Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Kungsbacka kommun

Relevanta dokument
Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Kungsbacka kommun

Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Kungsbacka kommun

Riktlinjer för lokal läkemedelshantering för kommunal hälso- och sjukvård Falkenbergs kommun

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Kungälvs kommun

Lokal läkemedelsinstruktion

Riktlinje för läkemedelshantering

Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Läkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent

Riktlinje läkemedelshantering, Falkenbergs kommun

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun

Ansvarsfördelning. Medicinskt ansvarig sjusköterska Reviderad

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Riktlinje Malmö stad

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

Antagen i socialnämnden Riktlinje för läkemedelshantering

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING PÅ.ÄLDREBOENDE, datum

RIKTLINJER Lokal instruktion för läkemedelshantering

RIKTLINJER Lokal instruktion för läkemedelshantering Hållets äldreboende

Lokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och skötselanvisningar.

Socialnämndens riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunala socialpsykiatriska särskilda boenden

Riktlinje för läkemedelshantering

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad

4. Ordination av läkemedel.

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING

Socialstyrelsens författningssamling

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats

Rutin för läkemedelsbehandling

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

Lokala läkemedelsrutiner för Särskilt boende i Kils kommun.

Malmö stad Medicinskt ansvariga sjuksköterskor

ÖVERGRIPANDE INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING INOM KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I ULRICEHAMNS KOMMUN.

En lokal rutin för läkemedelshanteringen ska upprättas som komplement vid varje boendeenhet.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad

RUTINBESKRIVNING. För läkemedelshantering. Sjuksköterskor inom särskilda boenden, korttidsboenden och dagverksamheter på Nacka Seniorcenter.

Riktlinjer för läkemedelshantering inom vård- och omsorgsförvaltningen

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

Lokal instruktion för läkemedelshantering

Rutin för läkemedelshantering

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering

3.2 Akutläkemedelsförrådets innehåll Aktuell lista över akutläkemedelsförrådens innehåll, se bilaga 1.

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Läkemedelshantering Inledning Styrdokument Ansvarsförhållande Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Arbetsordning för läkemedelshantering i äldreboenden (sjukhem, gruppboende, och servicehus) inom Täby kommun

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Lokala läkemedelsrutiner för Särskilt boende i Kils kommun.

Rutin läkemedelsförråd/närförråd

Hälso- och sjukvårdsriktlinje

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

ÖVERGRIPANDE RUTIN FÖR LÄKEMEDELSHANTERING

RIKTLINJER Lokal instruktion för läkemedelshantering för hemtjänst januari 2019 Revideringsintervall vid förändringar, dock minst en gång per år.

Lokala rutiner för läkemedelshantering

Rutin för Delegering i Värnamo Kommun

Rutin. Rutiner hemsjukvård

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun

Arbetsordning och lokal instruktion för läkemedelshantering i Falu kommun

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Ansvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för läkemedelshantering inom vård- och omsorgsboende för äldre i Solna kommun samt inom LSS

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Dokumentnamn Riktlinje för läkemedelshantering Fastställd av: AnnaKarin Bye, MAS Vård och omsorgsförvaltningen. Antal sidor 2. Dok.

6. Riktlinjer för läkemedelshantering särskilda boenden samt dagverksamheter

2 Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel.

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Rapport. Enhet Wesströms väg Sollentuna

Rapport. Enhet Gillbogården

Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Åtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Hantering av läkemedel i läkemedelsförråd och närförråd

Handläggare Eva Nykvist Wallberg

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

MAS Riktlinjer för läkemedelshantering

Marie D Johansson, Sjuksköterska, Ortopediska kliniken ViN 3. Ann Hertzman, verksamhetschef, Ortopediska kliniken ViN

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Transkript:

Gäller från Utfärdat av Godkänt 2016-12-19 Anna Gröneberg, Mas Anna Gröneberg Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Kungsbacka kommun

Innehållsförteckning Styrdokument... 4 Bakgrund... 4 Grund för läkemedelshantering... 4 Egenvård... 4 Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen... 4 Ansvarsfördelning... 5 Läkare... 5 Sjuksköterska... 5 Omsorgspersonal... 5 Enhetschef... 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas... 5 Ordination av läkemedel... 6 Under nedanstående rubriker beskrivs läkemedelshantering utifrån att läkemedelsövertag föreligger. Då patienten har egenvård av sina läkemedel gäller riktlinje för egenvård.... 6 Ordinationsrätt... 6 Ordinationshandling... 6 Telefonordination... 6 Krav på ordination... 6 Utbyte av läkemedel på apotek... 6 Överkänslighet... 7 Läkemedelsansvar vid korttidsboende, växelvård och trygghetsboende... 7 Ordination enligt generella direktiv... 7 Iordningställande och administrering av läkemedel... 7 Märkning av iordningsställt läkemedel... 8 Identitets- och läkemedelskontroll... 8 Signering av givet läkemedel... 8 Läkemedel vid behov... 8 Intravenös tillförsel av antibiotika och andra läkemedel... 9 Verkan och biverkan... 9 Naturläkemedel... 9 Narkotikaklassade läkemedel... 9 Allmänt... 9 Patientbunden narkotika... 9 Narkotikaklassade plåster... 10 Rutin för svinn av narkotikaklassade läkemedel... 10 Ansvarsfördelning vid svinn från den enskildes läkemedelsskåp... 10 Ansvarsfördelning vid svinn av narkotikaklassade läkemedel från akutläkemedelsförrådet.... 10 Specifika läkemedel... 11 Vaccination... 11 Waran, blodförtunnande läkemedel... 11 Cytostatika... 11 Fragmin... 12 Oxygen... 12 Sida 2 av 17

