Publikationer inom MARBIPP 1 april 2007

Relevanta dokument
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

edna i en droppe vatten

Gotland nytt område i övervakningen

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU.

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Fish in the coastal seascape

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Fysisk aktivitet och hjärnan

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Bin, bidöd och neonikotinoider

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Arbetstillfällen

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

!! ""! ##$%#&%#' ,* " /,-!* 0!* "* "" *. 34 ) -,!,* 5 -,* 3%4- ",,,) * / 5(* 8%

Möjlighet till fortsatta studier

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Water management in Sweden

Botnia-Atlantica Information Meeting

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Havsmiljöinstitutets remissvar angående Naturvårdsverkets initierade sårbarhetsanalys för olje- och kemikalieutsläpp i svenska havsområden

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Sofia Brockmark

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

The Municipality of Ystad

SGUs arbete med havsplanering

WP 4.3 Benthic diatoms, streams and lakes Maria Kahlert, SLU

Distribution patterns of macroinvertebrates in vegetated, shallow, soft-bottom bays of the Baltic Sea. Licentiate thesis.

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Den framtida redovisningstillsynen

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

CURRICULUM VITAE Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

The Swedish system of Contract Archaeology

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Herbivory, phenotypic variation, and reproductive barriers in fucoids. Helena Forslund

Biodiversitet

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership

Nordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f)

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

PlusMinus

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016

BALTIC SHORELANDS FACING CLIMATE CHANGE. Alma Strandmark

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

Gracilaria vermiculophylla Grov agaralg

The road to Recovery in a difficult Environment

TEACHING AND LECTURING

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

Olika uppfattningar om torv och

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

The Arctic boundary layer

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

På väg mot hållbarhet?

Transkript:

Publikationer inom MARBIPP 1 april 2007 WP1 Mönster och processer i sjögräsängar Andersson, S., Persson, M., Moksnes, P., Baden, S.P. Grazing capacity on ephemeral algae and intertrophic interactions of the amphipod Gammarus locusta. Manuskript. Baden, S.P., Gullström, M., Lundén, B., Pihl, L., Rosenberg, R. 2003. Vanishing seagrass (Zostera marina, L.) in Swedish coastal waters. Ambio 32, 374-377. Bekkby, T., Gullström, M., Isaeus, M., Rosenberg, R. Prediction of seagrass distribution in the Gullmarsfjord on the Swedish west coast. Manuskript. Boström, C., Baden, S.P., Krause-Jensen, D. 2003. The seagrasses of Scandinavia and the Baltic Sea. In Ed: Green, E.P., & Short, F.T., Spalding, M.D. UNEP. World Atlas of Seagrasses: present status and future conservation. Chapter 1. p. 35-45. Gullström, M., Moksnes, P.-O., Baden, S. Controlling predation mechanisms and implications for top-down regulation processes in temperate seagrass meadows. Manuskript. Gullström, M., Baden, S., Lindegarth, M. Spatial patterns and environmental correlates in epiphytic assemblages of temperate seagrass (Zostera marina) meadows. Manuskript. Gullström, M., Svenson, A., Baden, S., Pihl, L. Seasonal and spatial variability of fish communities in temperate seagrass (Zostera marina) meadows of the Swedish west coast. Manuskript. Jephson, T. Nyström, P., Moksnes, P., Baden, S.P. Trophic interactions within Zostera marina beds along the Swedish coast. Manuskript. Johannesson K, Lundberg J, André C, Nilsson P 2004. Island isolation and habitat heterogeneity correlate with DNA variation in a marine snail (Littorina saxatilis). Biol J Linn Soc 82:377-384. Johannesson K, André C. 2006. Invited review: Life on the margin - genetic isolation and loss of variation in a peripheral marine ecosystem. Molecular Ecology. 15: 2013-2030. Källström B, André C. Causes and consequences of geographical and ecological marginality on genetic diversity and population differentiation in Baltic Sea populations of Eelgrass (Zostera marina). Submitted to Conservation Genetics. Källström B., Nykvist A., Åberg P, Bodin M, André C. Is rafting an adaptive seed dispersal strategy for Eelgrass (Zostera marina)? Manuscript. Lundén, B., Gullström, M. 2003. Satellite remote sensing for monitoring of vanishing seagrass in Swedish coastal waters. Norwegian Journal of Geography 57, 121-124. Moksnes, P-O., Gullström, M, Tryman, K., Baden, S. Trophic cascades in a temperate seagrass community. Manuskript. Persson, M., Andersson, S., Baden, S.P., Moksnes, S.P. Effects of the shrimp Palaemon elegans (Rathke) on the growth of ephemeral algae. Manuskript. Pihl, L., Baden, S., Kautsky, N., Rönnbäck, P., Söderqvist, T., Troell, M., Wennhage. 2006. Shift in fish assemblage structure due to loss of seagrass habitats. Estuarine Coastal and Shelf Science. 67:123-132. Ruzzante D, Mariani S, Bekkevold D, André C, Mosegaard H, Clausen L, Dahlgren T, Hutchinson W, Hatfield E, Torstensen E, Brigham J, Simmonds J, Laikre L, Larsson L, Stet R, Ryman N, Carvalho G. 2006. Biocomplexity in a highly migratory marine pelagic fish. Proc Royal Soc Lon Ser B. 273: 1459 1464. Ryman N, Palm S, André C, Carvalho G, Dahlgren T, Jorde PE, Laikre L, Larsson L, Palmé A, Ruzzante D. 2006. Power for detecting genetic divergence: differences between statistical methods and marker loci. Molecular Ecology. 15: 2031-2046.

