen av radonhalt och partikelstorlek i bostäderna ser ut, vilket bidrar ytterligare till osäkerhet. En osäkerhet i siffror som vi stött på är antalet lungcancerfall som verkligen beror på radon. En siffra vi hittade var 500 stycken, och en annan var 400. Dock har vi aldrig hittat någon över 500. Detta leder till vår approximation att osäkerheten är triangelformad, mellan 400 och 550 där medelvärdet är 500. Medelvärdet 500 eftersom denna siffra hittades i den senaste rapporten av de två vi hittat. Anledningen till ett värde över 500 är att siffran självklart kan vara högre, men vi vågar inte anta ett för högt värde.(socialstyrelsen; Socialstyrelsen & KI, 2009) Informationen i tabell 1 är från en fall-kontrollstudie under åren 1980-1984, vilket inte är helt representativt för dagens siffror. 3

Faroanalys Radon är en färg och luktlös gas vars farliga egenskap är att den är radioaktiv. När grundämnet uran i vår berggrund (som tidigare nämnts i inledningen) sönderfaller bildas radongas. Det enda sättet att upptäcka gasen är via mätutrustning som mäter strålningen från sönderfallen. Den radongas vi utsätts för är inte endast från berggrunden, utan även i form av ballast och stenmaterial i våra väggar och husgrunder. Det finns också risk att få i sig det via vattnet vi dricker då vattenflödet passerat genom uranrik berggrund. Men det står i alla fall klart att den största exponeringen är radonet från marken och huskonstruktioner av stenmaterial. Problemet har fått större betydelse idag då hus byggs mer energisnålt och till följd av det minskas ventilationen i bostäderna.(boverket) Radon mäts i enheten Bq/m 3 (Bequerel per m 3 ) och är ett mått på strålningen. Ungefär 400 000 bostäder i Sverige anses ha en halt av radon över 200 Bq/m 3. Riktvärdet i Sverige sänktes år 2004 från 400 till 200 Bq/m 3 i vanliga bostadshus och våra allmänna lokaler där folk vistas ofta. Målet 2020 är att drabbade fastigheter ska maximalt vara innehålla 200 Bq/m 3. Denna rapport kommer på grund av dessa riktvärden att inrikta sig på hur många mindre drabbade människor en sänkning av strålningen från 400 till 200 Bq/m 3 skulle ge per år i Sverige.(Socialstyrelsen & KI, 2009) Det är inte själva radonet som i sig själv är det farliga utan de radondöttrar som radon sönderfaller till. Radon har en relativt lång halveringstid på 3,82 dagar jämfört med dess radondöttrar där halveringstiden varierar mellan 164 µ-sekunder och 26,8 minuter (Johansson, 1982). En dotter med kort halveringstid sönderfaller snabbare än en med lång halveringstid. Detta resulterar i att en dotter med kort halveringstid kommer att sända ut mer strålning och ger en högre exponering.(socialstyrelsen) Vissa av dessa radondöttrar har egenskapen att fastna på ytor i ett rum samt på partiklar i luften. Det är dessa partiklar som vi människor sedan andas in, och på så sätt får ner radondöttrar i luftvägar och lungor där de kan sönderfalla inuti kroppen. Gasen radon dras också ner i lungorna men sönderfaller med en mycket lägre frekvens än dess döttrar. Storleken på partiklarna i luften spelar stor roll för var effekten uppstår. Mindre partiklar kommer djupare ner i lungorna, de minsta hela vägen till alveolerna medan de största fastnar redan i luftvägarna(johansson, 1982). Cellväggarna närmast den strålande partikeln är där det löper störst risk för att utvecklas cancer(socialstyrelsen). Utöver lungcancer, som effekt av radonexponering, har ännu inga andra effekter kunnat påvisas. En direkt effekt av en radonexponering går inte att se, utan effekten har visar först sig 15-40 år därefter. (SSI) 4

