KARLSHAMNS KOMMUN SAMRÅDSUNDERLAG ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP MILJÖBALKEN FÖR RESERVVATTENTÄKT I MÖRRUMSÅN

Transkript

1 KARLSHAMNS KOMMUN SAMRÅDSUNDERLAG ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP MILJÖBALKEN FÖR RESERVVATTENTÄKT I MÖRRUMSÅN

2 SAMRÅDSUNDERLAG ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP MILJÖBALKEN FÖR RESERVVATTENTÄKT I MÖRRUMSÅN Karlshamns Kommun KONSULT WSP Sverige AB Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Karlshamns kommun Christer Martinsson christer.martinsson@karlshamn.se WSP Sverige AB Emma Sjögren emma.sjogren@wsp.com

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 4 3 BESKRIVNING AV SÖKT VERKSAMHET KOMMUNENS ANSVAR SÖKT VERKSAMHET TIDPLAN LOKALISERING ALTERNATIV 7 4 OMRÅDESBESKRIVNING MÖRRUMSÅNS AVRINNINGSOMRÅDE OMRÅDESSKYDD OCH RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV SÖTVATTEN SOM NATURRESURS 11 5 MILJÖBEDÖMNING FLÖDESFÖRHÅLLANDEN VATTENNIVÅER VID LÅGA FLÖDEN NATURVÄRDEN FRILUFTSLIV HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER RISK OCH SÄKERHET ENSKILDA INTRESSEN 14 6 MILJÖKVALITETSNORMER 14 7 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 3

4 1 INLEDNING Den allmänna dricksvattenförsörjningen i Karlshamns kommun baseras på ytvattentäkten Långasjön och vattenverket vid Långasjön, vilka förser abonnenter med dricksvatten. Det huvudsakliga tillflödet till Långasjön är Mieån vars källa är sjön Mien belägen i Tingsryds kommun. För att säkerställa en driftsäker och långsiktigt hållbar vattenförsörjning har kommunen under en längre tid arbetat med att identifiera vattenresurser som skulle kunna fungera som reservvattentäkt. Arbetet har resulterat i att av såväl befintliga som potentiella vattentäkter är ett ytvattenuttag från Mörrumsån den enda vattenresurs som uppfyller kraven på kvalitet och kvantitet. Kommunen avser således att ansöka om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för ett ytvattenuttag från Mörrumsån avsett för produktion av allmänt dricksvatten. Syftet med ansökan är att säkerställa en reservvattenförsörjning för abonnenterna i Karlshamns kommun. Detta samrådsunderlag utgör utgångspunkt för de samråd enligt 6 kap miljöbalken som ska hållas i en tillståndsprövning. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Karlshamns kommun Karlshamn Kontaktperson: Christer Martinsson Telefon: E-post: Platsnamn: Kommun och län: christer.martinsson@karlshamn.se Mörrumsån Karlshamns kommun, Blekinge län Fastighetsbeteckning: Kråkekull S:1 alternativt Möllegården S:1 Vattenförekomst: Mörrumsån: Östersjön-Bjällerbäcken SE BESKRIVNING AV SÖKT VERKSAMHET 3.1 KOMMUNENS ANSVAR Kommunen har ett långgående ansvar enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) att i varje stund förse abonnenter inom upprättade verksamhetsområde med dricksvatten. Ansvaret innebär också att verksamhetsområde ska inrättas om det i ett bebyggelseområde i ett större sammanhang finns behov med hänsyn till människors hälsa och miljön. Det betyder att i takt med att bebyggelsen utvecklas ökar också kommunens ansvar. 3.2 SÖKT VERKSAMHET Karlshamns kommun avser att ansöka om tillstånd för ett ytvattenuttag i Mörrumsån för produktion av allmänt dricksvatten. Råvattnet från Mörrumsån är avsett att sambehandlas med råvatten från Långasjön vid Långasjöns vattenverk. Syftet med ansökan är att säkerställa en reservvattenförsörjning för abonnenterna i Karlshamns kommun. Ansökan omfattar följande:

