Budgetunderlag 2010-2012
EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Som ett kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet ansvarar myndigheten för nationell samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det brottsbekämpande uppdraget innefattar brottsförebyggande arbete, kriminalunderrättelsetjänst samt utredning och lagföring. Ekobrottsmyndighetens verksamhet utgår från medborgarperspektivet och ska svara väl mot de krav som ställs enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utredningar och åtal ska motsvara höga krav på rättslig kvalitet och inriktas mot en kvalificerad process i domstol. All handläggning ska ske med sikte på utredning och lagföring inom skälig tid och med totalt sett minskade genomströmningstider i rättskedjan. Under senare år har den anmälda ekobrottsligheten ökat. Brottslighetens struktur och karaktär har ändrats genom att fler brott har blivit svårare och mer komplicerade att utreda. Inslaget av organiserad brottslighet har blivit vanligare och tydligare. Samtidigt utvecklas Ekobrottsmyndighetens verksamhet och uppdrag i takt med samhällsutvecklingen. Genom att myndighetens specialistkunskaper ska användas utan geografiska eller organisatoriska hinder bidrar Ekobrottsmyndigheten i allt högre utsträckning till den totala brottsbekämpningen. Myndighetens brottsbekämpning blir allt mer effektiv. Ekobrottsmyndigheten lagför med i stort oförändrade resurser och med fokus på allt allvarligare brottslighet ungefär dubbelt så många ärenden per år som när myndigheten inrättades 1998. Den genomsnittliga genomströmningstiden har minskat väsentligt och är nu drygt 6 månader. Under 2008 genomfördes en större omorganisation som ger bättre förutsättningar för en fortsatt ökad lagföring och högre effektivitet. Samtidigt kommer den fortsatta mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten, den globala finanskrisen, lågkonjunkturen och andra omvärldsfaktorer att ställa allt större krav på Ekobrottsmyndigheten. 1
Hittills har nya utmaningar i stor utsträckning kunnat mötas med omprioriteringar inom ramen för myndighetens resurser och en ständig utveckling av verksamheten. Den mycket goda resultatutvecklingen under de senaste åren har kunnat åstadkommas som ett resultat av medarbetarnas kompetens och lojalitet. De kommande åren kommer kraven på Ekobrottsmyndighetens kapacitet i brottsbekämpningen att öka och det finns ett stort behov av att fortsätta utvecklingen av olika specialistfunktioner i myndigheten. För att satsningarna mot den grövsta brottsligheten ska ge resultat samtidigt som möjligheterna att bekämpa penningtvätt och förverka brottsvinster används fullt ut är det viktigt att Ekobrottsmyndighetens resurser förstärks i takt med rättskedjans och andra samverkande myndigheters resurser. En stark resultatutveckling hittills Av Ekobrottsmyndighetens årsredovisning för 2008 framgår att den strategiska inriktningen av myndighetens resurser samt medarbetarnas mycket höga ambitioner och goda insatser har inneburit att den positiva resultatutvecklingen från tidigare år har fortsatt och förstärkts. Det brottsförebyggande arbetet har utvecklats och inneburit att kunskapen om ekobrottslighetens utveckling, struktur och skadeverkningar har ökat samtidigt som verksamheten strategiskt har inriktats mot risker för ny brottslighet. Kriminalunderrättelseverksamheten och resurserna för utredning och lagföring har styrts mot grov och allvarlig ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, brott på finansmarknaderna och förverkande av brottsvinster samtidigt som lagföringen av den mindre allvarliga brottsligheten har motsvarat höga krav på rättslig kvalitet och effektivitet. Några exempel på resultatutvecklingen under 2008 är följande (resultaten för 2007 anges inom parentes). Genomströmningstiderna minskade med 32 procent till 193 dagar (283) eller i genomsnitt sex månader. Antalet inkomna ärenden ökade till 4485 (4 160). Antalet inkomna brottsmisstankar ökade till 31 280 (17 888 ) Antalet lagförda personer ökade med 3 procent till 1764 (1 709). Lagföringen av ärenden om kvalificerad brottslighet ökade med knappt åtta procent till 895 ärenden (832). Andelen ärenden som ledde till lagföring minskade marginellt till 33 procent (34). Den totala balansen minskade med fem procent till 1 978 ärenden (2 091) och domstolsbalansen med elva procent till 971 ärenden. Ekobrottsmyndighetens insatser i bekämpningen av den grövsta brottsligheten I linje med den problembild som presenteras i Ekobrottsmyndighetens Omvärlds- och hotbildsanalys och de mål som statsmakterna har fastställt för 2
Ekobrottmyndighetens verksamhet blir inriktningen av myndighetens insatser 2010-2012 följande. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper ska utan geografiska och organisatoriska hinder kunna användas nationellt i hela kedjan av operativa insatser, från brottsförebyggande arbete och kriminalunderrättelsetjänst till beslut i åtalsfrågan. Det innebär att Ekobrottsmyndighetens operativa kapacitet bör styras utifrån följande förutsättningar. Ekobrottsbekämpningen är en allt viktigare del i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet ska förstärkas och vidareutvecklas. Insatserna för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott ska utvecklas ytterligare och förstärkas. Utredning och lagföring av anmälda finansmarknadsbrott ska prioriteras. Insatserna mot allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn ska fortsätta. Genom nya möjligheter att förverka och återföra brottsvinster, nödvändiga insatser mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten, ökningen av anmälda finansmarknadsbrott och utvecklingen av den svarta sektorn står Ekobrottsmyndigheten inför allt mer viktiga och resurskrävande uppgifter. Dessutom innebär det ökade inslaget av ekonomisk brottslighet i grov organiserad brottslighet och den påbörjade mobiliseringen allt högre krav på myndighetens kapacitet i hela kedjan från brottsförebyggande arbete med kriminalunderrättelsetjänst till utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten har hittills mött de ökade kraven genom en fortsatt metodutveckling och effektivisering och genom att omfördela resurser internt. Jag bedömer nu att ytterligare omfördelningar av resurser från den strategiska till den operativa nivån och mellan de olika enheterna på operativ nivå inte kan göras utan att viktiga verksamheter förlorar i effektivitet. Samtidigt kan jag konstatera att myndighetens nuvarande resurser i hela kedjan från underrättelseverksamhet, spaning och hemliga tvångsmedel till utredning och lagföring inte räcker för att möta de krav som ställs på Ekobrottsmyndighetens kapacitet i den totala brottsbekämpningen. En mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Den organisatoriska strukturen innebär att Ekobrottsmyndigheten svarar för brottsbekämpningen i storstadslänen och vissa angränsande län medan Åklagarmyndigheten och Polisen svarar för ekobrottsbekämpningen i landet i övrigt. Skatteverket och en rad andra myndigheter har också viktiga uppgifter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. 3
