SAMRÅDSUNDERLAG. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien

Relevanta dokument
SAMRÅDSUNDERLAG. Ansökan om ändrade villkor för regleringsdammen vid Mien enligt 24 kap 8 miljöbalken

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

Fågelsjörummet John Nyman

SAMRÅDSUNDERLAG

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

SAMRÅDSUNDERLAG AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

KARLSHAMNS KOMMUN SAMRÅDSUNDERLAG ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP MILJÖBALKEN FÖR RESERVVATTENTÄKT I MÖRRUMSÅN

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Kunskapsunderlag för delområde

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Fiskvandringsvägar, skyddsgaller mm vid Ulva kvarn


Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

SAKEN Ansökan om godkännande av åtgärd enligt 11 kap. 16 miljöbalken. AnläggningsID i miljöboken: 1973 Koordinater (SWEREF99): N , E

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen

Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

SAMRÅDSUNDERLAG. Avveckling av Bollmora-Gimmerstad torrläggningsföretag

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Miljökonsekvensbeskrivning

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Olika skydd för naturen

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Kunskapsunderlag för delområde

Tillståndsprövning Balingsholmsån

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bilaga 4 Behovsbedömning

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

DOM Stockholm

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Structor Mark Stockholm AB

KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL. Översiktlig geoteknisk utredning

Bilaga A1 DAGORDNING

Vad gör Länsstyrelsen?

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN KAN ANTAS FÖR. Detaljplan för fastighet Tejarp 9:8 Gamla brandstationen Klågerup i Svedala kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Utredningsrapport om AVBÖRDNINGSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VID SJÖN VÄRINGENS UTLOPP

Kunskapsunderlag för delområde

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Transkript:

SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 2017-02-17

SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien UPPDRAGSNUMMER 10195881 FÖRFATTARE Emma Sjögren DATUM 2017-02-17 2 10195881

INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 4 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER 4 3.1 LOKALISERING 4 3.2 BESKRIVNING AV REGLERINGSDAMMEN 6 3.3 SÖKTA ÅTGÄRDER 6 3.4 DAMMSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 9 3.5 NOLLALTERNATIV 9 4 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 9 4.1 BERÖRT VATTENOMRÅDE 10 4.2 RIKSINTRESSEN OCH OMRÅDESSKYDD 10 4.3 VATTENLEVANDE ARTER 11 4.4 FRILUFTSLIV 12 4.5 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 12 4.6 RISK OCH SÄKERHET 12 4.7 ENSKILDA INTRESSEN 12 5 MILJÖKVALITETSNORMER 12 5.1 MIEN 12 5.2 MIEÅN 13 Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 3

1 INLEDNING Dricksvattenförsörjningen i Karlshamns kommun (kommunen) baseras på ytvattentäkten Långasjön och vattenverket vid Långasjön, vilka förser 29 000 abonnenter med dricksvatten. Det huvudsakliga tillflödet till Långasjön är Mieån vars källa är sjön Mien belägen i Tingsryds kommun. Flödet från Mien regleras genom dammanläggningen vid Miens utlopp enligt gällande vattendom VA 56/1985. De senaste åren har extremt torr väderlek vid två tillfällen, hösten 2013 och sommaren 2016, tvingat Mieåns vattenregleringsförening (föreningen) att frångå gällande vattenhushållning för att kunna upprätthålla en säker allmän dricksvattenförsörjning i Karlshamns kommun. För att undvika denna situation i framtiden och för att kunna reglera sjön Mien med ökad miljöhänsyn avser kommunen att tillsammans med föreningen ansöka om tillstånd till en ny vattenhushållning vid regleringsdammen, samt att anlägga en faunapassage vid Miens utlopp. I den mån det krävs kommer ansökan även att omfatta dammsäkerhetshöjande åtgärder på regleringsdammen. Det tidigare genomförda samrådet angående ansökan om ändrade villkor för en ny vattenhushållning, har på länsstyrelsens inrådan tagits tillbaka. Den nya vattenhushållningen är nu inkluderad i föreliggande ansökan. Detta samrådsunderlag utgör utgångspunkt för de samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken som ska hållas i ett ansökningsmål. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande 1: Karlshamns kommun 374 81 Karlshamn Sökande 2: Kontaktperson: Mieåns vattenregleringsförening UPA c/o Strömmafastigheter AB, Strömmavägen 28, 374 32 Karlshamn Marika Wennberg Telefon: 0454-814 44 E-post: marika.wennberg@karlshamn.se 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER 3.1 LOKALISERING Sjön Mien i övre delen av Mieåns avrinningsområde, ligger i Tingsryds kommun, Kronobergs län, se figur 1. Regleringsdammen är belägen i Midingsbråte och Gäddeviksås vid Miens utlopp till Mieån. Regleringsdammen sträcker sig över utloppets två fåror, den västra och den östra. Nedströms dammen finns i den västra fåran en äldre dammanläggning med ålfiske och i den östra fåran ligger Midingsbråte och Gäddeviksås kvarnar, se figur 2. 4 10195881