Rekvisition och leverans och mottagande av patientbundna läkemedel... 12 Lokal rutin... 12 Ordinationshandling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Särskilt boende... 12 Ordinärt boende... 13 Rekvisition, leverans, mottagande och förvaring av läkemedel i förråd, hembesökslåda och jour-ryggsäck... 13 Akutläkemedelsförråd... 13 Läkemedelsförråd på särskilt boende... 14 Hembesökslåda/Jour-ryggsäck... 15 Narkotika i läkemedelsförråd och akutläkemedelsförråd inklusive hembesökslåda och akutryggsäck... 15 Trygghetslåda... 15 Kylförvaring i läkemedelsförråd... 16 Medel för tekniskt bruk... 16 Kassation av läkemedel... 16 Patientbundna läkemedel... 16 Kasserade läkemedel/riskavfall... 16 Läkemedelsgenomgång... 16 Sida 3 av 17

Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763 Patientsäkerhetslagen 2010:659 SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, SOSFS 2001:17, SOSFS 2005:24, SOSFS 2006:24 SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. SOSFS Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering. SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrift om bedömningen av en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2001:16 om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Läkemedelshantering: Anvisningar för öppen hälso- och sjukvård inom kommuner och region Halland Bakgrund Läkemedelshantering är ett kvalificerat arbete som förutsätter goda kunskaper och ett gott omdöme hos den personal som hanterar läkemedel. För patienternas säkerhet krävs att personalens ansvar är klart definierat och att var och en är medveten om sina befogenheter och sitt ansvar. Riktlinjen är övergripande och kompletteras med lokala rutiner, med detta häfte som grund. Grund för läkemedelshantering Läkemedelshanteringen ska vara säker och individuellt anpassad till patientens sjukdom och personliga förutsättningar. Utgångsläget är att patienten själv ansvarar för förvaring av de läkemedel som ordinerats samt för den egna medicineringen. Detta gäller i så väl ordinärt som särskilt boende. Inga generella omhändertaganden får ske. Ansvarig läkare bedömer om patienten själv kan ta ansvar för sin medicinering. Läkarens bedömning ska ske i samråd med patienten, vårdnadshavare, närstående eller berörd omsorgspersonal. Övertagande av ansvaret skall dokumenteras i både läkarens och sjuksköterskans journal. Då förskrivning av läkemedel sker av behörig sjuksköterska gäller samma åtagande som för förskrivande läkare i hela läkemedelsprocessen. Egenvård Egenvård gällande läkemedelshantering kan endast bli aktuellt då patienten själv kan ta ansvar för sin medicinering. Beslut om att läkemedelsbehandling kan hanteras som egenvård ska tas av den som är ansvarig för ordinationen exempelvis läkare eller sjuksköterska, se riktlinje för egenvård. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Kvalitetsgranskning/inspektion utförs årligen av extern farmaceut vad gäller läkemedelsförråden. Granskande farmaceut initierar kontakten. Ansvarig sjuksköterska och eventuellt medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas deltar i granskningen. Ansvarig farmaceut skriver protokoll som delges enhetschef, läkemedelsansvarig sjuksköterska samt Mas. Sida 4 av 17

Ansvarsfördelning Läkare Ansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient och ger anvisningar om vård och behandling. Läkemedelsordinationen skrivs på ordinationshandling som utgör underlag för patientens läkemedelsbehandling. Sjuksköterska Sjuksköterskan ansvarar för patientens vård i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar och för att läkares ordinationer och anvisningar följs. Om det förekommer flera ordinationshandlingar är det sjuksköterskans ansvar att ha en samlad bild av aktuella läkemedelsordinationer. Sjuksköterskan ska dokumentera patientens behov av hjälpinsatser samt vilka åtgärder som skall vidtas för att patienten skall kunna inta sina läkemedel på ett säkert sätt. Om patienten bedöms att inte själv kunna ta ansvar för sin medicinering kontaktas ansvarig läkare för ställningstagande till ansvarsövertagande. Om ansvarsövertagande sker ansvarar sjuksköterskan för förvaring och hantering av patientens läkemedel. Övertagandet kan gälla all medicinering eller delar av den, vilket ska framgå i dokumentationen i journalen. Sjuksköterskan kan, om hen bedömer att så kan ske, delegera enskilda uppgifter i fråga om läkemedelshanteringen till omsorgspersonal, se riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter. Sjuksköterskan ansvarar för att instruera utförarens personal hur läkemedlen ska ges. Varje sjuksköterska har ett egenansvar att riktlinjen för läkemedelshantering följs och att kontrollera att det är ordning och reda där läkemedel förvaras och hanteras. Omsorgspersonal I personalens ansvar ingår att uppmärksamma förändringar i patientens hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska om detta. Brister i patientens läkemedelshantering ska rapporteras till ansvarig sjuksköterska. Omsorgspersonalen ska följa sjuksköterskans ordination/instruktion. Enhetschef I enhetschefen ansvar ingår att hålla sig underrättad om personalens delegeringar för att utföra uppgifter i läkemedelshantering. Enhetschefen ansvarar för att det finns omsorgspersonal i tjänst som kan utföra uppgifter i läkemedelshantering, när sådana är delegerade. Ansvaret innebär även att se till att det finns tid avsatt för att utföra delegerade uppgifter i läkemedelshantering liksom tid avsatt för utbildning av den personal som ska få delegering. Enhetschefen ansvarar för att fastställda rutiner är kända och följs samt att omsorgspersonalen får fortlöpande information och utbildning inom läkemedelsområdet. Enhetschefen för sjuksköterskeorganisationen har ett särskilt ansvar för läkemedelsförråden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas Medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvarar för att årligen följa upp att riktlinje för läkemedelshantering är ändamålsenlig och väl fungerande. Mas bör ha ett nära samarbete med ansvarig läkare inom regionen för att säkerställa riktlinje för generella direktiv och innehållet i det kommunala läkemedelsförrådet. Sida 5 av 17