Dos-responssamband Beräkningarna i rapporten baseras på ett dos-responssamband från en svensk rapport. Utöver detta samband hittades flera utländska rapporter som hade samband som var snarlikt detta men utan redovisade mätpunkter, vilket detta samband redovisar tydligt(leonard, Thompson and Beecher, 2011). Eftersom urvalsgruppen i rapporten är svenskar boende i radonbostäder var nedanstående samband representativt(pershagen, et al. 1994). Tabell 1. Dos-respons samband som anger relativ risk vid olika strålningsdoser i Bq/m3 (Pershagen, et al. 1994). Tabell 2. Strålningsdos med respektive relativa risk. Bq/m 3 RR 65 1,1 65 1,1 65 1,1 65 1,1 110 1 110 1 110 1 110 1 270 1,3 270 1,3 270 1,3 270 1,3 400 1,8 Den översta raden i tabell 1 (rad all ) är den vi baserar vårt dosresponssamband på eftersom den utgår från alla typer av lungcancer till följd av radonexponering. Med hjälp av den relativa risken för varje exponeringsgrupp och ett medelvärde av strålningsdosernas intervall beräknas ett linjärt samband ut. Detta samband är vad alla beräkningar sedan bygger på. När jämförelse med de andra dos-respons sambanden 1 görs visar de en relativ risk (RR) som ökar direkt utan ett tröskelvärde. Med andra ord ger minsta lilla dos en ökad risk för lungcancer. Mellan 50 80 Bq/m 3 är den relativa risken 1,1 och därmed måste rimligtvis en exponering under 50 Bq/m 3 innebära en relativ risk väldigt nära 1.0. På grund bristfälliga mätdata under 50 Bq/m 3 så antar vi ett tröskelvärde under denna dos. (Leonard, Thompson and Beecher, 2011) 1 Åsyftar de förhållanden från utländska rapporter som nämndes i början av kapitlet(leonard, Thompson and Beecher, 2011). 5

Relativ risk Oavsett vad den relativa risken är under 50 Bq/m 3 kommer detta inte påverka vårt slutresultat eftersom vi valt att kolla på en dosminskning från 400 till 200 Bq/m 3. På grund av att konfidensintervallets bredd för den sista mätpunkten observeras vara ungefär fyra gånger större än resterande mätpunkter så antar vi ett förhållande 4:4:4:1 mellan punkterna. Detta redovisas i tabell 2 och kommer innebära att de mätpunkter med mindre bredd blir mycket viktigare än den med större bredd vid framtagningen av dos-responssambandets ekvation, se figur 1. Mätpunkter från Tabell 2 2 y = 0,0018x + 0,8882 1,8 1,6 Mätpunkter från Tabell 2 Trendlinje 1,4 1,2 1 0,8 0 100 200 300 400 500 Dos [Bq/m 3 ] Figur 1. Mätpunkter och trendlinje för dos-responssambandet. Ekvationen för dos-responssambandet är y=0,0018x+0,8882, där x motsvarar mottagen dos i Bq/m 3 och y den relativa risken för att drabbas av lungcancer. Det linjära sambandet är en trendlinje baserad på mätpunkterna från tabell 2. 6

Exponeringsanalys Den genomsnittliga stålningsdosen i Sverige uppgår till strax över 4 millisievert 2 per person och år. Hälften av denna strålningsdos kommer från radon i bostäder. Övriga strålningskällor är framförallt medicinsk undersökning och behandling samt bakgrundsstrålning som finns naturligt(socialstyrelsen). Tabell 3 nedan visar genomsnittliga stråldoser för svenskar (Socialstyrelsen & KI, 2009). Tabell 3. Genomsnittlig stråldos per person och år. Nedan följer ett flertal källor till förhöjda radonhalter i inomhusluft (Socialstyrelsen & KI, 2009). Nästintill all mark i Sverige innehåller radon som kan bidra till en förhöjd radonhalt i inomhusluften. Luften i jorden har ofta en mycket hög radonhalt och kan variera mellan 5000 och 2 000 000 Bq/m 3. Eftersom det oftast är ett lägre lufttryck inomhus än utomhus kan radonhaltig luft sugas in i bostäder. Hur mycket beror på hur genomsläpplig marken är samt hur tät husgrunden är. Blå lättbetong i konstruktionen medför ökade halter. Hur hög den blir beror på hur mycket samt var betongen finns i byggnaden. Radon kan förekomma i dricksvatten och halten beror på hur stor mängd berggrunden avger till grundvattnet. Speciellt hög radonhalt kan förekomma i bergborrade brunnar och ibland också från grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas och innehåller väldigt sällan förhöjda halter av radon. Hur pass effektiv ventilationen i byggnaden är kommer också påverka radonhalten.(socialstyrelsen & KI, 2009) Riksdagen har fastställt ett delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att alla bostäders radonhalt i Sverige år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m 3. Den exponerade populationen anses vara alla de personer i Sverige som bor i bostäder där radonhalten överstiger 200 Bq/m 3 som är Socialstyrelsens riktvärde för bostäder. Totalt finns det omkring 400 000 bostäder i Sverige som har en radonhalt över riktvärdet. Den grupp av människor som bor i dessa bostäder utgör i detta fall den exponerade populationen.(socialstyrelsen & KI, 2009). Med i genomsnitt 1,96 personer/hushåll i Sverige uppskattas den exponerade populationen till 784 000 st(scb). 2 Millisievert är ett mått på strålning, medan bequerel är ett mått på radioaktivt sönderfall. 7