Mien Mieån Långasjön Figur 1. Översiktskarta. Regleringsdammen Äldre sågverk och ålkista Midingsbråte kvarn Gäddeviksås kvarn Figur 2. Översiktskarta Miens utlopp. Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 5

3.2 BESKRIVNING AV REGLERINGSDAMMEN 3.2.1 Regleringsdammen Av historiska dokument från Kronan kan utläsas att dammen vid Mien existerade i mitten av 1700-talet och i storskifteskartan från år 1787 är dammen Mie Bom med. Dammen syftade då till att hålla vattnet i Mien före flottningen ner i Mieån. Dammens nuvarande konstruktion anlades 1910-1911. 1 3.2.2 Äldre tillstånd År 1908 gav Kinnevalds häradsrätt kraftintressenterna i Mieån rätt att ombygga en hålldamm i Miens utlopp med tröskelhöjden + 94,48 m, höja dämningsgränsen i sjön till + 95,38 m samt utföra vissa rensningar nedströms i Mieån. Regleringsamplituden har alltså varit 0,9 m sedan början av 1900-talet. Den vattenhushållning som beslutades år 1908 innebar att 0,71 m 3 /s alltid skulle framsläppas genom dammen på anfordran av envar vars rätt därav kunde vara beroende. Denna vattenhushållning upphörde att gälla genom beslutet för gällande vattendom från 1989. 3.2.3 Gällande tillstånd I vattendomstolens dom 1989-08-28 i mål VA 56/1985 lagligförklarades dammen vid Miens utlopp med bibehållen regleringsamplitud. Lagligförklaringen var en följd av att Kammarkollegiet påpekat att dammen på ett väsentligt sätt avvek från tillståndet som gavs år 1908. I beslutet anges att det är Mieåns vattenregleringsförening upa som är regleringsrättshavare och som ska äga, sköta och kontrollera dammen. 3.2.4 Erfarenheter gällande vattenhushållning Vattenhushållningen i gällande tillstånd har trots sitt syfte visat sig innebära svårigheter att upprätthålla en säker dricksvattenförsörjning i Karlshamns kommun, särskilt under extrema torrperioder. Sammanfattningsvis innebär gällande vattenhushållning följande: Den allmänna vattenförsörjningen i Karlshamns kommun kan inte säkerställas vid långvariga torrsituationer, till följd av för låg magasinering i nuvarande vattenhushållning. Vid en negativ nyttig tillrinning vid vattennivåer som understiger tröskelhöjden ska tappningen från Mien vara noll. Minimiflödet är för litet med hänsyn till naturvärden i Mieån. 3.3 SÖKTA ÅTGÄRDER Syftet med att ansöka om en ny vattendom är att säkerställa den allmänna dricksvattenförsörjningen i Karlshamns kommun samt att reglering av Mien ska ske med ökad miljöhänsyn. 1 Länsstyrelsen i Blekinge, 2015. Vattenanknutna kulturmiljöer vid Mieån, rapport 2015:13. 6 10195881