Ordination av läkemedel Under nedanstående rubriker beskrivs läkemedelshantering utifrån att läkemedelsövertag föreligger. Då patienten har egenvård av sina läkemedel gäller riktlinje för egenvård. Ordinationsrätt Läkare, tandläkare, tandhygienist och sjuksköterska med särskild förskrivningsrätt har behörighet att ordinera läkemedel. Ordinationshandling Då läkemedel ordineras på recept, i Pascal eller på ordinationskort för dosdispensering ska den sjuksköterska som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ordinationskortet eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen ska signeras och det ska framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. Det ska tydligt framgå på ordinationshandlingen om patienten själv ansvarar för del av läkemedelshanteringen. Vid oklarheter kring ordinationer ska ansvarig läkare kontaktas. Sjuksköterskan ska kontrollera ordinationshandling regelbundet. Det ska alltid ske vid ny eller ändrad ordination, vid nyinsatt dosdispensering samt efter sjukhusvistelse. Ordinationshandling ska ligga till grund för all delning av läkemedel i dosett. Sjuksköterska ansvarar för att personuppgifterna på påse/dosett stämmer överens med ordinationshandlingen. Ordinationshandling utgör journalhandling. I de fall patienten har APO-dos är det obligatoriskt att uppge kontaktpersonens namn på ordinationshandlingen. Telefonordination Läkemedel ska ordineras skriftligt. Den som ordinerat läkemedel per telefon ska, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. Bekräftelse kan också skickas via fax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för överföring av journaluppgifter finns. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandling av en sjuksköterska. För att säkerställa ordinationen ska sjuksköterskan läsa upp ordinationen för läkaren i telefonen. Namnet på den som ordinerat läkemedlet, tidpunkten för ordinationen, läkemedlets namn och styrka, dosering, administreringssätt och tidpunkt för administrering ska anges. Patientansvarig läkare ska informeras om aktuella ändringar så snart tillfälle ges. Sjuksköterskan ansvarar för att ha en samlad bild av aktuella läkemedelsordinationer. Krav på ordination En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkt för administrering. Doseringen ska anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Indikation för ordinerat läkemedel ska anges på recept eller ordinationskort. Internationella enheter ska vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. Utbyte av läkemedel på apotek Ett utbyte av läkemedel enligt lagen 2002:160 om läkemedelsförmåner m.m. innebär inte att ordinationen ändrats, eftersom ett sådant byte sker enligt lag och i enlighet med en av Sida 6 av 17

Läkemedelsverket fastställd lista över likvärdiga läkemedel. Sjuksköterska ska föra in och signera ändringen i ordinationshandlingen. Sjuksköterskan svarar också för kontroll av eventuellt utbytta läkemedel i samband med leverans från apotek. Överkänslighet Uppmärksammas överkänslighetsreaktion hos patienten rapporterar sjuksköterskan detta till ansvarig läkare. Överkänslighetsmarkering ska göras i omvårdnadsjournalen där även ansvarig läkare för diagnosen namnges. Läkemedelsansvar vid korttidsboende, växelvård och trygghetsboende I de fall patienten inte hanterar sina läkemedel själv ska läkemedelsordination och aktuella läkemedel tas med till korttidsboendet. Information om detta ska lämnas då beslut tas om korttidsboende, växelvård eller då patienten blir anvisad en eventuell trygghetsplats. Har patienten egenvård hemma och anhöriga delar i dosett, ska sjuksköterskan i samband med ankomsten till korttidsboendet göra en kontroll och rimlighetsbedömning mellan innehållet i dosetten och aktuellt ordinationsunderlaget. Sjuksköterskan ska också göra en bedömning om patienten kan hantera sina läkemedel som egenvård. Om tveksamhet råder gällande egenvård, dosering eller om läkemedelsbehandlingen inte verkar relevant i förhållande till patientens hälsotillstånd ska läkare kontaktas för ställningstagande till behandlingen och läkemedelsövertaget. Ordination enligt generella direktiv Generella direktiv för läkemedelsbehandling får endast utformas gemensamt av läkare och Mas. Läkemedel enligt generella direktiv ska innehålla uppgifter om indikationer, kontraindikationer, dosering och antal tillfällen läkemedlet får ges till en patient utan läkarkontakt. I Halland finns gemensamma generella behandlingsanvisningar för: Läkemedel som får ges i akuta situationer i väntan på läkarordination Läkemedel i samband med överkänslighetsreaktion Läkemedel som får ges vid enklare åkommor efter bedömning av sjuksköterska Se förteckning på generella behandlingsanvisningar. De generella anvisningarna omprövas en gång/år av chefsöverläkaren i region Halland och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna i Halland. Iordningställande och administrering av läkemedel Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, receptarie eller apoteket. Vissa läkemedel anses vara iordningställt av tillverkaren. Färdigställd dos ska vara märkt med namn, födelsedata, läkemedlens namn, styrka, läkemedelsform och dos tidpunkt samt signatur. Dokumentation av iordningställd dos sker på signeringslista och/eller i journalen. Sjuksköterskan avgör i varje enskilt fall utifrån patientsäkerheten och läkemedlets egenskap om läkemedel ska tas ur originalförpackning eller delas i dosett. Detta ska framgå av ordinationshandling och signeringslista. Läkemedel ska administreras av sjuksköterska eller delegerad omsorgspersonal. Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska. Sjuksköterskan bär i dessa fall hela ansvaret. Sida 7 av 17