Riskkarakterisering I denna del av rapporten presenteras beräkningar, simuleringar samt diskussion och slutsatser. Beräknade resultat Bostäder med förhöjda halter av radon: 400 000 st. (Socialstyrelsen & KI, 2009) Antal personer/hushåll: 1,96 st. (SCB) Tid under risk: personår. Lungcancerfall per år orsakade av radon: 500 st. (Socialstyrelsen & KI, 2009) Antagande: medelexponeringen bland de exponerade är 400 Bq/m 3 (Pershagen, et al. 1994) (Pershagen, et al. 1994) Antal sparade fall: 8

Simulerade resultat Figur 2. Simulering av antal sparade fall per år då man sänker exponeringen i alla radondrabbade bostäder från 400 till 200 Bq/m 3. Figur 3. Känslighetsanalys utförd av de ingående variablerna till antal sparade fall i Figur 2. 9

Diskussion Vid dataanalys av det framtagna dos-responssambandet fick vi ut ett R 2 (R-Square), se bilaga 1. Denna är ett framtaget sannolikhetsvärde för hur säkra våra mätpunkter är i förhållande till trendlinjen i figur 1. Ett bra värde på R 2 ska ligga mellan 0,8 och 1.0 och vårt ligger på ungefär 0,792. Vi anser att värdet kunde varit bättre men ligger ändå så pass nära att det är acceptabelt. Studeras figur 1 så visar den att det är sista mätpunkten som ligger längst ifrån trendlinjen. Sambandet är linjärt i vårt fall men kanske är detta en indikation på att dos-responssambandet är av en exponentiell karaktär. Vi anser i vilket fall att vårat dos-responssamband är godtagbart för denna rapport. Osäkerheten i vår dos-respons beräkning avspeglar sig i vår relativa risk som vi avläser i figur 1. Samma figur har ett tröskelvärde som blev till på grund av bristfälliga och osäkra data under en exponering på 50 Bq/m 3. Rapporter som behandlar exponeringar antar att det inte finns någon NOEL utan minsta lilla exponering ger en effekt (Leonard, Thompson & Beecher, 2011). Därför kommer vi anta det även i denna rapport. Tröskelvärdet finns med i figur 1 av matematiska anledningar. Alla parametrar i rapporten är mer eller mindre osäkra. De mest osäkra parametrarna är antal exponerade i Sverige, samt vilken exponering som de exponerade är utsatta för. Detta bygger på skattade värden från myndigheters spekulationer, riktvärden och svensk statistik. Eftersom det inte finns någon exakt statistik eller mätning rörande detta så blir dessa parametrar just skattningar från vår sida. Utöver dessa två parametrar är antal drabbade av lungcancer i Sverige också en osäker parameter trots att det finns viss statistik gällande lungcancer. Vi har inte lyckats hitta någon tidigare statistik över hur den förändras under åren vilket gör att variansen av denna variabel är en stor osäkerhet i våra simulerade beräkningar i @risk. I bilaga 4 redovisas denna simulering som Antal fall och är skattad med en triangelfördelning på grund av osäkerheten. Vi har sett siffror från olika källor på att antal drabbade per år är i storleksordningen 400 eller 500. Därför kommer triangelfördelningen att bygga på antagandet att minsta observerade antal är 400, vår mittpunkt är 500 och högsta observerade antal är 550. Högsta antal 550 väljer vi eftersom vi inte har information om något värde över 500 men vi tror ändå att högsta antal möjligen kan överskrida 500. Figur 2 visar att vi med stor säkerhet kan förkasta vår nollhypotes: (H 0 : RR 200 db/m 3 = RR 400 db/m 3 ) Det vill säga; att en exponering av 400 Bq/m 3 skulle ge lika många drabbade som en exponering av 200 Bq/m 3 är alltså inte sant. Anledning till att nollhypotesen går att förkasta med figur 2 är för att antalet noll drabbade inte finns inom vårt 95 % konfidensintervall. I figur 3 visas med en känslighetsanalys vilka ingående variabler som påverkar simuleringen av antalet sparade fall (F extra) i olika utsträckningar. Den känsligaste parametern är k värdet i dosresponssambandet följt av antalet drabbade per år. Känsligheten för samtliga variabler hade kunnat bli bättre genom att informationsunderlaget och mätpunkter att utgå ifrån hade varit större. Det beräknade värdet på 112 sparade fall vid en sänkning av exponeringen är osäkert eftersom underlaget för denna beräkning är bristfällig. Vid beräkningen multiplicerades antalet exponerade bostäder med medelantalet personer per hushåll. Eftersom det inte finns en exakt siffra på hur många som exponeras i Sverige varje år så kan detta medföra den största osäkerheten vid beräkningen. En annan osäkerhet som kan påverka stort i beräkningen är antalet exponerade för olika exponeringsnivåer av radon. Detta ger upphov till en stor osäkerhet vid valet av gränserna 400 och 200 Bq/m 3. Hade det funnits andelar på hur exponeringsförhållandena är för människor som lever i radonhus i Sverige hade dessa gränser kunna valts bättre. Antagandet just nu säger att alla inom riskgruppen är exponerade för 400 Bq/m 3. Socialstyrelsen sänkte gränsen till 200 Bq/m 3 år 2004 och alla fastigheter som förut hade 400 Bq/m 3 eller mer kan omöjligt har sanerats sedan dess. På grund av 10