Svensson, A., Baden, S.P., Pihl, L. Distribution, feeding and condition of 0-group cod (Gadus morhua) in vegetated shallow bays along the Swedish west coast. Manuskript. Konferensbidrag (föredrag och poster): André C. 2003. Managing genetic biodiversity. International workshop on marine biodiversity at Tjärnö Marine bioloogical Labortatory, Sweden. André C., Johannesson K. 2004. Genetic diversity in Baltic Sea fish populations. Expert meeting on fish genetics Island, organized by the Nordic Council of Ministers. Invited speaker. André C. et al. 2005. Comparison of different genetic marker types for stock identification in Atlantic herring 2005. ICES Science meeting Aberdeen. UK. Gullström, M., Svenson, A., Baden, S., Pihl, L. 2002. Temporal and spatial variation of fish communities in seagrass meadows along the Swedish Skagerrak coast. The 5th International Seagrass Biology Workshop, Ensenada, Mexico. Gullström, M., Baden S., Lindegarth, M. 2004. Prediction of epiphytic assemblages in temperate seagrass meadows. International Seagrass conference. Townsville, Australia. Gullström, M., Baden S., Lindegarth, M. 2004. Prediction of epiphytic assemblages in temperate seagrass meadows. The 6th International Seagrass Biology Workshop. Magnetic Island, Australia. Källström, B, Andre C. 2001. Genetic structure in Eelgrass on the Skagerrak coast. Population genetics and evolution of seagrasses workshop. Ischia, Italy. Moksnes P-O, Gullström M., Baden S. 2004. Strong bottom-up and top-down control of epiphytes and grazers in artificial seagrass communities in Sweden. International Seagrass conference. Townsville, Australia. Moksnes P-O, Gullström M., Baden S. 2004. Strong bottom-up and top-down control of epiphytes and grazers in artificial seagrass communities in Sweden. The 6th International Seagrass Biology Workshop. Magnetic Island, Australia. Moksnes P-O, Gullström M., Baden S. 2004. Strong bottom-up and top-down control of epiphytes and grazers in artificial eelgrass communities in Sweden. 32nd Marine Benthic Ecology Meeting, USA. Moksnes P-O, Tryman K, Gullström M, Baden S. 2006. Intermediate predator diversity enhances diversity of both leaf fauna and epiphytes in an open seagrass community. OIKOS-meeting, Sweden. Gullström, Martin. 2006. Seagrass meadows, Community ecology and habitat dynamics. Ph.D. Thesis. Göteborg university, Dept. of Marine Ecology. Källström, Björn. 2006. Stress as an evolutionary force causes, consequences and adaptations to extrinsic and intrinsic stresses. Ph.D. Thesis. Göteborg university, Dept of Marine Ecology Examensarbeten: Andersson, Sandra 2005. Betningskapacitet på fintrådiga alger och intra-trofiska interaktioner hos Gammarus. Examensarbete Marin Ekologi GU. Börjesson, David 2002. Feeding ecology of Syngnathus typhle in eelgrass meadows on the west coast of Sweden. Examensarbete Marin Ekologi, GU.