5 Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att anlägga en intagsanordning i ån, intagsledning till intagspumpstation, samt intagspumpstation. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till ett kontinuerligt mindre ytvattenuttag från Mörrumsån för att upprätthålla god kvalitet i överföringsledningen. Vilken mängd är i nuläget inte definierat. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till att vid behov göra ett uttag av ytvatten upp till 160 l/s. Tillstånd enligt 7 kap miljöbalken för åtgärd i Natura 2000-område. Dispens enligt 7 kap från föreskrifter för åtgärd i naturreservat Vattenbehov Vattenbehovet för Karlshamns kommun bedöms år 2050 vara 150 l/s i medel och maximalt 235 l/s, vilket kan jämföras med dagens behov som är 131 l/s i medel och maximalt 203 l/s. Med hänsyn till befolkningsutveckling och utveckling av industri/verksamheter anslutna till det allmänna dricksvattennätet bedöms vattenbehovet således öka med ca 20 %. I figur 3.1 åskådliggörs vattenbehovets storlek i förhållande till medelvattenflöde (MQ) och medellågvattenflöde (MLQ) i Mörrumsån, samt till tillståndsgiven minimitappning från sjön Åsnen. Figur 3.1 Vattenbehovet för reservvatten i förhållande till medelvattenflöde (MQ) och medellågvattenflöde (MLQ) i Mörrumsån, samt tillståndsgiven minimitappning från sjön Åsnen. Staplarna visar flödet i liter per sekund (l/s) Vattenkvalitet En analys av kvaliteten på Mörrumsåns vatten ur ett råvattenperspektiv har genomförts. Analysen visar att ur mikrobiologisk synpunkt är råvattnet likartat med råvattnet från Långasjön. En jämförelse av fysikalisk/kemisk kvalitet visar att Långasjöns råvatten är dimensionerande för en beredningsprocess i vattenverket. Det betyder att Mörrumsåns vatten ur kvalitetssynpunkt lämpar sig som råvatten Principbeskrivning av anläggningen Anläggningen är planerad att utformas med en intagsanordning i ån och en intagsledning som leder vattnet från Mörrumsån in till en intagspumpstation belägen på land invid ån. Därefter pumpas råvattnet vidare i en överföringsledning (diameter 500 mm) från Svängsta till Långasjöns vattenverk, se figur 3.2. Överföringsledningen omfattas inte av denna prövning. Ledningssträckan mellan aktuellt område i Mörrumsån och vattenverket är ca 10 km och följer i huvudsak banvallsleden fram till väg PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 5

6 Figur 3.2 Principskiss över anläggningen. Intagsanordningen är cylindriskt utformad i PE-material och ca 2 m hög så att flödeshastigheten blir högst 0,1 m/s vid intaget, se figur 3.3. Med en sådan utformning kan man undvika att fasta föremål, fisk och andra vattenlevande organismer dras in i intaget. Öppningen på intagsanordningen förses också med ett galler som är enkelt att rensa. Figur 3.3. Exempel på intagsanordning. 3.3 TIDPLAN Till följd av det extremt torra väderläget de senaste åren, samt den sårbarhet det innebär att den allmänna vattenförsörjningen baseras på en vattentäkt, har sökande för avsikt att få en reservvattentäkt i bruk så fort som möjligt. Anläggningsarbetet med tillhörande ledningsdragning kommer att påbörjas närmast föreliggande period mellan 1 juli och 1 september så snart tillstånd erhållits. Kommunen har för avsikt att lämna in ansökan om tillstånd under första kvartalet år LOKALISERING Ytvattenuttaget är planerat att placeras i den sjöliknande formationen av Mörrumsån, på någon av samfälligheterna Kråkekull eller Möllegården, strax uppströms Svängsta, se figur 3.4. Denna sträcka av ån är belägen i Karlshamns kommun, Blekinge län. Vid lokalisering av ytvattenintaget har följande parametrar beaktats: God vattenkvalitet (vattendjup, strömmar och risk för kontaminering) Risk för påverkan på allmänna intressen (naturvärden, kulturmiljö och friluftsliv) Förutsättningar för infrastruktur (pumpstation och ledningsdragning) Risk för påverkan på enskilda intressen (bryggor, fiskerätt, grundvattentäkter) Det aktuella området omfattas ej av någon detaljplan.