Enligt vad regeringen tidigare har uttalat ska ekobrottsbekämpningen utvecklas inom ramen för den nuvarande organisationen och bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet ska prioriteras. Ekobrottsmyndighetens spetskompetens ska tas till vara på ett ännu bättre sätt t.ex. genom att myndigheten i större utsträckning bör kunna bistå polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten med myndighetens kunskaper och speciella kompetens. Som ett led i utvecklingen av en effektiv nationell ekobrottsbekämpning har regeringen i regleringsbreven för budgetåret 2008 uppdragit åt Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att tillsammans vidta åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet i hela landet. Myndigheterna har gemensamt beslutat att under 2009 genomföra en rad åtgärder för att öka effektiviteten i den nationella ekobrottsbekämpningen. Det innebär - att myndigheterna ska ha ett gemensamt inriktningsdokument för en samordnad ekobrottsbekämpning, gemensamma kategoriseringar och gemensamma resultatmått, - att Ekobrottsmyndigheten ska svara för uppföljningen av ekobrottsbekämpningen i hela landet, - att handläggningen av omfattande gränssnittsbrottslighet ska samordnas på ett bättre sätt mellan åklagarna, - att enklare ekobrott ska handläggas enligt Ekobrottsmyndighetens rutiner för mängdbrott och att det kommer finnas möjlighet för ekoåklagare i Åklagarmyndigheten och ekopoliser i Polisen att tjänstgöra på Ekobrottsmyndighetens mängdbrottsenhet, samt - att Ekobrottsmyndigheten har en sambandsman för kontakterna med det nationella underrättelsecentrumet vid Rikskriminalpolisen. Ett ökat ärendeinflöde Mellan år 2000 och år 2008 ökade antalet inkomna ärenden till Ekobrottsmyndigheten från 2 440 till 4 485 eller med ca 84 procent. En noterbar ökning skedde under 2008, då ärendeinflödet ökade med ca 8 procent jämfört med 2007. Antalet anmälda brott på finansmarknaderna ökade med 24 procent under 2008. Den anmälda brottslighetens svårhetsgrad och komplexitet har ökat. Ett mått på det är den stora ökningen av antalet anmälda brottsmisstankar som år 2008 ökade till 31 280 från 17 888 år 2007. (Ökningen av antalet brottsmisstankar jämfört med 2007 beror till viss del på att rutinerna för registrering av brottsmisstankar har setts över under åren 2007-08 med en ökad anpassning till Brottsförebyggande rådets anvisningar.) Att mer avancerad och komplicerad brottslighet upptäcks och anmäls beror på flera olika faktorer. Några förklaringar är det allt effektivare underrättelsearbetet mellan olika myndigheter och att kontrollmyndigheterna har gjort satsningar och utvecklat sin kontrollverksamhet på olika områden. 4
Det finns flera faktorer som tyder på att ärendeinflödet till Ekobrottsmyndigheten kommer att öka under den närmaste treårsperioden. Lågkonjunktur och finansiell kris i världen kommer att sätta fortsatta spår i Sverige. Antalet konkurser ökar vilket erfarenhetsmässigt leder till fler brottsanmälningar. Finansinspektionens utveckling av övervakningssystemen, internationaliseringen av finansmarknaderna och den internationella finanskrisen tyder på att ökningen av antalet anmälda brott på de finansiella marknaderna kommer att fortsätta. Den ekonomiska brottsligheten ingår allt oftare som ett led i organiserad och allvarlig brottslighet. Det operativa samarbetet inom kriminalunderrättelsetjänsten och mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten kommer också att innebära en ökning av antalet utredningar om grov ekonomisk brottslighet. Skatteverkets fortsatta satsningar på resurser för kontroll och granskning blir allt mer effektiv och leder till ett ökat ärendeinflöde. Inriktningen mot en mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet kommer också att innebära att Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper kommer att behövas i större utsträckning. Anslagsutnyttjande och ekonomi Ekobrottsmyndigheten har under flera år gjort satsningar för att förbättra såväl de mätbara resultaten som kvaliteten i brottsbekämpningen. Sedan år 2004 har balanserna minskat med 54 procent. Genomströmningstiderna har under samma tid minskat med 61 procent och är för närvarande sex månader. En kontinuerlig effektivisering och metodutveckling har också lett till att lagföringen har ökat. Det innebär att Ekobrottsmyndighetens verksamhet har utnyttjat resurserna optimalt för att fullgöra det uppdrag som statsmakterna hittills har satt upp för verksamheten. Under de senaste åren har myndighetens uppdrag vidgats. Samordningen av ekobrottsbekämpningen i ett nationellt perspektiv, utvecklingen på de finansiella marknaderna, ekobrottsbekämpningen som en allt viktigare del i den totala brottsbekämpningen och inriktningen mot penningtvätt och brottsvinster har inneburit nya uppgifter med en högre belastning på befintliga resurser. Särskilt inriktningen mot den allvarligaste brottsligheten har inneburit en ökande arbetsbelastning för myndighetens medarbetare. Inom ramen för tillgängliga medel har Ekobrottsmyndigheten under de senaste åren ökat både kvaliteten och effektiviteten i brottsbekämpningen och därmed på ett allt mer tydligt sätt kunnat bidra till den totala brottsbekämpningen. Samtidigt måste det konstateras att myndigheten inte fullt ut förmått sätta in operativa resurser i den utsträckning som andra brottsbekämpande myndigheter har uttryckt önskemål om. Jag vill därför redan nu förutskicka att nödvändiga insatser från Ekobrottsmyndigheten för bekämpning av grov organiserad brottslighet, brott på de finansiella marknaderna, bekämpning av penningtvätt och återförande av brottsutbyten samt en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning innebär att tillskott av resurser kommer att behövas. 5