Franzl, Christian 2003. Avsaknad av inavelsdepression vid experimentella korsningar av en nakensnäcka (Aeolidiella glauca) med pelagiskt larvstadie. Examensarbete Marin Ekologi, GU. Jephson, Therese. 2006. Trophic interactions within Zostera marina beds along the Swedish coast. Examensarbete Lunds universitet. Pehrson, Helena 2004. Can seagrass variables predict fish diversity and abundance? Examensarbete Marin Ekologi GU. Persson, Malin 2005. Effekter av tångräkan Palaemon elegans på tillväxt av fintrådiga alger. Examensarbete Marin Ekologi GU. Skog, Malin 2002. Habitat choice by male deep-snouted pipefish. Examensarbete Marin Ekologi, GU. WP2 Mönster och processer i tångsamhällen Åberg P, Svensson CJ, Caswell H & Pavia H. Environment-specific elasticity and sensitivity analysis of the stochastic growth rate. Submitted manuscript (Ecology) Berger, R., Bergström, L., Graneli, E. & L. Kautsky. 2004. How does eutrophication affect different life stages of Fucus vesiculosus in the Baltic Sea? Hydrobiologia. 514:243-248. Bergström L., Tatarenkov A., Johannesson K., Berger-Jönsson, R. Kautsky, L. J. 2005. Genetic and morphological identification of Fucus radicans (spec. nov., Fucales, Phaeophyceae) in the brackish Baltic Sea. Phycol. 41:1025-1038. Härkönen T, Harding KC, Goodman SJ and Johannesson K. 2005. Colonization history of the Baltic harbor seals: Integrating archaeological, behavioral and genetic data. Marine Mammals Science 21:695-716. Johannesson, K. & André, C. 2006. Life on the margin: genetic isolation and diversity loss in a peripheral marine ecosystem, the Baltic Sea. Mol. Ecol. 15:2013-2029. Jönsson, B. R. Kautsky, L., Tatarenkov A. & Johannesson, K. Morphological variation in Fucus vesiculosus at the Swedish coast and implications for management (tentative title). manus in prep. Malm T. and L. Kautsky. 2004. Are Bladderwrack (Fucus vesiculosus L.) holdfasts that support several fronds composed of one or several genetic individuals? Aquatic Bot. 80:221-226. Malm, T., Råberg, S. Fell, S. & P. Carlsson. 2004. Effects of beach cast cleaning on beach quality, microbial food web, and littoral macrofaunal biodiversity. Est. Coast. Shelf Science. 60: 339-347. Råberg S. & Kautsky L. A comparative biodiversity study of perennial fucoids and filamentous algal communities in areas with low salinities. Submitted manuscript. Råberg, S. Jönsson, B. R., Björn A., Graneli, E. & L. Kautsky. 2005. Effects of Pilayella littoralis on Fucus vesiculosus recruitment. Implications for community composition. MEPS 289:131-139. Svensson CJ, Åberg P & Pavia H. 2006. The demography of the brown seaweed Ascophyllum nodosum in two different environments: exploring differences and similarities. Submitted manuscript (MEPS) Tatarenkov, A., Bergström, L., Jönsson, R. Serrão E.A. Kautsky, L. and K. Johannesson. 2005. Intriguing asexual life in marginal populations of the brown seaweed Fucus vesiculosus. Mol. Ecol. 14: 647-651. Tatarenkov, A., Jönsson R.B., Kautsky L. & Johannesson K. 2007. Hierarchical genetic