7 Den östra strandlinjen är ett utpekat LIS-område för bostäder i Karlshamn 2030, Översiktsplan för Karlshamns kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, tematiskt tillägg till översiktsplan. Figur 3.4. Översiktskarta med aktuellt område markerat med svart ring. KÄLLA: CC BY Lantmäteriet. 3.5 ALTERNATIV Översiktlig beskrivning av alternativa vattenresurser Följande utredningar har sedan år 2013 genomförts för att identifiera möjliga vattentäkter med en kapacitet om l/s inom Karlshamns kommun. 1. Befintliga vattentäkter i Olsborg och Mörrum. Brunnen i Olsborg har god kapacitet att ta ca 80 l/s på kort sikt, men efter ca en månad drar brunnen på sig vatten från Mieån vilket gör den olämplig som reserv eftersom det är belägen inom samma vattensystem som Långasjön. En förorening i Långasjön kommer förr eller senare till Olsborg. Det förekommer rester av bekämpningsmedel i vattnet. Brunnen i Mörrum provpumpades med ca 20 l/s men provpumpningen fick avbrytas på grund av för stor omgivningspåverkan. Vattenverket vid täkten är i mycket dåligt skick och det skulle krävas ett helt nytt verk, samt stora åtgärder på ledningsnätet för att kunna använda täkten. Vattenkvaliteten uppvisar förhöjda halter av nitrat och rester av bekämpningsmedel. 2. Grundvattenmagasin En utredning av grundvattenmagasin inom kommunen möjliga att använda som vattentäkt visar att det inte finns några magasin som är tillräckligt stora för att kunna täcka vattenbehovet. 3. Inducerade förhållanden vid Mörrumsån Kommunen har genomfört en inventering av förekomst att av grusavlagringar längs med Mörrumsåns östra och västra strandkant mellan Mörrum och Åkeholm. På östra sidan identifierades två områden som undersöktes med geofysiska metoder, resistivitetsmätning och georadar. Dessa visade dock på att det är mestadels finkornigt material och att berget ligger ytligt i strandkanten PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 7

8 På västra sidan identifierades tre områden i närheten av Åkeholm. Områdena undersöktes med georadar som visar på troligt grovt material med omkring m djup till berget. Efter samråd med länsstyrelsen genomfördes provborrning i 3 omgångar i området strax söder om Åkeholm samt siktning av jordprov och dimensionering av brunn. Resultaten indikerade att det skulle vara möjligt att sätta en brunn som tar ut max 35 l/s och att det därmed skulle behövas 6-7 brunnar. Ett så stort antal brunnar ryms inte i området Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen anläggning kommer att anläggas och inget ytvattenuttag kommer att ske från beskrivet område i Mörrumsån. 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 MÖRRUMSÅNS AVRINNINGSOMRÅDE Mörrumsåns källområden är belägna på den sydligaste delen av det nordsmåländska höglandet i Jönköpings län. Ån är ca 175 km lång och har det största avrinningsområdet av alla vattendrag som mynnar utmed Blekingekusten. Ett flertal kommuner och flera tätorter är belägna i dess närhet och ån används till en mängd mänskliga aktiviteter och har så gjorts under en lång tid. Vattenuttag för såväl lantbruk, kommunala som industriella ändamål är ett sådant exempel. Enligt uppgifter på länsstyrelsen i Kronobergs webbsida1 är det dock inga problem med för stora vattenuttag i ån Hydrologi Mörrumsån Egenskaperna för avrinningsområdet för aktuellt område för ytvattenuttag i Mörrumsån redovisas i tabell 4.1. Tabell 4.1 Sammanställning av egenskaper för avrinningsområdet. Mörrumsån-Svängsta Huvudavrinningsområde 86 Mörrumsån Avrinningsområdets utloppspunkt, SWEREF , Avrinningsområdets storlek 3297 km 2 Sjöandel 12,8 % Tabell 4.2 redovisar en hydrologisk sammanställning (flödesstatisk) för den planerade intagspunkten i Mörrumsån. MQ är långtidsmedelvärdet av vattenföringen och MLQ (medellågvattenföringen) är medelvärdet av varje års lägsta dygnsmedelvattenföring. Percentilerna redovisar lägsta andel av historiskt uppmätta flöden. Till exempel är den tionde percentilen (Q10-percentil) det värde som delar flödesstatisktiken så att 10 % av de uppmätta flödena är mindre än Q10-percentil och 90 % är större. Eftersom Mörrumsåns avrinningsområde uppströms Svängsta utgör ca 98,1% av hela åns avrinningsområde kan den uppmätta flödesserien vid SMHI:s mätstation i Mörrum användas. Vid denna station har flödet mätts systematiskt under det senaste seklet, varvid det flödesstatistiska underlaget bedöms vara gediget