Under 2008 hade myndigheten som målsättning att få en ekonomi i balans genom att minska belastningen på anslagskrediten. För att uppfylla denna målsättning valde myndigheten bl.a. att inte genomföra ersättningsrekryteringar under 2008. Det ledde till att personalstyrkan vid utgången av 2008 minskade till 402 (432 vid utgången av 2007). Som framgår av Ekobrottsmyndighetens årsredovisning utnyttjade myndigheten under 2008 hela det tilldelade anslaget om 372,2 miljoner kronor. Vid utgången av år 2008 hade myndigheten ett utnyttjande av anslagskrediten om 3 685 000 kronor. Ekobrottsmyndighetens budget för 2009 baserar sig på en i stort oförändrad personalstyrka jämfört med utgången av 2008. De rekryteringar som är planerade inom ramen för befintlig budget utgör särskilt angelägna ersättningsrekryteringar, framförallt en viss återställning av åklagar- och poliskompetens. Rekryteringen är ett minimum som ryms inom ramen för befintlig budget med en planerad belastning på anslagskrediten och kommer initialt att bestå av fyra kammaråklagare och sex utredare/poliser till Stockholm samt två spanare/poliser till Göteborg. Det innebär en minskning av antalet medarbetare med 18 årsarbetskrafter jämfört med ingången av 2008. Samtidigt innebär ökade lönekostnader och allmänna prishöjningar en belastning på anslaget. Den finansiella situationen möjliggör således inte fler ersättningsrekryteringar, någon ambitionshöjning i verksamheten eller några nysatsningar. Ekobrottsmyndigheten räknar med att en planerad del av anslagskrediten kommer att behöva tas i anspråk även under 2009 för att verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med statsmakternas intentioner och kriminalpolitiska satsningar. För 2010 är myndighetens målsättning att helt undvika en belastning på anslagskrediten för att uppnå en ekonomi i balans. För att åstadkomma detta och för att skapa utrymme för nödvändiga kriminalpolitiska satsningar bedömer jag att anslaget för 2010-12 behöver öka. I det följande beskrivs de områden där resurstillskott bedöms som mycket angelägna för en fortsatt utveckling av ekobrottsbekämpningen i enlighet med statsmakternas intentioner. Bedömningar angående resursbehovet 2010-2012 Den långsiktiga och strategiska inriktningen av ekobrottsbekämpningen med förebyggande åtgärder och en nationellt sammanhållen förstärkning av insatserna mot organiserad och allvarlig brottslighet ställer Ekobrottsmyndigheten inför stora utmaningar. Myndighetens ska kunna bidra med sin specialistkompetens i större utsträckning och utan geografiska eller organisatoriska hinder. Det bör ske med en god personalpolitik och med resurser för att tillgodose säkerheten för medarbetarna. Även om det statsfinansiella läget inte skulle medge generella resursförstärkningar för att möta en ökande arbetsbörda hos rättsväsendets myndigheter är det viktigt att tillkommande resurser fördelas mellan myndigheterna så att de totala resurserna för rättsväsendet kan användas effektivt. Att Ekobrottsmyndigheten fortsätter på den inslagna linjen med utveckling och ra- 6
tionalisering av verksamheten och ett utvecklat samarbete med andra myndigheter är inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga. Det finns dessutom ett behov av resursförstärkningar på några särskilt viktiga områden. En förstärkning av resurserna för bekämpning av grov organiserad brottslighet och ytterligare resurser för hemliga tvångsmedel, spaning, utredning och lagföring av grov organiserad brottslighet. Tillkommande resurser för förverkande och återförande av brottvinster. Höjda resurser för insatser mot brottslighet på finansmarknaderna. Ett tillskott till resurserna för bekämpning av allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn. Resurser för att en fortsatt utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Resurser för att säkra kompetensutvecklingen, värna arbetsmiljön och förbättra skyddet och säkerheten för de anställda. Behovet av utökade resurser kan sammanfattas enligt följande. Ekobrottsmyndighetens insatser i den myndighetsgemensamma mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet beräknas medföra ökade kostnader med 12,3 miljoner kronor under 2010 motsvarande 16 årsarbetskrafter (åklagare, poliser, ekorevisor och analytiker). Resursbehovet för hemliga tvångsmedel och en förstärkt spaningsverksamhet beräknas till 3,5 miljoner kronor under 2010 motsvarande fem årsarbetskrafter (poliser). Resursbehovet för förstärkning av brottsutbytesenheten beräknas till ca 2 miljoner kronor under 2010 (åklagare och analytiker). Resursbehovet för förstärkning av insatserna mot brottslighet på finansmarknaderna beräknas till 5,5 miljoner kronor under 2010 vilket motsvarar sju årsarbetskrafter (åklagare och civila utredare) och 0.5 miljoner kronor 2010 för vissa teknikinvesteringar och utbildningskostnader. Resursbehovet för förstärkningen av insatser mot svart arbete beräknas till 8 miljoner kronor 2010 vilket motsvarar tio årsarbetskrafter (åklagare, ekorevisorer och andra specialister samt poliser och ekosekreterare). Resursbehovet för att förstärka analyskompetensen när det gäller de allra största och komplicerade målen beräknas till 3,5 miljoner kronor för 2010 (fem kammaranalytiker). Resursbehovet för förstärkning av det brottsförebyggande arbetet beräknas till ca 2 miljoner kronor för 2010 (tre polisårsarbetskrafter). Resursbehovet för förstärkta åtgärder för medarbetarnas skydd och säkerhet beräknas till 2 miljoner kronor 2010. För åren 2011-2012 beräknar myndigheten inga ytterligare tillskott till anslaget utan endast uppräkningar av anslaget motsvarande de tillskott som yrkas för år 2010. Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 39,2 miljoner kronor för budgetåret 2010 och till 38,7 miljoner kronor för vardera budgetåren 2011 och 2012. Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2010 och 2011, dvs. 408 088 miljoner kronor respektive 416 593 miljoner kronor. Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att utveckla en nationellt samordnad, effektiv och 7