structure in the marine algae Fucus vesiculosus (Phaeophyceae) over spatial scales from 10 m to 800 km. Journal of Phycology (in press). Konferensbidrag (föredrag och poster): Bergström, L. Tatarenkov, A, Johannesson, K. Jönsson R B, Kautsky L. Identification of a new species within the Fucus genus based on genetic and morphological evidence in the Baltic Sea. Talk. Exploring diversity of Baltic Sea biota: new tools, results and implications. Workshop at Tvärminne Zoological Station, Finland. April 22-24, 2005. Johannesson, K. 2004. Biologisk mångfald i svenska vatten. Oikos symposiet Linköping. Inbjuden föreläsare. Johannesson, K. 2005. Life on the margin.baltic Sea Science Conference, Sopot, Polen. Johannesson, K. 2006. Life on the margin. Genetic isolation and loss of diversity in Baltic Sea populations. Baltic Sea and European Marine Strategy. Linking science and policy. Helsinki, Finland. Inbjuden talare. Johannesson, K. 2006. Bevara biologisk mångfald. Men hur? Och varför? Seminarium som pensioneringsgåva till Ola Jörstedt från Naturvårdsverket. Johannesson, K & André C. 2005. Life on the margin. Evolution in the Baltic Sea. Swedish Oikos conference, Kalmar. Råberg, S., Berger, R., Wikström, A. & Kautsky L. Interspecific competition between Pilayella littoralis and Fucus vesiculosus in the Baltic Sea. Poster presenterad på the European Marine Biology Symposium, Island. Augusti 2002. Råberg, S. Grazing preference for the isopod Idotea baltica: A question of food quality? Poster presenterad på NorFa kurs i oktober 2002. Råberg, S. & L. Kautsky. Grazer presence and identity as well as nutrient enhancement affect the biomass of epiflora on Fucus vesiculosus. Poster på ASLO i Spanien 19-24 juni 2005. Råberg, S. Oikossymposiet, Linköping, Sweden, 2004: Jämförande studie av blåstångbältets och det fintrådiga algsamhällets biodiversitet i Östersjön (talk). Co-author: Kautsky L. Råberg, S. Biodiversity of the Baltic Sea, Palanga, Litauen, 2004: Top-down and bottom-up control of the associated epiflora on Fucus vesiculosus Effects on biodiversity and host plant (talk). Co-author: Kautsky L. Bergström, L. 2005. Macroalgae in the Baltic Sea responses to low salinity and nutrient enrichment in Ceramium and Fucus. Ph. D. thesis. Dept of Ecology and Environmental sciences, Umeå University. (Delfinansierad av Marbipp). Jönsson, (Berger), R. 2004. Recruitment of Baltic Fucus vesiculosus - consequences of eutrophication. Ph. D. Thesis. Department of Biology and Environmental Science, University of Kalmar. Diss series 14. Råberg, S. 2004. Competition from filamentous algae on Fucus vesiculosus - negative effects and the implications on biodiversity of associated flora and fauna. Lic. Thesis. Plant ecology, Dep. Botany. Stockholm university. 2004:4. Svensson, CJ. 2006. Matrix modelling of open and closed populations. Ph. D. Thesis. Department of Marine Ecology, Göteborg University, delar gjorda inom Marbipp. Råberg, S. 2007. Trophic effects on the maintenance of biodiversity in the Fucus zone. Ph. D. Thesis. Botany, Dep. Botany. Stockholm University.

Examens arbeten med anknytning till Marbipp, finansierade med andra medel: Wahlstrand A. 2004. Predicting the occurrence of Zostera marina in byas in the Stockholm archipelago, northern Baltic proper. Plants & Ecology. Dep Botany, Stockholm university. 2004/03 Tiderman Björkblom S.(i manus). Does biodiversity change at different levels of water transparency? A study of Fucus vesiculosus communities in Askö area in the Baltic Sea. Exam work. Dep Systems Ecology. Rapporter med anknytning till Marbipp, finansierade med andra medel: Dahlgren, S., Arnberg, W. & L. Kautsky. 2004. Visual interpretation and digital classification of aerial photographs, a tool to monitor submerged vegetation in shallow coastal areas in the Baltic Sea proper? Rapport till Naturvårdsverket. Botaniska institutionen, Stockholms universitet. Kautsky, L. och S. Dahlgren. 2002. Förslag till indikatorer för biologisk mångfald i kustmiljöer i Östersjön. Naturvårdsverket rapport 5257. Kautsky, L. & Andersson, C. 2004. Framtagning av en ny bedömningsgrund för grunda mjukbottensmiljöer i Östersjön - makrovegetation. Rapport till Naturvårdsverket. Botaniska institutionen, Stockholms universitet. Kautsky, L. Wibjörn, C. & Kautsky, H. 2006. Förslag till och vidareutveckling av bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav Makroalger och några gömfröiga vattenväxter. Rapport till naturvårdsverket, Botaniska institutionen och Systemekologiska institutionen, Stockholms unviersitet. WP3 Mönster och processer i musselbottnar Pettersson, P and N. Kautsky (in manus). Patchy mussel (Mytilus edulis L.) communities as islands of high biodiversity in subtidal sediment habitats of the Baltic Sea. Pettersson, P and N.Kautsky (in manus). Structural and functional effects of Mytilus edulis L. on diversity of associated species and ecosystem functioning. Malm, T and M. Isaeus (in revision). Effects of salinity and geomorphology on the structure of macroalgal communities in the central Baltic Sea. _Ann. Bot. Fennici. Malm, T., S. Råberg, S. Fell and Carlsson P. 2004. Effects of beach cast cleaning on beach quality, microbial food web, and littoral macrofauna biodiversity. ESTUARINE COASTAL AND SHELF SCIENCE 60 (2): 339-347. Eklund B., Svensson P. A., Jonsson C. and Malm T. 2004. Toxic effects of decomposing red algae to littoral organisms. ESTUARINE COASTAL AND SHELF SCIENCE 62 (4): 621-626. Isaeus M., T. Malm, S. Persson and Svensson A. 2004. Effects of filamentous algae and sediment on recruitment and survival of Fucus serratus L. juveniles in the eutrophic Baltic Sea. - EUROPEAN JOURNAL OF PHYCOLOGY 39 (3): 301-307. Pettersson, P. 2006. Role of Mytilus for biodiversity in sediment habitats of the Skagerrak and Baltic Sea. Licentiate Thesis. Dep. of Systems Ecology, Stockholm Univ.