9 I tabellen redovisas också det lägsta uppmätta flödet sedan 1960, då nuvarande reglering av Åsnen påbörjades. Detta flöde var 3,8 m 3 /s och noterades 25 juni Tabell 4.2 Flödestatistik baserat på uppgifter från SMHIs Vattenwebb ( ). Mörrumsån-Mörrum MQ (m 3 /s) 29,9 Q10-percentil (m 3 /s) 9,95 MLQ (m 3 /s) 8,46 Q5-percentil (m 3 /s) 8,35 Q1-percentil (m 3 /s) 6,76 Lägsta noterade flöde i Mörrumsån-Mörrum sedan 1960 (m 3 /s) 3, Reglering av flödet i Mörrumsån En samordnad reglering inom Mörrumsån görs av sjöarna Örken och Helgasjön av Växjö kommun, samt sjöarna Salen och Åsnen. Flödet vid Svängsta styrs av regleringsdammen belägen i Hackefors i Åsnens södra utlopp. Syftet med regleringen är att bibehålla en viss vattennivå i Åsnen samtidigt som en minsta vattenföring ska kunna garanteras i nedströms. Minimitappningen från Åsnen är enligt regleringsbestämmelserna 2 : lägst 7 m 3 /s under tiden 6 juli -15 oktober lägst 9 m 3 /s under tiden 16 oktober 5 juli (eller tillrinningen om den är lägre) 12 m 3 /s vid högst tre tillfällen och under tre på varandra följande dygn under perioden 16 oktober 5 juli vid långvariga perioder med låga tillrinningar tappningsbestämmelserna frångås, mot avvägning om att minsta möjliga sammanlagda skada ska uppkomma på intressen i sjön och i Mörrumsån nedströms Åsnen. Enligt uppgift från länsstyrelsen i Kronobergs län som sköter regleringen vid Åsnen, tillämpas den sista punkten så tappningen inte understiger 6 m 3 /s. 4.2 OMRÅDESSKYDD OCH RIKSINTRESSEN Nedan beskrivs skyddade områden samt övriga skyddsvärden som bedöms relevanta att beskriva ur påverkanssynpunkt Strandskyddat område Vid Mörrumsån omfattar strandskyddet land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd Naturreservat Mörrumsån är en del av naturreservatet Mörrumsåns dalgång (NVR Id ) som utgörs av kulturmarker, lövskog, tallskog och själva ån, se figur 4.1. Syftet med naturreservatet är bland annat att bevara områdets biologiska mångfald både limnisk miljö och på land, att bevara, återskapa och 2 Miljödomstolens i Växjö dom den 16 mars 2007 (mål M 5, 6-99), samt vattendomstolens i Växjö deldom 14 december 1982 (VA 3/1979, DVA 58/1982) PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 9