Sjuksköterskan kan i vissa fall delegera delar i läkemedelshanteringen till reellt kompetent omsorgspersonal enligt riktlinje för delegering. Vilka moment som får delegeras avgörs av Mas och finns dokumenterat i verksamhetssystemets delgeringsmodul. Vid specifika delegeringar kontaktas alltid Mas för bedömning om delegering är förenlig med god patientsäkerhet. Märkning av iordningsställt läkemedel Av sjuksköterska iordningställt läkemedel ska på dosett vara märkt med uppgifter om patientens namn och personnummer. Påse eller spruta ska dessutom var märkt med läkemedlets namn, datum, tid då läkemedlet ska administreras samt signatur av den som iordningsställt läkemedlet. Identitets- och läkemedelskontroll Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dos och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen. Sjuksköterska ansvarar för att ordinationsändringar genomförts på ordinationshandlingen och signeringslistan. Den som överlämnar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd dag och tidpunkt. Räkning av antalet tabletter i Apodospåse/bubbla eller dosett ska genomföras och kontrolleras gentemot uppgift på påse och ordinationshandling. Ordinationshandlingar och signeringslistor ska vara tillgängliga vid överlämnande av läkemedel. Signaturförtydligande ska finnas för varje patient där det finns ett läkemedelsövertag och betraktas som en journalhandling. Signering av givet läkemedel Signering av administrerat läkemedel görs på signeringslista och/eller i omvårdnadsjournal. Signeringslista får endast iordningställas av sjuksköterska. När signeringslistan iordningställs ska alltid samtliga ordinationshandlingar gås igenom för att säkerställa att alla ordinationer finns med. Signeringslistan är en journalhandling. Läkemedel vid behov Huvudregel: Innan läkemedel vid behov ges ska omsorgspersonalen alltid kontakta ansvarig sjuksköterska. Alla läkemedel som ges vid behov ska noteras och signeras på avsedd lista. På ordinationskortet ska det framgå hur läkemedel vid behov ska administreras. Vid utebliven effekt eller att patientens tillstånd försämras ska sjuksköterska alltid kontaktas. Kontrollräkning av narkotiska preparat ska genomföras och dokumenteras varje gång ett läkemedel tas ut eller tillförs. Om mängden läkemedel inte stämmer vid kontrollräkning ska sjuksköterska alltid kontaktas och chef ska informeras. Avvikelserapport ska alltid skrivas. Undantagsregel, vid behovsläkemedel: Om patientansvarig sjuksköterska bedömer att läkemedel kan ges innan kontakt tas med tjänstgörande sjuksköterska, ska det tydligt framgå av vårdplan. Planen ska döpas till: Orsak (t.ex. smärta i höft), läkemedel att ge vid behov. I vårdplanen ska följande uppgifter finnas: - Vilket preparat som avses, t.ex. Tablett Alvedon 500 mg eller synonympreparat. - Vilken dos som ska ges, specificera i antal och sort t.ex. 2 tabletter eller 10 ml Sida 8 av 17

- Tidsintervall för hur ofta läkemedelsdosen kan upprepas, t.ex. Det måste gå minst sex timmar innan nästa vidbehovsdos ges. - Maximal dos som kan ges per dygn. - När vidbehovspreparatet kan ges i förhållande till övrig läkemedelsbehandling. - Indikation för läkemedlet, t.ex. smärta i höft. Det räcker inte att skriva smärta i största allmänhet utan personlen ska veta att man måste kontakta sjuksköterska när nya symtom uppkommer eller när hälsotillståndet förändras. - PAS ansvarar för att följa upp vårdplanen/handlingsplanen. Planen ska följas upp varje månad. Tjänstgörande sjuksköterska ska alltid kontaktas efter att läkemedel getts enligt undantagsregeln. Vid utebliven effekt eller att patientens tillstånd försämras ska sjuksköterska alltid kontaktas. Intravenös tillförsel av antibiotika och andra läkemedel Intravenösa läkemedel kan administreras som enstaka dos eller under en längre tid via perifer venkateter. Anvisningar om hantering och skötsel ska i varje enskilt fall dokumenteras i en omvårdnadsplan. I samband med administrering av läkemedel där det finns risk för allergisk reaktion t.ex. antibiotika gäller: I princip ska aldrig läkemedel där risk finns för allergisk reaktion ges som första dos i hemmet. Det kan finnas undantag om patienten fått aktuellt läkemedel tidigare. Läkemedlet ska i första hand ges dagtid. Tjänstgörande läkare ska vara informerad oberoende av tidpunkt på dygnet. Akutväska och ordination ska finnas tillgänglig för att behandla eventuell allergisk reaktion. Vid frågeställningar om blodtransfusion kontakta Mas. Verkan och biverkan Det är av största vikt att omsorgspersonalen rapporterar iakttagelser rörande patientens tillstånd till ansvarig sjuksköterska för att behandlingsresultatet ska kunna följas upp. Alla tecken på biverkningar som observerats ska dokumenteras av sjuksköterska i omvårdnadsjournalen och snarast rapporteras till behandlande läkare. Naturläkemedel Om patienten intar naturläkemedel som egenvård ska behandlande läkare meddelas för ställningstagande till interaktionsrisk. Narkotikaklassade läkemedel Allmänt Generellt för samtliga narkotikaklassade läkemedel som inte är dosdispenserade gäller att narkotikajournal ska föras för vart och ett av läkemedlen i förteckningen II V(se FASS). När det gäller dessa narkotikaklassade läkemedel ska så små förpackningar som möjligt användas. Patientbunden narkotika All personal som hämtar narkotikaklassade läkemedel ska bokföra detta i narkotikajournalen, som finns i patientens läkemedelsskåp, skriva in och signera tillförd mängd av läkemedlet. Lokal rutin ska upprättas av sjuksköterska och enhetschef för verksamheten gällande hur sjuksköterskan får information om att narkotika har tillförts patientens läkemedelsskåp i de fall personal hämtat Sida 9 av 17