rättssäker ekobrottsbekämpning med fokus mot den organiserade och allvarligaste brottsligheten. Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för år 2010 med 39,2 mkr till 447 288 mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2011 om 455,3 mkr och 2012 om 463,6 mkr (inklusive pris- och löneomräkning) att fastställa en låneram på 33 mkr för 2010 och 2011, att att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Gudrun Antemar. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Mats Åhlund, personaldirektören Jesper Frithzell, chefen för Ekobrottskansliet Kenneth Holm och planeringsdirektören Fredrik Holmberg, föredragande, deltagit. Budgetunderlaget har behandlats i förhandlingar med personalorganisationerna. Stockholm den 27 februari 2009 Gudrun Antemar Fredrik Holmberg 8
Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Ekonomin 2008 och 2009 För budgetåret 2008 hade Ekobrottsmyndigheten tilldelats ett anslag på 372,2 miljoner kronor. Vid årets början fanns dessutom en belastning på anslagskrediten med 6,179 miljoner kronor. Under 2008 förbrukades totalt 369,7 miljoner kronor, vilket ledde till en belastning på anslagskrediten med 3,685 miljoner kronor. Den totalt beviljade anslagskrediten för myndigheten under 2008 var 18,612 miljoner kronor, vilket motsvarar fem procent av det årets anslag. Belastningen uppgick således till ca en procent av det tilldelade anslaget eller ca 20 procent av det tillgängliga kreditbeloppet. Det bör i sammanhanget nämnas att Ekobrottsmyndigheten under våren 2008 lämnade in en framställning till regeringen om tilläggsanslag för budgetåret 2008, samt beräkning för 2009 2010. I skrivelsen förslog myndigheten att anslaget för 2008 skulle räknas upp med 5 miljoner kronor, samt att en uppräkning skulle ske av anslaget för 2009 och 2010 i samma storleksordning. Som grund för yrkandet angav myndigheten ökade lönekostnader. Ekobrottsmyndigheten fick i stället förhöjd anslagskredit. Ekobrottsmyndigheten hade under 2008 som målsättning att få en ekonomi i balans. Det innebar bl.a. att myndigheten inte kunde finansiera ersättningsrekryteringar under 2008 vilket ledde till att antalet medarbetare vid utgången av 2008 hade minskat med 30 personer. Trots stora insatser för att få ekonomin i balans lyckades myndigheten inte fullt ut. Vid årets utgång hade myndigheten en belastning på anslagskrediten som uppgick till 3 685 000 kronor. Ekobrottsmyndighetens budget för 2009 baserar sig på en i stort oförändrad personalstyrka jämfört med utgången av 2008. De rekryteringar som är planerade inom ramen för befintlig budget är särskilt angelägna ersättningsrekryteringar och då framförallt en viss återställning av åklagar och poliskompetensen. Rekryteringen är ett minimum som ryms inom ramen för befintlig budget och kommer initialt att bestå av fyra kammaråklagare, sex utredare/poliser till Stockholm samt två spanare/poliser till Göteborg. Det innebär en minskning av antalet medarbetare med 18 årsarbetskrafter jämfört med ingången av 2008. Samtidigt innebär ökade lönekostnader och allmänna prishöjningar en belastning på anslaget. Den finansiella situationen möjliggör således inte fler ersättningsrekryteringar, någon ambitionshöjning i verksamheten eller några nysatsningar. Ekobrottsmyndigheten räknar med att en planerad del av anslagskrediten kommer att behöva tas i anspråk även under 2009 för att verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med statsmakternas intentioner och kriminalpolitiska satsningar. 9
Arbetsbelastningen ökar Både ärendeutvecklingen och inriktningen mot den grövsta brottsligheten ställer stora krav på Ekobrottsmyndighetens operativa förmåga. Samarbetet med andra betydligt mer resursstarka myndigheter har utvecklats mot ett ökande behov av att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bidra nationellt med sina specialistkunskaper. Genom nya möjligheter att förverka och återföra brottsvinster, nödvändiga insatser mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten, ökningen av anmälda finansmarknadsbrott och utvecklingen av den svarta sektorn står Ekobrottsmyndigheten inför allt mer viktiga och resurskrävande uppgifter. Dessutom innebär det ökade inslaget av ekonomisk brottslighet i grov organiserad brottslighet och den påbörjade mobiliseringen allt högre krav på myndighetens kapacitet i hela kedjan från brottsförebyggande arbete med kriminalunderrättelsetjänst till utredning och lagföring. Utvecklingen har ställt krav på ett ändrat arbetssätt i Ekobrottsmyndigheten och verksamheten har också organiserats och effektiviserats för att möta dessa nya utmaningar. Den operativa verksamheten är underrättelsestyrd och resurser för kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel har prioriterats samtidigt som det har varit angeläget att behålla rimliga resurser för utredning och lagföring. För att öka den operativa kapaciteten har myndigheten prioriterat metodutvecklingsarbetet och genomförandet av effektiva utredningsprocesser. Myndighetens operativa verksamhet motsvarar höga krav på effektivitet och rättsäkerhet. Det allt tätare samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter ställer också ökade krav på tillgänglighet. Det operativa samarbetet och inriktningen mot en underrättelsestyrd bekämpning av den grövsta brottsligheten medför att uppdraget inte till alla delar går att utföra på kontorstid utan arbetet måste numera delvis kunna utföras dygnet runt. Ekobrottsmyndigheten har hittills mött de ökade kraven genom en fortsatt metodutveckling och effektivisering och genom att omfördela resurser internt. Det intensiva utvecklingsarbetet, införande av nya handläggningsmetoder och en mer effektiv organisation har frigjort nya resurser som kunnat användas till att åstadkomma avsevärda resultatförbättringar. Samtidigt kan jag konstatera att myndighetens nuvarande resurser i hela kedjan från underrättelseverksamhet, spaning och hemliga tvångsmedel till utredning och lagföring inte räcker för att möta de krav som ställs på Ekobrottsmyndighetens kapacitet i den totala brottsbekämpningen. Jag bedömer nu att ytterligare omfördelningar av resurser från den strategiska till den operativa nivån och mellan de olika enheterna på operativ nivå inte kan göras utan att viktiga verksamheter förlorar i effektivitet. För att den positiva utvecklingen skall kunna fortsätta är det min bedömning att myndigheten behöver tillföras resurser på strategiskt viktiga områden för en totalt sett mer effektiv brottsbekämpning. 10