WP4 Mönster och processer i korallbiotoper Cohen, A.L., Gaetani, G.A., Lundälv, T., Corliss, B.H. and George, R.Y. Skeletal growth and composition of a cold-water scleractinian, Lophelia pertusa. Accepterad i Geologycubed. Costello, M.J., McCrea, M., Freiwald, A., Lundälv, T., Jonsson, L., Bett, B.J., van Weering, T.C., de Haas, H., Roberts, J.M., Allen, D. 2005. Role of cold-water Lophelia pertusa coral reefs as fish habitat in the NE Atlantic. In Cold-water Corals and Ecosystems, sid 771-805, ed Freiwald, A., Roberts, J.M., Springer Publishing House, Heidelberg, Germany Fosså, J.H., Lindberg, B., Christensen, O., Lundälv, T., Svellingen, I., Mortensen, P.B., Alvsvåg, J. 2005. Mapping of Lophelia reefs in Norway: experiences and survey methods. In Cold-water Corals and Ecosystems, sid 359-391, ed Freiwald, A., Roberts, J.M., Springer Publishing House, Heidelberg, Germany Jonsson, L.G., Nilsson, P.G., Floruta, F., Lundälv, T., 2004. Distributional patterns of macroand megafauna associated with a reef of the cold-water coral Lophelia pertusa on the Swedish west coast, Marine Ecology Progress Series 284, 163-171 Jonsson, L.G., Larsson, A.I., Lundälv, T. 2005. Laboratory study of Lophelia pertusa polyp behaviour in different current regimes. Poster and abstract, 3 rd ISDSC (International Symposium on Deep-Sea Corals), Miami. Jonsson, L.G., Lundälv, T. Associated fauna on cold-water coral (Lophelia pertusa) reefs in a fjord area; the importance of reef size and habitat type. Submitted. Lundälv, T., Jonsson, L.G. 2003. Mappng of deep-water corals and fishery impacts in the north-east Skagerrak, using acoustical and ROV survey techniques. Abstract Proceedings 6 th Underwater Science Symposium, Aberdeen, Lundälv, T., Lindmark, N., Nordberg, K. 2003. Initial study of carbonate mound structures associated with deep-sea corals in the Kosterfjord, W Sweden. Abstract 2 nd ISDSC (International Symposium on Deep-Sea Corals), p 59, Erlangen Lundälv, T., 2004. Kartläggning av marina habitat i Yttre Hvalerområdet, nordöstra Skagerrak. En pilotstudie. I: Kartlegging av marine naturtyper. En nordisk pilotstudie. Nordic Council of Ministers, Copenhagen, 2004 (ISBN 92-893-1010-3), pp. 30-39. Lundälv, T., Freiwald, A., Pfannkuche, O., Greinert, J., Wisshak, M., Erlandsson, C., Jonsson, L., 2005. Distribution and Status of Cold-Water Coral Ecosystems in Coastal Channels in the NE Skagerrak, Norway and Sweden. Paper and abstract, 3 rd ISDSC (International Symposium on Deep-Sea Corals), Miami. Wisshak, M., Freiwald, A., Lundälv, T., Gektidis, M. 2005. The physical niche of the bathyal Lophelia pertusa in a non-bathyal setting: environmental controls and palaeoecological implications. In Cold-water Corals and Ecosystems, sid 979-1001, ed Freiwald, A., Roberts, J.M., Springer Publishing House, Heidelberg, Germany. Wisshak, M., Gektidis, M., Freiwald, A., Lundälv, T. 2005. Bioerosion along a bathymetric gradient in a cold-temperate setting (Kosterfjord, SW Sweden): an experimental study. Facies DOI. 10.1007/s10347-005-0009-1. Rapporter: Lundälv, T. 2003. Kartläggning av marina habitat i Yttre Hvaler, nordöstra Skagerrak. En pilotstudie. Rapport Fylkesmannen, Östfold Fylke, Norge, sid 1-16.