läkemedlet. Kontrollräkning av patientbunden narkotika ska ske minst en gång per 30-dagarsperiod av sjuksköterska. Om brist upptäcks ska rutin för svinn av narkotikaklassade läkemedel följas. Fulltecknad narkotikajournal arkiveras i omvårdnadsjournalen. Narkotikaklassade plåster Vid applicering av narkotikaklassade plåster ska alltid det gamla plåstret tas bort först. Därefter sätts det nya plåstret på som daterats och signerats av den som applicerar plåstret. Vid byte av plåster används handskar. Handsken vänds ut och in och på så sätt förvars det använda plåstret i handsken. Slå en knut på handsken och lägg i särskild avsett påse i läkemedelsskåpet. Sjuksköterskan kasserar påsen efter att ha kontrollerat antalet förbrukade plåster gentemot narkotika journalen. Rutin för svinn av narkotikaklassade läkemedel Ansvarsfördelning vid svinn från den enskildes läkemedelsskåp Sjuksköterska Att det endast finns små förpackningar av narkotikaklassade läkemedel i läkemedelsskåpet Att kontrollera i dokumentationen om några tabletter inte är registrerade på kontrollistan. Att prata med omsorgspersonal och kollegor som arbetar på enheten samt jourverksamheten för att hitta en förklaring till svinnet. Att informera ansvarig enhetschefen på enheten Att tillsammans med enhetschefen besluta om vilka åtgärder som ska vidtas Enhetschefen på boende eller inom hemtjänsten ansvarar för Att skriva en avvikelse och utreda händelsen enligt gällande rutin. Svinn betraktas alltid som en 3:a. Att tillsammans med sjuksköterskan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas ex. extra kontrollräkning. Att informera patienten och/ eller dennes anhörig. Att polisanmäla ärendet vid misstanke om brott. Att informera medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschefen inom verksamheten om den inträffade händelsen och vilka åtgärder som är vidtagna. Ansvarsfördelning vid svinn av narkotikaklassade läkemedel från akutläkemedelsförrådet. Sjuksköterskan som upptäcker svinnet ansvarar för Att kontrollera aktuell dokumentationen om några tabletter inte blivit registrerade på kontrollistan. Att prata med sina kollegor för att hitta en förklaring till svinnet. Att informera ansvarig enhetschef inom sjuksköterskeorganisationen, Att skriva en avvikelse som lämnas till enhetschefen Sida 10 av 17

Enhetschefen för sjuksköterskorna ansvarar för Att skriva en avvikelse (om det inte är gjort), svinn bedöms alltid som en 3:a Att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas ex. extra kontrollräkning. Att polisanmäla svinnet vid misstanke om brott. Att informera övriga sjuksköterskor om vidtagna åtgärder samt resultatet av åtgärderna. Att informera medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschefen inom hälso- och sjukvård och rehabilitering om den inträffade händelsen och vilka åtgärder som är vidtagna. Specifika läkemedel Vaccination Influensa vaccination utförs årligen till riskgrupper enligt gällande föreskrift. Behörig namngiven sjuksköterska får bedöma, ordinera och utföra vaccination mot influensa inom sitt eget yrkesansvar. Verksamhetscheferna för hälso- och sjukvårdsorganisationerna upprättar en lista över de namngivna sjuksköterskorna. Underlag för bedömningen av vaccinationen sker utifrån region Hallands frågeformulär. Formuläret är en journalhandling och ska sparas. Sjuksköterskan samarbetar med aktuell vårdcentral eftersom det är vårdcentralen som beställer vaccin och fakturerar patienten för utförd vaccination. Akutlåda för överkänslighetsreaktion med aktuell ordination ska finnas tillgänglig i samband med vaccineringen se generella behandlingsanvisningar. Dokumentationen av ordinationen sker på aktuellt ordinationsunderlag samt i omvårdnadsjournalen. I verksamhetssystemet upprättas en vårdplan, döp den till säsongsinfluensa. Vid åtgärd i vårdplanen dokumentera under speciell omvårdnad -> läkemedelshantering -> vaccination följande; tidpunkt, vaccinets batchnummer, administreringssätt och lokalisation. Blodförtunnande läkemedel tex Waran, Innohep, Fragmin Waran Waran iordningställs av sjuksköterska i dosett efter speciell ordinationshandling som ska förvaras tillsammans med läkemedlet. Vid inställning av Waran-ordination ska framtagen rutin följas. Inj Innohep/Fragmin Ordinationen är oftast från sjukhuset på kvällstid. Kommunsjuksköterska kan förändra tiden på injektionen till tid som passar bättre. Patienter som behandlas med T Waran och Innohep (gäller förfylld injektion) ska vara stabila för att delegering till omsorgspersonal ska kunna ske. Ansvarig sjuksköterska bedömer när patienten är tillräckligt stabil för att insatsen ska kunna delegeras. Ansvarig läkare fungerar som stöd i bedömningen. Cytostatika Se rutin Cytostatikabehandling. Sida 11 av 17