10 vårda värdefulla livsmiljöer såsom Mörrumsåns naturliga åfåror och de naturtyper som ingår i Natura 2000, samt att trygga tillgången till ett för friluftslivet betydelsefullt område och allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv. Figur 4.1. Natura 2000-området markerat med blått, naturreservatet Mörrumsåns dalgång markerat med grönt samt två nyckelbiotoper på västra sidan om det aktuella området markerat med röda punkter. Det aktuella området för ytvattenuttag är markerad med en svart ring. KÄLLA: Skyddad Natur, Naturvårdsverket Riksintressen Mörrumsåns dalgång utgör riksintresse för naturvård (NK6), friluftsliv (FK03) och rörligt friluftsliv. Mörrumsån från Fridafors till mynningen är även utpekad som riksintresse för yrkesfiske. Riksintresset beskrivs enligt följande; Mörrumsån är Blekinges största å och hyser stora bestånd av lax och havsöring som är av betydelse för tillgången på dessa arter i Östersjön. Åns artrikedom, främst av bottenfauna, är mycket stor och ett flertal rödlistade arter förekommer. I anslutning till ån finns artrika naturskogar med bland annat rödlistade svampar och skalbaggsarter. Till området hör även ett representativt skogsbete med stort ekologiskt värde. Delar av dalgången genom Blekinge uppvisar stor skönhet och förutsättningarna för rika naturupplevelser är mycket goda. Mörrumsån (SE ) är även ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet, se figur 4. I utkast till bevarandeplan för natura 2000-området SE Mörrumsån 3 anges att Mörrumsån är det viktigaste vattendraget för vild lax i södra Sverige. I ån finns ett av Sveriges största bestånd av den starkt hotade arten tjockskalig målarmussla, som även föryngrar sig i ån. Det för alla Natura 2000-områden överordnade bevarandesyftet är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. De prioriterade bevarandevärdena i Natura 2000-området Mörrumsån är kopplade till ån och dess arter samt de lövskogsdominerade öarna, vilket motsvarar naturtyper och arter enligt tabell Länsstyrelsen i Blekinge, Dnr

11 Tabell 4.5. Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet som ska bevaras i området. Naturtyp/art 1130 Estuarier 3210 Större vattendrag 6270 Silikatgräsmarker 9070 Trädbeklädd betesmark 9110 Näringsfattig bokskog 9160 Näringsfattig ekskog 91E0 91F0 Svämlövskog Svämädellövskog 1029 Flodpärlmussla 1032 Tjockskalig målarmussla 1082 Bred palettdykare 1106 Lax 1355 Utter 1383 Hårklomossa Skyddsvärda naturtyper På västra sidan om det aktuella området av Mörrumsån finns två nyckelbiotoper, se figur 4.1. Ett mindre område närma strandlinjen utgörs av biotoperna strandskog och lövängrest med hamlade träd. Det större området utgörs av biotopen ädellövnaturskog. Mörrumsån (Mörrumsån-Pukavik (1123)) är skyddat enligt våtmarkskonventionen som ett Ramsarområde. Vidare är Mörrumsån klassat som ett särskilt värdefullt vatten med avseende på naturvärde (hårklomossa, revsvalting, lax, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, övriga hotade arter av bottenfauna, revsvalting, artrikedom, representativitet, naturtyper, nyckelbiotoper), fisk (flodkräfta, flodpärlmussla, ål, ursprunglig laxstam, havsvandrande, ursprunglig öringstam och sandkrypare) och kulturmiljö. 4.3 FRILUFTSLIV Mörrumsån anges vara ett av Europas förnämsta sportfiskevatten för fiske efter lax och havsöring. Ån är mycket viktig för Östersjöns totala tillgång på lax och havsöring, vilket innebär ett betydande fiskeribiologiskt värde. På den aktuella sträckan saknas laxfiskerätt. 4.4 SÖTVATTEN SOM NATURRESURS Sötvatten är en mycket viktig naturresurs för både människor och natur. Det är dessutom människans viktigaste livsmedel. Ur ett naturvärdesperspektiv krävs en god förvaltning av vattnet för att upprätthålla och vårda växters och djurs bevarande. Ur ett mänskligt perspektiv är det utöver naturens PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 11