3.3.1 Ny vattenhushållning Sökt vattenhushållning innebär fastställda minimiflöden vid olika vattennivåer i Mien och period på året, så att magasinering sker för att undvika nivåer lägre än tröskelhöjden. Sökt vattenhushållning syftar i första hand till att möjliggöra magasinering så att vattennivån i Mien ej hamnar under tröskelhöjd vid torrperioder. Trots det behöver det finnas möjlighet att ha ett säkerställt flöde från Mieån om 200 l/s vid extrema situationer. Kompletterande bestämmelser begränsar storleken på tappningen för att undvika för stora flöden i Mieån vid höga vattennivåer. Förslaget till ny vattenhushållning innebär att tappning ska ske enligt tappningsställare enligt figur 3, samt utifrån följande bestämmelser: Mellan dämningsgräns och tröskelhöjd: 1. tappas minst den mängd vatten enligt aktuellt fält på tappningsställaren 2. tappningen kan överstiga angiven mängd i de fall magasineringen motsvarar minst 6 cm/vecka 3. tappningen får dock inte överstiga 5 m 3 /s 4. vid vattennivån + 95,28 kan tappningen ökas till att motsvara nyttig tillrinning utan magasinering om så bedöms erforderligt för att undvika att dämningsgränsen överskrides. Tappningar över 6,5 m 3 /s bör undvikas 5. förändringar i tappning ska ske successivt Vid dämningsgräns: 6. tappas nyttig tillrinning, dock minst den vattenmängd som anges av underliggande fält i tappningsställaren. Om möjligt bör tappningen inte överstiga 6,5 m 3 /s Vid tröskelhöjd eller lägre: 7. tappas 200 l/s Figur 3. Förslag till tappningsställare. Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 7

3.3.2 Faunapassage västra åfåran För att möjliggöra fiskvandring och passage av andra vattenlevande arter förbi regleringsdammen avser sökande anlägga ett inlöp genom regleringsdammen på den västra sidan i den västra åfåran vid Miens utlopp, se figur 5. Figur 4. Översiktskarta Miens utlopp. Röd pil anger plats för faunapassage. Inledande projekteringar har utgått från att lutningen i inlöpet ska vara max 2 % och att det ska fungera för upp- och nedvandring för vattennivåer inom regleringsamplituden. Inlöpet blir då ca 30 m långt och förses med två utskov med avbördning på ca 1000 l/s respektive 200 l/s, se figur 6. Vid högre vattennivåer från dämningsgränsen till ca + 95,0 m sker avbördningen i utskov 1, varefter utskov 2 öppnas succesivt med sjunkande vattennivå i Mien. Vid låga nivåer går utskov 1 torrt och all avbördning sker genom utskov 2. Inlöpet förses med automatluckor som samverkar med varandra och med övrig tappning vid regleringsdammen. 3.3.3 Fördelning av flöde mellan östra och västra åfårorna Sökt vattenhushållning avser liksom gällande vattendom det samlade flödet från Mien till Mieån, med undantag för ett minimiflöde som ska tappas i den västra åfåran för att säkerställa fiskvägens funktion. Storleken på detta flöde kan variera under året och ett första förslag kommer att tas fram vid detaljprojekteringen. Sökande avser att yrka på att under en prövotid om 5 år ha möjlighet att i samråd med sakkunniga och länsstyrelsen i Kronobergs län kunna testa inlöpets funktion vid olika minimiflöden före fastställande. 8 10195881

Figur 5. Principskiss över sökt inlöp i den västra åfåran vid Miens utlopp 2 3.4 DAMMSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Stabilitetsberäkningar samt utredning av behov av dammsäkerhetshöjande åtgärder på regleringsdammen kommer att färdigställas under samrådstiden för att kunna föreslå erforderliga dammsäkerhetshöjande åtgärder. I det fall åtgärder krävs kommer de att inkluderas i ansökan. 3.5 NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär att vattenhushållningen enligt gällande vattendom följs samt att inga åtgärder vidtas för faunapassage. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Nedan följer en beskrivning av rådande förutsättningar som bedöms kunna komma att påverkas av de åtgärder sökande avser att genomföra. Detta 2 Emåförbundet, 2016. Fiskvandring vid Miens utlopp. Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 9