tidsbrist och på statistiskt underlag väljer vi att utgå från detta antagande om medelexponering på 400 Bq/m 3. Simuleringen av antal sparade fall enligt figur 2 stödjer vårt handberäknade resultat väldigt bra. Medelvärdet i simuleringen ger 106,7 sparade fall och ligger inte alls långt från vårt beräknade på 112. Dessutom garanterat inom konfidensintervallet 95 %. Slutsatser Det är statistiskt säkerställt att vi kan förkasta nollhypotesen vilket innebär att en sänkning av radonhalten från 400 Bq/m 3 till 200 Bq/m 3 kommer innebära att ett visst antal lungcancerfall kan sparas. Drygt 100 fall sparade fall är en stor andel av antalet lungcancerfall varje år. En halvering av strålningsdosen från radon ger en stor förändring av utfall och därmed en stor sänkning av risken att drabbas av lungcancer. Omvänt vill vi säga att risken till stor del beror på strålningsdosen. Då de flesta av våra ingående parametrar är osäkra medför det att våra resultat också är mycket osäkra. 11

Referenser Boverket. Radon i byggnader. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.boverket.se/bygga-- forvalta/bygga-nytt/radon-i-byggnader/> (2012-10-11) Johansson, G. (1982). Radon och radondöttrar i bostadsmiljöer. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=2174540&fileoid=2174542> (2012-10-10) Leonard, B.E., Thompson, R.E. & Beecher, G.C. (2011). Human lung cancer risks from radon part I influence from bystander effects a microdose analysis. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc3118770/> (2012-10-10) Leonard, B.E., Thompson, R.E. & Beecher, G.C. (2011). Human lung cancer risks from radon part III influence from bystander effects a microdose analysis. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc3430402/> (2012-10-10) MOMKAB (Mark och miljö kontroll AB). Vad är radon?. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.markomiljo.se/vadarradon.html> (2012-10-11) Pershagen, G. et al. (1994). Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/nejm199401203300302> (2012-10-10) SCB (Statistiska centralbyrån). Hushållens ekonomi (HEK). (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.scb.se/pages/tableandchart 163554.aspx> (2012-10-11) Socialstyrelsen. Radon i inomhusluft. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9862/2005-101-3_20051013.pdf> (2012-10-10) Socialstyrelsen & KI. (Karolinska Institutet). (2009) Miljöhälsorapport 2009. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8494/2009-126- 70_200912670_rev.pdf> (2012-10-10) SSI (Strålsäkerhetsmyndigheten). Hälsorisker med radon. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/radon/halsorisker-med-radon/> (2012-10-11) 12

Bilaga 1 I denna bilaga redovisas utdata från dataanalys funktionen i Excel. Data som valt att analyseras är mätpunkterna i tabell 2. Vad som är viktigt för beräkningar av dos-responssambandets ekvation och indata i @risk har markerats med tjock textstil nedan. SUMMARY OUTPUT Regression Statistics 0,89015 Multiple R 0461 0,79236 R Square 7843 Adjusted R 0,77349 Square 2192 0,10614 Standard Error 7593 Observations 13 ANOVA df SS MS F 0,472982 0,47298 41,9783 Regression 1 651 2651 0627 0,123940 0,01126 Residual 11 426 7311 0,596923 Total 12 077 Significa nce F 4,55654E -05 m k Coeffici ents 0,88815 1273 0,00176 7905 Standard Error t Stat P-value 0,054409 16,3233 4,66589 924 3235 E-09 0,000272 6,47906 4,55654 864 6775 E-05 Lower 95% 0,768395 838 0,001167 335 Upper 95% 1,00790 6709 0,00236 8475 Lower 95,0% 0,76839 5838 0,00116 7335 Upper 95,0% 1,00790 6709 0,00236 8475 13

Bilaga 2 14

Bilaga 3 15

Bilaga 4 16