Kriminalpolitiska satsningar 2010 2012 Myndighetsgemensam mobilisering mot organiserad och allvarlig brottlighet Läget i fråga om organiserad brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet kan beskrivas på följande sätt. Kopplingen mellan organiserad brottslighet och allvarlig och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn har tydliga inslag av organiserad brottslighet. Brottsvinster döljs eller återinvesteras genom ekonomisk brottslighet. Brottsvinster förverkas eller återförs i för liten utsträckning. Utveckling av den organiserade brottsligheten och samhällsförändringar inom olika områden innebär att Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens behövs i en växande omfattning och att den bör bidra i brottsbekämpningen utan organisatoriska och geografiska hinder. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper och brottsbekämpning blir därmed en viktig del av de samlade insatserna mot den organiserade brottsligheten och ett led i utvecklingen av en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning. Redan idag inriktas myndighetens resurser mot organiserad och allvarlig brottslighet så långt anslaget och andra viktiga prioriteringar medger det. Regeringen har under sommaren 2008 initierat en mobilisering mot den organiserade brottsligheten. En förstärkt myndighetssamverkan och andra viktiga samhällsfunktioner ska angripa problemen på bred front. Den organiserade brottsligheten ska förebyggas och förhindras. Pågående brottslighet ska avbrytas, utredas och lagföras. Brottsvinster ska förverkas och återföras i större utsträckning. Mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet ska ledas av Operativa rådet. På regional nivå ska arbetet ledas av sju regionala underrättelsecenter (RUC) med tillhörande styrgrupper. Vidare ska ett antal aktionsgrupper skapas. Organisationen ska fungera operativt från och med den 1 juli 2009. Även regeringens satsning mot grov organiserad brottslighet medför behov av ökade resurser. För Ekobrottsmyndighetens del innebär mobiliseringen bl.a. att myndigheten ska delta med personal i Operativa rådet (en överåklagare och en polischef) sju RUC Styrgrupper (åklagare) sju RUC (polisiära handläggare) ärendebaserat i aktionsgruppsverksamheten. Regeringens initiativ till en mobilisering av myndigheternas och andras samverkan för att angripa problemen med den organiserade brottsligheten innebär att Ekobrottsmyndigheten ställs inför stora utmaningar. Ekobrottsmyndigheten måste ha operativ kapacitet att ställa betydande resurser till förfogande för den aktionsgruppsverksamhet som drivs i Operativa rådet och i de 11
regionala underrättelsecentrumen samtidigt som myndighetens specialistkunskaper ska bidra till en nationellt mer effektiv ekobrottsbekämpning. De totala kostnaderna för myndighetens medverkan i RUC och tillhörande styrgrupper kan beräknas till 5 535 200 kronor per år, varav 4 638 200 kronor avser löner (motsvarande 0,9 årsarbetskrafter - åklagare, 5 årsarbetskrafter - poliser, 0,7 årsarbetskrafter - revisorer, och 0,7 årsarbetskrafter - analytiker) och 897 000 kr avser kringkostnader i form av resor, pc och mobiltelefoni. Samarbetet vid Operativa rådet och RUC i storstäderna innebär en ökning av antalet inkommande ärenden som gäller avancerad och svårutredd brottslighet. År 2008 genererade verksamheten vid Operativa rådet och RUC Stockholm, Göteborg och Malmö 27 nya utredningar till Ekobrottsmyndigheten. Det ökade ärendeinflödet under 2008 kunde Ekobrottsmyndigheten trots stora ansträngningar inte möta fullt ut med befintliga resurser på de polisoperativa enheterna och resurser för utredning och lagföring. Myndigheten beräknar att mobiliseringen kommer att i vart fall fördubbla antalet nya utredningar som har sitt ursprung i verksamheten i Operativa rådet och RUC. Med en lågt räknad kostnad per ärende, 250 000 kronor, kan den totala kostnaden för denna ökning av utredningar beräknas till 6 750 000 kronor per år (motsvarande 2 årsarbetskrafter - åklagare, 5 årsarbetskrafter - poliser, en årsarbetskraft - ekorevisor samt en årsarbetskraft - analytiker). För en sammantaget god effekt av mobiliseringen mot den allvarligaste och mest samhällshotande brottsligheten och för att Ekobrottsmyndigheten skall kunna avsätta tillräcklig operativ kapacitet behöver myndigheten tillföras anslagsmedel om knappt 12.3 miljoner kronor 2010 med en motsvarande uppräkning av anslagen för åren 2011-2012. Förstärkta resurser för polisoperativ verksamhet Utredningar av en allt grövre och mer avancerad ekonomisk brottslighet ökar behovet av att använda hemliga och personella tvångsmedel. Det innebär att allt mer av myndighetens resurser måste avsättas för underrättelseverksamhet och spaning. Kostnaderna för hemliga tvångsmedel ökar stadigt med utgifter för att använda systemen och få ut information, för att logga uppgifter dygnet runt och för spaning i samband med avlyssningen. I en starkt ökande utsträckning krävs det därför att polispersonal kan vara i tjänst dygnet runt samt ett kvalificerat administrativt stöd. Även åklagar- och utredningsinsatser måste kunna ske utanför normal kontorstid när det är fråga om utredning och lagföring av avancerad brottslighet. De tre polisoperativa enheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ansvarar för myndighetens kriminalunderrättelseverksamhet, spaning och verkställighet av hemliga tvångsmedel. Spaningsverksamheten i ekobrottsbekämpning är mycket resurskrävande och det finns ständigt en efterfrågan på mer spaningsresurser, särskilt i ärenden som har anknytning till organiserad brottslighet. I de ärenden där hemlig telefonavlyssning förekommer kan resursbristen ofta bli akut. Hemlig telefonavlyssning förutsätter spaning kan ske samtidigt och att det finns resurser för att lyssna och logga dygnet runt. De polis- 12