kommer att ligga till grund för fortsatt utredning i samband med upprättande av miljökonsekvensbeskrivningen. 4.1 BERÖRT VATTENOMRÅDE 4.1.1 Uppströms förhållanden vid regleringsdammen Mien är 20 km 2 stor, har ett medeldjup på 13,8 m och ett största känt djup på 42 meter. 3 Avrinningsområdet är 54 km 2 stort, tillrinningen sker främst genom Drevån och ett antal mindre bäckar i norra delen av sjön. Vattnet är näringsfattigt och klart. Utredning avseende förändrad vattenutbredning i Mien samt grundvattenpåverkan till följd av förändrad tappning vid extrema situationer när det uppstår vattennivåer lägre än tröskelhöjden, samt konsekvenser därav kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.1.2 Nedströms förhållanden vid regleringsdammen Utloppet från Mien utgörs av Mieån som rinner från den sydsmåländska sjöoch slättbygden genom en markerad sprickdal genom Blekinge. Mieån är kraftigt fragmenterad. Inom Mieåns avrinningsområde är Mien den enda större sjön. Eftersom Mieån är reglerad innebär en förändring i vattenhushållningen vid regleringsdammen också att flödesförhållandena nedströms dammen förändras. Jämfört med nollalternativet kommer den sökta vattenhushållningen innebära en förändring av återkomsttiden för både höga och låga flöden. Utredning avseende konsekvenser till följd av förändrade återkomsttider för höga och låga flöden i Mieån kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.2 RIKSINTRESSEN OCH OMRÅDESSKYDD Nedan beskrivs skyddade områden samt övriga skyddsvärden som är vattenrelaterade och bedöms relevanta att beskriva ur påverkanssynpunkt. 4.2.1 Vattenskyddsområde Mien-Mieån ligger inom vattenskyddsområdet Långasjön 4.2.2 Strandskyddat område Vid Mien gäller utökat strandskydd. Längs med Mieån gäller det generella strandskyddet. 4.2.3 Biotopskydd Angränsande till Mien finns två biotopskyddade områden till skydd för äldre naturskogsartade skogar samt mindre vattendrag och småvatten. Utmed Mieån uppströms Hakafors finns två skogliga biotopskyddsområden som inte kan klassificeras enligt IUCN: s system. 3 SMHI. Svenskt Vattenarkiv, SVAR 2012_2. 10 10195881

4.2.4 Riksintressen Mien-Mieån är klassat som riksintresse för naturvård. Mien ligger också inom ett större område som är klassat som riksintresse för det rörliga friluftslivet, Åsnen-Mien området. 4.2.5 Skyddsvärda naturtyper I Miens närområde finns ett antal nyckelbiotoper och i närheten av Midingstorp på västra sidan finns det ett par våt- och sumpmarker som angränsar till sjön, vilka en del är utpekade naturvärdesobjekt. Ett större naturvärdesobjekt finns längs med nordöstra stranden. Drevån som är ett tillflöde i nordväst är ett identifierat våtmarksområde i våtmarksinventeringen. Utmed Mieån uppströms Hakafors finns två nyckelbiotoper med ädellövskog samt ädellövskogsbrant. Stora delar av sträckan är sumpskogar. 4.2.6 Särskilt värdefulla vatten Mien med tillflöden, Arasjön samt Mieån är fastställt av Fiskeriverket som särskilt värdefulla vatten med avseende på den rödlistade arten flodkräfta samt för att skydda storvuxen och ursprunglig öringstam i Mien. 4.2.7 Kulturmiljö Länsstyrelsen i Blekinge län beskriver i rapporten Vattenanknutna kulturmiljöer vid Mieån 4 att dammbyggnaderna vid Mien har under århundranden varit betydelsefulla för flottning och vattenkraftsutvinningen i Mieån. Regleringsdammen i den västra fåran har det högsta kulturhistoriska värdet på platsen då den har en regleringsmekanism för flottning som vittnar om en svunnen epok. Som åtgärd för fiskvandring föreslås i rapporten ett inlöp på västra sidan i regleringsdammen i västra fåran (sökt alternativ), om inte dammen kan hållas intakt genom t ex ett omlöp. 4.3 VATTENLEVANDE ARTER Nedan beskrivs vattenlevande arter som bedöms relevanta att beskriva ur påverkanssynpunkt. Påverkan kommer att beskrivas utifrån resultat av hydrauliska beräkningar. 4.3.1 Mien I Mien finns gädda, abborre, lake och elrista. Det finns också ett bestånd storvuxen sjölevande öring samt ett naturligt bestånd av sik. Tidigare har det enligt uppgift funnits en population nedströmslekande sjölevande öring. Av rödlistade arter finns ett litet bestånd av flodkräfta och rikligt med ål. Bland strandvegetation finns notblomster, strandpryl och vårtsporigt braxengräs. 4.3.2 Mieån Länsstyrelsen har bedömt att Mieån har ett högt naturvärde. 5 I ån förekommer de hotade arterna vildris, dunmossa, flodpärlmussla, knölskräddare, ål och vid ån fransfladdermus. Bestånden av flodpärlmussla 4 Länsstyrelsen i Blekinge, 2015. Vattenanknutna kulturmiljöer vid Mieån, rapport 2015:13. 5 Länsstyrelsen i Blekinge län. 2008:21. Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge. Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 11