Lundälv, T. 2004. Local physical forcing factors and particle dynamics at a Kosterfjord deepwater coral site. EU FP 5, projekt ACES (Atlantic Coral Ecosystem Studies), Final report, deliverable 11-2, sid 1-9 Lundälv, T., 2003. Conservation issues relating to deep-water corals in the Kosterfjord area, NE Skagerrak. EU FP 5, projekt ACES (Atlantic Coral Ecosystem Studies), Final report, sid 1-5 Lundälv, T. 2004. Kartläggning av biologiska värden i djupare delar av Yttre Hvaler, nordöstra Skagerrak, med ROV-teknik. Rapport Fylkesmannen, Östfold Fylke, Norge, sid 1-34 Lundälv, T., Jonsson, L.G. 2005. Kompletterande kartläggning av marina biologiska värden i Yttre Hvaler-området. Rapport Fylkesmannen, Östfold Fylke och Norska Fiskeri Direktoratet, Norge, sid 1-26 Jonsson, L.G. 2006. Ecology of three coastal cold-water cnidarians, in particular the scleractinian Lophelia pertusa. Göteborg University, Dept of Marine Ecology. Examensarbeten: Broberg, E. 2006. Genetic structure of reefs of the deep-sea coral Lophelia pertusa in NE Skagerrak. Sid 1-12. Göteborgs Universitet, Inst. Marin Ekologi Dahl, M. 2006. Genetic structure of Lophelia pertusa in North East Skagerrak. Sid 1-10. Göteborgs Universitet, Inst. Marine Ekologi Floruta, F. 2002. The use of an ROV in the study of the distributional pattern of megafauna on and in the vicinity of a deep water coral reef. Sid 1-13. Göteborgs Universitet, Inst. Marin Ekologi. Tillämpningsarbeten: Bergwall, E. 2006. Förekomsten av hornkoraller i Brattenområdet, SVS Väderöarna. Sid 1-13, Göteborgs Universitet, Inst. Marin Ekologi Ericson, J., Ljunghager, F. 2006. Spridningsmönster hos Lophelia pertusa i norra Skagerrak. Sid 1-12. Göteborgs Universitet, Inst. Marin Ekologi WP 5 Mönster och processer i och på grunda mjukbottnar Lindegarth, M. and Gamfeldt, L. 2005. Contrasting analyses of qualitative and quantitative ecological models: the effects of exposure on rocky shore assemblages. Ecology. 86 (5): 1346-1357. Lindegarth, M. and Norén, K. Limits to predictive models of abundance of benthic invertebrates at different spatial and temporal scales. Submitted manuscript. (J. Appl. Ecol.). Lindegarth, M. (in press) Wave exposure. In Encyclopedia of Tidepools. Denny, M. W. and Gaines, S. D. (eds) University of California Press, Berkeley, USA. Nohrén, Emma, Pihl, Leif & Wennhage, Håkan. Epibentic fauna and fish in shallow soft bottom habitats along the Swedish coast. (manuscript in preparation).