12 värde för människan, även viktigt att förvalta vatten för att kunna upprätthålla en långsiktig och säker vattenförsörjning. Sötvattensmiljöer bidrar med viktiga ekosystemtjänster som på ett direkt eller indirekt sätt bidrar till människors välbefinnande. Rika och levande vattendrag och sjöar med lekbottnar för fisk och livsmiljöer för hotade arter bör betraktas som en viktig och högt skattad naturresurs. 5 MILJÖBEDÖMNING Nedan följer en beskrivning av vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat, bedömda miljöeffekter samt åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter. Dessa uppgifter utgör grunden för sökandes bedömning av om åtgärden medför betydande miljöpåverkan eller inte, samt för fortsatt arbete med att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen. 5.1 FLÖDESFÖRHÅLLANDEN I tabell 5.1 visas hur stor andel av Mörrumsåns medelvattenföring (MQ), 5-percentilen samt lägsta uppmätta flöde sedan 1960 som uttag enligt de olika analyserade blandningsförhållandena innebär, då det totala uttaget är 160 l/s. Ett kontinuerligt mindre flöde behövs för att upprätthålla god kvalitet i överföringsledningen. Tabell 5.1 Andel av flöde i Mörrumsån vid olika statistiska flödesmått (baserade på uppmätta flöden ) som motsvarar framtida möjligt uttag av Karlshamns kommun. Olika blandningsförhållanden vad avser råvatten från Mörrumsån/Långasjön används, och 100% uttag motsvarar 160 l/s. Blandningsförhållande Mörrumsån/Långasjön, uttag 160 l/s Flöde, uttag (l/s) Andel av MQ Mörrumsån Andel av Q5-percentil Mörrumsån Andel av Q1-percentil Mörrumsån 10 / ,05% 0,19% 0,24 % 0,42% 20 / ,11% 0,38% 0,47% 0,84% 100 / ,54% 1,92% 2,37% 4,21% Andel av lägsta uppmätta Q Mörrumsån Slutsatsen av den hydrologiska sammanställningen är att det planerade ytvattenintaget från Mörrumsån endast utgör en mycket liten andel av det totala flödet, även vid låga flöden i ån. Det planerade vattenuttaget på 160 l/s överskrider inte heller de generella riktlinjer för acceptabel vattenbortledning som finns från Havs- och vattenmyndigheten eller internationellt i forskningslitteraturen VATTENNIVÅER VID LÅGA FLÖDEN Påverkan på vattennivåerna till följd av det planerade vattenuttaget har beräknats som marginaleffekt, dvs den förändring i vattennivån som uppstår till följd av minskningen i flöde. Nedan redovisas marginaleffekten vid låga flöden eftersom påverkan är som störst vid dessa tillfällen. Vid låga flöden är 4 Havs- och vattenmyndigheten (2017) Miljöeffekter i ytvatten av vattenuttag. Tillgänglig på samt Acreman M.C., Ferguson J.D. (2010) Environmental flows and the European Water Framework Directive. Freshwater Biology 55,

13 det grundare och vattnet strömmar långsammare. Figur 5.1 visar skillnaden i vattennivå vid ett uttag på 160 l/s när vattenföringen i Mörrumsån är 4-15 m 3 /s. Störst skillnad i vattennivån får man vid låga vattenföringar och smalt tvärsnitt i ån. Beräkningarna visar att uttaget vid ett flöde som motsvarar Q1-percentilen (6,8 m 3 /s) medför en skillnad i vattennivån nedströms uttaget med som mest 1 cm. Figur 5.1 Beräknad vattenståndsskillnad för vattendjup över bestämmande sektion med bredd 10 m, 15 m och 20 m. 5.3 NATURVÄRDEN Vid lokalisering av lämplig intagspunkt har SLU:s habitatkartering av Mörrumsån 5 (genomförd 2012, ej publicerad) använts för att undvika områden med lekbottnar för fisk och habitat för musslor. Aktuell sträcka är ej karterad av SLU, vilket enligt metoden för karteringen betyder att området ej har någon uppväxtpotential. Intagsanordningen kommer att utformas för att minimera risken för påverkan på fisk och vattenlevande organismer. Påverkan på naturvärden från sökt verksamhet bedöms vara som störst under anläggningstiden. Förslag till villkor kommer att lämnas för skyddsåtgärder för minskad påverkan under anläggningstiden. Några generella effekter till följd av ytvattenuttaget går inte att fastslå avseende de skyddsvärda arter som förekommer i Mörrumsån. 5.4 FRILUFTSLIV Sökt verksamhet bedöms utifrån nuvarande kunskapsläge inte påverka friluftslivet, eventuellt med undantag för den begränsade tiden för anläggningsarbetet. 5.5 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Sökt verksamhet bedöms utifrån nuvarande kunskapsläge inte medföra negativ påverkan på de beskrivna naturresurserna då storleken på råvattenintaget är mycket litet i förhållande till det totala 5 Opublicerat material erhållet från Anders Kagervall, Sveriges Lantbruksuniversitet PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 13