Fragmin Se rutin Fragmin. Oxygen Se Riktlinje för syrgasbehandling. Rekvisition och leverans och mottagande av patientbundna läkemedel När personal hämtar beställda receptbelagda läkemedel på apotek krävs en fullmakt från patienten. Den som hämtar läkemedel ska kunna legitimera sig samt kvittera avhämtningen. Lokal rutin En lokal rutin över ansvarsfördelningen mellan sjuksköterska och omsorgspersonal på enheten vad gäller läkemedelhantering ska upprättas av enhetschefen på fastställ mall. Detta ska ske i samråd mellan enhetschef och ansvarig sjuksköterska på enheten. Lokal rutin ska delges Mas för kännedom. Rutinen ska revideras årligen. Ordinationshandling Ordinationshandlingen utgör en stående rekvisitionshandling och betraktas som ordinationsunderlag. Läkemedel vid behov samt stående läkemedel som inte dosdispenseras för enskild patient, levereras efter beställning. Lokal rutin skapas inom varje enhet hur beställningen ska ske. Vid ordinationsändringar ska sjuksköterskan kontrollera första dagens APOdosrulle mot aktuell ordinationshandling så innehållet stämmer överens. Sjuksköterskan ansvarar för att endast aktuell ordinationshandling finns tillgängligt. Vid förändrad ordination ska sjuksköterskan informera berörd personal. Sjuksköterskans exemplar av ordinationshandlingen är journalhandling och patientens eget exemplar av ordinationshandlingen ska makuleras när det är inaktuellt. Förvaring av patientbundna läkemedel Läkemedelen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Särskilt boende Vid läkemedelsövertag ska patientens läkemedel förvaras på ett säkert sätt som är anpassat till verksamhetens inriktning, till exempel i ett låst läkemedelsskåp i lägenheten eller i ett gemensamt låst utrymme avsett för läkemedelsförvaring på det särskilda boendet. Sjuksköterskan ska göra en bedömning utifrån ett säkerhetsperspektiv. Bedömningen ska framgå i vårdplanen för läkemedelshantering. Vid förvaring i gemensamt läkemedelsskåp ska läkemedlen förvaras väl åtskilda i en box/låda för varje patient märkt med personnummer och namn. Sjuksköterska ansvarar för ordningen i patientens läkemedelsskåp samt leverans av läkemedel till detta. Dessa uppgifter kan delegeras till omsorgspersonal. Sida 12 av 17

Ordinärt boende I ordinärt boende ska sjuksköterska göra en bedömning av hur patientens läkemedel ska förvaras utifrån ett säkerhetsperspektiv. Bedömningen ska framgå i vårdplanen för läkemedelshantering. I de fall där det är motiverat att ha ett låsbart skåp, och patienten inte kan eller vill skaffa ett eget skåp kan verksamheten erbjuda ett låsbart skåp till låns. Endast sjuksköterskan samt den omsorgspersonal som har delegerats uppgifter inom läkemedelshanteringen får ha tillgång till koder och nycklar till patienternas läkemedelsskåp. Kort/plupp eller kodlås rekommenderas framför nycklar för att öka säkerheten. Lokal rutin ska upprättas på enheten för att säkerställa kod/nyckelhanteringen. Läkemedel, ordinationshandling och signeringslistor förvaras tillsammans. Om det är förenligt med en säker hantering kan följande läkemedel förvaras utanför läkemedelsskåp: Inhalatorer, ögondroppar, örondroppar Salvor, spolvätskor och läkemedel som används i samband med såromläggning eller insättning av urinvägskateter Rekvisition, leverans, mottagande och förvaring av läkemedel i förråd, hembesökslåda och jour-ryggsäck Akutläkemedelsförråd För att ha möjlighet att snabbt kunna utföra läkarordinationer vid akuta tillstånd har Region Halland inrättat ett akutläkemedelförråd som finns på Omsorgens Hus. Det begränsade antalet jourläkemedel som ska finnas i förrådet har beslutas av närsjukvårdsöverläkaren i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor Hallands kommuner och revideras en gång per år. Aktuell lista för akutläkemedelsförrådet finns i mappen Generella listan. Region Halland har kostnadsansvaret och kontroller sker regelbundet. Enhetschef för hälso- och sjukvård i Vård & Omsorg utser tillsammans med medicinskt ansvariga sjuksköterska sjuksköterskor som är ansvariga för hanteringen av läkemedlen i förrådet. Uppdraget är på ett år i taget. Namnen på dessa sjuksköterskor finns i läkemedelsförrådet samt en kopia hos mas. Förrådet låses med kodlås där koden ska bytas minst en gång per år. Det är endast sjuksköterskor som har tillträde till förrådet. För att kunna utföra akuta ordinationer hos patienten inom rimlig tid exempelvis smärta i samband med fall, andningssvårigheter, krampanfall, näsblod, plötsligt uppkommen allergi har det upprättas läkemedelsförråd på särskilda boenden, hembesökslådor och jour-ryggsäckar. Det är akutläkemedelsförrådet som förser läkemedelförråden på särskilda boenden, hembesökslådor och jour-ryggsäckar med läkemedel. Akutläkemedel får inte förvaras på någon annan plats. Utsedda namngiva sjuksköterskor ansvarar för att rekvirera läkemedlen till förrådet. Beställningar görs en gång per vecka och/eller vid behov via WEB-Abbest. Leveranser sker på torsdagar till Omsorgens Hus. Vid ankomst kvitteras lådorna och låses in av den personal som kvitterat försändelsen. Mottagen narkotika förs in i narkotikajournalen. Sjuksköterskorna har tillgång till akutläkemedelsförrådet via sitt SITHS-kort. Sida 13 av 17

Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan har följande uppgifter: Att läkemedlen förvaras på ett säkert sätt Att endast beslutade läkemedel finns i förrådet och att listan är aktuell Att rekvirering av läkemedel till förrådet sköts Att var 30 dag kontrollera ordningen i läkemedelsförrådet samt signera på avsedd lista Att läkemedlen är överskådligt placerade det vill säga injektioner för sig, läkemedel för invärtes bruk för sig, läkemedel för utvärtes bruk för sig och patientbundna läkemedel för sig Att läkemedlen är i fullgott skick och avsedda att användas inom rimlig tid Att bäst före datum på läkemedel, sprutor och spetsar med mera inte har passerats Att samtliga vardagar läsa av kylskåpstempraturen samt signera på avsedd lista Att kontrollera leverans från apotek samt spara följesedeln Att registrera mottagen narkotika Att åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket Att utföra kassation Att vara kontaktperson gentemot ansvariga sjuksköterskor för boende förråden. Att vara kontaktperson för apoteket bland annat för kvalitetsgranskande farmaceut Läkemedelsförråd på särskilt boende På sjuksköterskans expedition finns det lokala läkemedelsförrådet inlåst på följande särskilda boenden; Blåvingevägen, Bukärrsgården, Ekhaga, Kolla, Måhaga, Signes Hus, Smedjan, Vickan och Åsa. Nyckeln till expeditionen förvaras på nyckelknippa, antingen journyckelknippa och/eller PASnyckelknippa, som hämtas ut i nyckelskåpet på Omsorgens Hus Mas tillsammans med chefsläkaren i Närsjukvården avgör vilka läkemedel som ska finnas i förrådet. Aktuell lista för läkemedelsförråd på boenden finns i mappen Generella listan. Läkemedel till dessa förråd hämtas från akutläkemedelsförrådet på Omsorgens Hus. När uttag av narkotikaklassade läkemedel sker dokumenteras detta på särskilda listor både i akutläkemedelsförrådet och i förrådet på det särskilda boendet. Enhetschef för hälso- och sjukvård i Vård & Omsorg utser tillsammans med Mas sjuksköterskor som är ansvarig för läkemedelsförråden på det särskilda boendet. Uppdraget är på ett år i taget. Namnen på dessa sjuksköterskor finns i läkemedelsförråden samt en kopia hos mas. De sjuksköterskor som ansvarar för läkemedelförrådet få inte samtidigt ha ansvar för kontrollräkningen av narkotika i samma förråd. Ansvarig sjuksköterska kontrollräknar narkotiska läkemedel var 30 dag. Detta gäller även för patientbundna läkemedel när/om de förvaras i läkemedelsförrådet. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan har följande uppgifter: Att läkemedlen förvaras på ett säkert sätt Att endast beslutade läkemedel finns i förrådet och att listan är aktuell Att rekvirering av läkemedel till förrådet sköts via ansvariga för akutläkemedelförrådet Att var 30 dag kontrollera ordningen i läkemedelsförrådet samt signera på avsedd lista Att läkemedlen är överskådligt placerade det vill säga injektioner för sig, läkemedel för invärtes bruk för sig och läkemedel för utvärtes bruk för sig, patientbundna läkemedel för sig Att läkemedlen är i fullgott skick och avsedda att användas inom rimlig tid Att bäst före datum på läkemedel, sprutor och spetsar med mera inte har passerats Sida 14 av 17

Att samtliga vardagar läsa av kylskåpstempraturen samt signera på avsedd lista Att kontrollera leverans från apotek samt spara följesedeln Att registrera mottagen narkotika Att åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket Att utföra kassation Att vara kontaktperson för apoteket bland annat för kvalitetsgranskande farmaceut Hembesökslåda/Jour-ryggsäck I Akutläkemedelsförrådet på Omsorgens Hus finns det hembesökslådor och jour-ryggsäckar som ska användas i samband med hembesök eller vid besök på boende där det inte finns ett läkemedelsförråd. Observera att innehållet i hembesökslådan kan variera under året beroende på vaccinationstid eller inte. Kontrollera därför innehållet innan hembesök. Mas tillsammans med chefsläkaren i Närsjukvården avgör vilka läkemedel som ska finnas i lådorna och ryggsäckarna. Lista över aktuella läkemedel som ingår finns i mappen Generella listan. I jourryggsäcken ska även finnas material för att kunna ge injektioner och för att kunna sätta en perifer venkateter. De fem hembesökslådorna och sex jour-ryggsäckarna ska vara färdigpackades och förvaras inlåsta i akutläkemedelsförrådet när de inte används. Varje sjuksköterska har ett ansvar att efter användande av hembesökslåda/jour-ryggsäck med tillhörande läkemedelsväska återställa innehållet till ursprungsskicket samt signera före och efter användning på avsedd lista. Läkemedlen som ska ingå i lådorna och ryggsäckarna hämtas ut med nyckel som finns i nyckelskåpet som öppnas med i SITHS-kort. Narkotika i läkemedelsförråd och akutläkemedelsförråd inklusive hembesökslåda och akut-ryggsäck Enhetschef för hälso- och sjukvård i Vård & Omsorg utser tillsammans med medicinskt ansvariga sjuksköterska/sjuksköterskor som är ansvariga för hanteringen av läkemedlen. Uppdraget är på ett år i taget. Namnen på dessa sjuksköterskor finns i läkemedelsförrådet samt en kopia hos mas. De sjuksköterskor som ansvarar för läkemedelförrådet få inte samtidigt ha ansvar för kontrollräkningen av narkotika i samma förråd. Ansvarig sjuksköterska kontrollräknar narkotiska läkemedel dagligen i akutläkemedelsförrådet. Utsedda sjuksköterskor rekvirerar narkotika till läkemedelsförrådet. När de rekvirerade läkemedlen levereras sparas följesedeln tills alla läkemedel har kommit. Kontrollräkning av narkotika i läkemedelsförråd, andra förvaringsutrymmen samt i specifika väskor med läkemedel räknas och dokumenteras i förbrukningsjournalen enligt lokal rutin. Fulltecknad förbrukningsjournal sparas till nästa kvalitetsgranskningstillfälle, dock minst ett år efter sista anteckningen. Om brist upptäcks upprättas avvikelse ska rutin för svinn av narkotikaklassade läkemedel följas. Trygghetslåda I samverkan med Region Hallands läkemedelschef har akutläkemedelsförrådets användande utökats till att även omfatta ordinationer i förebyggande syfte inom den palliativa vården. Läkemedel och ordination finns i särskilt framtagen trygghetslåda. Se separat riktlinje för trygghetslåda. Sida 15 av 17