Norén, K. and Lindegarth, M. 2005. Spatial, temporal and interactive variability of infauna in marine Swedish shallow coastal sediments. J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 317: 53-68. Svensson, R., Lindegarth, M., Siccha, M., Lenz, M., Molis, M., Wahl, M., Pavia, H. Maximum species richness at intermediate intensities of disturbance: consistency among levels of productivity. Submitted manuscript. Wennhage, H and Pihl, L. 2006. From flatfish to sticklebacks: shifts in assemblage structure of mobile macrofauna in relation to macroalgal blooms. (MEPS in review). Norén, K. Evaluating predictability of spatially and temporally variable infauna. Ph. D. thesis. Department of Marine Ecology, Göteborg University. Konferensbidrag (föredrag och poster): Lindegarth, M. Using correlative patterns for prediction of structure and composition of benthic assemblages. MARBIPP workshop om biodiversitet på TMBL. 2003. Lindegarth, M. Förutsägelser om biodiversitet: Vad skall man ha dem till? Hur gör man? Presentation för regionala and lokala miljöhandläggare på NV i Stockholm Stockholm. 21 Januari 2004. Lindegarth, M. Experimental trawling and sampling to detect impacts on infauna in a Swedish fjord. Pêches et Océans Canada / Fisheries and Oceans Canada, Institut Maurice- Lamontagne, Mont-Joli, Québec, Canada, 12 Februari 2004. Lindegarth, M. Limits to prediction of abundances of benthic invertebrates at different spatial and temporal scales. Centre for research on Ecological Impacts of Coastal Cities, University of Sydney, Australien. 21 December 2004. Lindegarth, M. Limits to prediction of abundances of benthic invertebrates at different spatial and temporal scales. Leigh Marine Laboratory, University of Auckland, Nya Zealand. 25 Februari 2005. Lindegarth, M. Limits to prediction of abundances of benthic invertebrates at different spatial and temporal scales. National Institute of Water & Atmospheric Research, Hamilton Nya Zealand. 10 Mars 2005. Lindegarth, M. Prediktiva modeller: ett viktigt hjälpmedel vid kartering av grunda mjukbottnar. Presentation för regionala and lokala miljöhandläggare på NV i Stockholm Stockholm. 8 December 2005. Lindegarth, M. Predictive modelling of biodiversity in shallow marine habitats. OIKOS. Kalmar 7 February 2006. Lindegarth, M. Provtagning och kartering av biodiversitet på grunda sedimentbottnar. MARBIPP:s avnämarkonferens på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. 14 Juni 2006. Norén, K. Biodiversitetsmönster hos makrofauna i grunda mjukbottnar och förutsägbarhet av dessa mönster. Institutionsdagar vid Marin Ekologi, Göteborg 2002. Norén, K. Frekvens och hantering av ärenden rörande skötsel av grunda mjukbottnar hos kommuner och länsstyrelser runt Sveriges kust:. Presentation för länsstyrelse och Marbipp om resultat från internetenkät. Göteborg Länsstyrelsen. 2002. Norén, K. Aktuella marina miljöärenden längs Sveriges kust -2002. Presentation för kommuner, länsstyrelser och företag om resultat från intenetenkät. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. 2002. Norén, K. To predict infauna richness in shallow soft sediments. Institutionsdagar vid Marin Ekologi, GU. Tjärnö. 2003.