14 flödet i Mörrumsån, inklusive variationer och framtida klimat. Aktuell sträcka av ån bedöms inte utgöras av ett område med uppväxtpotential för fisk och musslor. 5.6 RISK OCH SÄKERHET Villkor för anläggande av råvattenintag kommer att föreslås för att minska risken för påverkan på vattenkvaliteten under anläggningsperioden. 5.7 ENSKILDA INTRESSEN Enskilda intressen kommer att identifieras i fortsatt arbete med att upprätta prövningshandlingar. 6 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormen för Mörrumsån: Östersjön-Bjällerbäcken är god ekologisk och god kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav för kvicksilver, kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter. Den sammanvägda ekologiska statusen för Mörrumsån är måttlig ekologisk status, bedömd utifrån tillstånd för bottenfauna samt konnektivitet och morfologi. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är god kemisk ytvattenstatus. Sökt verksamhet bedöms utifrån nuvarande kunskapsläge inte medföra att miljökvalitetsnormerna för ytvatten inte kan uppfyllas. En allmän vattentäkt ska förses med vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter, vilka bedöms stärka skyddet av naturtyper och arter i Mörrumsån. 7 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Enligt miljöbedömningsförordning (2017:966) vilken träder i kraft ska en undersökning av om en verksamhet kan antas ha betydande miljöpåverkan ta hänsyn till verksamhetens utmärkande egenskaper, lokalisering och miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. Sökt ytvattenuttag bedöms vara god hushållning med naturresurser sett i ett större perspektiv då alternativa tillgängliga vattentäkter inte finns inom rimliga avstånd. En omfattande lokaliseringsutredning har gjorts, vilken resulterade i att den plats planerad verksamhet avser har framkommit som enda möjliga. Karlshamns kommun kommer under första halvan av år 2018 ansöka om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för en ny vattenhushållning för regleringsdammen vid sjön Mien, vilken är källan till Karlshamns huvudvattentäkt. Den nya vattenhushållningen innebär en magasinering i Mien som möjliggör en säkerställd vattenförsörjning även under lågflödesperioder. Detta medför att de tillfällen då Mörrumsån behöver användas som reservvattentäkt minimeras. Mörrumsån är den största sötvattenresursen i regionen och är med sina höga naturvärden skyddad som naturreservat och som Natura 2000-område. Med en omsorgsfull utformning av ytvattenuttaget samt med höga krav på miljöhänsyn under anläggningsskedet bedöms människans behov av en långsiktigt säkerställd dricksvattenförsörjning kunna tillgodoses utan negativ påverkan på Mörrumsån. Ytvattenuttaget är mycket litet i förhållande till Mörrumsåns flöde, även med hänsyn till lågflöde och framtida klimat. Någon generell påverkan följd av ytvattenuttaget eller till följd av kumulativa effekter på de skyddsvärda arter och naturtyper som är beslutade för Mörrumsån kan inte påvisas. Sökandes bedömer med hänsyn till ovan att planerad verksamhet inte antas medföra betydande miljöpåverkan.

15 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com PRÖVNING RESERVVATTENTÄKT KARLSHAMN 15