Kylförvaring i läkemedelsförråd Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 till +8) och ska förvaras i kylskåp. Detta framgår av förpackningen. Kylskåpetet ska vara låsbart, eller vara placerat i ett låst utrymme. Det ska också vara utrustat med en min/max-termometer vilken ska avläsas varje dag vardag och signeras. Signeringslistorna sparas i 3 månader. I kylskåp avsedda för läkemedel får endast läkemedel förvaras. Medel för tekniskt bruk Medel för tekniskt bruk som t ex rengöringsmedel och liknande får inte förvaras i läkemedelsförrådet. Detta ska förvaras på annat säkert sätt. Kassation av läkemedel Patientbundna läkemedel Sjuksköterskan ansvarar för, att utifrån patientens samtycke eller dennes närstående, ta bort inaktuella läkemedel ur patientens läkemedelsskåp och returnera dessa till apoteket i avsedd kasse märkt Riskavfall kasserade läkemedel. Läkemedel som ska kasseras ska förvaras inlåsta. En avliden persons läkemedel är formellt dödsboets egendom. Av säkerhets- och praktiska skäl erbjuder sjuksköterskan sig att återlämna läkemedlen till apoteket för destruktion. Narkotika omfattas av narkotikalagstiftningen vilket innebär att det är olagligt att inneha narkotiska preparat om man inte har ordination på dessa, vilket innebär att sjuksköterska alltid tar hand om dessa preparat. Kasserade läkemedel/riskavfall Kassation av läkemedel som ingår i läkemedelsförråd och som klassas som narkotiska ska föras i särskild förbrukningsjournal, en journal per läkemedel. Patientens personnummer och namn anges i förbrukningsjournalen. Förbrukningsjournalen sparas till nästa kvalitetsgranskning av apoteket eller Mas. Kassation av narkotiska preparat ska signeras av läkemedelsförrådsansvarig sjuksköterska tillsammans med ytterligare en sjuksköterska. Läkemedel som ska kasseras samlas i en särskild plastkasse märkt Riskavfall kasserade läkemedel. Hela förpackningar får inte slängas i riskavfallspåsen. Lösa tabletter och tablettkartor får kasseras i påsen. Andra förpackningssystem för kassation kan förekomma. Beslut tas av enhetschef för hälso- och sjuvårdsverksamheten i samråd med Mas. Kasserade läkemedel lämnas till apoteket för destruktion Läkemedelsgenomgång Årligen ska samtliga patienter med läkemedelsövertag erbjudas en läkemedelsgenomgång. PHASE- 20 ska användas som underlag till ansvarig läkare inför genomgången. PHASE-20 är en symtomskattningsskala som används för att på ett systematiskt sätt identifiera symtom som kan vara relaterade till patientens läkemedelsbehandling. Symtomskattningen är ett viktigt underlag för att ta ställning till läkemedelsbehandlingen. PHASE-20 är en journalhandling. Länk till blanketten: http://www.regionhalland.se/pagefiles/82779/phase%2020%20och%20phase%20proxy.pdf Sida 16 av 17

Hur blanketten fylls i Ansvarig sjuksköterska noterar: Patientdata: Namn och personnummer Följande värden efter avstämning och ordination med ansvarig läkare (samt datum): Längd, vikt, blodtryck sittande/stående, puls samt S-kreatinin. Patientens fysiska status: Kända diagnoser samt om patienten är uppegående, rullstolsburen eller sängbunden. Skattning av symtom Symtomen som avses är besvär som patienten upplevt under de senaste två veckorna. Patienten deltar i skattningen av symtomen i största möjliga mån. Vårdpersonal som känner patienten väl, sjuksköterska eller undersköterska, bistår patienten med att fylla i symtomskattningen. Om patient och vårdpersonal uppfattar symtomförekomst olika är det patientens uppfattning som ska registreras. Vårdpersonalens uppfattning kan registreras under kommentarer. Om vårdtagaren inte själv kan redogöra för sina besvär bygger skattningen på vårdpersonalens iakttagelser. Fråga som du tycker känns naturligt, exempelvis: Tycker du att du har några besvär med? eller Brukar du ha problem med?. Sätt ett kryss i det alternativ som bäst motsvarar besvärsnivån (inga, små, måttliga eller stora besvär) för respektive symtom/symtomgrupp. Efter symtomskattningen Sätt ett kryss i det alternativ som bäst beskriver hur patienten har kunnat delta i bedömningen; helt, delvis eller inte alls. Notera datum då symtomskattningen genomförts samt namnet på vårdpersonalen som bistått med att fylla i symtomskattningen. PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation, 20 frågor) är framtagen i samarbete mellan Läkemedelskommittén i Landstinget i Uppsala län och FoU Äldre, Regionförbundet Uppsala län. Referens: Hedström M, Lidström B, Hulter Åsberg K. (2009). PHASE-20: ett nytt instrument för skattning av möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos äldre personer i äldreboende. Vård i Norden; 4:9-14. Sida 17 av 17