Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Relevanta dokument
Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Arbets- och miljömedicin Lund

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Malmö Kost Cancer undersökningen

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Svar på motion angående Cykelluft

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

I fokus: Arbetstider

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Curriculum Vitae Per Magnus Gunnar Jonsson Personnummer: 52xxxx-xx9x

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

EN KARTLÄGGNING AV SÖMNPROBLEM I EN PETROKEMISK PROCESSINDUSTRI

PM strömgenomgång. Martin Tondel Överläkare. Arbets- och miljömedicin, Övrigt. Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Den fysiska arbetsmiljön

Datasammanställning av KOL-studie

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar

BOW. Art.nr

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Kontakt: Mikael Forsman Användarmanual för VIDAR 4.0

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

Arbets- och miljömedicin Lund

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Tekniska kontoret erbjuder god service i form av god tillgänglighet, gott bemötande samt leveranssäkerhet. Vi utvecklar och sköter om staden

Tidsanvändning. Preliminär information om tidsanvändningen 2a kvartalet 2015

Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier.

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Forskningsaktiviteter 2013-jan 2015

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Inte ett ord Frågor och uppgifter

Information om Testosteronbrist

Punktfästen. fix point fixtures by P+S. Teknisk information technical information

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Arbets- och miljömedicin Lund

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Den hälsosamma byggarbetsplatsen

Spröda kvinnor och starka gubbar?

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hur skriva och granska uppsats?

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.

Publications (Organized as: Original peer reviewed papers; Thesis, book chapters, proceedings, reports etc; and Abstracts)

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

Iso Floor för datorhallar

YTTRANDE ÖVER TRAFIKVERKETS FÖRSLAG TILL UPPHÖRANDE AV UNDERHÅLL PÅ LYSEKILSBANAN, DELEN SMEDBERG-LYSEKIL

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 128. Arbetsförmåga och fysisk och psykosocial exponering i arbetet bland unga vuxna

Samrådsgrupper Hösten 2014

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Jabra BIZ Bruksanvisning.

Löneenkät. Resultat Egenföretagare.

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

YRKESKRAV. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Transkript:

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28

Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Bakgrund Byggnadsbranschen omfattar många olika yrken, där de flesta innebär fysiskt tungt och belastande arbete. Elektriker är en grupp som utför en stor del av sitt arbete med händerna och ibland även armbågarna över axelhöjd, speciellt vid kabeldragning i väggar och tak. Ett samband mellan tiden med överarmen över 90 - registrerad med personburen utrustning över hela arbetsdagar - och risken för bl.a. skulder-tendiniter har sedan tidigare beskrivits av Svendsen et al., 2004. Mätningar Vi studerade 12 byggnadselektriker i Norge och 12 i Brasilien. Mätningarna utfördes, med de metoder vi utvecklat vid AMM i Lund, av våra samarbetspartner där. Arbetet mättes under hela arbetsdagen och analyserades för hela arbetsdagen, och också uppdelat på olika arbetsuppgifter. Resultat Både de norska och brasilianska elektrikerna arbetade med armarna över 60 under 15 % - 20 % av arbetstiden och över 90 mer än 7 % av arbetstiden, se figur 1 från vår studie (Moriguchi et al., 2013). Dessa värden är mycket höga jämfört med de yrkesgrupper som vi och även andra studerat tidigare. Detta visas i figur 3 från vår studien, där armvinkeln presenteras på ett något annorlunda sätt. Kabeldragning och installation gav som väntat högst värden; ca 15 % av tiden var överarmarna över 90. Elektrikerna hade också en mycket markant bakåtböjning av huvudet och nacken. Slutsats Skillnaden i belastning mellan de norska och brasilianska elektrikerna var inte stor sett över hela arbetsdagen. Däremot fanns det stora skillnader i belastning mellan olika arbetsuppgifter. Elektriker i vår region är också utsatta för denna typ av arbetsställningarna med hög risk för muskuloskeletal sjukdom. Därför är det angeläget att mäta belastningen och uppskatta risken för bl.a. skulder-tendiniter, samt kartlägga och förändra de arbetsuppgifter som ger högst belastning. Detta är också viktigt för andra yrken i byggbranschen. Referenser Moriguchi CS, Carnaz L, Veiersted KB, Hanvold TN, Hæg LB, Hansson G-Å, Coury HJCG. Occupational posture exposure among construction electricians. Appl Ergon. 2013;44:86-92. Svendsen, S.W., Bonde, J.P., Mathiassen, S.E., Stengaard-Pedersen, K., Frich, L.H. Work-related shoulder disorders: quantitative exposure-response relationships with reference to arm posture. Occup Environ Med. 2004;61:844-53. 2

Fig. 1. Mean and standard deviation of the upper arm elevation of 12 Brazilian and 12 Norwegian construction electricians during work for the percentage of time spent above 60 and 90. There were no statistically significant differences between the Brazilian and Norwegian electricians. 3

Fig. 3. Mean and standard deviation of head flexion (positive values, 99th percentile), extension (negative values, 1st percentile) and right upper arm elevation (99th percentile) for Brazilian (El_Br) and Norwegian (El_No) constructions electricians compared to other jobs performed by male workers (including breaks). CAD: computer aided design, Dent: dentistry, Assem: heavy assembly line work, Fish: fish processing, Meat: meat cutting, Office: varied office work. Adapted from Hansson et al. (2010). White dots: 99th percentile; black dots: 1st percentile. Horizontal lines refer to break values for the 99th percentile (dashed) and the 1st percentile (solid). 4

5

Byggnadsbranschen omfattar många olika yrken, där de flesta innebär fysiskt tungt och belastande arbete. Elektriker är en grupp som utför en stor del av sitt arbete med händerna och ibland även armbågarna ovan axelhöjd. Vi studerade 12 byggnadselektriker i Norge och 12 i Brasilien. Både de norska och brasilianska elektrikerna arbetade med armarna över 90 mer än 7 % av arbetstiden. Dessa värden är mycket höga jämfört med de yrken som studerats tidigare. Elektriker i vår region är också utsatta för denna typ av arbetsställningarna med hög risk för muskuloskeletal sjukdom. Därför är det angeläget att mäta belastningen och uppskatta risken för bl.a. skulder-tendiniter, samt kartlägga och förändra de arbetsuppgifter som ger högst belastning. Detta är också viktigt för andra yrken i byggbranschen. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 6