operativa enheterna på varje ort har inte kapacitet att hantera mer än högst två ärenden samtidigt med hemliga tvångsmedel. Det är otillfredsställande eftersom resurserna inte motsvarar de operativa behoven. Det innebär att begränsningen av resurserna i praktiken blir styrande för vilka tvångsmedel som kan användas och därmed också för när och hur åklagar- och utredningsresurser kan sättas in i samarbetet med andra myndigheter. Ekobrottsmyndigheten bedömer att behovet av resurstillskott för förstärkning av verksamheten vid de polisoperativa enheterna motsvarar minst fem årsarbetskrafter (poliser) med en beräknad anslagsökning för 2010 ca 3,5 miljoner kronor och en motsvarande uppräkning av anslaget för 2011-2012. Förverkande och återförande av brottsutbyten Drivkraften bakom den organiserade och allvarliga brottsligheten är ofta att skapa stora ekonomiska vinster. Den som begår grova brott i stor skala kalkylerar med att kunna gömma undan och behålla vinsterna från brottsligheten. Ett eventuellt fängelsestraff verkar inte alltid tillräckligt avskräckande om vinstmöjligheten är stor och om vinsten enkelt kan gömmas undan. Som en del i brottskonceptet blir det ofta nödvändigt att tvätta pengar för att kunna tillgodogöra sig utbytet av brott. Den 1 januari 2007 inrättade Ekobrottsmyndigheten en brottsutbytesenhet som är den enda nationella enheten i Sverige som helt och hållet inriktas på att återföra brottsutbyten som ett led i brottsbekämpningen. Brottsutbytesenheten består av en åklagare, två ekorevisorer samt en analytiker. Enheten samverkar med Skatteverket, Bolagsverket, Försäkringskassan, Kronofogden, Tullverket och Finanspolisen. Sedan februari 2008 har Kronofogden en kronokommissarie från en specialindrivningsenhet placerad vid Brottsutbytesenheten. Det har haft mycket god effekt för den operativa samverkan mellan myndigheterna. Brottsutbytesenhetens verksamhet har fått ett bra genomslag i den operativa verksamheten inom både Ekobrottsmyndigheten och i andra myndigheter. Efterfrågan på enhetens kompetens är mycket stor. Brottsutbytesenheten ansvarar också för myndighetens internationella kontakter i brottsutbytesfrågor, bl.a. genom det s.k. CARIN nätverket. De internationella åtagandena kommer att öka genom att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Finanspolisen i december 2008 fått ansvar för informationsutbyte och annan operativ samverkan mellan EU:s medlemsstater avseende brottsutbytesfrågor inom ramen för samarbetet genom Asset Recovery Offices (ARO). För att brottsutbytesenheten ska kunna möta den efterfrågan på särskild kompetens som finns i hela polis- och åklagarväsendet och kunna fullgöra sina nuvarande uppgifter och sin funktion såsom ARO behöver enheten enligt myndighetens bedömning tillföras ytterligare resurser (åklagare och analytiker). Myndigheten bedömer behovet av resurstillskott till 2 miljoner kronor för 2010 och en motsvarande anslagsuppräkning för åren 2011-2012. 13
Förslaget i Ds 2008:38 om en mer utvecklad struktur för myndighetssamverkan mot brottsutbyten övervägs f.n. inom Justitiedepartementet. Om regeringen beslutar att införa en sådan nationell funktion är en förnyad resursprövning nödvändig. Förstärkt analyskompetens vid åklagarkamrarna Den avancerade ekonomiska brottsligheten blir allt svårare och mer komplicerad att utreda. Genom analyskompetens tillförs myndigheten särskilda kunskaper som ger förutsättningar att inrikta utredningar i stora mål på ett resurseffektivt sätt. Myndighetens satsning åren 2007/08 med kammaranalytiker vid två av myndighetens åklagarkammare har fallit mycket väl ut och lett till effektivitetsvinster. En fortsatt utveckling med ökad analyskompetens vid åklagarkamrarna är ett led i den framtida effektiviseringen av utredningsverksamheten i de största målen. Enligt Ekobrottsmyndighetens bedömning bör det finnas en analytiker per åklagarkammare, dvs. sju analytiker för det hundratal mycket komplicerade och stora ärenden som varje år kommer in till myndigheten. Myndigheten bedömer att behovet av resurstillskott för förstärkning av analyskapaciteten vid åklagarkamrarna till 3,5 miljoner kronor (fem analytiker) för 2010 med motsvarande uppräkning av anslaget för 2011-2012. Brottslighet på finansmarknaderna Antalet anmälningar om brottslighet på finansmarknaderna har ökat dramatiskt under senare år. Under 2008 fortsatte utvecklingen från 2007. Antalet anmälningar ökade det senaste året med 24 procent och läget på de finansiella marknaderna talar för en fortsatt ökning. Ekobrottsmyndigheten har under de senaste åren tvingats omprioritera och styra allt mer resurser till den kammare som ansvarar för brottstypen för att möta det starkt ökande ärendeinflödet. Den globala finansiella krisen och lågkonjunkturen har inneburit en ökad instabilitet och en högre andel onormala kursrörelser. Med ett ökat antal aktörer på marknaderna och ett starkt tillflöde av nya typer av finansiella instrument ställs allt högre krav på övervakningen på marknadsplatser och Finansinspektionens kontroll. Ekobrottsmyndigheten kan konstatera att det blir allt vanligare med kursmanipulationer i syfte att påverka värdet på den egna depån och belåningsutrymmet. Det finns ett ökat intresse för schablonbeskattade kapitalförsäkringar som ofta orsakar handel mellan egna depåer för att överföra innehavda värdepapper. Sådan handel är vilseledande för marknaden och betraktas som otillbörlig marknadspåverkan. Insiderinformationen finns i större utsträckning hos långivarna än hos de finansiella rådgivarna, eftersom finanskrisen är kreditrelaterad och klimatet för företagsaffärer är väsentligt försämrat i dagsläget. Kreditrelaterad information är oftare potentiellt kursdrivande och därmed har läckagerisken spridit sig vidare till fler avdelningar hos bankerna. En skakig marknad är mer känslig för ryktesspridning och överreagerar oftare när ny information kommer ut. 14
Utvecklingen måste följas med stor uppmärksamhet. Medborgarnas placeringar genom bl.a. pensionssystemen måste värnas samtidigt som finansmarknadernas betydelse för den svenska ekonomin innebär att förtroendet för finansmarknaderna måste skyddas. Utvecklingen mot allt mer integrerade internationella finansiella marknader kommer att ställa stora krav på Ekobrottsmyndighetens kompetens. Utredning och lagföring av anmälda brott på de finansiella marknaderna måste ges hög prioritet i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndighetens inriktning är att i samverkan med Finansinspektionen stärka det brottsförebyggande arbetet och att handlägga anmälningar om misstänkt brottslighet genom snabba åklagarinsatser, en förstärkt analyskapacitet och särskilt kvalificerade utredningsgrupper. Ekobrottsmyndighetens specialiserade resurser för handläggning av finansmarknadsbrott är redan nu hårt ansträngda. För att Ekobrottsmyndigheten ska klara av att effektivt utreda och lagföra de ärenden som kommer in bedömer myndigheten att det är nödvändigt med ett resurstillskott motsvarande 5,4 miljoner kronor (två åklagare och fem civila utredare) för 2010 med en motsvarande uppräkning av anslagen för 2011-2012. Utvecklingen på finansmarknaderna medför också ett stort behov av ett nytt marknadsinformationssystem