Norén, K. Scales of spatial variability in taxa richness, and composition of assemblages of benthic infauna on the Swedish west coast. EMBS-konferens. Spanien. 2003. Norén, K. Patterns of variability, correlative relationships and predictability of assemblages of shallow soft sediments. Institutionsdagar vid Marin Ekologi, GU. Kristineberg. 2004. Norén, K. Livet på en grund havsbotten. Offentlig kvällsföreläsning. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. 2004 Norén, K. WP 5.1 och 5.2 Infauna i grunda bottnar. Marbipp-presentation. Göteborg. 2004. Norén, K. Variation i tid och rum hos infauna samhällen och utveckling av prediktiva modeller. Marbipp-presentation. Tjärnö. 2006. Wennhage, Håkan. & Pihl, Leif. 2006. From flatfish to sticklebacks: shifts in assemblage structure of mobile macrofauna in relation to macroalgal blooms. Oral presentation at the European Marine Biology Symposium 39 in Genua, Italy, 2004. Examensarbeten: Bergström Per (2003) Contrasting models to predict abundance and diversity of intertidal bivalves. Examensarbete vid Institutionen för MarinEkologi, Göteborgs Universitet. Jansson Maria (2003) Habitat availability and patch occupancy of Zostera marina. Examensarbete vid Institutionen för MarinEkologi, Göteborgs Universitet. Juselius Johanna (2002) Predicting the distribution of shallow benthic habitats in he Tjärnö archipelago using parameters of coastal morphology calculated from nautical charts. Examensarbete vid Institutionen för MarinEkologi, Göteborgs Universitet. Nohrén Emma (2005) Vegetationens strukturerande roll för mobil epibentisk fauna på grunda marina mjukbottnar. Examensarbete 20 p vid Institutionen för MarinEkologi, Göteborgs Universitet. Roth Josefin (2005) Statistiska jämförelser mellan BQI och bottensyreförhållanden på den svenska västkusten. Examensarbete vid Institutionen för Marin Ekologi, Göteborgs Universitet. Siccha Rojas Michael G. (2004) Measures of diversity: a comparison of spatial patterns in a marine fouling community. Tillämpad kurs, 10 p. vid Institutionen för Marin Ekologi, Göteborgs Universitet. Sundin Annika (2003) Cost-benefit optimisation of strategies for sampling of intertidal bivalves. Tillämpad kurs, 10 p. vid Institutionen för Marin Ekologi, Göteborgs Universitet. Yngfors David (2003) Testing the uselfulness of models predicting abundance and diversity of intertidal bivalves. Examensarbete vid Institutionen för Marin Ekologi, Göteborgs Universitet. WP6 Varor och tjänster Hasselström, L., Söderqvist, T. & Malm, T. 2006. Welfare consequences of a resilient ecological state: the case of filamentous red algae on beaches in Öland, Sweden. Manuscript. Lerda, S. 2006. Economic valuation of coastal habitats sustaining plaice fisheries. Manuscript.

Pihl, L., Baden, S., Kautsky, N., Rönnbäck, P., Söderqvist, T., Troell, M. & Wennhage, H. 2006. Shift in fish assemblage structure due to loss of seagrass Zostera marina habitats in Sweden. Estuarine, Costal and Shelf Science 67: 123-132. Rönnbäck, P., Kautsky, N., Pihl, L., Troell, M., Söderqvist, T. & Wennhage, H. 2006. Ecosystem goods and services from temperate coastal habitats identification, valuation and implications of ecosystem shifts. Submitted (Ambio). Troell, M., Pihl, L., Rönnbäck, P., Wennhage, H., Söderqvist, T., Kautsky, N., 2005. Regime shifts and ecosystem service generation in Swedish coastal soft bottom habitats: when resilience is undesirable. Ecology and Society 10(1), 30 [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol10/iss1/art30. Examensarbeten: Flodqvist Jeanette kandidatuppsats 2004, nationalekonomi. Hasselström Linus kandidatuppsats 2004, magisteruppsats 2005, nationalekonomi WP 7 Marin biodiversitet och ekosystemfunktioner Gamfeldt L., Hillebrand H., Jonsson P.R. 2005. Species richness changes across two trophic levels simultaneously affect prey and consumer biomass. Ecology Letters 8: 696-703. Gamfeldt L, Wallén J, Jonsson PR, Berntsson KM, Havenhand JN. 2005. Increasing intraspecific diversity enhances settling success in a marine invertebrate. Ecology 86: 3219-3224 Gamfeldt L, Källström B. Increasing intraspecific diversity increases predictability in population survival in the face of a perturbation. Submitted manuscript (Oikos). Gamfeldt L, Hillebrand H, Jonsson PR. Multiple functions drive the biodiversity ecosystem functioning relationship. Submitted manuscript (Conservation Biology). Gamfeldt L, Lindgren FJ, Jonsson PR. Effects of changes in species richness across two trophic levels affected by openness and disturbance. in manus. Hillebrand H, Gamfeldt L, Jonsson PR, Matthiessen B. Consumer diversity indirectly changes prey nutrient content. Submitted manuscript (Limnology & Oceanography). Matthiessen B, Gamfeldt L, Jonsson PR, Hillebrand H. Grazer richness effects on algal biomass in a closed and open marine system. Ecology in press. Gamfeldt, L. 2006. Biodiversity and ecosystem functions the importance of marine biodiversity for ecosystem functioning. Ph. D. thesis. Dept. of Marine Ecology, Göteborg university.