är isolerade från varandra då ån är fragmenterad med ett stort antal dammar och andra vandringshinder. Det stationära öringsbeståndet i ån är enligt vattenmyndigheten svagt 6. 4.4 FRILUFTSLIV Mien är en populär fiskesjö med ett fiske som förvaltas av Miens fiskevårdsområdesförening (FVOF). Fiskekort säljs och kring fisket finns även näringsverksamheter med uthyrning av båt och stugor, samt guidning. Sjön är även väl nyttjad för bad och rekreation. Påverkan på friluftslivet i Mien kommer att beskrivas utifrån resultat av hydrauliska beräkningar. 4.5 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 4.5.1 Vattenkraft Nedströms regleringsdammen finns det idag 7 vattenkraftsdammar med pågående verksamhet. Verksamhetsutövarna är medsökande i föreliggande ansökan. 4.5.2 Sötvattenmiljöer Sötvattenmiljöer bidrar med viktiga ekosystemtjänster som på ett direkt eller indirekt sätt bidrar till människors välbefinnande. Rika och levande vattendrag och sjöar med lekbottnar för fisk och livsmiljöer för hotade arter bör betraktas som en viktig och högt skattad naturresurs. 4.6 RISK OCH SÄKERHET Översvämningsrisker och påverkan på dammsäkerhet kommer att bedömas utifrån resultat av hydrauliska beräkningar. Villkor för anläggande av faunapassage kommer att föreslås för att minska risken för påverkan på vattenkvaliteten under anläggningsperioden. 4.7 ENSKILDA INTRESSEN Identifierade enskilda intressen är enskilda dricksvattentäkter i Miens närområde som kan bedömas ha kontakt med Miens vattenmagasin, samt bryggor och sjövärmeledningar. I Mieån är en fiskodling (enskild näringsverksamhet) belägen. Eventuell påverkan på dessa kommer att bedömas utifrån resultat av hydrauliska beräkningar. 5 MILJÖKVALITETSNORMER 5.1 MIEN Den sammanvägda ekologiska statusen för sjön Mien är år 2009 fastställd till god ekologisk status. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) fastställd är god kemisk ytvattenstatus. 6 Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt. Miljöövervakning av vatten - tillstånd hos inlands-, kust- och grundvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt 2007. 12 10195881

De preliminära miljökvalitetskraven som anges i arbetsmaterial från 2016 är god ekologisk och god kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav för kvicksilver, kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter. Påverkan på miljökvalitetsnormen kommer att beskrivas utifrån de kvalitetsfaktorer som är statusklassade och som bedöms kunna påverkas. Vad gäller Mien kommer faktorerna fisk, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd sjöar att bedömas. 5.2 MIEÅN Den sammanvägda ekologiska statusen för Mieån (sträckan Mien till Långasjön) är år 2009 fastställ till måttlig på grund av status för fisk och bottenfauna. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) för Mieån är fastställd till god kemisk ytvattenstatus. De preliminära miljökvalitetskraven som anges i arbetsmaterial från 2016 är god ekologisk status 2021 och god kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav för kvicksilver, kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter. Påverkan på miljökvalitetsnormen kommer att beskrivas utifrån de kvalitetsfaktorer som är statusklassade och som bedöms kunna påverkas. Vad gäller Mieån kommer faktorerna bottenfauna, fisk, konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd i vattendrag att bedömas. Samrådsunderlag Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken avseende åtgärder vid regleringsdammen vid Mien 13

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: +46 10 7225000 http://www.wspgroup.se 14 10195881