och utbildningsinsatser. Myndigheten behöver därför för 2010 tillföras resurser motsvarande 500 000 kronor för nödvändiga investeringar i teknik och kompetens. Brottslighet inom den svarta sektorn En expanderande svart ekonomi orsakar stora samhällsekonomiska skador. Förutom det stora skattebortfall som drabbar staten och kommunerna försvåras en sund konkurrens inom näringslivet vilket på sikt riskerar att hämma tillväxten. Skatteverkets insatser mot den svarta sektorn har ökat i omfattning och effektivitet. Ekobrottsmyndighetens samarbete med myndigheterna i Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen (RUC) innebär att organiserad och grov ekonomisk brottslighet identifieras. Inslaget av organiserad och allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn är markant. Förstärkta och mer effektiva sätt att spåra ekonomisk brottslighet har lett till att antalet anmälningar om grov och organiserad brottslighet inom den svarta sektorn ökar. Den mer avancerade brottsligheten leder till ökat behov av kartläggning genom kriminalunderrättelseverksamhet och användning av tvångsmedel. Brottsutredningar om svart arbetskraft som har kopplingar till annan grov brottslighet kräver inte sällan användning av hemliga tvångsmedel, vilket är mycket resurskrävande för Ekobrottsmyndigheten. Behovet av ökade resurser för operativa insatser mot avancerad brottslighet inom den svarta sektorn som t.ex. byggbranschen och restaurangbranschen samt vissa servicebranscher är mycket stort och ryms trots omfattande rationaliseringar av handläggningsrutiner m.m. inte inom de resurser som myn- 15
digheten har för närvarande. För att Ekobrottsmyndigheten ska ha möjlighet att möta andra myndigheters satsningar mot brottsligheten inom den svarta sektorn bedömer myndigheten att ett resurstillskott på 8 miljoner kronor (10 årsarbetskrafter åklagare, ekorevisorer, poliser och ekosekreterare) för 2010 med motsvarande uppräkning av anslaget för 2011-2012 är angeläget. Brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete bygger på kunskaper om dem som begår ekobrott och om den ekonomiska brottslighetens struktur och organisation. Ett effektivt brottsförebyggande arbete bygger på tidig analys av nya risker för ekonomisk brottslighet och en analys av vilka grupper som ligger i riskzonen för att begå brott. Det brottsförebyggande arbetet kräver samarbete med andra myndigheter, näringslivet, fackliga organisationer, yrkesförbund och andra organisationer. Viktiga målgrupper för det brottsförebyggande arbetet är t.ex. enmans- och fåmansföretagare och unga personer på väg ut i arbetslivet. Det brottsförebyggande arbetet sker bl.a. i form av information och riktade utbildningsinsatser till målgrupperna genom s.k. sekundära informationsbärare (t.ex. revisorsorganisationer och andra branschorgan) men också genom broschyrer och utställningsmaterial i samband med mässor och liknande arrangemang. Arbetet bedrivs centralt och inom ramen för de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) och genom lokala aktiviteter som kopplas till verksamheten i de lokala brottsförebyggande råden. En proaktiv ekobrottsbekämpning förutsätter att det brottsförebyggande arbetet kan ges mer resurser än vad som hittills varit möjligt. Ekobrottsmyndigheten har ett nationellt ansvar för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det förutsätter ett stort antal kontakter med andra myndigheter, näringsliv och arbetslivets organisationer. Under de senaste åren har strukturen för det brottsförebyggande arbetet förbättrats väsentligt. I myndigheten årsredovisning för 2008 beskrivs en bättre samordning och ett långsiktigt angreppssätt för det brottsförebyggande arbetet. Näringslivets engagemang för att skydda sig mot brott blir allt mer angeläget. Det Forensiska råd som inrättats vid Ekobrottsmyndigheten är en bra plattform för fortsatta initiativ. Ett annat område där det brottsförebyggande samarbetet bör utvecklas ytterligare är verksamheten inom SAMEB. Ett första steg har tagits tillsammans med landshövdingarna för att ge SAMEB-verksamheten en tydligare och mer samordnad inriktning mot brottsförebyggande arbete. Ett fortsatt brottsförebyggande arbete i linje med det beskrivna är mycket angeläget och något av en förutsättning för att hindra fortsatt tillväxt av den svarta sektorn och undvika en situation som innebär att de brottsbekämpande myndigheternas börda växer. Myndigheten beräknar att ett resurstillskott på 2 miljoner kronor för 2010 med motsvarande uppräkning av anslaget för 2011-2012 skulle kunna ge utrymme för angelägna satsningar på det brottsförebyggande samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter. 16
Arbetsmiljö och personalpolitiska satsningar Arbetsmiljö och säkerhet Inflödet av ärenden till Ekobrottsmyndigheten ökar och allt större krav ställs på verksamheten. Trots en ökad arbetsbörda och en ansträngd ekonomi som bl.a. medfört att myndigheten tvingats att skära ned på antalet medarbetare visar myndigheten fortsatt goda resultat. Utvecklingen under de senaste åren har dock medfört att arbetstrycket på medarbetarna i dag är mycket högt. Det har lett till att myndigheten har vidtagit och kommer att vidta åtgärder för att vidmakthålla en god arbetsmiljö. Ett exempel på en redan vidtagen åtgärd är att myndigheten genomfört en omorganisation som bl.a. har inneburit att antalet ekobrottskammare har minskats. Genom större och mer flexibla kammare kan myndigheten nu erbjuda en mer stimulerande arbetsmiljö för medarbetarna. Ekobrottsmyndighetens mål är att alla medarbetare genom ett aktivt och framåtsyftande säkerhetsarbete ska garanteras en säker och trygg arbetsplats. Under senare tid har frågor om skydd och säkerhet för anställda inom rättsväsendet kommit i fokus. Ekobrottsmyndighetens personal utsätts i olika sammanhang för hot och det förekommer också att enskilda medarbetare drabbas av egendomsskador som bedöms ha samband med tjänsten. Det har blivit allt vanligare att hotbildsbedömningar lett till att medarbetare försetts med olika slag av skyddsanordningar. Genom den påbörjade mobiliseringen mot den grova organiserade brottsligheten ökar risken för att myndighetens personal ska utsättas för otillbörlig påverkan i form av trakasserier, hot eller våld. De utökade risken måste mötas av myndigheten genom en rad olika och högt prioriterade åtgärder. Myndigheten förutser att kostnaderna för förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet kommer att öka. Myndigheten har under 2008 gjort en genomgripande översyn av myndighetens säkerhetsplan och påbörjat arbetet med framtagandet av ett nytt personsäkerhetsprogram. Myndigheten har ett mycket gott samarbete med såväl Säkerhetspolisen och polismyndigheterna i säkerhetsfrågor, inte minst i samband med riskbedömningar och skyddsåtgärder. Även samarbetet med Åklagarmyndigheten är gott och båda myndigheternas målsättning är att medarbetarna ska ha samma möjligheter till skydd oavsett organisationstillhörighet. Samma målsättning gäller naturligtvis för de poliser som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Genom den påbörjade mobiliseringen mot den grova organiserade brottsligheten ökar risken för att myndighetens personal ska utsättas för otillbörlig påverkan i form av trakasserier, hot eller våld. De utökade risken måste mötas av myndigheten genom en rad olika och högt prioriterade åtgärder för att ytterligare förbättra skyddet och säkerheten för alla som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten förutser därför att kostnaderna för förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet kommer att öka. 17
Personalpolitiska satsningar Ekobrottsmyndighetens verksamhet kräver en kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna och att resurser avsätts för att knyta särskild spetskompetens på vissa områden till myndigheten. Ekobrottsmyndigheten svarar för huvuddelen av den utbildning som finns i Sverige om bekämpning av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten ska därför kunna utbilda även medarbetare inom Åklagarmyndigheten och Polisen på ekobrottsområdet. Vid Ekobrottsmyndigheten pågår ett arbete med att ta fram en helt ny grundutbildning som ska motsvara de krav på rättslig kvalitet och flexibilitet som är nödvändiga för att den framtida brottsbekämpningen på djupet ska kunna angripa den mest svåra och komplexa brottsligheten. Målet är en ny utbildningspolicy, en introduktionsutbildning och en helt ny och modern utbildning som ger åklagare, poliser, ekorevisorer, ekosekreterare och andra experter som arbetar vid myndigheten de nya verktyg som brottsbekämpningen. Medelåldern för medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten är hög. De satsningar som har planerats för rekrytera yngre medarbetare har inte kunnat genomföras på grund av en tidigare ansträngd ekonomi. Under de kommande åren är det nödvändigt att genomföra satsningar som långsiktigt tillgodoser behovet av personalförsörjning och en föryngring. Ekobrottsmyndigheten arbetar strategiskt i dessa frågor bl.a. inom ramen för regeringsuppdrag tillsammans med Åklagarmyndigheten och Polisen. En god personalpolitik, en god kompetensutveckling och en stimulerande arbetsmiljö är integrerade delar av Ekobrottsmyndighetens verksamhet. De hänger nära ihop och skapar nödvändiga förutsättningar för en effektiv operativ verksamhet. Tillkommande resurser för operativa ändamål måste användas så att myndigheten tillgodoser behovet av en fortsatt god och säker arbetsmiljö. När det gäller medarbetarnas skydd och säkerhet bedömer myndigheten att särskilda resurser måste avsättas under de kommande åren. Myndigheten beräknar att en nödvändig satsning på säkerhetsarbetet motsvarar ett resurstillskott på 2 miljoner kronor 2010 med motsvarande uppräkning av anslaget 2011-2012. Ekonomin 2010 Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 angett en planeringsram för budgetåret 2010 om 408,1 miljoner kronor. Om Ekobrottsmyndigheten tilldelas ett anslag i den storleksordningen som anges i planeringsramen måste myndigheten utnyttja en stor del av anslagskrediten för ordinarie verksamhet. Möjligheterna att förstärka brottsbekämpningen med en god arbetsmiljö och personalpolitik är mot bakgrund av det effektiviseringsarbete som redan har bedrivits på ett systematiskt sätt under de senaste fem åren begränsade. Ekobrottsbekämpningen är en av de viktigaste kriminalpolitiska frågorna. Den nuvarande planeringsramen för 2010 innebär att möjligheterna att driva 18
brottsbekämpningen fullt ut begränsas av ekonomiska faktorer på ett sätt som inte är optimalt ur ett medborgarperspektiv. Det finns en real risk för nedprioriteringar i vissa delar av den operativa verksamheten om inte ytterligare resurser tillförs. Vidare måste en reservation lämnas beträffande ökade personalkostnader, eftersom Ekobrottsmyndigheten är bunden av de lägstlönenivåer som Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen förhandlar fram för den personal som arbetar vid Ekobrottsmyndigheten. Med en höjd anslagsram i nivå med de yrkanden som framförs i detta budgetunderlag kan jag med en betydande grad av säkerhet påstå att ekobrottsbekämpningen kommer att motsvara statsmakternas krav på utveckling och därtill bidra på ett effektivt sätt till den totala brottsbekämpningen. Ekonomin 2011 och 2012 Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 angett en planeringsram för budgetåret 2011 om 416,6 miljoner kronor, vilket anges motsvara anslaget för 2008 i 2008 års prisnivå. För Ekobrottsmyndighetens del innebär det att samma reservationer som nämnts ovan beträffande budgetåret 2010 måste lämnas även för budgetåren 2011 och 2012. På samma sätt som angivits för 2010 innebär en höjd anslagsram för Ekobrottsmyndigheten ökade förutsättningar för en högre effektivitet i den totala brottsbekämpningen. Ekobrottsmyndighetens anslagsbehov för åren 2010 2012 De behov av anslagsökningar som tidigare beskrivits kan sammanfattas enligt följande: Mkr Mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet 12,3 (Motsvarande 2,9 årsarbetskrafter - åklagare, 10 arbetskrafter - poliser, 1,7 årsarbetskrafter - revisorer och 1,7 årsarbetskrafter - analytiker samt kringkostnader.) Resurser en förstärkt spaningsverksamhet 3,5 (Motsvarande fem årsarbetskrafter poliser.) Förstärkning av brottsutbytesenheten 2,0 (Motsvarande en årsarbetskraft - åklagare och en årsarbetskraft - analytiker samt kringkostnader.) Resurser för förstärkta insatser för att bekämpa 5,9 (5,4) (5,4) finansmarknadsbrott (Motsvarande två årsarbetskrafter - åklagare och fem årsarbetskrafter - civila utredare samt kostnader för marknadsinformationssystem och utbildningsinsatser.) Resurser för förstärkta insatser för att bekämpa svart arbete 8 (Motsvarande 10 årsarbetskrafter åklagare, ekorevisorer, poliser och ekosekreterare.) 19